JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

Transkript

1 JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

2 En droppe droppad i livets älv Har ingen kraft att flyta själv Det ställs ett krav på varenda droppe Hjälp till att hålla de andra oppe Tage Danielsson Foto: Omslag, s. 5: Hans Månsson s. 4: Egil Denizo Priskorn s. 6, 7, 8, 14, 16: JAKs arkivbilder s. 12, 13 personbild, 15: Karin Backström s. 13 cykelbild: Karin Nordström

3 Årsredovisning JAK Medlemsbank 2010 JAK Medlemsbank ligger i framkant... 4 Vår värdegrund... 5 Redovisning för verksamhetsåret Förvaltningsberättelse... 6 Fem år i sammandrag Resultaträkning Rapport över totalresultat Balansräkning Rapport över förändring i eget kapital Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Not 2 Redovisningsprinciper Not 3 Riskhantering Not 4 Räntenetto Not 5 Provisionsintäkter Not 6 Provisionskostnader Not 7 Nettoresultat finansiella tillgångar Not 8 Övriga rörelseintäkter Not 9 Allmänna administrationskostnader Not 10 Övriga rörelsekostnader Not 11 Kreditförluster, netto Not 12 Skatter Not 13 Belåningsbara statsskuldförbindelser Not 14 Utlåning till kreditinstitut Not 15 Utlåning till allmänheten Not 16 Aktier och andelar Not 17 Immateriella anläggningstillgångar Not 18 Materiella tillgångar Not 19 Övriga tillgångar Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 21 Skulder till kreditinstitut Not 22 Inlåning från allmänheten Not 23 Övriga skulder Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 25 Ansvarsförbindelser och åtaganden Not 26 Eget kapital Not 27 Finansiella tillgångar och skulder Not 28 Kapitaltäckning Revisionsberättelse (52)

4 JAK Medlemsbank ligger i framkant När jag var på min första JAK-skola år 2001 var medelåldern klart över 50. Jag var lite utstickande med mina då 20 år och kommer ihåg hur föryngringen av föreningen var ett samtalsämne. Nu, under 2010 var nästan hälften av deltagarna vid våra riksarrangemang under 30 år. Föryngras gör vi och det med besked! Kärnan i JAKs folkbildningsarbete är att ta tillvara erfarenheter och kunskaper och att sträva efter en mångfald av perspektiv. De yngre deltagarna kommer med nya perspektiv. Många lär sig snabbt både hur ekonomin i stort och hur JAK som bank fungerar. Det dyker upp kritiska frågor om allt från vår interna demokrati till inriktningen att bli våra medlemmars förstabank. Men vad jag särskilt noterar är att få ställer sig vid sidan av i sin kritik. De undrar: Hur kan vi i JAK göra för att förbättra detta? De håller sig därmed borta från de ibland lockande förhållningssätten det är någon annans problem eller det där borde ledningen göra något åt. Under 2010 har vi hört att vi nu kan se en vändning i ekonomin i Sverige. Det finns emellertid anledning att se försiktigt på framtiden. Svenskarna är fortsatt högt skuldsatta och många har valt att inte amortera under tiden som räntorna varit rekordlåga. De kan nu tvingas börja amortera samtidigt som räntorna förutspås stiga, vilket kan sätta många i en svår ekonomisk situation. Därutöver är situationen i den globala ekonomin högst osäker. Tillgången på en mängd råvaror, inte bara oljan, kommer att bli allt knappare. Vi vet inte vad vi står inför men att tro att den ekonomiska krisen (som om det bara finns en) nu är över är helt klart för mycket sagt. Vi måste genomgå en samhällelig omställning och där är JAK en viktig pusselbit för att hitta kreativa och uthålliga lösningar. I JAK Medlemsbank har vi uttalat vilka värderingar vi har. Ekonomi är hushållning med resurser och förutsättningen för ekonomin är det ekologiska systemet. Vi har alltid haft krav på amortering och målet är alltid att låntagaren så snart som möjligt ska kunna bli skuldfri. Dessutom har vi aldrig satt priset på våra lån utifrån något pris på pengar som om pengar är en vara bland andra. Vi tar betalt för de kostnader vi har för att kunna driva vår bank. Därutöver har vi ett krav på att jag som nyttjar systemet (lånar) måste bidra (spara) och skapar på så sätt inga nya pengar med vår lånegivning. Vi vill att det ekonomiska systemet ska vara rättvist. Den som har pengar och därför kan spara ska inte bli belönad av den som inte har pengar och måste låna. JAK är också ett forum för etiska diskussioner, något det är brist på i övriga samhället. Vi anser att det ekonomiska systemet ska vara tillgängligt för alla. Det ska inte behöva vara så svårt med ekonomi och vi ska alla ha möjlighet att delta i beslut som rör våra pengar och vår bank. Några av de principer vi arbetar efter har under året lyfts fram av övriga bankvärlden som nya lösningar på problem, t.ex. krav på amortering (!). Min förhoppning är att de följer efter oss på fler områden och att vi får se en mer öppen, rättvis och mer demokratisk samhällsekonomi växa fram. Den kan då också börja genomsyras av våra yngre medlemmars devis Hur kan vi tillsammans göra för att förbättra? Härnösand januari 2011 KarinMalin Ekström, ordförande i JAK Medlemsbank 4 (52)

5 Vår värdegrund JAK Medlemsbank har sin utgångspunkt i etiska värderingar. Värderingarna ingår i JAKs Reglemente som beslutas av bankens medlemmar och de genomsyrar vår verksamhet. Helhetssyn Vi anser att människor ska mötas som fria, jämlika och jämställda individer. Vi tror på mångfald och solidarisk samverkan. hållbara ekonomiska relationer är möjliga. etiska avvägningar och gemensam nytta ska vara mer vägledande än egoistiska vinstmotiv. ett långsiktigt perspektiv är grundläggande för att åstadkomma en god utveckling. Ekologi Vi anser att den ekonomiska verkligheten ska anpassas till kraven på ekologisk uthållighet. försörjning och hushållning ska ordnas på ett sådant sätt att ekosystemen inte äventyras. Därför tar vi ställning mot kravet på ständig tillväxt. räntefri finansiering främjar hållbara investeringar medan ränteekonomin bidrar till en utarmning av jordens resurser. Rättvisa Vi anser att ekonomin ska motverka klyftor mellan fattiga och rika. ekonomiska relationer ska präglas av rättvisa och hushållning inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar. Demokrati Vi anser att en rättvis ekonomi förutsätter en demokrati där allas åsikter och meningar kan göra sig gällande med samma tyngd. alla ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna delta i beslutsfattandet. debatt och samtal med respekt för skilda synsätt ska stimuleras. Lokalt och globalt Vi anser att sunda lokala ekonomier är grunden för en sund globalisering. pengar främst ska inriktas på att användas lokalt där människorna är och för reella behov. Ekonomisk frigörelse Vi anser att pengar ska brukas som ett räntefritt bytesmedel som underlättar samverkan och utbyte av varor och tjänster, inte användas för spekulation. pengarnas viktigaste funktion är att åstadkomma ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället. JAK Medlemsbank är ett av verktygen för förverkligandet av denna ekonomiska frigörelse. räntesystemet är orättvist eftersom det omfördelar pengar från dem som har lite till dem som har mycket. 5 (52)

6 Redovisning för verksamhetsåret 2010 Styrelsen och verkställande direktör för JAK Medlemsbank (nedan kallad JAK) lämnar härmed årsredovisning för bankens verksamhetsår 2010, det trettonde året som Medlemsbank. Föregående års värden presenteras inom parantes om inget annat uppges. Förvaltningsberättelse JAK en räntefri medlemsbank Grunden för JAK Medlemsbanks verksamhet är insikten om att hållbara ekonomiska relationer är möjliga. En hållbar ekonomi präglas av rättvisa och hushållning inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar. I JAK ser vi pengar som ett instrument för ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället. JAK är en öppen, demokratisk organisation som ägs och styrs av sina medlemmar med föreningsstämman som högsta beslutande organ. Vi bedriver kooperativ bankverksamhet med räntefri in- och utlåning och är genom det ett exempel på väl fungerande finansieringssystem med samarbete som grund i stället för konkurrens. Vi är också ett forum för debatt, utveckling och utbildning inom räntefri, rättvis och uthållig ekonomi. Verksamheten baseras på idéutveckling med lokal förankring. Genom medlemsverksamheten sprids och utvecklas kunskapen om räntans effekter på människor och miljö. JAK är partipolitiskt och religiöst obunden. Allmänt om verksamheten JAK Medlemsbank bedriver ett räntefritt sparlånesystem som finansieras med medlemmarnas egen inlåning. För att få låna krävs att låntagaren förbinder sig att spara samma mängd (pengar * tid) som han eller hon lånar. JAK har i huvudsak två typer av produkter för utlåning; sparlån och stödsparande. Eftersom all utlåning finansieras med medlemmarnas inlåning förutsätter systemet att den totala inlåningen balanserar den totala utlåningen. Vanligast är att låntagarna själva gör en sparprestation innan eller parallellt med amorteringen. Balans mellan sparprestation och lån ska vara uppnådd för att sparbeloppet ska bli fritt att disponera. Många låntagare har sparat en tid innan de får sitt lån, men det är möjligt att få ett lån även om man inte har sparat något innan. I så fall måste hela sparprestationen göras under amorteringstiden. Det är dock inte ovanligt att någon annan ofta släkt eller vänner står för sparprestationen, helt eller delvis. Produkten Stödspar används ofta för att finansiera ett projekt som är av gemensamt intresse för en större grupp. Om projektet inte klarar av mer än att betala amortering och låneavgift kan man organisera ett stödsparande hos en grupp intressenter. JAK hanterar denna låneansökan på samma sätt som alla andra medlemmars ansökningar, men kräver att den stödsparande gruppen har en inlåning som inte understiger det aktuella skuldsaldot. De stödsparande intressenterna öppnar sparkonto men behöver inte vara medlemmar i JAK. Om några av dem vill ta ut sitt sparande går det bra, men låntagaren ser till att stödsparandet inte understiger det aktuella lånesaldot. JAKs organisation JAK är en kooperativ verksamhet; en öppen, demokratisk förening där medlemmarna samverkar för sin gemensamma nytta. Antalet medlemmar har under året ökat med 140 (38) till , en ökning med 0,4 procent. Varje medlem är delägare i medlemsbanken och har en röst på föreningsstämman som genomförs en gång per år. De medlemmar som vill engagera sig ideellt har stora möjligheter att göra så, främst i de 24 lokalavdelningarna som finns i landet. Lokalavdelningarna bedriver informations- och utbildningsverksamhet och verkar för att stödja JAKs idé och verksamhet lokalt. De fungerar som en mötesplats för medlemmar, men också mellan medlemmar och allmänhet i ekonomiska frågor, både samhällsekonomiska och privatekonomiska. Den ideella kraften växer med hjälp av de riksarrangemang som JAK ordnar, främst JAK-skolorna och seminarierna, samt det stöd som ges från anställda i medlemsverksamheten. 6 (52)

