Vägval för Högskolan Dalarna regionala konsekvenser av en samlokalisering av verksamheten till Falun 2016-06-03
Sammanfattning Den här rapporten är en del av den större utredning Högskolan Dalarna tillsatt om en möjlig samlokalisering av högskolans verksamhet till Falun. Denna delstudie har genomförts av Sweco och studien jämför två tänkbara scenarier. Dels att fortsätta verksamheten vid de två lärosätena i Borlänge och Falun och dels att flytta samtlig verksamhet till Campus Falun. Rapporten fokuserar på effekterna på arbetsmarknad och näringsliv en samlokalisering väntas få för Dalarna och de båda orterna. Rapporten bygger på en kvantitativ och kvalitativ studie och utgår från ett regionalekonomiskt perspektiv, ett attraktivitetsperspektiv och ett samverkansperspektiv. Den kvantitativa studien visar att effekterna av en samlokalisering i stort sett är ett nollsummespel för regionens arbetsmarknad medan det skulle få en viss effekt för Borlänge och Faluns arbetsmarknader. På sikt rör det sig om ca 370 arbetstillfällen som överförs från Borlänge till Falun. Med tanke på orternas storlek och arbetsmarknadsutveckling samt kommunernas växande befolkning bedöms dessa effekter som marginella. Bland studenterna berörs 2 134 campusstudenter och 2 182 distansstudenter vid Campus Borlänge av samlokaliseringen. Då en ny enkätstudie från Högskolan Dalarna av distansstudenters vanor visar att många aldrig besöker campus dras slutsatsen att de inte påverkas nämnvärt av en samlokalisering. För på-plats-studenter är bostadssituationen den mest avgörande. På sikt är utbudet av studentbostäder större i Borlänge än i Falun och därför förväntas studenter på kort sikt anpassa sin bostadsort efter boendeutbudet. Så länge denna trend håller i sig kommer därför studentpendlingen mellan orterna öka vid en samlokalisering och behovet av kollektivtrafik mellan orterna stiga. På lång sikt förväntas studenter liksom anställda vid Högskolan bosätta sig i Falun istället för Borlänge. Den kvalitativa studien, som bygger på intervjuer med anställda vid Högskolan, politiker och företagare i regionen, visar på negativa föreställningar om vad en samlokalisering skulle innebära för samarbetet mellan Högskolan och det tekniktunga näringslivet i Borlänge. Oron gäller både de faktiska effekterna av vad ett ökat geografiskt avstånd mellan näringslivet och lärosätet innebär och misstankar om att utbildningar skulle läggas ner eller få försämrad kvalité vid en samlokalisering. Detta skulle få negativa konsekvenser för Borlänges näringsliv som är beroende av utbildningarna för kompetensförsörjning. Flera inblandade har även svårt att förstå vinsterna av en samlokalisering. Sweco betonar att en tydligare kommunikation från Högskolan Dalarna om syftet med en samlokalisering är en förutsättning för att motverka försämrad samverkan med näringslivet vid en eventuell samlokalisering. Samverkan med den offentliga sektorn är redan koncentrerad till utbildningarna och förvaltningsmyndigheterna i Falun och förväntas därför inte påverkas nämnvärt av en samlokalisering. De som är positiva till en samlokalisering betonar möjligheterna till tvärvetenskap och en enad Högskola vilket skulle stärka lärosätets attraktivitet. Hur en samlokalisering förväntas leda till en enad högskola är i dagsläget otydligt. Den visionen måste konkretiseras för att bli realitet. Att Högskolan Dalarna skulle bli en mer attraktiv arbetsplats och lärosäte av en samlokalisering, t.ex. på grund av ett mer livligt campus är också en möjlighet men ingen säker effekt av en samlokalisering. För de båda orterna kan Falun öka i attraktivitet av ett på sikt större studentinflöde. För Borlänge däremot anser Sweco att en samlokalisering direkt negativ då både de direkta effekterna av en nedläggning för företagare i orten och den symboliska betydelsen av en nedläggning för ortens attraktivitet är betydande.
Innehåll Sammanfattning 2 1. Inledning 4 2. BAKGRUNDSFAKTA 6 2.1 Högskolan Dalarna 6 2.2 Campus Borlänge 7 2.3 Campus Falun 10 2.4 Falun och Borlänge 12 3. Regionala konsekvenser av en samlokalisering till Falun 15 3.1 Kvantitativ analys 15 3.2 Kvalitativ analys 21 4. Analys och slutsatser 25 4.1 Högskolans regionala roll 25 4.2 Betydelse av en samlokalisering för det regionala näringslivet 26 4.3 Betydelse av en samlokalisering för Högskolan Dalarna 26 4.4 Betydelse av en samlokalisering för Borlänge 27 4.5 Betydelse av en samlokalisering för Falun 28 4.6 Betydelse av en samlokalisering för Dalarna 29 4.7 Möjligheter att begränsa eventuella negativa konsekvenser 29 Bilagor: Bilaga 1 Förteckning över intervjuade personer Samtliga foton i denna rapport är hämtade från Högskolan Dalarna såvida inte annat anges. 3(33)
1. Inledning Bakgrund Styrelsen för Högskolan Dalarna har beslutat att utreda verksamhetens framtida lokalisering. Alternativen är att antingen fortsätta att ha verksamhet i Falun och Borlänge eller att samlokalisera verksamheten till Falun. Utredningen ska belysa en rad olika aspekter av betydelse för såväl högskolan som det omgivande samhället. En dimension som ska redovisas i utredningen är vilka regionala effekter dessa två alternativ kan få. Utredningen ska i denna del beskriva de regionalekonomiska konsekvenserna för Falun och Borlänge samt, i den mån det är relevant, regionen i stort, liksom hur de båda scenarierna påverkar högskolans möjligheter att rekrytera studenter och personal samt dess möjligheter att bedriva samarbete med näringsliv och offentlig verksamhet. Den ska däremot inte bedöma de två alternativens effekter på verksamhetens kvalitet, i undervisning och forskning. Uppdraget Sweco Society AB har av Högskolan Dalarna fått i uppdrag att göra en översiktlig, jämförande studie av de två alternativens regionala effekter för Dalarna och i synnerhet för Falun och Borlänge. Faktorer som särskilt beaktas i studien är: Befolkningsutveckling och bostadsmarknad Arbetsmarknad och pendlingsmönster Underlaget för offentlig och privat service (inklusive kollektivtrafik) Attraktivitet (inklusive en bedömning av marknaden för kommersiella fastigheter i