Vad vi lärt oss om RA genom våra kohorter - BARFOT. Maria Andersson BMA, Dr Med VET, controller och medarbetare i forskargruppen BARFOT

Relevanta dokument
RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar


Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Överviktskirurgi - långtidseffekter

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kommunikationsavdelningen

Hälsokalkylator. Bakgrund

Patientens Egen Registrering (PER)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

SpA-SRQ Förbättringsprojekt

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Reumatologi. Inflammatoriska sjukdomar. Rörelseapparaten. Inre organ. Stefan Deneberg Medicinkliniken Karolinska Huddinge

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

ACR 2017, San Diego, Kalifornien Artritnyheter

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Hälsoeffekter av motion?


Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening utkast till uppdatering för 2016

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening utkast till uppdatering för 2015

4. Behov av hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Vårdens resultat och kvalitet

Tofacitinib vid behandling av reumatoid artrit

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

KOL och rökavvänjning

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Levnadsvanor för patienter med

Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Journalföreläsning HT Per Nordberg/Jonas Mehra

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi

Transkript:

Vad vi lärt oss om RA genom våra kohorter - BARFOT Maria Andersson BMA, Dr Med VET, controller och medarbetare i forskargruppen BARFOT

BARFOT BäDre AnEReumaEsk FarmakOTerapi Inklusion mellan 1992-2006 6 reumatologienheter (Helsingborg, KrisEanstad, Kalmar, Huddinge, Mölndal och Spenshult) PaEenter med nydebuterad reumatoid artrit (RA) SjukdomsduraEon <12 månader (ACR 1987) Ca 2800 paeenter

BARFOT SyYe ad verka för en förbädrad prognos för varje enskild paeent som insjuknar i reumatoid artrit. strukturerat program för Edig diagnosek, utvärdering och uppföljning. nya metoder för bedömning av prognos och sjukdoms- förlopp och för utvärdering av behandlingseffekter.

BARFOT Inkl 1 2 5 8 15 År - Kliniska data (DAS/DAS28, Ömma/svullna leder, Allmän hälsa, HAQ, SOFI, smärta, SR, CRP, medicinering) - Röntgen - Blodprover (biobank)

BARFOT Tidig med ad spara kliniska data i databas för uppföljning och forskning Föregångare Ell Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ)

Områden där BARFOT /llfört kunskap Nya metoder för bedömning av prognos Utvärdering av behandlingseffekter Medicinsk behandling fr.a. koreson ExtraarEkulär RA LivssEl Kardiovaskulär sjuklighet

Bedömning av prognos AnE- filaggrin anekroppar och ACPA Anti-filaggrin antikroppar ACPA 18 16 16 Antifilaggrin positiv Antifillagrin negativ 14 14 ACPA positiv ACPA negativ 12 Larsen score Larsen score 12 10 8 6 10 8 6 4 4 2 2 0 Inklusion 1 år 2 0 Inklusion 1 2 år Forslind et al 2000, 2001 samt 2004 Steenbergen et al 2014

Bedömning av prognos Survivin Svensson et al 2010 och 2014

Bedömning av prognos S- COMP 14 p=0.05 UnCh InCr DeCr 12 10 8 p=0.04 6 p=0.07 4 2 0 1 2 5 years 6 Median change in erosion score from inclusion Median change in SHS from inclusion 16 5 p=0.013 p=0.014 UnCh InCr DeCr 4 p=0.012 p=0.011 3 2 p=0.011 p=0.010 1 0 1 2 years 5 Andersson et al 2013

Bedömning av prognos Imaging (MR, röntgen, DXR) De flesta erosioner utvecklades under det första sjukdomsåret Synovit var den bästa oberoende prediktorn när det gäller erosivsjukdom. SENS är mer EdseffekEvt än SHS och lika bra ad detektera röntgen progress En minskning i DXR- BMD under det första året är associerat med leddestrukeon. Forslind et al 1997, 2003, 2004, 2009, 2011 och 2012 Keller et al 2001