7 2010 års utveckling Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Utlåning Större delen av JAKs utlåning går till privatpersoner och snittlånet är för närvarande ( ) kronor. Bland de medlemmar som är juridiska personer är det vanligt med föreningar av olika slag. Den låga nyutlåningen från 2009 fortsatte även en bit in under 2010, men ökade under andra halvan av året och slutade på totalt 171 miljoner kronor, vilket är i linje med budget. Såväl antalet lån som storleken på lånen har ökat jämfört med föregående år. Den totala utlåningen till allmänheten efter kreditförluster uppgår till 888,2 (888,3) miljoner kronor, en minskning med 0,1 procent. I posten utlåning till allmänheten ingår även behållning på konto hos Riksgälden (för ytterligare information se not 15). Banken har hanterat (1 531) låneansökningar under 2010, vilket har resulterat i (1 084) nya lån. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2010 var 1,83 (1,77). Ytterligare information om kapitaltäckning finns i not 28. Inlåning Den totala inlåningen uppgick till 1 123,7 (1 043,5) miljoner kronor, en ökning med 7,7 procent. Av inlåningen är 452,2 (430,4) miljoner kronor bundet sparande. Det bundna sparandet ökade med 5,1 procent under året och det fria sparandet ökade med 9,5 procent. Balans och resultat JAKs balansomslutning var 1 194,4 (1 110,3) miljoner kronor vid räkenskapsårets utgång. Internetbanksatsningen pågår och funktionen betaltjänster lanserades tillsammans med nya självadministrerande funktioner vid årsskiftet 2010/2011. Samtidigt övergick banken till en ny låneberäkning där medlemmens kostnad för lånet beräknas som en procentsats på aktuell skuld, istället för som tidigare, på ursprungsskulden. Benämningen ändrades samtidigt från låneavgift till lånekostnad. Låneavgiftsintäkterna uppgick till 20,3 (20,4) miljoner kronor och medlemsavgifterna till 6,9 (6,7) miljoner kronor. JAKs kostnader före kreditförluster uppgick till 25,7 (27,7) miljoner kronor. JAKs egna kapital ökar i form av låneinsatser. I not 26 finns information om förändring av det egna kapitalet. De redovisningsprinciper som började tillämpas år 2007 påverkar bankens periodisering av låneavgifter så att bankens intäktsfördelning ändras de kommande åren, något som gör oss mindre beroende av nyutlåning. Rörelseresultatet uppgick till 1,6 miljoner kronor, att jämföra med - 2 miljoner kronor föregående år. Kommunikation och folkbildning Antalet medlemmar som vill engagera sig ideellt för att sprida idén om räntefri ekonomi har ökat något. Vid årsskiftet var 702 (690) medlemmar organiserade i lokalavdelningar eller på annat sätt ideella resurspersoner i JAK. Under hösten var det ett rekordstort intresse för att delta i JAK-skolan för att lära sig mer om JAK Medlemsbank och räntefri ekonomi. En medveten medlemskår är en förutsättning för att den räntefria idén får växande genomslag i samhället. Likviditet JAKs placeringar består till största delen av utlåning till medlemmar. JAKs likviditetsplaceringar sker till låg risk genom utlåning till privatpersoner och placeringar i statsskuldväxlar. Tillgångar som inte kan placeras i utlåning till medlemmarna placeras normalt i statsskuldväxlar med löptider upp till ett år. Likviditet finns också på konto hos Riksgälden och på konto hos andra banker. Placeringarna sker endast i svenska kronor. Kreditförluster Inbetalningar på såväl befarade som konstaterade kreditförluster gör att årets kreditförluster netto ger ett positivt resultat på 47 (- 852) tusen kronor. Antalet krav och förfallna belopp har minskat under året jämfört med föregående år. En förbättrad konjunktur i kombination med en medveten satsning på ett samarbete med de medlemmar som har problem är förklaringen till detta. 7 (52)

8 Penningtvätt och terroristfinansiering Banken har de senaste åren gjort en stor satsning i arbetet mot penningtvätt och terroristfinansiering. Under 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft som ökade ansvaret för bankerna att ha kontroll över medlemmarnas pengar och transaktioner. Detta har gjorts genom att kontakterna med medlemmarna ökat i samband med medlemskapet och när medlemmen nyttjar bankens tjänster. Övriga händelser av väsentlig betydelse under räkenskapsåret Under året har mycket arbete lagts på övergången till den nya låneberäkningen som infördes vid årsskiftet 2010/2011. Den nya strukturen skapar möjligheter för nya produkter samtidigt som effekterna av medlemmars förtidsinlösen av lån minskar. Vid årsskiftet infördes också möjligheten att betala räkningar via transaktionskonton på Internetbanken. Satsningar har gjorts i form av informationsinsatser och planering för nya produkter för att öka nyutlåningen. JAKs långsiktiga strategi är att satsa på folkbildning och stöd till lokala aktiviteter för att öka kunskaperna och intresset för räntefri ekonomi. Förväntad framtida ekonomisk utveckling I budgetarbetet för 2011 har fortsatta neddragningar gjorts i verksamheten parallellt med satsningar för att öka nyutlåningen. Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2011 på ett positivt rörelseresultat (före kreditförluster) om 2,5 miljoner kronor. Sparandet förväntas ligga på en fortsatt hög nivå under Arbetet med kapitalplanering har fortsatt under 2010, med syfte att stärka det egna kapitalet och på sikt göra organisationen mer oberoende av ränteintäkter på likvida medel. I detta arbete ingår att arbeta för positiva resultat för att under de närmaste åren arbeta bort den balanserade posten som uppgår till - 47,6 miljoner kronor. Information om riskhantering Risktagandet inom JAK ska vara lågt samt begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart och främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Definitioner Med risk avses här kreditrisk, finansiell risk och operativ risk. Här utöver finns strategisk och koncentrationsrisk. Med strategisk risk avses risken för skada som uppkommer om JAK gör fel vägval i sin strävan efter att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet på räntefri grund. Strategisk risk hanteras inom ramen för JAKs strategiska planering. Koncentrationsrisk uppkommer om JAKs engagemang koncentreras till ett begränsat antal medlemmar, till en viss bransch eller geografiskt område. Mer om riskhantering finns beskrivet i not 3, Riskhantering. Kreditrisk Med kreditrisk avses risk för förlust på grund av att en kredit inte fullgörs. Bankledningen strävar efter att minimera kreditrisker genom en kontinuerlig prövning och översyn av JAKs kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt tillkommer JAKs styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat delar av denna rätt till JAKs kreditutskott, lånedelegationen samt lokalstyrelsen för Orsakontoret. JAK arbetar efter en försiktig inställning till risker med krav på låntagaren att amortera och det finns i många fall även krav på ett bundet sparande. En grundbult i JAK är att främja medlemmars samverkan. När det gäller likviditeten är medlemmarnas sparande i JAK en förutsättning. Genom ett ökat sparande kan föreningen växa och riskerna minska. Finansiell risk Finansiell risk kan indelas i två huvudgrupper: likviditetsrisk och marknadsrisk. Likviditetsrisk syftar på risken att banken får svårigheter att infria sina betalningsåtaganden vid respektive förfallotidpunkt. Marknadsrisk består av ränterisk, valutakursrisk samt aktiekursrisk. Valutakursrisk och aktiekursrisk förekommer inte alls eller i liten utsträckning hos JAK. Enligt styrelsens regelverk för hantering av likviditetsrisk ska JAKs betalningsberedskap (banktillgodohavande + statsskuldväxlar) motsvara 15 procent 8 (52)

9 av det totala fria sparandet. Kortare perioder kan betalningsberedskapen tillåtas sjunka till 10 procent av det fria sparandet. Bankledningen har en process för att hantera likviditetsrisken och behovet löpande. En del av JAKs likvida medel är idag placerade i statsskuldväxlar och på konto hos Riksgälden. Resterande del finns på konton hos svenska banker. Denna likviditet används för att hantera medlemmars uttag från sina konton i JAK. JAKs likviditet har under 2010 varierat mellan procent av det fria sparandet. Ytterligare information om likviditetsrisk finns på JAKs hemsida. Med ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk är risken för att en ändring av ränteläget påverkar räntenetto, och för JAKs del innebär det hur stor avkastningen blir på likvida medel. Ränteprisrisk är risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet på bankens innehav av räntebärande värdepapper. Operativ risk Med operativ risk avses risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker. JAK är en liten organisation med få anställda. Alla funktioner kan inte ersättas inom den befintliga personalen i händelse av att någon faller ifrån. Några av dessa nyckelpersoner kan ersättas utifrån, medan andra besitter specialkunskap om bankens organisation eller system. Banken arbetar aktivt med att minska personberoendet genom att säkra bankens löpande verksamhet med hjälp av dokumentation, att fler medarbetare kan varandras arbetsuppgifter och genom underleverantörer av IT-tjänster. Riskhantering och regelefterlevnad Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering, mätning, kontroll och rapportering av risker. Utöver detta så innebär riskhantering att ta fram åtgärder som minskar de identifierade riskerna. Åtgärder är av olika art t.ex. handlingsplaner för att hantera risken när den uppstår och/eller beräkna behovet av eget kapital. Arbetet med riskkontroll och regelefterlevnad ska syfta till att identifiera och reducera de risker som är relaterade till JAKs verksamhet. Riskkontroll- och regelefterlevnadsfunktionen ska också verka för att gällande interna och externa regler, riktlinjer och rutiner efterlevs och förbättras i den operativa verksamheten. För ytterligare information om riskhantering, se not 3. 9 (52)