den mån detta är möjligt med hänsyn till den korta tid som står till förfogande) Rekryteringen av studenter och personal till Högskolan Dalarna Högskolans samverkan med företag och offentlig sektor I studien diskuteras översiktligt för- och nackdelar med de två alternativen vad gäller de ovanstående faktorerna. I uppdraget har även ingått att försöka klä dessa faktorer i siffror och analysera deras möjliga konsekvenser. Alternativen värderas också sinsemellan utifrån vilken betydelse de bedöms få för den regionala utvecklingen. I den mån det varit möjligt och bedömts vara relevant pekar studien även på sätt att minska de möjliga negativa effekterna av de två alternativen. Genomförande Den regionala analysen i denna rapport vilar på offentlig och annan statistik som sammanställts och bearbetats, samt på relevant litteratur och Swecos kunskaper och erfarenheter inom området. Inom ramen för uppdraget har också drygt 20 längre intervjuer genomförts med företrädare för uppdragsgivaren, de båda berörda kommunerna, landstinget, Region Dalarna, företagare m fl. Urvalet av intervjuobjekt har avgjorts i 4(33)
samråd med uppdragsgivaren och redovisas i Bilaga 1. Intervjuerna har huvudsakligen handlat om vilka konsekvenser en samlokalisering av Högskolan kan få för främst Falun och Borlänge, i termer av befolkningsutveckling och bostadsmarknad, arbetsmarknad och pendlingsmönster, annan privat och offentlig service och de båda orternas attraktivitet, samt för rekryteringen av studenter och personal till högskolan och dess samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Som underlag för analysen har Sweco även översiktligt analyserat offentlig statistik rörande befolkning, bostadsmarknad samt arbetsmarknad inom Falun-Borlänges funktionella arbetsmarknadsregion (FA-region) 1. Syftet med detta har varit att stödja bedömningen av vad förändringar av antalet anställda och studenter får för konsekvenser i de båda kommunerna och i FA-regionen som helhet. Disposition Rapporten inleds med en kort sammanfattning, där resultat och slutsatser summeras. I kapitel 2 Bakgrundsfakta redovisas kortfattat de uppgifter som är analysens utgångspunkter, främst vad avser verksamheten vid Campus Borlänge och Campus Falun. I kapitel 3 redovisas bedömningarna av de regionalekonomiska konsekvenserna av en eventuell samlokalisering och slutligen i kapitel 4, sammanställs och analyseras dessa bedömningar och ett antal sammanfattande slutsatser redovisas. Det bör påpekas att analysen i huvudsak utgår från de förhållanden som rådde vid Campus Borlänge och Campus Falun under 2015. Det har exempelvis inte varit möjligt att beakta eventuella framtida förändringar av studentsammansättningen till följd av ett förändrat utbildningsutbud. Det saknas dock skäl att tro att detta på något genomgripande sätt skulle påverka fördelningen mellan campus- och distansstudenter. Uppdraget har utförts av Ulf Johansson, Christian Skarman, Jan Persson, Tomas Brandt och Karin Forss på Sweco Society. 1 Indelningen i FA-regioner är gjord av Tillväxtanalys (2015) 5(33)
2. BAKGRUNDSFAKTA I detta kapitel presenteras bakgrundsfakta om högskolan och dess två campus samt om kommunerna Borlänge och Falun. 2.1 Högskolan Dalarna Högskolan Falun/Borlänge bildades år 1977 i samband med högskolereformen och blev därmed den samlande enheten för högre utbildning i Dalarna. Namnet Högskolan Dalarna används från år 1996. Högre utbildning i Dalarna har dock anor från 1800-talet genom bland annat Bergsskolan i Falun, den första tekniska högre utbildningen i landet, som påbörjade sin verksamhet år 1822. 2 Högskolan Dalarna har växt snabbt, antalet registrerade studenter växte med över fyrtio procent från år 2001 till 2014 utifrån Universitetskanslersämbetets officiella statistik. Även antalet anställda, antal avlagda examina och verksamhetens kostnader och intäkter har ökat kraftigt. Under år 2015 hade Högskolan Dalarna drygt 16 000 registrerade studenter (6 300 helårsstudenter 3 ) och 800 anställda. Verksamheten är fördelad på två campus; Campus Falun och Campus Borlänge, där den förstnämnda utgör huvudcampus med rektorns säte. Totalt erbjuds vid högskolan cirka 1 100 kurser och drygt 60 program. Bibliotek, studentservice och caféer finns tillgängligt vid högskolans båda campus. Högskolan profilerar sig genom en hög andel studenter som läser på distans, s.k. nätbaserat lärande, vilket förklarar den ökning av antalet studenter som skett. Över hälften av högskolans studenter nyttjade denna utbildningsform år 2015. Studeras specifikt studenter vid campus 4 så har antalet minskat med 39 procent från år 2001 till år 2015. 5 De senaste tre åren har dock antalet campusstudenter stabiliserat sig på en nivå omkring 3 200 i Falun och 2 100 i Borlänge. 2 Akademisk Högtidsskrift 2013, s.36. Högskolan Dalarna. http://www.du.se/pagefiles/71444/h%c3%b6gtidsskrift%202013.pdf 3 Helårsstudenter är ett mått på den tilldelade utbildningskapaciteten vid ett lärosäte. Eftersom olika studenter läser olika mycket och med olika studietakt räknas alla kursregistreringar samman och fördelas på de 60 hp som ett års heltidsstudier av en student motsvarar. Då får man en jämförelsesiffra som anger hur många som läst vid lärosätet om samtliga studenter läst på heltid. 4 Studerande vid campus benämns hädanefter som campusstudenter 5 Baserat på uppgifter från Högskolan Dalarna. 6(33)
Figur 1. Antal campusstudenter (ej distansstudenter) per campus 2001-2015 Källa: Högskolan Dalarna Vid högskolan finns tre akademier: Humaniora och medier (HUM), Industri och samhälle (IS) samt Utbildning, hälsa och samhälle (UHS). Humaniora och medier är värd för de tre avdelningarna Språk, Medier och Humaniora. Industri och samhälle erbjuder dels utbildning och forskning inom teknik och ingenjörskap men även inom bl.a. ekonomi, rättsvetenskap och turism. Inom akademin Utbildning, hälsa och samhälle finns bl.a. lärarutbildningar, sjuksköterskeprogram och utbildningar inom sociologi och statsvetenskap. 2.2 Campus Borlänge Campus Borlänge är beläget strax utanför Borlänge centrum. Campus Borlänge profilerar sig som företagsnära med starkt fokus på tekniskt inriktade utbildningar. Akademin Industri och samhälle har sin huvudsakliga verksamhet vid Campus Borlänge. I nära anslutning finns en företagspark, Borlänge Science Park, där 3 500 personer arbetar. Stora arbetsgivare som SSAB, ABB och Trafikverket finns även i området. Campus Borlänges lokaler utgör 16 200 m 2. Studenter 4 300 personer studerade vid Campus Borlänge under år 2015, varav ungefär hälften var campusstudenter och hälften distansstudenter. Campusstudenterna utgjorde i sin tur 1 171 helårsstudenter. 7(33)
