Lokaliseringsalternativ för Högskolan Dalarna fortsatt arbete

Transkript

1 Datum Vår beteckning Sida /1491 1(1) Er beteckning Högskolan Dalarna Ordförande och styrelseledamöter Rektor Utredningsgruppen Lokaliseringsalternativ för Högskolan Dalarna fortsatt arbete Borlänge kommun har följt arbetet med att utreda två olika lokaliseringsalternativ för Högskolan Dalarna. Vi vill givetvis återkoppla och kommentera utredningsmaterialet och lämna medskick inför kommande beslut, dessa inspel finns i bilaga till detta brev. Inledningsvis vill vi fokusera på det viktiga. Högskolan Dalarna står inför många och stora utmaningar. Vi ser ett stort behov av en bred analys av vad utmaningarna består i och hur de på olika sätt konstruktivt kan mötas. Låt oss gemensamt inleda ett sådant arbete i Dalarna. Högskolan Dalarna är en mycket viktigt aktör för Dalarnas framtid. Kraften måste läggas på att utveckla högskolan i nära samspel med det omgivande samhället. Vi är, tillsammans med Falun, beredda att ta en mycket aktiv del i ett gemensamt utvecklingsarbete grundat på en gemensam analys. Det är med stor oro vi ser att Högskolan Dalarna är på väg att fatta ett beslut om en specifik åtgärd som antas lösa högskolans utmaningar och det innan andra alternativ har bedömts, analyserats eller diskuterats. Det vore vidare högst beklagligt om beslutet fattades utifrån ett strikt högskoleinternt perspektiv. Det är viktigt att lyfta blicken och fatta beslutet utifrån ett brett samhällsperspektiv. Låt oss nu en gång för alla igen och slutligen konstatera att det är bra för högskolan, regionen, företagen och kommunerna att högskolan finns kvar på två orter. Med två starka städer i ryggen kommer förutsättningarna vara mycket goda för att ta ett rejält gemensamt grepp om högskolans framtida utveckling. Som en av två högskoleorter i Dalarna är vi beredda att bidra! Med vänlig hälsning Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat Kommundirektör

2 Sida Bilagor Bilaga 2 Bilaga 3 Synpunkter och kommentarer från Borlänge kommun, med delrapporter och slutrapport som grund Högskolan Dalarnas samlokaliseringsutredning- avsiktsförklaring från FalunBorlänge Vårt gemensamma ansvar för en stark högskola i en stark region, skrift från Stora Tunabyggen AB

3 Sida Synpunkter och kommentarer från Borlänge kommun, med delrapporter och slutrapport som grund Utredningsgruppen har inte haft i uppdrag att komma med slutsatser, förslag eller rekommendationer utifrån genomförda delutredningar, och vi tror att var och en kan hitta stöd för sin egen tolkning av materialet. Det faller därmed ett oerhört tungt ansvar på högskolans styrelse att bilda sig en bred uppfattning om konsekvenserna av det beslut man har att fatta. Generellt tycker vi att delrapporterna håller skiftande kvalitet och att det inte är så lätt att få en överskådlig bild. På flera ställen jämförs äpplen och päron en nybyggd miljö i Falun jämförs med befintliga miljöer i Borlänge (t.ex. när det gäller studentbostäder). Ett annat exempel är när möjligheten att begränsa eventuella negativa konsekvenser bara undersöks för samlokalisering (och inte för fortsatt lokalisering på två orter). I vissa utredningar läggs mycket stor vikt vid statistisk signifikans, medan detta resonemang helt saknas i andra utredningar. 1. Bakvänd utgångspunkt för utredningen Högskolan Dalarna står inför många och stora utmaningar. Som framgår ovan tror vi att behovet är stort av en bred analys av vad utmaningarna består i och hur de på olika sätt konstruktivt kan mötas. Utredningsgruppens ordförande har varit mycket tydlig med att detta inte på något sätt ingår i utredningsgruppens uppdrag. Redan här tycker vi att det är feltänkt att inte göra denna analys först, och vara öppen för olika lösningar. Återigen; det är med stor oro vi ser att Högskolan Dalarna är på väg att fatta ett beslut om en specifik åtgärd som antas lösa högskolans utmaningar och det innan andra alternativ har bedömts, analyserats eller diskuterats. Om högskolan hade tillämpat Trafikverkets fyrstegsprincip skulle det kunna beskrivas som att högskolan går direkt på steg 4, utan att analysera steg 1-3. Fyrstegsprincipen handlar i korthet om att innan beslut fattas om större nya investeringar måste andra alternativ gåtts igenom. De första tre stegen kan enkelt uttryckas som tänk om (Går behovet att lösa på helt annat sätt?), optimera (Kan resurserna användas mer effektivt? Vad kan samordnas på ett annat sätt än idag? Förändringar i verksamheten?) och bygg om (Möjliga anpassningar av det som finns? Begränsade ombyggnader?). Som ett sista alternativ, steg 4, kan större ombyggnader övervägas, bygg nytt. I delutredning D tar Sweco upp behovet av en förutsättningslös studie av hur högskolan kan göras mer attraktiv i förhållande till andra lärosäten, så att inte andra alternativ för att stärka högskolans roll utesluts utan att ha undersökts. När Borlänge kommuns representanter fick den allra första informationen om att utredningen skulle göras uttryckte både högskolans ordförande och rektor faktiskt förvåning över att frågan dykt upp. De trodde att den var avgjord för överskådlig tid. Det var - och är - också vår utgångspunkt. 2. Övertro på effekterna av en samlokalisering Falun och Borlänge har ett antal gånger under de senaste åren lyft frågan om högskolans satsning på NGL och distansutbildningar. Vi har tryckt på behovet av att studenter och lärare finns på plats i Dalarna utifrån de regionala kompetensförsörjningsbehoven. Enligt slutrapporten är endast 4700 studenter av drygt idag campusstudenter. Högskolan menar att i en allt mer globaliserad och