10 Fem år i sammandrag Nyckeltal (tkr) Utveckling Volym (in- och utlåning) förändring under året, % 4,15 4,98 7,43 5,12 6,96 Kapital Soliditet 5,44 5,60 6,25 5,76 9,23 (beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) Kapitaltäckningskvot 1,83 1,77 1,76 1,76 2,02 Resultat Rörelseresultat/volym (rörelseresultat i % av volym) K/I-tal efter kreditförluster (summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) Kostnader/medlemsavgift (administrativa kostnader, samt övriga rörelsekostnader, i förhållande till medlemsavgifter) Kreditförluster Kreditförlustnivå (kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 0,08-0,10 0,00 0,03-0,13 0,94 1,07 1,00 0,98 1,09 3,74 4,12 5,31 5,19 5,28-0,01 0,09 0,13 0,03 0,15 Övriga uppgifter Medelantal anställda (52)

11 Resultat- och balansräkningar Resultaträkning Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Materiella och immateriella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Icke-finansiell verksamhet JAK är en del av en folkrörelse som tror på att en annan värld är möjlig. JAK har under hela sin historia präglats av tankefrihet kring ekonomi och att våga tänka i nya banor. JAKs hjärtefrågor handlar om rättvisa och en ekologisk grundsyn samt strävan efter ekonomisk frigörelse. Vårt namn kommer från de tre grundstenarna i klassisk nationalekonomi, Jord, Arbete och Kapital. Jord är alla våra naturresurser, förnybara och icke förnybara. Arbete står för det vi människor bidrar till i form av skaparkraft, kunnande och arbetsförmåga. Kapital är produkten av jord och arbete, det vill säga byggnader, redskap med mera. Vi blir fler som inser behovet av en ekonomi som bygger på alla dessa tre grundstenar, liksom på hållbarhet och samverkan, istället för kortsiktighet och girighet. Det är de ideella krafterna i JAK Medlemsbank som bär och förvaltar idén om räntefri ekonomi. Aktivite- 1 Jämförelsesiffrorna för år 2006 har inte omräknats enligt tillämpade redovisningsprinciper från Inklusive avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. 11 (52)

12 ter för att sprida idén bedrivs huvudsakligen av ideellt aktiva medlemmar runtom i landet. I JAK har vi antagit utmaningen att prata ekonomi utifrån vår dagliga tillvaro. Det är det som är folkbildning, att utifrån våra egna erfarenheter försöka förstå samhället. Vi är övertygade om att det är utifrån den förståelsen som vi kan vara delaktiga i att skapa någonting nytt. Internationellt Den internationella satsningen som påbörjades under 2008 har övergått i den ordinarie verksamheten under 2010 och vi ser ett kraftigt ökande internationellt intresse. Vi svarar varje vecka på frågor från olika håll i världen. Det har varit artiklar i tidningar i Frankrike, Norge, USA, Danmark och Spanien. En professor i marknadsföring har gjort ett PM som kommer att presenteras i Dubai under JAK tar också emot studiebesök från olika länder. Under 2010 har vi haft besök från USA, Spanien och Nederländerna. När det kommer förfrågningar om att informera om JAK Medlemsbank på olika håll i världen skickar vi i första hand ideella informatörer. Under 2010 har resor bland annat gått till Spanien tre gånger och en resa till Ghana på en västafrikansk konferens om räntefri ekonomi. JAK har initierat ett internationellt nätverk för att sprida information och utbyta erfarenheter. Vi ger också ut ett internationellt nyhetsbrev med en av våra medlemmar som redaktör. Det internationella nyhetsbrevet har idag 319 prenumeranter från 59 olika länder. 35 medlemmar i JAK prenumererar på det internationella nyhetsbrevet och de flesta av dem har visat intresse för att hjälpa till att sprida JAKs idé internationellt. I våra grannländer händer det också saker: I augusti 2010 hade JAK Finland uppstartsmöte för sitt nya kooperativ och de har öppnat en ny hemsida, JAK Danmark har översatt delar ur JAK Boken till danska och publicerat i sin medlemstidning. Seminarium om diskonteringsränta i juni 2010 Folkbildningsverksamhet För att bredda och fördjupa diskussionen om räntefri ekonomi samt medverka i den samhälleliga debatten, satsar JAK på folkbildningsarbete. Folkbildningsinsatserna bidrar till att medlemmarna blir bättre insatta i den demokratiska processen i JAK och bättre på att föra en dialog om räntefri ekonomi i de sammanhang de befinner sig. Ökade kunskaper leder till opinionsbildning, inspiration och handlingskraft. JAKs kursoch seminarieverksamhet är mycket uppskattad. Det vet vi genom de utvärderingar som kontinuerligt görs av de olika aktiviteterna. 12 (52)

13 Lokalt Det finns 24 lokalavdelningar runtom i landet som ordnar lokala aktiviteter för att uppmärksamma JAK och räntefri ekonomi. Aktiviteten har totalt sett varit lägre än tidigare år, men det ser väldigt olika ut i olika lokalavdelningar. Under 2010 hölls totalt 123 (181) lokala informationsmöten, medlemsmöten och öppet hus, 35 (51) bemannade utställningsdagar och 34 (42) lokala kurser. Lokalavdelningen JAK Helsingborg har upplösts, medan JAK Kalmarsund är en nykomling som har bidragit till en stark medlemsutveckling i en del av landet som tills nu har legat sämst till. Vi har fått 5 (9) nya kursledare som tagit steget att hålla i en grundkurs. En kursledarutbildning hölls på riksnivå för att få fler kursledare. Stor ökning bland unga medlemmar Ung-satsningen som påbörjades 2003 har utvecklats och gett goda resultat. Andelen unga som deltar i rikskurserna ökar stadigt. Nytt för 2010 är en sommarkurs på Axevalla folkhögskola i 5 dagar för medlemmar upp till 30 år. Emma och Emelie vid sommarkursen 2010 Seminarium om diskonteringsränta Frågan om Hur tungt framtiden bör väga i ekonomiska analyser? lyftes i JAK under De ekonomiska analyser av klimathot och hot mot biologiska mångfalden som börjat göras i FN, EU och i Sverige gjorde att vi ville sätta extra fokus på diskonteringsräntans betydelse. Under ett öppet seminarium i juni fick deltagarna en orientering om nationalekonomers argument för och emot diskontering. Diskonteringsräntan påverkas av marknadsräntan och har en stor betydelse i kalkyler inför investeringsbeslut. Banken som är ute och cyklar Kampanjen Banken kommer introducerades under Bankpersonal kom, ofta på cykel, till evenemang som lokalavdelningar ordnade. Lokala, tillfälliga bankkontor öppnades för en dag där intresserade fick information om JAK och möjlighet att prata direkt med våra lånehandläggare. Ökade insikter om räntans negativa effekter JAK medverkar i den samhälleliga debatten bland annat genom medlemstidningen Grus&Guld. Tidningen levereras till hushåll fem gånger per år, innehållande artiklar om räntefri, uthållig och rättvis ekonomi. Tidningen används flitigt av medlemmarna för att bilda opinion. JAKs exponering mot allmänheten sker genom lokalavdelningar, hemsidan, medlemstidningen och i ökande utsträckning genom sociala media. JAK har i större omfattning än tidigare använt sig av pressmeddelanden, bloggar och nyheter med reflektioner kring aktuella omvärldshändelser, kommentarer och information om våra olika evenemang. JAKs blogg följs av några hundra personer i veckan och alltfler upptäcker vår sida på Facebook. Nyhetsbrevet JAKtuellt har skickats ut 6 gånger under året med start i maj, främst till medlemmar, men även till ickemedlemmar som har anmält intresse. Filmen Vår bank har producerats och finns på hemsidan och har spridits via olika sociala fora. Vi har under 2010 haft 358 (417) deltagare i JAKskolor och andra riksarrangemang, varav 169 (141) var mellan 16 och 30 år. Runt varje medlem blir en ring av personer som också nås av värdefulla insikter om sin ekonomiska situation och om räntans effekter på människor och miljö. Spara och låna ett samarbete för ekonomisk frigörelse JAK ger möjlighet till ett samarbete medlemmar emellan genom att spara och låna av varandra utan ränta. Idag är det 85 (85) procent av medlemmarna som sparar och 17 (18) procent som lånar. JAK ger medlemmar chansen att få lån som de inte hade fått i andra banker i och med att JAK bedömer varje medlems förutsättningar för sig och använder få schabloner låntagare har under 2010 totalt amorterat 165,9 miljoner kronor och därmed blivit mindre skuldsatta och mer ekonomiskt oberoende. Många av dem äger mer av sin bostad nu och behöver inte vara 13 (52)