Tabell 1. Studenter vid Campus Borlänge år 2015 Campus Borlänge Antal studenter Varav helårsstudenter Campusstudenter 2 182 1 171 Distans 2 134 486 Totalt 4 316 1 657 Källa: Högskolan Dalarna Över 95 procent av kurserna som lästes vid Campus Borlänge var inom Akademin Industri och samhälle, där Företagsekonomi var det enskilt största ämnet med 13 procent av Borlänges kurstillfällen. Sammantaget utgjorde dock tekniska utbildningar en majoritet av de lästa ämnena. I Figur 2 visas campusstudenternas folkbokföringskommun. Av campusstudenterna vid Campus Borlänge var 672 personer (31 procent) folkbokförda i Borlänge. 384 av studenterna (18 procent) vid Campus Borlänge är folkbokförda i Falun, vilket tyder på en utbredd pendling mellan orterna. En relativt hög andel, 20 procent, har en folkbokföringskommun utanför Dalarnas län, trots att de är registrerade för kurser som inte är via distans. En möjlig förklaring är att studenter i många fall inte ändrar sin folkbokföring i samband med flytt för studier. 16 procent av campusstudenterna saknade giltig adressuppgift eller hade en utländsk adress. Figur 2. Campusstudenternas folkbokföringskommun, Campus Borlänge Källa: Högskolan Dalarna 8(33)
Anställda Campus Borlänge hade 202 anställda i december 2015. De anställda fördelade sig mellan avdelningarna som visas i Tabell 2. Dalacampus, i tabellen nedan, är en samverkansfunktion som upphör under 2016 och istället fördelas ut på akademierna. Tabell 2. Anställda vid Campus Borlänge Akademi/avdelning Antal anställda Industri och samhälle (IoS) 166 Högskoleförvaltningen 21 Bibliotek 4 Utbildnings- o forskningskansli (UFK) 4 Utbildning, hälsa och samhälle (UHS) 4 Dalacampus 2 Humaniora och medier (HM) 1 Samtliga avdelningar 202 Källa: Högskolan Dalarna Av de anställda vid Campus Borlänge är 36 procent bosatta i Borlänge kommun, vilket motsvarar 73 personer. 24 procent (48 personer) är bosatta i Falun, 23 procent i övriga kommuner i Dalarna och 17 procent utanför Dalarna. Figur 3. Anställdas folkbokföringskommun, Campus Borlänge Källa: Högskolan Dalarna 9(33)
Den genomsnittliga utbildningsnivån bland de anställda är hög, cirka 170 av de 202 anställda vid Campus Borlänge har befattningar som kan antas kräva en avslutad högre utbildning. 2.3 Campus Falun Campus Falun är högskolans huvudcampus och större delen av högskolans verksamhet bedrivs här. Idrott och hälsa är ett profilområde; ett flertal vårdutbildningar ges och forskning bedrivs inom idrottsfysiologi vid Campus Falun. Andra stora ämnesområden är samhälle, humaniora och medier, och högskolan har ett brett utbud av nätbaserade språkutbildningar som tillhör Campus Faluns verksamhet. Campus Faluns lokaler utgör 26 200 m 2. Studenter Campus Falun hade drygt 12 600 registrerade studenter under år 2015. 26 procent av studenterna bedrev studier förlagda vid campus, de resterande 9 400 var distansstudenter. Tabell 3 Studenter vid Campus Falun år 2015 Campus Falun Antal studenter Varav helårsstudenter Campusstudenter 3 257 1 298 Distans 9 393 3 265 Totalt 12 650 4 563 Källa: Högskolan Dalarna För campusstudenter var en majoritet av de lästa kurserna inom Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, vilket skiljer sig från distansstudenterna där språkkurser dominerade. Campusstudenterna är i relativt liten utsträckning folkbokförda i Falun, cirka 30 procent. 13 procent är folkbokförda i Borlänge och knappt hälften utanför de två orterna, vilket visas i Figur 4 nedan. 10(33)
Figur 4. Campusstudenternas folkbokföringskommun, Campus Falun Källa: Högskolan Dalarna Anställda Vid Campus Falun fanns 549 anställda i december 2015, fördelat på de avdelningar som visas i Tabell 4. Tabell 4. Anställda vid Campus Falun Akademi/avdelning Antal anställda Utbildning, hälsa och samhälle (UHS) 214 Humaniora och medier (HM) 171 Högskoleförvaltningen 101 Utbildnings- o forskningskansli (UFK) 30 Bibliotek 13 Dalacampus 13 Rektorsfunktion 4 Industri och samhälle (IS) 3 Samtliga avdelningar 549 Källa: Högskolan Dalarna Drygt hälften av de anställda vid Campus Falun var folkbokförda i Falu kommun (302 personer) och 11 procent i Borlänge. En relativt stor andel, 22 procent, var bosatta utanför Dalarna. 11(33)
Figur 5. Anställdas folkbokföringskommun, Campus Falun Källa: Högskolan Dalarna Som i fallet för Campus Borlänge kräver en majoritet av de anställdas befattningar vid Campus Falun högre utbildning. 2.4 Falun och Borlänge Falun och Borlänge utgör en gemensam arbetsmarknadsregion enligt både SCB:s definition av lokala arbetsmarknader och Tillväxtanalys Funktionella analysregioner (FAregioner). 6 Falun och Borlänge har tillsammans 108 000 invånare, vilket motsvarar 38 procent av Dalarnas befolkning. Det korta avståndet och komplementariteten mellan Falun och Borlänges arbetsmarknader gör att orterna är väl integrerade. Av samtliga förvärvsarbetande i Falun pendlade 13 procent (3 628 personer) till Borlänge och 11 procent (2 628 personer) av de förvärvsarbetande i Borlänge pendlade i motsatt riktning år 2014 enligt SCB:s uppgifter. Komplementariteten mellan arbetsmarknaderna tar sig uttryck genom Faluns mer offentliga prägel och Borlänges mer industriella specialisering. Eftersom arbetsmarknaden har en stark könsuppdelning avspeglar detta sig i pendlingsstatistiken. Det är exempelvis fler män än kvinnor som pendlar från Falun till Borlänge och fler kvinnor än män som pendlar i motsatt riktning. 12(33) 6 I Falun-Borlänges FA-region ingår även kommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Säter.