Utvärdering av behandlingseffekter Sjukdomsrelaterade kriterier DAS kriterier är användbart för ad utvärdera behandlings- effekt i det individuella fallet. Bibehållen remission sågs sällan oberoende av vilket criteria man använde. Bibehållen remission enligt DAS28 medförde inte sämre funkeon inte heller mer tecken på leddestrukeon jämfört med de mer stringenta kriterierna Svensson et al 2000 Svensson et al 2013

Utvärdering av behandlingseffekter Skillnader mellan män och kvinnor Kvinnor hade högre DAS28 och HAQ fram Ell 8 årsuppföljning. Män var i högre grad i remission Ingen skillnad i röntgendestrukeon under de 8 första åren mellan kvinnor och män Mycket smärta och sämre funkeon vid sjukdomsdebut var riskfaktorer för ad ha mer problem med funkeonen eyer 5-18 år. Tengstrand et al 2004 Forslind et al 2007 Ahlmén et al 2010 HaYsröm et al 2013 Malm et al 2013

Utvärdering av behandlingseffekter Skillnader mellan män och kvinnor Anderson et al 2014

Utvärdering av behandlingseffekter Skillnader mellan män och kvinnor

Medicinsk behandling Cum. Survival En studie där paeenterna randomiserades Ell SAL eller MTX sågs behandlingssvikt mer frekvent i gruppen med SAL. PaEenter som behandlades med SAL hade mer biverkningar MTX SAL Svensson et al 2003 Months to premature terminaeon PaEents withdrawn due to adverse reaceons or inefficacy

Medicinsk behandling AD addera koreson Ell den vanliga DMARD behandlingen medförde ad röntgen destrukeonen minskade och fler var i remission. Låg- dos koreson inhiberar leddestrukeon genom ad påverka MMP akeviteten, samt minskar osteoclast akeveringen. Närvaro av RF och ACPA predikterar inte radiologisk leddestrukeon hos paeenter som behandlats med koreson. Svensson et al 2003 och 2005 Hafström et al 2008 Engvall et all 2013 Hafström et al 2014

Extra ar/kulär RA Rökning och shared epitope är starkt associerad Ell extra- arekulär sjukdom. Närvaro av reumatoida noduli vid baseline är en markör för extra- arekulärt engagemang och svår sjukdom samt en prediktor för leddestrukeon. Turesson et al 2005 Nyhäll- Wåhlin et al 2005 Nyhäll- Wåhlin et al 2011

Livss/l Tobak RA paeenter som röker har en mer akev sjukdom och färre är i remission. Rökstopp eyer inklusion förbädrade inte prognosen för paeenter med RA. Effekten av rökning medieras antagligen via ACPA och är ingen oberoende riskfaktor för leddestrukeon. Söderlin et al 2011 Andersson et al 2012 de Rooy et al 2014

Livss/l Alkohol Mer än 20% var i denna studie klassade som högrisk konsumenter. Kvinnor med mådlig Ell hög konsumeon rapporterade lägre sjukdomsakevitet och bädre livskvalitet. Bergman et al 2013

Livss/l Fetma- övervikt Fetma var associerat Ell svårare sjukdomsförlopp hos paeenter med RA. Fetma ökade risken för bl a högt bltr, diabetes mellitus BMI och bukomfång var associerade Ell angina pectoris, hjärenfarkt, men inte Ell stroke eller TIA. Ajeganova et al 2013

Kardiovaskulär sjuklighet Tidig redukeon av inflammaeon och smärta Ellsammans med MTX behandling var associerat med mindre hjärt- kärl sjuklighet. PaEenter som behandlats med koreson hade ingen ökad incidens för akut ischemisk härtsjukdom, men däremot en ökad risk ad få ischemiska cerebrovaskulära event. Ajeganova et al 2012 och 2014

SammanfaIning förbädrad prognos Edig diagnosek, utvärdering och uppföljning. nya metoder för bedömning av prognos och sjukdoms- förlopp och för utvärdering av behandlingseffekter.

BARFOTs forskargrupp 2015 Björn Svensson Ingiäld Hafström KrisEna Forslind Sofia Ajeganova Stefan Bergman Ann Bremander Maria Andersson Adjungerade doktorander ValenEna Bala Karina Malm

www.barfot.nu