14 rädda för att värdet på bostaden ska sjunka under bostadens belåning vid finanskriser medlemmar har slutbetalt sina lån under året och därmed kunnat minska sina månadsutgifter. Det är medlemmar vars bundna sparande har omvandlats till fritt i samband med att de slutbetalt sina lån. De har kommit i en bättre ekonomisk situation i sina liv. Sakta men säkert blir fler och fler skuldfria och handlingsutrymmet för dessa ökar. Detta är ekonomisk frigörelse i praktiken. Medlemmars sparande har gett möjlighet till att 171 (126) miljoner kronor har lånats ut till medlemmar. Medlemmar som så småningom kommer att bli skuldfria och därmed komma i ett bättre läge i sina liv. Jämställdhet och mångfald I JAK Medlemsbank verkar vi i en folkbildningstradition där människors olika erfarenheter och perspektiv värderas som en resurs för verksamheten. Människors olikheter kan härledas till olika erfarenheter på grund av kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder, religion och sexuell läggning, men också av livsstil, utbildning, värderingar, familjesituation m.m. Vi vill verka för jämställdhet och ökad mångfald samt motverka diskriminering i alla former. Detta ska avspeglas i såväl administrationen som medlemsverksamheten. Miljö I JAK anser vi att den ekonomiska verkligheten ska anpassas efter kraven på ekologisk uthållighet. Vi försöker i alla delar av föreningen minimera eventuella skadliga miljöeffekter från vår verksamhet. Resor sker till allra största delen med tåg. I miljöredovisningen från SJ nedan framgår skillnaden mellan koldioxidutsläpp vid tågresor jämfört med om samma resa hade gjorts med bil, eller när flyg är ett alternativt färdsätt med flyg. Vi använder oss i stor utsträckning av telefonmöten för att på så sätt spara både tid, pengar och minska miljöpåverkan. I det dagliga arbetet skapar vi rutiner för att minska behovet av utskrifter och vi arbetar med att utveckla en digitaliserad dokumentarkivering. Under året har vi dragit ned på mängden pappersutskick, ett arbete som fortsätter även under 2011 när alltmer kan skötas via telefon och Internetbanken. Material som köps in ska vara miljömärkt enligt de märkningar som finns. Vid arrangemang och möten av olika slag används krav- och rättvisemärkta varor så långt det är möjligt och helst närproducerat. På våra kontor källsorteras avfallet och vi bidrar därmed till återvinning och återanvändning. JAKs kontorsfastighet är ansluten till fjärrvärmenätet och elen kommer från ett vindkraftkooperativ, där JAK innehar vindkraftandelar. All el är ursprungsmärkt samt miljömärkt och 2010 kom 14 procent från vindkraft och 86 procent från vattenkraft. Miljöredovisning från SJ I JAK har vi under 2010 rest kilometer med tåg. Det är med den siffran som jämförelsen nedan har gjorts för att visa besparingarna i koldioxidutsläpp. Antal kilometer som vi rest med annat färdmedel har inte mätts. Jämförelse med bil Jämförelse med flyg* Tåg Bil Tåg Flyg Totalt antal resta kilometer Koldioxid (CO2), växthuseffekt (kg) 0, ,18 0, ,10 0,67 kilo koldioxid motsvarar förbränning av 0,282 liter bensin *Siffrorna avser endast sträcka där flyg är ett alternativt färdsätt 14 (52)

15 Etik, demokrati och utveckling Aktuellt i styrelsen JAKs organisation är direktdemokratisk. I takt med att föreningen växer och tekniken utvecklas blir organisationsfrågorna allt mer aktuella. Föreningsstämman 2010 gav styrelsen i uppdrag att arbeta vidare med förslaget på ett nytt demokratiskt system för JAK utifrån ett antal fastslagna inriktningar. Systemet ska ta fasta på de olika fördelar som finns i ett direktdemokratiskt system och i ett fullmäktigesystem, med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för alla som vill delta i den demokratiska utvecklingen av banken. Frågan har diskuterats vid seminarier under året och skickats på remiss till medlemmar och lokalavdelningar. Arbetet fortsätter under 2011 och frågan kommer upp för behandling vid stämman Föreningsstämman 2010 gav också styrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på räntedefinition att inkludera i det Reglemente för JAK som stämman fastställer. Ett förslag till definition har skickats på remiss till JAKs lokalavdelningar under året. Även denna fråga kommer upp för behandling vid stämman. Styrelsen har vidare på uppdrag av stämman sett över metoder för att profilera oss tydligare som etisk bank och lyfta fram medlemmars verksamheter. En del i detta arbete handlar om att förbättra produkten Stödspar och på detta sätt göra det enklare för medlemmar att målinrikta sitt sparande. Samtidigt pågår ett arbete med att ta fram en föreningsstrategi som visar vad vi som medlemsbank vill uppnå och åstadkomma på lite längre sikt. Mycket fokus på organisationens styrande dokument under de senaste åren och bra kvalitet på underlagen gör att det är god ordning och reda och att styrelsens beslut är väl beredda. JAK Medlemsbanks styrelse vid stämman 2010 Etikråd och lekmannarevisor JAK har ett Etikråd vars uppdrag är att identifiera de etiska frågeställningar som är aktuella bland föreningens medlemmar och initiera diskussions- och utbildningstillfällen kring dessa utifrån JAKs värdegrund och riktlinjerna för etik. Rådet ägnar sig åt principfrågor där man kan komma i konflikt med god etik. Utskottsarbete vid stämman 2010 Lekmannarevisorn granskar huruvida JAKs verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och ur medlemmarnas synvinkel tillfredsställande sätt, samt om JAK följer de av stämman beslutade styrande dokumenten. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till stämman. Hälsa och arbetsmiljö En hörnsten i god service till kunderna i ett företag är att personalen tycker att företagets produkter har kvalitet och är etiska. I JAK har det av naturliga skäl inte varit ett problem. En annan hörnsten är personalens arbetsmiljö i dess många betydelser. I kontorsmiljö är det alltför vanligt med kroppsliga besvär i samband med kombinationen stress, ensidiga arbetsställningar och -rörelser. På senare år har bland annat ny teknik, en mer erfaren organisation, mindre övertid och ökat hälsomedvetande i såväl JAK som samhället i övrigt bidragit till att vända utvecklingen till det bättre. JAKs interna arbetsmiljöarbete stäms av med jämna mellanrum av externa ögon, senast Företagshälsovårdens hälsoundersökning bekräftade att JAK arbetar rätt och att personalens arbetsmiljö och hälsa är god. Förväntad framtida utveckling JAK kommer under det kommande året att fortsätta fokusera på medlemsnyttan. Utvecklingen av Internetbanken och banksystemet fortsätter. Möjlighet till betalning av fakturor är på plats från årsskiftet 2010/2011, liksom låneansökan via Internetbanken. Nya tjänster som förbättrad OCR-hantering, autogiro från JAK till andra banker samt digital låneavisering kommer att lanseras under våren Den nya låneberäkningen ger större möjligheter till flexibla lösningar och olika typer av lån, vilket kommer att utvecklas under Det kommer också att bli möjligt med mer förskjuten och successiv utbetalning av eftersparande. 15 (52)

16 Den nya hemsidan har utvecklats under året och lanseras i januari Även detta arbete fortsätter under Folkbildningen och medlemsverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara den viktigaste strategin för ett starkt och livskraftigt JAK. JAK är och ska fortsätta att vara en organisation där alla ska känna att de har något att lära och där alla har något att ge. Insatsbelopp Låneinsatser avseende lån lösta mellan 1 december år 2009 och 30 november år 2010, 7,1 (9,0) miljoner kronor kommer att betalas ut under 2011 efter Finansinspektionens godkännande. Under 2011 kommer låneinsatserna i enlighet med tidigare stämmobeslut att betalas ut vid två tillfällen under året, i januari och i juli. Förslag till behandling av årets resultat Styrelsen föreslår stämman att årets resultat i sin helhet överförs i ny räkning enligt nedan. (kr) Balanserat resultat Reserver Årets resultat Balanseras i ny räkning Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att JAK vid varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med JAKs interna kapitalutvärdering. JAKs kapitaltäckningskvot efter årets vinst uppgår till 1,83. Kapitalbasen uppgår efter årets resultat till 61,4 miljoner kronor och minimikapitalkravet uppgår till 33,6 miljoner kronor. JAKs ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att JAK förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att JAKs egna kapital så som det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning. Beträffande JAKs resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 16 (52)

17 Resultaträkning 1 januari - 31 december (tkr) Not Låneavgifter Avkastning likvida medel Räntekostnader Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Summa räntenetto och rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar 17, Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december (tkr) Årets resultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets totalresultat (52)

18 Balansräkning 31 december 2010 (tkr) Not Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Eget kapital Bundet eget kapital Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Fritt eget kapital Reserver Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen 25 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Beviljade ej utbetalda krediter Lånelöften (52)

19 Rapport över förändring i eget kapital 2010 Reserver Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt 2009 Reserver Ingående eget kapital Förändring av insatser Till Reservfond överförda grundinsatser Total resultat Behandling av resultat: Omföring resultat Årets resultat Utgående eget kapital Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Ingående eget kapital Förändring av insatser Till Reservfond överförda grundinsatser Total resultat Behandling av resultat: Omföring resultat Årets resultat Utgående eget kapital (52)

20 Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december (tkr) Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Kreditförluster Resultat avyttring inventarier 63 4 Förändring i verkligt värde på statsskuldväxlar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring utlåning till allmänheten Förändring inlåning från allmänheten Förändring skulder till kreditinstitut Förändring förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förändring övriga tillgångar Förändring övriga skulder inkl. upplupna kostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella och immateriella tillgångar Förändring aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Insatser från medlemmar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel och likviditetsreserv Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar i form av statsskuldväxlar Riksgälden Summa I banktillgodohavanden ingår 1,0 miljoner kronor som har en löptid längre än 3 månader. Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. Statsskuldväxlar är JAKs likviditetsreserv och hanteras enligt följande utgångspunkter: De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tolv månader från anskaffningstidpunkten. Placering av medel hos Riksgälden ingår i likvida medel i kassaflödesanalysen. I balansräkningen återfinns posten under utlåning till allmänheten enligt FFFS 2008:25. För upplysning om betalda respektive erhållna räntor se not (52)