Kommunikationerna mellan Falun och Borlänge är mycket goda. Bilvägen är avståndet cirka 20 km och de två städerna förbinds med E16, som är en fyrfältsväg med 110 km/h hastighetsbegränsning. Med bil är restiden cirka 15 minuter. Direktbussar går med en tät frekvens mellan de två orterna och restiden är drygt 20 minuter. Tågresan mellan de två orternas centralstationer tar knappt 20 minuter med två till tre avgångar i timmen under morgonen och eftermiddagen. Borlänge Borlänges befolkning har ökat med knappt 8 procent de senaste tio åren och hade i december 2015 en befolkning på 51 000 personer. Borlänge har traditionellt sett varit en industristad, vilket idag främst visar sig genom tunnplåtsproducenten SSAB och Stora Ensos pappersbruk Kvarnsveden. Beroendet av tillverkningsindustrierna har dock minskat och Borlänges näringsliv har numera en mer diversifierad karaktär, vilket visas i Figur 6. De tre största branscherna år 2014 var tillverkning och utvinning, handel samt vård och omsorg; sociala tjänster. Figur 6. Borlänges näringslivsstruktur (förvärvsarbetande per bransch) år 2014 Källa: Statistiska Centralbyrån Procent Av de förvärvsarbetande i Borlänge var 30 procent sysselsatta inom landsting, kommunaleller statlig förvaltning år 2014, vilket är i linje med andelen för hela riket men hela 11 13(33)
procentenheter lägre än i Falun. Andelen offentligt sysselsatta i Borlänge har varit i det närmaste oförändrad i jämförelse med tio år tidigare. Näringslivsstrukturen återspeglas även i de sysselsattas utbildningsnivå; 20 procent av de 26 500 förvärvsarbetande i Borlänge var högutbildade, vilket är 6 procentenheter lägre än i Falun. Falun Falu kommun har drygt 57 000 invånare, varav en majoritet är bosatta i Falun. Faluns befolkning har växt med knappt 3,5 procent under de senaste tio åren, en svag tillväxt i förhållande till Borlänge och riket i stort. Som residensstad för Dalarnas län har arbetsmarknaden en starkt offentlig prägel; 41 procent av de förvärvsarbetande i Falu kommun var år 2014 sysselsatta inom landstinget eller kommunal- eller statlig förvaltning. De största arbetsgivarna är Falu kommun, Falu lasarett och Högskolan Dalarna. Den offentliga sysselsättningen i Falun har inte förändrats nämnvärt de senaste tio åren, samtidigt som den privata sektorn har växt något. Sysselsättningen inom statligt och kommunalt ägda företag har dock minskat under samma period. Branschstrukturen i Falun visas i Figur 7 nedan. Figur 7. Faluns näringslivsstruktur (förvärvsarbetande per bransch) år 2014 Källa: Statistiska Centralbyrån Procent 14(33) År 2014 var 26 procent av de knappt 27 000 förvärvsarbetande i Falun högutbildade.
3. Regionala konsekvenser av en samlokalisering till Falun I detta kapitel analyseras konsekvenserna av förslaget om samlokalisering av Högskolan Dalarna till Falun. Inledningsvis presenteras den kvantitativa analysen som är baserad på den bakgrundsfakta som presenterats i föregående kapitel samt statistisk analys med hjälp av det regionala analysverktyget raps. För en utförlig beskrivning av raps samt de antaganden som gjorts vid analysen, se bilaga 3. Avsnittet avslutas med en kvalitativ analys som redogör för resultaten från intervjustudien. 3.1 Kvantitativ analys Arbetsmarknad och pendlingsmönster En flytt av verksamheten vid Campus Borlänge till Falun innebär att 202 arbetstillfällen vid högskolan försvinner från Borlänge. Det antas att övertalighet inte uppstår i samband med flytten, vilket innebär att samtliga Borlängeanställda får behålla sina befattningar efter flytten. Även om viss övertalighet skulle uppstå till följd av en samlokalisering bedöms antalet vara försumbart när de regionalekonomiska effekterna analyseras. För att undersöka effekterna på arbetsmarknaderna i Borlänge och Falun kan antalet anställda vid högskolan relateras till samtliga förvärvsarbetande i de två kommunerna. De anställda vid Campus Borlänge utgör 0,7 procent av samtliga förvärvsarbetande i Borlänge. Minst 170 av de 202 anställda kan antas vara högutbildade, dessa 170 individer utgör 3,9 procent av de högutbildade arbetstillfällena i Borlänge. De 202 arbetstillfällen som tillkommer i Falun utgör 0,75 procent av de sysselsatta i Falun och de 170 som antas vara högutbildade 2,4 procent av de förvärvsarbetande med samma utbildningsnivå. För att undersöka vilka ytterligare effekter på sysselsättningen som kan förväntas uppstå till följd av en samlokalisering har modellkörningar gjorts med analysverktyget raps. I raps-analysen har sysselsättningseffekterna som uppstår av att 202 arbetstillfällen inom branschen Utbildning flyttats från Borlänge till Falun undersöks och resultaten visas i Tabell 5. De sysselsättningseffekter som presenteras är direkta effekter på relaterade verksamheter och uppstår därför redan på kort sikt. Det innebär vidare att raps inte tar hänsyn till mer svårdefinierade samband såsom högskolans samarbeten med kunskapsoch teknikföretag. Analysen täcker inte heller de ekonomiska effekter som uppstår av den konsumtion som sker av personer som vistas vid campus, detta undersöks i avsnitt 0. 15(33)
Tabell 5. Sysselsättningseffekter av att flytta 202 arbetstillfällen - raps-analys Bransch Sysselsättningseffekt, antal sysselsatta Effekt Fastigheter 9 Lokal Förlag; grafisk och annan reproindustri 8 Regional Utbildning 3 Lokal Företagsservice 3 Regional Hotell o restaurang 2 Lokal Post- o budbilsföretag 2 Regional Offentliga administrativa myndigheter 1 Regional Bilserviceverkstäder 1 Regional Väghållning, lokala transporter, kultur m.m. 1 Lokal Parti- o detaljhandel, rep av hushållsartiklar 1 Lokal Övriga 4 Lokal/Regional Summa samtliga branscher 36 Resultaten i Tabell 5 visar att en flytt av 202 arbetstillfällen vid högskolan initialt påverkar ytterligare 36 arbetstillfällen i relaterade branscher. Samtliga 36 arbetstillfällen behöver inte vara lokaliserade i Borlänge utan kan i viss utsträckning redan finnas i Falun eller övriga Dalarna. Swecos bedömning av detta visas i den tredje kolumnen. Det skulle därmed initialt kunna röra sig om 220-230 arbetstillfällen som berörs i Borlänge. När antalet arbetstillfällen som påverkas av en samlokalisering relateras till antalet arbetstillfällen i de två kommunerna förefaller arbetsmarknadseffekterna på kort sikt vara begränsade. Som jämförelse har i genomsnitt 286 nya arbetstillfällen skapats per år i Borlänge under de senaste tio åren. I förhållande till detta är dryga 200 arbetstillfällen ett relativt litet tal. De anställda vid Campus Borlänge utgör knappt 4 procent av de högutbildade arbetstillfällena i Borlänge, en samlokalisering får därför anses ha en begränsad påverkan på kommunens humankapital. Som diskuterats tidigare sker i dagsläget en betydande arbetspendling mellan Falun och Borlänge och de klassificeras som samma funktionella arbetsmarknadsregion. Det är åtminstone på kort sikt troligt att de flesta Borlängeanställda tackar ja till att fortsätta sin anställning i Falun och att de väljer att bo kvar i sin hemkommun. Under antagandet att samtliga anställda bor kvar i sin hemkommun innebär en samlokalisering att Borlänges inpendling minskar med 129 personer; det antal Borlängeanställda som i dagsläget pendlar in till Borlänge och i samband med en samlokalisering istället antas pendla till Falun. De 129 uteblivna pendlarna utgör 1,3 procent av de totalt 9 600 personer som pendlade in till Borlänge under 2014. Förslaget innebär vidare att inpendlingen till Falun kommer att öka med 154 personer; det antal Borlängeanställda som i dagsläget ej är 16(33)