4 digitaliserad värld spelar avstånd och fysiskt närvaro allt mindre roll. I ljuset av denna bakgrund känns det som en särskild paradox när ett av huvudargumenten för samlokalisering är att det nu är så få studenter i Falun och Borlänge. En annan del av denna paradox är att högkolan ser det som ett stort problem att leda en högskola med två campus i en tid då avstånd inte sägs vara ett hinder. Att högskolans utmaningar ska lösas i och med en samlokaliering tror vi är feltänkt. En effekt som högskolan vill uppnå genom samlokalisering är t.ex interdisciplinär samverkan och tvärvetenskapliga projekt. Är det så att de verksamheter som idag finns i Falun har uppnått detta genom att finnas i samma stad? I de beskrivna erfarenheterna från Högskolan i Gävle anges att det stora hindret för att förverkliga ett samarbete över ämnen och utbildningar är dock resultatenheterna, som kan skapa gränser även om man finns på samma plats (se G Alla förhoppningar infriades inte ). Liknande inspel finns från Mälardalens högskola, där man konstaterar att Idag är nog bristande närvaro på arbetsplatsen kanske ett större hot mot den kollegiala miljön än att högskolan är uppdelad på två orter (se D). Även Sweco anser i delrapport D att det är otydligt hur en samlokalisering förväntas leda till en enad högskola. Vi delar bilden som ges i slutet av delutredning A högskoleinterna problem som är förknippade med en flerortslokalisering får inte en automatisk lösning genom samlokalisering. Viktigare är, som framgår i rapporten, t.ex. hur resultatenheter och inte minst ledningsorganisation fungerar. Utredningen lägger vidare fram hypotesen att det skulle vara enklare att rekrytera personal till en samlokaliserad högskola. Vi tror att det finns en risk att effekten blir den motsatta. Svaren från personalen i Borlänge i delutredning E visar dessutom på en betydande risk att mista befintlig kompetens som finns på campus Borlänge idag vid en flytt till Falun. I flera av delutredningarna lyfts Borlänges fördelar ur kommunikationssynpunkt. Borlänges geografiska läge underlättar kommunikationerna med region och övrig omvärld. I delutredning H konstateras att en stark Högskola med attraktiva utbildningar är sannolikt viktigare än var lärosätet är beläget om man ser till hela Dalarnas behov. Sida 3. Lokalfrågan Enligt arbetsmetodiken beskriven i delrapport G har steg 1 varit att kartlägga nuläget i Borlänge. Därefter anges steg 2 - att ta fram ett lokalprogram vid flytt till Falun etc. Vi noterar tyvärr att vi blev inblandade i lokalfrågan alldeles för sent, och det först efter upprepade frågor från vår sida. Allt fokus i frågan har legat på en samlokalisering i Falun. Borlänge kommuns möjligheter att bidra med ett likvärdigt underlag med kort varsel gav inte samma förutsättningar som för Falun. Enligt tidigare nämnd fyrstegsprincip tror vi att det hade varit värdefullt att lägga mer tid på att undersöka utvecklingsbehov och samordningsmöjligheter av befintliga lokaler. I sammanfattningen av delrapport G lyfts två stora osäkerheter fram: vad byggkostnaderna skulle bli i Falun respektive vad en omförhandlad hyra skulle bli i Borlänge. Vår mening är att den första osäkerheten är betydligt större än den senare. I avsiktsförklaringen (bilaga 2) framgår att principerna för hyressättning. Vi kan också konstatera att kommunkoncernen erbjuder högskolan en mycket generös lösning i Borlänge, där högskolan med 6 månaders varsel kan förändra sina ytor på ett flexibelt sätt.