21 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och avser JAK Medlemsbank med organisationsnummer och med säte i Skövde. Postadressen är Box 216, Skövde. Besöksadressen är Vasagatan 14. Not 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden, så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning, ska tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 februari Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på JAKs stämma den april Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av finansiella tillgångar som kan säljas och består för JAKs del av statsskuldväxlar. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder. Uppställningsformen för resultaträkning har i årsredovisningen anpassats till gällande regelverk, dock med viss avvikelse vad gäller rubricering av intäkter i form av låneavgifter samt avkastning på likvida medel. Enligt IFRS 8 rörelsesegment p. 33 ska viss information om geografiska områden lämnas, exempelvis intäkters fördelning på olika länder. JAKs intäkter avser aktiviteter riktade till låntagare och medlemmar i Sverige och endast i undantagsfall till medlemmar i andra länder. Intäkter från låntagare i utlandet utgörs av medlemmar som tidigare varit bosatta i Sverige men för närvarande bor utanför Sveriges gränser. Låneavgiftsintäkterna från utlandsboende medlemmar utgörs av < 0,5 procent av JAKs intäkter från låneavgifter. Därför lämnas ej upplysning enligt kraven i IFRS 8 och FFFS 2008:25. Ändrade redovisningsprinciper RFR 2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. Låneavgifter, avkastning på likvida medel och räntekostnader Låneavgifter på medlemmarnas lån beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida inbetalningar under den förväntade löptiden blir lika med det redovisade värdet av fordran. Låneavgiften inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan. Låneavgifter och avkastning på likvida medel som presenteras i resultaträkningen består till största delen av: Låneavgifter på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive låneavgift på osäkra fordringar. Avkastning på finansiella tillgångar som klassificeras som tillgängliga för försäljning. 21 (52)

22 Räntekostnaderna består av avgifter för insättningsgaranti och stabilitetsfond. För ytterligare information se not 4. Provisions- och avgiftsintäkter Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på två olika sätt enligt följande: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden låneavgifter. Sådana avgifter utgörs av, utöver låneavgiften, uppläggningsavgifter för blancolån samt avgifter för förtida inlösen. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för kostnader för säkerheter och UC för låntagarens räkning och påminnelseavgifter. Dessa provisioner och avgifter är i allmänhet relaterade till en utförd transaktion och redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing, plus- och bankgiro, omkostnader för säkerheter och avgifter till UC. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl.a. lokalkostnader, porto, tele- och datakommunikation, konsulttjänster och fastighetens kostnader. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen. Banken redovisar ingen skattekostnad då banken har taxerade underskottsavdrag. För ytterligare information om skatt och underskottsavdrag se not 12. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångsidan lånefordringar, statsskuldväxlar och andelar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och medlemmarnas sparande i banken. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som kan säljas Denna kategori består av bankens placeringar i statsskuldväxlar samt aktier och andelar. Statsskuldväxlar värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i rapport över totalresultat, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde, beaktat skatteeffekt, till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Aktier och andelar är upptagna till respektive instruments anskaffningsvärde då ingen eller liten handel förekommer och verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. För ytterligare information se not 16. Likvida medel och likviditetsreserv Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel då de har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer, lätt kan omvandlas till kassamedel och har en maximal löptid om högst tre månader. Statsskuldväxlar är JAKs likviditetsreserv med en liten risk för värdefluktuationer, som lätt kan omvandlas till kassamedel och har en löptid på högst ett år. Lånefordringar Lånefordringar är finansiella tillgångar som har fastställda betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid 22 (52)

23 anskaffningstidpunkten. Lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s. efter avdrag för nedskrivna fordringar. Upplupna låneavgifter redovisas separat under interimsfordringar. Finansiella skulder, ej värderade till verkligt värde via resultaträkningen Medlemmarnas sparande och leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Avgift för finansiella garantiavtal redovisas till det belopp som utställaren erhållit i ersättning då detta motsvarar verkligt värde vid transaktionstillfället. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels de lån där låne- och sparavtal är framtaget, men medlemmen ej ännu sänt in underskrivet original till banken, dels löfte om lån till medlemmar som vill köpa bostad och önskar ett förhandsbesked från banken. Båda typerna av lånelöfte gäller i tre månader. Därefter förfaller lånelöftet om inte annat avtalas. Lånelöften redovisas inom linjen till nominellt belopp. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Förfallna fordringar Med förfallna fordringar avses förfallna krediter äldre än 60 dagar. Förfallna fordringar rapporteras till styrelsen enligt den instruktion som finns i Kreditinstruktionen. I rapporteringen ingår att värdera den tänkbara förlusten om sådan föreligger samt att indela engagemangen efter risknivå. Regler vid förfallna fordringar All hantering av obetalda krediter sker individuellt genom bedömning av varje enskilt ärende. Påminnelse av förfallen kredit ska ske 10 dagar efter förfallodag och en andra påminnelse efter 20 dagar. Vid andra påminnelsen får även eventuella borgensmän en påminnelse. Efter ytterligare 10 dagar görs en bedömning om ärendet ska skickas till inkassobyrå för inkassokrav. Har inte betalning skett 30 dagar efter inkassokravet ska, efter bedömning, krediten sägas upp. Innan uppsägning sker ska låntagaren, på bankens initiativ, kontaktas för att diskutera vad som är orsak till utebliven betalning. Målsättningen ska vara att finna en lösning där laga åtgärder kan undvikas. Vid fastighets- och bostadsrättsbelåning ska diskuteras frivillig försäljning av egendomen om ingen annan lösning står till buds. Räcker inte försäljningssumman ska banken ha en positiv inställning till en avvecklingskredit med för låntagaren rimlig amorteringsplan. Kan inte uppgörelse träffas eller förutsättningar saknas ska krediten sägas upp och laga åtgärder ska vidtagas. Nedskrivningsprövning Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken på individuell basis samtliga krediter om det finns objektiva belägg för att ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter, som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet, som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg för att lånet är osäkert. Som nedskrivning upptas ett belopp som motsvarar skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Som befarad förlust redovisas hela eller delar av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Lånefordran skrivs även ned med hänsyn tagen till upplupen låneavgift. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 11. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 23 (52)

24 Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Reparationer kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning av JAKs byggnad sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Marken skrivs inte av. Komponentavskrivning har inte tillämpats på fastigheten då beräkningar utvisar att denna metod inte skulle medföra någon väsentlig påverkan på resultatet jämfört med nuvarande linjära avskrivning på hela byggnadens anskaffningsvärde. Avskrivningar sker på 50 år. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte heller finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Avskrivning sker systematiskt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod, som här är fem år. Immateriella anläggningstillgångar Utveckling Utgifter för utveckling av helt nya produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter. Övriga utgifter för utveckling, t.ex. anpassning av befintliga produkter och processer, redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade nyttjandeperioden är fem år. Ersättningar till anställda Riktlinjer för ersättningar JAK följer Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2009:6) för riktlinjer om ersättningar i medlemsbanker. Riktlinjerna visar JAKs beslutsprocesser, ersättningssystemets uppbyggnad, funktion och kontroll. JAKs styrelse har beslutat om en sådan riktlinje för ersättning, Riktlinjer för JAK Medlemsbank, vilken kommer att lämnas på JAKs hemsida. Pensionering genom försäkring JAKs pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Kooperationens Pensionsanstalt (KP) 3. Från och med 1 januari 2009 är pensionsplanerna för den del av JAKs personal som är födda 1981 och senare försäkrade genom avtal med Collectum 4. Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pensionsplan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. Pensionsplanen i KP är en förmånsbestämd pensionsplan, vilken definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt, varför reglerna i IAS 19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner ( ) inte behöver anges i juridisk person. JAK redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Pensionsplanen i Collectum är en premiebestämd pensionsplan och därmed avgiftsbestämd enligt IAS 19. JAKs förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till KP baserat på fast aktuell lön och premier som betalas till Collectum baseras på aktuell rörlig 3 KP är en verksamhetsgren av Folksam Liv. 4 Collectum administrerar JAKs tjänstpensioner men förvaltas av tjänstemannens individuellt valda försäkringsbolag vilka per är Alecta, AMF, Länsförsäkringar, Nordea Liv & Pension samt Skandia Liv. 24 (52)

25 lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 9. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. Eget kapital Bundet eget kapital JAKs bundna egna kapital består av grundinsatser, låneinsatser och reservfond. Varje myndig medlem i banken måste skjuta till en grundinsats om 200 kr. Då man utträder som medlem förs insatsen till reservfonden. Varje låntagare skjuter till en låneinsats. Insatsbeloppet motsvarar 6 procent av ursprungsskulden och återbetalas då lånet är slutamorterat, under förutsättning att godkännande av Finansinspektionen ges. Låneinsatserna ingår i det primära kapitalet vilka löpande rapporteras till Finansinspektionen. Banken har gjort bedömningen att låneinsatsen inte är av typen kapitaltillskott som kräver Finansinspektionens medgivande enligt FFFS 2007:1. Reservfonden består av utträdda medlemmars grundinsatser samt viss avsättning från tidigare års vinster. Fritt eget kapital Fritt eget kapital består av reserver, balanserat resultat samt årets resultat. I reserver ingår värdeförändring av tillgångar som kan säljas på balansdagen. I balanserat resultat finns tidigare års resultat ackumulerat. För upplysning om förändring av eget kapital hänvisas till rapport om förändring av eget kapital och not 26. Not 3 Riskhantering I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt riktlinjer och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansiella verksamheten. JAKs styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion, inom vissa ramar, delegerat ansvaret till andra olika funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och tillse att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riktlinjer för riskhantering och riskhanteringssystem arbetas med regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en samlad funktion för riskkontroll, direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kreditrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Banken strävar efter att minimera kreditrisken genom en kontinuerlig prövning och översyn av bankens kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt tillkommer bankens styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat delar av denna rätt till bankens kreditutskott, lånedelegation och lokalstyrelsen för Orsakontoret. Under året har vi utfört en riskanalys av vår kreditstock tillsammans med Upplysningscentralen (UC AB). Resultatet visar att kreditstocken har en låg risk. Ledamöterna i kreditutskottet, lånedelegationen och lokalstyrelsen i Orsa utses av styrelsen för JAK Medlemsbank. Av ledamöterna i kreditutskottet ska minst tre vara förtroendevalda styrelseledamöter. Lånedelegationen består av tre tjänstemän. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som är geografiskt hänförlig till låntagare boende i hela Sverige och i liten grad utlandsboende svenskar, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i styrelsen. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. 25 (52)