bosatta i Falun. Det skulle innebära en ökad inpendling på drygt 2 procent av de totalt 6 500 personer som år 2014 arbetspendlade till Falun. För studenterna berörs 2 134 campusstudenter (1 171 helårsstudenter) och 2 182 distansstudenter (486 helårsstudenter) vid Campus Borlänge av samlokaliseringen. Eftersom omsättningen på studenter är betydligt snabbare än anställda samt benägenheten att pendla torde vara lägre bland studenter är det rimligt att studenter snabbare kommer att vilja anpassa sin bostadsort till campusorten. Samtidigt är boendet en begränsande faktor. På kort sikt är utbudet av studentbostäder i Borlänge respektive Falun givet och studenterna kommer att få anpassa sin bostadsort efter detta i den mån de inte kan hitta annat boende. I dagsläget finns 264 studentbostäder hos Tunabyggen i Borlänge samt 495 studentlägenheter hos Kopparstaden i Falun. Såvida utbudet av studentbostäder inte anpassas innan en samlokalisering sker är det därför troligt att en betydande studentpendling kommer att ske. Detta skulle innebära att en anpassning av kollektivtrafiken mellan orterna kan komma att bli nödvändig. Befolkning och bostadsmarknad I den mån överförandet av arbetstillfällen från Borlänge till Falun medför att människor flyttar, påverkas även befolkningsutvecklingen och bostadsmarknaden i respektive kommun. Här måste beaktas att berörda hushåll ofta består av flera personer. I linje med resonemangen ovan bedöms på kort sikt få anställda flytta till följd av samlokaliseringen. Effekterna av detta är därmed begränsade. Som nämnts tidigare är det troligt att studenter i högre utsträckning kommer att sträva efter att anpassa sin bostadsort till studieorten, vilket skulle leda till en ökad efterfrågan på boenden i Falun och minskad efterfrågan i Borlänge. Samtidigt styrs studenternas boende av utbudet av studentbostäder, vilket tar längre tid att förändra. Det är därför rimligt att det kommer att ske en gradvis anpassning av studenternas bostadsort över flera års tid. Även på lång sikt bedöms effekterna på befolkning och bostadsmarknad av en avveckling av Campus Borlänge bli måttliga. 13 procent av studenterna och 11 procent av de anställda vid Campus Falun år 2015 var bosatta i Borlänge. Ett antagande har gjorts att dessa andelar på lång sikt kommer att gälla samtliga studenter och anställda efter en samlokalisering skett och bostadsmarknaderna anpassat sig. De individer som bor utanför Falun och Borlänge men i dagsläget pendlar till Borlänge antas istället pendla till Falun efter en samlokalisering skett. Detta skulle innebära cirka 50 anställda och 390 studerande vid Campus Borlänge som på lång sikt bosätter sig i Falun istället för Borlänge, till följd av en samlokalisering. Det är alltså främst vad gäller studentbostäder som en anpassning av bostadsutbudet blir aktuell om en samlokalisering sker. Det bör dock betonas att det är en process som inte behöver ske omedelbart. Ett osäkerhetsmoment här är dock i vilken utsträckning studenternas bostadsort överensstämmer med deras folkbokföring. Två personer får i genomsnitt två barn under sitt vuxna liv. En flytt av en förvärvsarbetande person innebär då att denna person plus ett barn är den effekt som kan antas på befolkningsutvecklingen. Multiplikatoreffekten är alltså två för 17(33)
befolkningsutvecklingen. Det innebär att 50 utflyttade anställda på lång sikt beräknas leda till en befolkningsökning på i storleksordningen 100 invånare i Falun och motsvarande minskning i Borlänge. Detta bedöms ha en ytterst marginell effekt på kommunernas befolkningsutveckling och därmed även mycket små effekter på bostadsmarknaden och underlaget för offentlig och privat service i de två kommunerna. De 2 182 distansstudenter (486 helårsstudenter) som i dagsläget är knutna till Borlänge kommer vid en samlokalisering i första hand söka tillfälliga boenden i Falun. Även om Falun i dagsläget har ett stort antal distansstudenter (9 393 personer varav 3 265 helårsstudenter) innebär det en märkbar ökning av antalet distansstudenter. Dock visar den studentenkät som Högskolan Dalarna genomförde under 2016 att få distansstudenter besöker campus under sina studier. Av de som svarat på enkäten och som läser nätbaserade utbildningar är det hela 76 procent som aldrig besöker campus. Enkäten visar även att av de studenter som har Falun eller Borlänge som bostadsort och studerar en distansutbildning är det 28 procent som aldrig besöker campus. Vi kan därmed konstatera att distansstudenterna besöker campus i så låg utsträckning att det inte ger några effekter i vår analys. 7 Underlag för privat och offentlig service En samlokalisering av högskolan till Falun innebär utebliven konsumtion i Borlänge och i motsvarande utsträckning tillkommen konsumtion i Falun. I den utsträckning individer kommer att pendla mellan kommunerna innebär en samlokalisering att dessa personer inte längre vistas i Borlänge på dagtid och besöker restauranger, caféer och affärer. För de individer som flyttar från Borlänge till Falun kommer all konsumtion (inklusive konsumtion av boende) att flyttas mellan orterna. För att analysera hur underlaget för privat service påverkas på längre sikt har antaganden om pendlingsmönster och konsumtion för studenter och anställda gjorts. Utifrån det regionala analysverktyget raps har kopplingen mellan konsumtion och sysselsättning analyserats för att undersöka hur många arbetstillfällen som försvinner i Borlänge respektive tillkommer i Falun till följd av en samlokalisering. Samma antaganden som redovisats i avsnitt 0 gällande studenter och anställdas bostadsort på lång sikt har använts, nämligen att de andelar som i dagsläget studerar eller arbetar vid Campus Falun men är bosatta i Borlänge kommer att gälla samtliga studenter och anställda efter en samlokalisering. Vidare antas att de som i dagsläget bor utanför Falun och Borlänge men i dagsläget pendlar till Borlänge kommer att pendla till Falun efter att en samlokalisering skett. Studerandes konsumtion har fördelats på boende och handel baserat på Sveriges förenade studentkårers undersökning Studentbudget 2016. De anställdas konsumtion har på liknande sätt fördelats på boende och handel utifrån SCB:s statistik över hushållens konsumtion samt högskoleanställdas genomsnittliga inkomst. Pendlare antas konsumera 18(33) 7 Enkätundersökningen riktades till samtliga studenter på Högskolan och svarsfrekvensen var 37 procent.
boende i sin hemort och en mindre andel av handelskonsumtionen i Falun där de arbetar/studerar. Tabell 6. Underlag för privat och offentlig service -- raps-analys Konsumtionsgrupp Sysselsättningseffekt, antal sysselsatta som uteblir i Borlänge/tillkommer i Falun Anställda 43 Studenter 102 Summa 145 Resultaten från raps-analysen med antagandena ovan som grund visar att samlokaliseringen skulle innebära att ytterligare 145 arbetstillfällen flyttas från Borlänge till Falun. Detta är arbetstillfällen som är relaterade till den konsumtion som grupperna anställda och studenter beräknats ägna sig åt i Borlänge och som på lång sikt kommer att överföras till Falun. Antalet arbetstillfällen som påverkas kan tyckas lågt med tanke på det stora antalet individer som flyttas, en viktig anledning till detta är dock de höga andelarna som pendlar, vilket legat till grund för analysens antaganden. Personer som inte bosätter sig i Falun till följd av samlokaliseringen kommer endast bidra till arbetstillfällen i kommunen genom konsumtion dagtid. I vilken utsträckning studenternas folkbokföringsort stämmer med den faktiska bostadskommunen är därför ett osäkerhetsmoment. Som beräkningsunderlag har de 2 182 registrerade studenterna i Borlänge använts. Detta innebär en överskattning av effekten eftersom ett relativt stort antal studenter rimligen endast vistas vid högskolan en begränsad tid. 8 Samtidigt har de knappa 2 200 distansstudenterna (486 helårsstudenter) vid Campus Borlänge helt exkluderats från analysen på grund av osäkerheter gällande i vilken utsträckning de besöker campus, 9 vilket innebär en underskattning av effekten på underlaget för privat och offentlig service. Framförallt vad gäller tillfälliga boenden är det troligt att gruppen distansstudenter ger upphov till ytterligare arbetstillfällen. En samlokalisering kan även få effekter på den offentliga servicen. En befolkningsminskning innebär att skatteintäkterna minskar och därmed underlaget för att bedriva offentlig verksamhet. Som diskuterats ovan är antalet anställda som kan antas flytta till följd av en samlokalisering begränsat, vilket innebär måttliga effekter på 8 För att testa känsligheten utfördes motsvarande analys med antalet helårsstudenter i Borlänge (1171 personer) som underlag, vilket minskade effekten av gruppen studenters konsumtion från 102 till 55 arbetstillfällen. Detta leder dock till en underskattning av konsumtionseffekten då helårsstudenternas bostadsort antagits följa samma fördelning som de registrerade studenternas. Det är troligt att helårsstudenterna i högre utsträckning utgörs av studenter bosatta på studieorten och de skulle därmed skulle bidra med mer än 55 arbetstillfällen. 19(33)
underlaget för den offentliga servicen för orter av Borlänge och Faluns storlek. Antalet studenter är något större men de kan samtidigt förväntas ha en förhållandevis liten effekt på utbudet av offentlig service. Studenters bidrag till kommunens skatteintäkter är begränsat då studiemedel är skattebefriat, samtidigt som deras konsumtion av offentlig service såsom sjukvård kan antas vara liten i förhållande till andra grupper av befolkningen. Högskolebyggnaden i Borlänge omfattar cirka 16 200 m2 och en årshyra på drygt 27 miljoner kronor. Fastighets AB Kunskapen är huvudsaklig ägare av lokalerna och de ägs i sin tur av Borlänge kommuns Förvaltningsaktiebolag Hushagen. Högskolan är därmed en av de större hyresgästerna i Borlänge och en eventuell flytt av Högskolans verksamhet till Falun skulle innebära ett betydande inkomsttapp för hyresvärden. Det är samtidigt en av de större investeringarna Hushagen gjort. Högskolebyggnaden kostade 270 miljoner kronor att förvärva i juni 2000 och då tecknades ett 15-årigt hyresavtal med Högskolan som sedan förlängts till 2020-06-30 med 24 månaders uppsägningstid. En flytt av Högskolans verksamhet i Borlänge och uppkomsten av 16 200 kvadratmeter tom lokalhyra kan få effekt på Borlänges kommersiella hyresmarknad och göra att hyresnivåer sänks. I samband med detta är det också värt att notera att det i hyresavtalet mellan Hushagen och Högskolan skrivits in att Parternas avsikt är att Högskolan Dalarna även efter det i avtalet angivna hyrestiden skall fortsätta hyra de nedan angivna lokalerna och att det vid hyrestidens utgång ska upprättas ett nytt långsiktigt hyresavtal. Att bryta avtalet kan skada förtroendet mellan aktörerna och minska framtida samarbetsvilja. Sammanfattning kvantitativ analys För att sammanfatta resultaten från den kvantitativa analysen innebär en samlokalisering av Högskolan Dalarnas verksamhet i Falun att 202 anställda och 2 182 campusstudenter (varav 1 171 helårsstudenter) i Borlänge berörs. På kort sikt beräknas flytten påverka ett 20-tal ytterligare arbetstillfällen i Borlänge för verksamheter direkt relaterade till högskolan. Detta exkluderar arbetstillfällen som är beroende av nära samarbete med högskolan som skulle kunna drabbas av en samlokalisering, såsom exempelvis teknikföretag i Borlänge science park. Sådana samband har inte bedömts möjliga att mäta kvantitativt. På lång sikt bedöms ytterligare cirka 145 arbetstillfällen påverkas när anställda och studenters konsumtion överförs från Borlänge till Falun. Sammantaget rör det sig om cirka 370 arbetstillfällen som på sikt överförs från Borlänge till Falun, utifrån den kvantitativa analysen. För de två kommunerna bedöms detta innebära en marginell påverkan med tanke på deras arbetsmarknaders storlek och utveckling samt kommunernas växande befolkning. För regionen som helhet kan resultaten från den kvantitativa analysen liknas vid ett nollsummespel; de arbetstillfällen som försvinner från Borlänge förväntas i stor utsträckning tillkomma i Falun. 20(33)