26 Not 3 Riskhantering forts. Kreditriskexponering brutto och netto 2010 Total kreditriskexponering före nedskrivning Nedskrivning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag av säkerheter Krediter 5 mot säkerhet av: Kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning JAK-konto Blancokrediter Borgen Övriga Utlåning till Riksgälden Summa utlåning till allmänheten Statsskuldväxlar Utlåning till kreditinstitut Aktier och andelar Upplupna låneavgifter Summa Utställda finansiella garantier Beviljade ej utbetalda krediter Lånelöfte Total kreditriskexponering Med kredit avses lånefordringar och andra placeringar redovisade i balansräkningen. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 6 Inklusive bostadsrätter. 7 Initialt för varje fordran saknas säkerhet för posten upplupna låneavgifter men i takt med att fordran under utlåning amorteras finns utrymme för säkerhet även för posten upplupna låneavgifter. 26 (52)

27 Not 3 Riskhantering forts. Kreditriskexponering brutto och netto 2009 Total kreditriskexponering före nedskrivning Nedskrivning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag av säkerheter Krediter 8 mot säkerhet av: Kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning JAK-konto Blancokrediter Borgen Övriga Utlåning till Riksgälden Summa utlåning till allmänheten Statsskuldväxlar Utlåning till kreditinstitut Aktier och andelar Upplupna låneavgifter Summa Utställda finansiella garantier Beviljade ej utbetalda garantier Total kreditriskexponering Med kreditriskexponering förstås även risken för att kreditinstitut eller annan emittent helt eller delvis inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot banken. Av notupplysningarna till berörda balansposter (not 13 och 14) framgår hur bankens kreditriskexponering mot dessa motparter fördelar sig. De bokförda värdena ger uttryck för den maximala kreditriskexponeringen i dessa placeringar. Kreditkvalitet finansiella tillgångar 2010 Kreditbetyg 1-3, lågtill medelrisk Kreditbetyg 4-5, hög risk Individuellt nedskrivet 2010 Kassa 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten - Konto hos Riksgälden Utlåning till allmänheten - Hushållssektor Utlåning till allmänheten - Företagssektor inklusive övriga Aktier och andelar 401 Upplupna låneavgifter Summa Med kredit avses lånefordringar och andra placeringar redovisade i balansräkningen. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 9 Inklusive bostadsrätter. 10 Initialt för varje fordran saknas säkerhet för posten upplupna låneavgifter men i takt med att fordran under utlåning amorteras finns utrymme för säkerhet även för posten upplupna låneavgifter. 27 (52)

28 Not 3 Riskhantering forts. Kreditkvalitet finansiella tillgångar 2009 Kreditbetyg 1-3, lågtill medelrisk Kreditbetyg 4-5, hög risk Individuellt nedskrivet 2009 Kassa 10 Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten - Konto hos Riksgälden Utlåning till allmänheten - Hushållssektor Utlåning till allmänheten - Företagssektor inklusive övriga Aktier och andelar 401 Upplupna låneavgifter Summa Åldersanalys, oreglerade, men ej nedskrivna lånefordringar Med oreglerade fordringar avses fordringar som förfallit till betalning > 60 dagar Fordringar förfallna > 30 dgr - 60 dgr Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr dgr Fordringar förfallna > 180 dgr dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa (52)

29 Not 3 Riskhantering forts. Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - utlåning till Riksgälden offentlig sektor företagssektor hushållssektor (inkl. enskilda företagare) övriga Summa Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor - övriga Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor - övriga Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor - övriga Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor hushållssektor Summa Summa nettoredovisat lånefordringar Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. JAKs strategi gällande likviditetsrisk Banken finansierar sin utlåning genom inlåning från medlemmar, som kan vara både fritt eller bundet sparande. Inlåningen från medlemmarna är grunden för bankens finansiering av utlåningen. I sparlånesystemet är det inbyggt att medlemmarna lånar av varandra och rättvisan mellan medlemmarna regleras genom JAKs sparpoängsystem. I bankens utveckling ingår strategin att hela tiden stärka bankens egna kapital så att detta både kan användas för den kortsiktiga likviditeten samt den långsiktiga finansieringen av utlåningen. För att hantera likviditeten har banken ett regelverk som styrelsen kan använda för att minska utlåningen under perioder med minskande likviditet, därmed minskas likviditetsrisken. Banken har framtagna planer på att hantera olika eventuella situationer för att hantera likviditetsrisken. I samband med förändrade redovisningsregler (2007) uppstod en ansamlad förlust på 39 miljoner kronor. Banken har en plan för att kommande år få plusresultat för att minska den ansamlade förlusten och därmed stärka det egna kapitalet. När detta är genomfört kommer bankens finansiella trygghet att öka. Riktlinjer för likviditetsrisk Riktlinjerna för JAKs hantering av likviditetsrisk är: att likviditeten ska vara betryggande, både på kort (30 dagar) och lång sikt (minst ett år framåt), att likviditetshanteringen ska baseras på prognoser som ska följas upp för att bestämma deras riktighet, 29 (52)

30 att banken har ett regelverk med koefficienter som kan reglera utlåningen, samt att bankens likviditet ska vara placerad så att likviditetsrisken är låg. Ansvarsfördelning för likviditetsrisk. Ansvaret för riskhantering delas mellan styrelse och VD. Styrelsen reviderar och beslutar om risktolerans, strategier, riktlinjer och instruktioner en gång per år. Styrelsen följer löpande upp likviditetsrisker samt ger i uppdrag åt oberoende granskning om löpande revisioner gällande likviditetsrisken. Styrelsen beslutar om bankens koefficienter regelbundet under året. VD ansvarar för att följa styrelsens beslutade risktolerans, strategier, riktlinjer och instruktioner samt beslutade koefficienter. VD med hjälp av bankchef och redovisningsansvarig, ansvarar för den dagliga hanteringen av likviditeten i banken samt att ta fram planer för att hantera likviditetsrisken. Banken utsätts regelbundet för regelbundna granskningar och oberoende utvärderingar av bankens styrning och kontroll av likviditetsrisker. En funktion för oberoende granskning (internrevision) är direkt underställd bankens styrelse. Bankens internrevision ansvarar för att den oberoende granskningen utförs regelbundet samt att resultatet av granskningen rapporteras till styrelsen regelbundet. Internrevisorn granskar bankens hantering av likviditetsrisken för att identifiera svagheter eller problem med rutiner, metoder och system för beräkning och rapportering. Internrevisorn ska även regelbundet granska att fastställda riktlinjer och processer följs samt att processerna uppfyller de uppsatta målen. Internrevisorn ska även följa upp att banken har en ändamålsenlig organisation för sin likviditetshantering. Styrelsen prioriterar internrevisorns arbete en gång per år när instruktionerna fastställs. Det finns i banken en central funktion för oberoende kontroll av likviditetsrisker (likviditetsriskkontroll) som inte är ansvarig för positionstagande enheter och är underställd VD. Den centrala likviditetskontrollfunktionen har goda kunskaper om finansiella instrument, bankens likviditetsrisker och metoder för styrning och kontroll av likviditetsrisker. Likviditetskontrollfunktionen har till uppgift att med jämna mellanrum utvärdera att bankens hantering av likviditetsrisken är fullgod. Riskrapporterings- och riskmätningssystem för likviditetsrisk Enligt de riktlinjer för hantering av likviditetsrisk som banken arbetar efter ska betalningsberedskapen (utlåning till kreditinstitut, statsskuldväxlar och i förekommande fall utlåning till riksgälden som finns under utlåning till allmänheten), motsvara 15 procent av det totalt fria sparandet men kan tillfälligt tillåtas sjunka till 10 procent. Bankledningen har en daglig rutin för att hantera likviditetsrisken och behovet av likviditet de kommande månaderna. En del av bankens likvida medel är idag placerade i belåningsbara statsskuldväxlar på upp till 12 månaders löptid. Den andra delen av bankens likvida medel finns på konton i svenska banker som JAK samarbetar med samt på konto hos Riksgälden. Denna likviditet används för att hantera medlemmars uttag från sina konton i JAK och utgör betalningsberedskapen i banken. Bankens likviditet har under 2010 ökat beroende på att inlåningen har ökat. Under hela 2010 låg likviditeten över 30 procent av den fria inlåningen och har vid flera tillfällen överstigit 40 procent av densamma. Betalningsberedskapen som procentuell del av det fria sparandet rapporteras till styrelsen inför varje styrelsemöte och baseras på faktiska siffror. Vidare rapporteras till styrelsen en prognos för betalningsberedskapen för de kommande 12 månaderna. Dessa prognoser följs upp löpande av VD och deras avvikelser är små då stora delar av likviditeten är baserad på löpande lån och bundet sparande. Likviditetsexponering Tabellen visar bankens likviditetsexponering med avseende på återstående nominella kontraktuella löptider på tillgångar och skulder. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation. Ytterligare information om bankens likviditetshantering lämnas på bankens hemsida. 30 (52)