3.2 Kvalitativ analys Som komplement till den kvantitativa analysen av vilka regionala effekter som kan väntas av en samlokalisering av Högskolan till Falun har även en kvalitativ intervjustudie genomförts där intervjuer med ett 20-tal respondenter genomförts. Respondenterna har bland annat fått ge sin syn på Högskolans samverkan med det omgivande samhället, vilken regional roll den har samt hur en eventuell flytt kan komma att påverka Borlänge och Falun. Samverkan med näringslivet och offentlig sektor Flera teknik-, IT- och industriutbildningar vid Högskolan Dalarna i Borlänge har under åren byggt upp ett nära samarbete med företagare i Borlänge och verksamheterna vid Stiftelsen Teknikdalen som ligger vägg i vägg med Högskolans lokaler. Bilden av hur en eventuell flytt från Borlänge påverkar Högskolans kontakter med näringslivet är övervägande negativ bland företagare i Borlänge, och till viss del även bland andra aktörer i regionen. Det finns en stor oro bland företagare om hur kontakt med både forskare och studenter vid Högskolan kommer att upprätthållas efter en eventuell flytt. Det finns även en farhåga om att teknik- och ingenjörsutbildningar kommer att läggas ner vid en flytt eller att utbildningar kommer att tappa i kvalité under en period. Bland de lokala resurser som kan komma till nytta för Högskolan Dalarna i Borlänge finns bland annat Stiftelsen Teknikdalen, Triple Steelix, Trafikverket, Framtidsmuseet och verksamhet knuten till Borlänge Science Park. Idag sitter flera av de här verksamheterna 200 meter från högskolans lokaler. Verksamheterna uppfattar den geografiska närheten till Högskolan som en viktig resurs för innovation och utveckling. Exempelvis underlättar det nära avståndet samarbete i gemensamma projekt och gör det enkelt för forskare att besöka företagen och presentera sin forskning. Något man uppger sker löpande. Flera verksamheter uppger att de samarbetar med Högskolans personal i gemensamma projekt. Att kunna ha med forskare som projektmedarbetare eller projektledare gör att man kan erbjuda den spetskompetens som kunder efterfrågar och kan konkurrera på EUnivå. Respondenter pekar även på att konceptet Science Park bygger på närheten mellan näringsliv och högre utbildning. De investeringar som gjorts i Borlänge Science Park skulle därför urholkas genom en flytt av teknikutbildningarna till Falun. Flera företagare tror att det skulle vara svårt eller omöjligt att ha kvar samma täta kontakter med näringslivet i Borlänge vid en flytt till Falun. Flera företagare uppger att de anställer studenter vid Högskolan i Borlänge som extra arbetare eller under praktik och examensarbete. Det finns en oro att en flytt skulle innebära att man tappar denna kompetensförsörjning då man tror att studenter inte skulle ta sig till Borlänge för jobb om de är bosatta i Falun. I sammanhanget är det viktigt att notera att mycket av den oro som ges uttryck för i intervjuerna bygger på föreställningar om att utbildningarna som företagare i Borlänge är beroende av för kompetensförsörjning inte bara kommer att flytta från Borlänge till Falun utan helt läggas ner eller tappa i kvalité. Då företagare uppger att de är beroende av 21(33)
nyutexaminerade studenter från Högskolan för kompetensförsörjning ses detta som förödande. Ett företag uppger att en flytt från Borlänge kan resultera i att deras verksamhet förflyttas till andra regioner. Samtidigt noterar Sweco att bilden av hur en flytt av Högskolans verksamhet i Borlänge skulle påverka regionen inte är entydigt negativ. Istället lyfter flera respondenter fram att det finns ett behov av att högskolan utmärker sig ännu mer, både i regionen och i Borlänge. Att genom en flytt tydligare kunna profilera sig som en enad Högskola ses då som något positivt. Även om många företagare och andra lokala aktörer nämner att samarbete finns med näringslivet så ser man att det behöver fördjupas, exempelvis genom bättre praktiksamordning och ännu tätare kontakt med näringslivet. I sammanhanget är det relevant att nämna att endast två utbildningar vid Högskolan Dalarna idag finns med på Svenskt näringslivs ranking över utbildningar med god samverkan med arbetslivet. Byggingenjörsprogrammet kommer på plats 36 av Teknikutbildningar och Idrottstränarprogrammet med inriktning mot prestation kommer på plats 24 bland Övriga utbildningar. 10 Det finns från andra håll förhoppningar om att en flytt till Falun ska leda till närmare kontakter mellan det lokala näringslivet där och Högskolan. Från detta perspektiv pekar man på outnyttjade möjligheter som skulle kunna frigöras genom både en geografiskt närmare Högskola och en enad Högskola. Vad en enad Högskola betyder är svårt för respondenter att konkretisera. Faktorer det pekas på är till exempel att ses som en stabil aktör som presenterar en enad front mot näringslivet. Tydligare kommunikation utåt och större profilering i näringslivsfrågor i regionen efterfrågas också. Detta är alltså faktorer som är av stor vikt för Högskolans kontakt med näringslivet men som inte självklart påverkas vare sig negativt eller positivt av en samlokalisering. Samarbetet med offentlig sektor antas av respondenter få mindre effekt av en samlokalisering då relaterade utbildningar och viktiga samverkansparter som Landstinget redan finns i Falun. Man uppger också att det samarbete som finns idag redan till stor del sker regionalt, alltså att forskare och studenter i Falun besöker och har kontakt med kommuner runt om i Dalarna för samverkan. Samarbetet med landstinget är väletablerat och de uppger sig vara beroende av Högskolans utbildningar för kompetensförsörjning i hela regionen. Avståndet är därmed ingen avgörande faktor i arbetet utan man har redan etablerat arbetsformer där man rör sig i hela regionen. Framförallt handlar det om samarbeten med skolor och vårdinstanser. Attraktivitet I intervjuer med företrädare för Högskolan framhålls att en samlokalisering till Falun kan bidra till att öka Högskolans attraktivitet på så sätt att en ökad mängd studenter skulle skapa ett campusområde med mer liv och rörelse, vilket i sin tur anses kunna locka till sig studenter. Vidare anses dagens könsmässiga obalans, med en majoritet män i Borlänge i och med de tekniska utbildningarna och en övervikt av kvinnor i Falun i och med de stora 22(33) 10 http://samverkamera.se/