31 Not 3 Riskhantering forts. Kontraktuellt återstående löptid 2010 På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Totalt redovisat värde Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Upplupna låneavgifter Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skuldposter Eget kapital: Låneinsatser Övrigt eget kapital Summa skulder och eget kapital Skillnad redovisade tillgångar och skulder Bruttoredovisning är gjord på upplupna låneavgifter. Periodiserad del har redovisats som post utan löptid, då den inte direkt påverkar likviditetsexponeringen. 31 (52)

32 Not 3 Riskhantering forts. Kontraktuellt återstående löptid 2009 På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Totalt redovisat värde Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Upplupna låneavgifter Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skuldposter Eget kapital: Låneinsatser Övrigt eget kapital Summa skulder och eget kapital Skillnad redovisade tillgångar och skulder Beloppen ovan avser redovisade värden som motsvarar i allt väsentligt nominella värden, varför ytterligare tabell ej inkluderas. 12 Bruttoredovisning är gjord på upplupna låneavgifter. Periodiserad del har redovisats som post utan löptid, då den inte direkt påverkar likviditetsexponeringen. 32 (52)

33 Not 3 Riskhantering forts. Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. Banken har valt att inte utsätta sig för valuta- och aktiekursrisk. Med ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk är risken för att en ändring av ränteläget påverkar räntenetto, och för JAKs del innebär det hur stor avkastningen blir på likvida medel. Ränteprisrisk är risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet på bankens innehav av räntebärande värdepapper. Koncentrationsrisk JAKs utlåning till allmänheten är jämnt fördelad över Sverige med små geografiska koncentrationsrisker. Endast en liten del av JAKs utlåning finns till utlandsboende medlemmar. Dagens regelverk medger kreditgivning till enskilda medlemmar som maximalt motsvarar 10 procent av det egna kapitalet. Placeringen av våra likvida medel sker främst hos staten genom statsskuldväxlar och Riksgäldkonto, men även hos några olika banker i Sverige. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl.a. omfattar ändamålsenliga rutiner och instruktioner, klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, behörighetssystem, interna informations- och rapporteringssystem för att tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering, samt informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Not 4 Räntenetto Ränteintäkter Låneavgifter Statsskuldväxlar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till Riksgälden Övriga Summa Räntekostnader Kostnad för insättningsgaranti Kostnad för stabilitetsfond Summa Summa räntenetto (52)

34 Not 5 Provisionsintäkter Förseningsavgifter Intäkter upplysningar Ersättning omkostnader säkerheter Övriga provisionsintäkter Summa Not 6 Provisionskostnader Upplysningscentralen Uttags- och mottagaravgifter Övriga provisionskostnader Summa Not 7 Nettoresultat finansiella tillgångar Realisationsresultat av finansiella tillgångar som kan 0-32 säljas 13 Summa 0-32 Not 8 Övriga rörelseintäkter Medlemsavgifter Förtida uttag bundet sparande Övriga rörelseintäkter Summa års förlust avser försäljning av andelar i Kreditgarantiföreningen i Sverige. 34 (52)

35 Not 9 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Löner och arvoden Sociala avgifter Kostnad för pensionspremier Utbildning Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader Konsulttjänster Övrigt Porto Resor och logi Revision (intern- och externrevision) IT-kostnader Tele- och datakommunikation Fastighetskostnader Sökningar i externa databaser Externa lokaler Kontorsmaterial Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa allmänna administrationskostnader Principer för bestämmande av ersättningar I JAKs riktlinjer för ersättning till förtroendevalda och anställda som årligen beslutas av styrelsen, framgår att rörliga ersättningar inte förekommer i JAK. Styrelsens ordförande Ersättning bestäms av föreningsstämman. Arvodet är fast, kronor per år, samt rörligt efter närvaro, vilket beräknas med 125 kronor per påbörjad närvarotimme, dock maximalt kronor per dygn. Styrelsens vice ordförande Ersättning bestäms av föreningsstämman. Arvodet är fast, kronor per år, samt rörligt efter närvaro, vilket beräknas med 125 kronor per påbörjad närvarotimme, dock maximalt kronor per dygn. Styrelseledamöter Ersättning bestäms av föreningsstämman. Arvodet är rörligt efter närvaro, vilket beräknas med 125 kronor per påbörjad närvarotimme, dock maximalt kronor per dygn. Fackligt valda ledamöter (arbetstagarrepresentanter) Arvodet bestäms av VD och är rörligt efter närvaro enligt ordinarie fast månadslön och kollektivavtal. Verkställande direktör Ersättning bestäms av styrelsen och avser i sin helhet ordinarie fast månadslön. Övrig bankledning (Bankchef, Medlemschef och Stabsadministratör) Ersättning bestäms av VD och avser i sin helhet ordinarie fast månadslön. Övriga förtroendevalda Ersättning bestäms av föreningsstämman. Arvodet är fast, kr per år. Pensionsförmåner Styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter Inga pensionsförmåner utgår. 35 (52)

36 Verkställande direktör, övrig bankledning och tillsvidareanställd personal Pension avser sedvanliga pensionsvillkor enligt lagen om allmän försäkring samt pensionsförmåner som framgick i överenskommelse med KFO (Kooperationens förhandlingsorganisation) och övrigt vad som framförhandlats i överenskommelse med KFO och Finansförbundet. Pensionsplanen för personalen ändrades 1 januari 2009 till följande: Anställda som är födda 1980 och tidigare Ordinarie fast månadslön utgör pensionsgrundande belopp, dock ej rörliga ersättningar. Pensionsåldern är 65 år. Pension utgår för livstid samt är förmånsbestämd och utgår med 10 procent av ordinarie fast månadslön upp till en årslön om kronor, 65 procent av lönedel mellan kronor samt 32,5 procent av lönedel mellan kronor (2010). Utöver detta tillkommer en avgiftsbestämd pension om 2,1 procent av ordinarie månadslön, vilken inte är värdesäkrad. Anställda som är födda 1981 och senare Den rörliga kontanta bruttolönen var månad (=fast månadslön inkluderande eventuella avdrag och tillägg) utgör pensionsgrundande belopp. Pensionsåldern är 65 år. Pension utgår för livstid samt är avgiftsbestämd ( premiebestämd ) och utgår med 4,5 procent av månadslönen upp till kronor och 30 procent av månadslönen överstigande kronor (2010). Minst 50 procent av pensionen är värdesäkrad och högst 50 procent är inte värdesäkrad. Övriga anställningsvillkor Verkställande direktör Uppsägningstiden är enligt anställningsavtal 12 månader vid uppsägning från bankens sida och 6 månader vid VDs egen uppsägning. Övriga bankledning Uppsägningstiden är enligt vid var tidpunkt gällande kollektivavtal mellan KFO och Finansförbundet. Löner, arvoden, sociala kostnader och pensioner Löner och arvoden Sociala kostnader Löner och arvoden Sociala kostnader Pensionspremier Pensionspremier Nuvarande och tidigare styrelse samt VD, 12 personer Övriga förtroendevalda Övriga anställda Summa Valberedningen, Etikrådet, lekmannarevisorer, styrelsen för lokalkontoret i Orsa. 36 (52)

37 Not 9 Allmänna administrationskostnader forts. Löner, arvoden, andra skattepliktiga ersättningar, skattepliktiga förmåner och pensioner under året till ledande befattningshavare 2010 (kr) Arvode efter närvaro Grundlön/ styrelsearvode Skattepliktiga förmåner Pensionskostnad Övriga skattepliktiga ersättningar Summa Styrelsens ordförande, KarinMalin Ekström Styrelsens vice ordförande, Jonas Löhnn 15 Styrelsens vice ordförande, Birgitta Harsbo 16 Styrelseledamot, Lotta Friberg Styrelseledamot, Johan Sandwall Styrelseledamot, Sten-Inge Kedbäck Styrelseledamot, Mårten Hermansson Styrelsesupplent, Inger Raaby Styrelsesuppleant, Sofia Falk Styrelseledamot, Johannes Kretschmer Styrelsesuppleant, Rose-Mary O Leary 21 Styrelsesuppleant, Daniel Hedin Verkställande direktör, Johan Oppmark Övrig bankledning, bankchef Magnus Frank, medlemschef Ann-Marie Svensson och stabsadministratör Karin Nordström Summa Verksam i styrelsen som vice ordförande från och med Verksam i styrelsen som vice ordförande till och med Verksam i styrelsen till och med Verksam i styrelsen till och med stämman Verksam i styrelsen från och med stämman Verksam i styrelsen till och med Verksam i styrelsen till och med stämman Verksam i styrelsen från och med stämman (52)

38 Not 9 Allmänna administrationskostnader forts. Löner, arvoden, andra skattepliktiga ersättningar, skattepliktiga förmåner och pensioner under året till ledande befattningshavare 2009 (kr) Arvode efter närvaro Grundlön/ styrelsearvode Skattepliktiga förmåner Pensionskostnad Övriga skattepliktiga ersättningar Summa Styrelsens ordförande, KarinMalin Ekström Styrelsens vice ordförande, Birgitta Harsbo Styrelseledamot, Lotta Friberg Styrelseledamot, Johan Sandwall Styrelsesuppleant, Sofia Falk Styrelseledamot, Jonas Löhnn Styrelseledamot, Mårten Hermansson Styrelseledamot, Sten-Inge Kedbäck Styrelsesuppleant, Johannes Kretschmer Styrelsesuppleant, Rose-Mary O Leary Styrelseledamot, Karin Nordström Verkställande direktör, Johan Oppmark Övrig bankledning, bankchef Magnus Frank, medlemschef Ann-Marie Svensson och stabsadministratör Karin Nordström Summa Ersättningar och övriga förmåner till övriga förtroendevalda 2010 (kr) Grundlön/ Arvode efter Skattepliktiga styrelsearvode närvaro förmåner Pesionskostnad Övriga skattepliktiga ersättningar Summa Styrelsen för Orsakontoret, 6 personer Valberedning, 7 personer Etikråd, 4 personer Lekmannarevisor, 2 personer Summa Verksam i styrelsen från och med årsstämman Verksam i styrelsen från och med årsstämman Verksam i styrelsen till och med årsstämman (52)

39 Not 9 Allmänna administrationskostnader forts. Ersättningar och övriga förmåner till övriga förtroendevalda 2009 (kr) Grundlön/ Arvode efter Skattepliktiga styrelsearvode närvaro förmåner Pesionskostnad Övriga skattepliktiga ersättningar Summa Styrelsen för Orsakontoret, 5 personer Valberedning, 6 personer Etikråd, 3 personer Lekmannarevisor, 2 personer Summa Antal arbetade timmar Totalt i banken Medelantalet anställda - varav kvinnor varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen: 26 - antal kvinnor antal män 5 6 Övriga ledande befattningshavare inkl. VD: - antal kvinnor antal män 2 2 Sjukfrånvaro % Total sjukfrånvaro som en andel av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 4,04 1,69 55,41 0 Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid % Sjukfrånvaron fördelad efter kön: - Män 0,98 0,91 - Kvinnor 6,84 2,48 Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: - 29 år eller yngre 1,34 1, år 6,00 0,89-50 år eller äldre 2,76 2,48 26 Stämmovalda ordinarie ledamöter och suppleanter samt VD, exklusive arbetstagarrepresentanter. 39 (52)

40 Not 9 Allmänna administrationskostnader forts. Arvode och kostnadsersättning till externrevisorer Ernst & Young Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0 0 Skatterådgivning Övriga uppdrag Summa Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra. Allt annat är andra uppdrag. Not 10 Övriga rörelsekostnader Tidningen Grus&Guld Tryckerikostnader Försäkringskostnader Reklambyråarvoden 3 2 Annonsering Möten, kurser, seminarier Profilmateriel Övriga rörelsekostnader Summa Not 11 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för befarade kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar Kostnader för tidningen ingår även i tryckerikostnader, porto m.m. Total kostnad för tidningen Grus&Guld uppgick 2010 till 1,9 miljoner kronor att jämföra med 1,9 miljoner för Exklusive resor, logi och hyror. 40 (52)

41 Not 12 Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen. Banken redovisar ingen skattekostnad då banken har taxerade underskottsavdrag. Totala skattemässiga underskottsavdrag per uppgick till (49 062) tusen kronor varav tusen kronor kommer från skattemässiga avdrag i 2008 års taxering beträffande omläggning av låneavgiftsberäkning som redovisats direkt mot eget kapital. Det finns ingen tidsgräns för att utnyttja det taxerade underskottsavdraget. JAK uppvisade negativa rörelseresultat för åren 2008 och År 2010 blev rörelseresultatet positivt. Mot bakgrund av att resultatutvecklingen till stor del påverkas av låneavgifterna genom utlåningsvolymen och att det är relativt svårt att prognostisera resultatutvecklingen på kort sikt, väljer styrelsen att inte redovisa någon uppskjuten skattefordran i 2010 års bokslut, även beaktat information i förvaltningsberättelse under avsnittet förväntad framtida ekonomisk utveckling. Denna prövning sker kontinuerligt under löpande år varför en ny bedömning sker närmast i delårsrapporten för år Not 13 Belåningsbara statsskuldförbindelser Upplupet anskaffningsvärde Redovisat värde (=verkligt värde) Upplupet anskaffningsvärde Redovisat värde (=verkligt värde) Belåningsbara statsskuldförbindelser Positiv skillnad till följd av att bokförda värden 777 överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden -12 Not 14 Utlåning till kreditinstitut Nordea inklusive Plusgirot Ekobanken förlagsbevis Andra banker Summa Här redovisas den inlåning JAK Medlemsbank har hos andra banker för att kunna hålla en likviditetsreserv och transferera likvida medel. År 2003 tecknade JAK Medlemsbank ett förlagsbevis hos Ekobanken med förfall Detta förlagsbevis förlängdes under 2008 och gäller i ytterligare fem år till (52)

42 Not 15 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Summa utlåning till allmänheten Utestående fordringar fördelat per låneart Utlåning till Riksgälden Lån med bundet sparande Lån utan bundet sparande Lån till ej medlemmar Summa utestående fordringar Förändring av specifika nedskrivningar för individuellt värderade lånefordringar Ingående balans Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nedskrivning för kreditförluster Utgående balans Ledande befattningshavares lån i banken Verkställande direktör Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Styrelseledamöter lokalkontoret Orsa Övriga ledande befattningshavare Summa Ovanstående krediter har ordinarie lånevillkor och låneavgift. Banken har ej ställt säkerheter eller ingått ansvarsförbindelser för ledande befattningshavare. Not 16 Aktier och andelar Finansiella tillgångar som kan säljas (onoterade värdepapper) Kreditgarantiföreningen i Sverige Sveriges Vindkraftkooperativ ek för Medlemsandel Ekobanken 1 1 Summa Inklusive arbetstagarrepresentanter. 42 (52)

43 Not 17 Immateriella anläggningstillgångar Datautvecklingskostnader Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Not 18 Materiella tillgångar Inventarier Ingående anskaffningsvärde Försäljning/utrangering Inköp Utgående ackumulerade anskaffningar Ingående avskrivningar Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Byggnad Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Mark Ingående anskaffningsvärde = Utgående redovisat värde Utgående redovisat värde byggnad och mark Taxeringsvärde Byggnad Mark (52)

44 Not 19 Övriga tillgångar Skattefordran Avräkning lokalavdelningar Övriga tillgångar Summa Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna låneavgifter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 21 Skulder till kreditinstitut Ekobanken Sveriges Kreditgarantiförening Summa Not 22 Inlåning från allmänheten Inlåning fördelat per inlåningsart Fritt sparande: Baskonto Stödsparande Skogskonto Preskriberade medel Summa fritt sparande Bundet sparande: Eftersparande Pantsatt konto Summa bundet sparande Summa inlåning från allmänheten Inlåningen per kategori - offentlig sektor företagssektor hushållssektor (inkl. enskilda företagare) övriga Summa (52)

45 Not 23 Övriga skulder Leverantörsskulder Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen löneskatt pension Diverse upplupna kostnader Summa Not 25 Ansvarsförbindelser och åtaganden Ansvarsförbindelser Beviljade ej utbetalda krediter Lånelöften Summa Not 26 Eget kapital 2010 Reserver Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Ingående eget kapital Förändring av insatser Till Reservfond överförda grundinsatser Totalresultat Behandling av resultat: Omföring resultat Årets resultat Utgående eget kapital (52)

46 Not 26 Eget kapital forts Reserver Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Not 27 Finansiella tillgångar och skulder Ingående eget kapital Förändring av insatser Till Reservfond överförda grundinsatser Totalresultat Behandling av resultat: Omföring resultat Årets resultat Utgående eget kapital Lånefordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Upplupna låneavgifter Övriga finansiella tillgångar Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga finansiella skulder Summa Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betrak- tas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Sådana instrument återfinns på balansposten Obligationer och andra räntebärande värdepapper. (För JAKs del återfinns posten under belåningsbara statsskuldförbindelser.) 46 (52)

47 Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehavet i Sveriges Kreditgarantiförening, Sveriges Vindkraftkooperativ ekonomisk förening och Medlemsandel Ekobanken redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde på finansiella instrument bestäms görs utifrån tre nivåer: Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden I nedanstående tabell framgår hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen Belåningsbara statsskuldväxlar Ingående balans Utgående balans Nivå Nivå 2 Nivå Lånefordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Upplupna låneavgifter Övriga finansiella tillgångar Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga finansiella skulder Summa (52)

48 Not 28 Kapitaltäckning För fastställande av JAKs lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker och operativa risker och dels ska omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten. För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har JAK en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker banken är exponerad för samt gör en bedömning av det interna kapitalbehovet i relation till detta. Den interna kapitalutvärderingen genomförs minst årligen. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3 Riskhantering. I det primära kapitalet ingår inbetalda låneinsatser, vilka löpande rapporteras till Finansinspektionen. Banken har gjort bedömningen att låneinsatsen inte är av typen kapitaltillskott som kräver Finansinspektionens medgivande enligt FFFS 2007:1. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5 och FFFS 2010:12). Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter kommer att lämnas på bankens hemsida JAKs lagstadgade kapitalkrav enligt Pelare 1 i kapitaltäckningsreglerna summeras enligt följande: Primärt kapital Supplementärt kapital 0 0 Kapitalbas netto Summa kapitalkrav kreditrisk enligt schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Summa kapitalkrav Kapitaltäckningskvot 1,83 1,77 Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Eget kapital Avgår: - Immateriella tillgångar Summa primärt kapital Summa supplementärt kapital 0 0 Total kapitalbas (52)

49 Not 28 Kapitaltäckning forts. Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot stater och centralbanker 0 0 Exponeringar mot kommuner 0 0 Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Exponeringar mot fonder Oreglerade poster Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav Skövde den 18 februari år 2011 KarinMalin Ekström Jonas Löhnn Johan Oppmark ordförande vice ordförande VD Lotta Friberg Birgitta Harsbo Henrik Lavin Arbetstagarrepresentant Johannes Kretchmer Per-Erik Persson Johan Sandwall Arbetstagarrepresentant Min revisionsberättelse har lämnats den /Damir Matésa/ Auktoriserad revisor Av stämman utsedd revisor 49 (52)

50

51 51 (52)

52 RÄTTVIS EKONOMI genom Idéburet sparande Ansvarsfull utlåning Samverkan JAK Medlemsbank, Vasagatan 14, Box 216, Skövde Tel: , Fax: ,