utbildningarna sjuksköterskeprogrammet och socionomutbildningen, minska Högskolans attraktivitet. Ett antal intervjupersoner menar även att en samlokalisering skulle öka Högskolans attraktivitet genom att informella möten över institutionsgränserna underlättas och att nytänkande, innovation och tvärvetenskap på så sätt kan främjas. Det framhålls också att en samlokalisering till Falun har goda möjligheter att kunna skapa ett attraktivt, samlat campusområde i omedelbar närhet till service och fritidsaktiviteter som till exempel de idrotts- och rekreationsmöjligheter som erbjuds i Lugnet. Som stad betraktat får även Falun anses som mer attraktiv i och med högre bostadspriser och en större inrikes inflyttning än Borlänge, vilket kan tyda på att det är lättare för Falun än Borlänge att attrahera studenter. Samtidigt som några intervjuade personer, hemmahörande i Falun, uttalat sig positivt i förhållande till en samlokalisering har merparten av respondenterna varit skeptiska till att en samlokalisering per automatik ger ett mer attraktivt lärosäte. Det främsta argumentet som lyfts fram är att en flytt kan leda till mindre samverkan med näringslivet och därmed mindre attraktiva utbildningar. Som beskrivits ovan finns en farhåga bland de företag och näringslivsföreträdare som intervjuats att den samverkan som finns idag mellan Högskolan Dalarna och Borlänge Science Park och enskilda företag riskerar minska i och med en flytt av tekniska utbildningar från Borlänge. Som en företagare i Borlänge beskriver det: Studenter har inte bil, och för oss är det viktigt att få extrajobbare under studierna som vi kan lära känna för att sen anställa. Den delen kommer vara lite svår vid flytt. I intervjuerna har det även kommit upp motargument till att en samlokalisering skulle ge ett livligare campusliv. Högskolan Dalarna har, som beskrivits i kapitel 2, en hög andel studenter som studerar webbaserade utbildningar och därför skulle antalet studenter som kommer vistas på campusområdet i Falun ändå vara förhållandevis litet jämfört med andra lärosäten enligt respondenterna. Sammanfattningsvis kan konstateras att en samlokalisering av Högskolan med största sannolikhet kommer påverka Borlänge negativt. Högskolans lokaler är centralt belägna och töms de på verksamhet kan de ge ett intryck av en ort under avveckling. Samtidigt kan tillskottet av studenter i Falun göra orten mer attraktiv men dessa effekter bedömer Sweco som mindre än de negativa effekter en nedläggning i Borlänge skulle innebära. Detta då det är ett relativt blygsamt tillskott av campusstudenter och personal som skulle tillkomma i Falun samt att symboliken att lägga ner Högskolans verksamhet i Borlänge anses få större negativt genomslag på Borlänges attraktivitet. Inte minst kommer synen på Borlänge som en ort som börjar ställa om från ren industri-/bruksort till en mer diversifierad och kunskapsintensiv ort påverkas. Avslutningsvis är det av vikt att påpeka att det kan vara missvisande att enbart se attraktivitet i ljuset av en fysisk samlokalisering till en potentiellt attraktivare ort. Viktigare än att nå kritisk massa av studenter för att åstadkomma ett livaktigt campusliv är att 23(33)
erbjuda högkvalitativa utbildningar med god samverkan med det omgivande samhället. Detta bör vara den främsta ledstjärnan för Högskolans framtida beslut. 24(33)
4. Analys och slutsatser I detta kapitel dras trådarna från kapitel 2 och 3 samman genom att de regionalekonomiska effekterna för Falun, Borlänge och Högskolan sammanfattas. Perspektivet vidgas också genom att klargöra högskolans regionala roll och föra in de synpunkter som lämnats under intervjuerna kring en samlokalisering. Avslutningsvis diskuteras kortfattat hur man skulle kunna hantera de utmaningar en samlokalisering skapar. 4.1 Högskolans regionala roll Tillgången till högre utbildning, forskning och utbildning är av avgörande betydelse för de regionala tillväxt- och utvecklingsförutsättningarna. Universitet och högskolor lockar till sig ungdomar och genererar ett utbud av högutbildad arbetskraft, vilket stärker arbetsmarknaden och har stor dragningskraft på företag och andra arbetsgivare. Högskolan Dalarna är inget undantag och fyller en viktig regional roll som kompetensförsörjare av högutbildad arbetskraft. Samtliga intervjuade har lyft att Högskolan är vital för att försörja både offentlig och privat sektor med kompetens och att utbildningarna responderar väl till arbetsmarknadens krav. Exempelvis har nyligen en uppdragsutbildning startats i samverkan med landstinget som gör att regionens sjukhus och vårdcentralers efterfrågan på sjuksköterskor kan mötas på bättre sätt. Att ha en högskola i Dalarna är enligt flera respondenter avgörande för att kunna rekrytera på längre sikt då de som utbildas vid Högskolan i hög utsträckning kommer från Dalarna och därmed är mer benägna att stanna än kompetens som rekryteras från andra lärosäten. Högskolan har även betydelse för att motverka snedrekrytering till högre utbildning och att höja den generella utbildningsnivån. Dalarna är ett av de län som har lägst utbildningsnivå i riket och möjligheten att på ett enkelt och smidigt sätt komma i kontakt med Högskolan är många gånger en förutsättning för att personer från studieovana miljöer ska ta steget till att börja studera. Högskolan adresserar detta genom att finnas fysiskt på två orter, erbjuda en stor andel nätbaserade kurser samt vara delaktiga i etablerandet av lärcenter i övriga delar av Dalarna, från vilka studenter kan delta i Högskolans undervisning. Samtidigt som samtliga respondenter vidimerar att Högskolan spelar en viktig regional roll i förhållande till kompetensförsörjning, motverkande av snedrekrytering och samspel med näringslivet ser flertalet att samverkan med näringslivet kan förbättras ytterligare. Det finns således en outnyttjad potential som Högskolan inte helt fångat och som kan stärka Högskolans regionala roll ytterligare. 25(33)