5 Sida Vi noterar också att delutredningen överhuvudtaget inte berör det faktum att Borlänge kommunkoncern investerat 270 mkr i fastighetsförvärv och ca 70 mkr i anpassningar i trygg förvissning om att högskolan i avtalet skrivit under på att Parternas avsikt är att Högskolan Dalarna även efter den i avtalet angivna hyrestiden skall fortsätta att hyra de nedan angivna lokalerna och att det vid hyrestidens utgång skall upprättas ett nytt långsiktigt avtal. Så sent som 2010 när svarta lådan uppfördes, så var parterna helt överens om att förutsättningen för detta var ett fortsatt långsiktigt avtal. Högskolan är för kommunkoncernen den enskilt största investeringen i lokaler någonsin. Den kunde genomföras eftersom det fanns en långsiktig gemensam syn på lokaliseringsfrågan mellan Högskolan, Falun och Borlänge. Denna historik, och det gällande avtalet, tycker vi får för lite utrymme i utredningen. 4. Ekonomiska konsekvenser En ordentlig och högkvalitativ ekonomisk sammanställning saknas. Vi ställer oss frågande till flera punkter i delutredning H om ekonomiska konsekvenser, t.ex. beräknade besparingar kring restid (innebär det övertalighet?) och ytterst schematiska antaganden om ökade kostnader i Borlänge för ledningsfunktioner mm om 6-8 mkr vid bibehållande av två livskraftiga campus. Kostnaderna för bedömda lokalupprustningsbehov handlar om storleksordningen 700 tkr/år. Stor kraft läggs på att uppskatta det som har liten ekonomisk påverkan, mindre kraft läggs på det som kan antas generera stor ekonomisk påverkan. Något som oroar i delutredning H om ekonomiska konsekvenser är de indirekta slutsatser som verkar dras av de diagram som visas på sid Enligt dessa är språkområdet bland det mest attraktiva som högskolan erbjuder, och ett område med rejäla marknadsandelar. Blir konklusionen då att det är språk som kommer att prioriteras framöver? Eller är det att jobba med kvalitén och attraktionskraften på t.ex. de tekniska och samhällsvetenskapliga utbildningarna? Vad är viktigast: säkra intäkter eller regionens komptensförsörjning? Noteras bör också att majoriteten av språkutbildningarna är fristående kurser som ges på distans med studenter över hela landet. I delutredning H tas ett antal samverkansområden upp som riskerar att påverkas negativt vid en samlokalisering i Falun. Skrivningarna ger dock intryck av att effekten av en samlokalisering inte är så stor eftersom det inte finns några synliga pengaströmmar direkt mellan högskolan och aktörer i Borlänge. Det är anmärkningsvärt att Dalarnas Science Park inte lyfts fram i större utsträckning i utredningsmaterialet. Än mer tydligt blir konsekvenserna för Borlänge när delutredning G tar upp behovet av en ny teknikpark i Falun i anslutning till en samlokaliserad högskola! 5. Att skapa en kultur Behovet av att skapa en gemensam arbetsplatskultur lyfts fram på flera olika sätt. I utredningsmaterialet anges att det inom högskolan har skapats konkurrens istället för samarbete och samverkan. Vi är av den bestämda uppfattningen att vilken kultur som råder på en arbetsplats styrs av helt andra saker än att man sitter i samma lokaler. 6. Viktig samverkan Högskolan Dalarna Falu kommun Borlänge kommun I bifogad gemensam avsiktsförklaring mellan Falun och Borlänge (bilaga 2) framgår tydligt att högskolan kommer att ha starkare förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag med två starka kommuner i ryggen.

6 Utredningarna visar att de negativa konsekvenserna för Borlänge är långt mycket större än fördelarna för Falun vid en samlokalisering. Vidare minskar attraktionskraften mer för Borlänge än vad den ökar för Falun. Det gör att vi med tillförsikt ser fram emot att vi tillsammans med Falun verkar för en fortsatt lokalisering på två orter för att nå en ökad sammanlagd regional attraktivitet. Sida 7. Studiesocial miljö och studentbostäder Från Borlänges sida har vi en hel del synpunkter på relevans och representativitet i utredning B om studiesociala effekter och konsekvenser för studenterna och deras arbetsmiljö. Vi delar dock bilden av att det finns ett behov av omtag i frågan. Det arbetet har redan påbörjats. För att ytterligare visa att Borlänge är beredda att ta ansvar i frågan har vårt kommunala bostadsbolag tagit fram en särskild skrift för att tydliggöra vårt framtida utvecklingsarbete (bilaga 3). 8. Konsekvenser för regionen Borlänge och många andra Vi delar Swecos stora oro för betydande negativa konsekvenser för Borlänge vid en samlokalisering (delutredning D). Sweco pekar på både direkta negativa effekter för Borlänge och den allvarliga symboliska betydelsen av en nedläggning för ortens attraktivitet. Ett beslut om samlokaliering skulle inte stödja den nyindustrialiseringsstrategi som regeringen och Mikael Damberg lagt fram. Kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling. I delutredning D om regionala konsekvenser lyfts b.la. följande negativa konsekvenser för Borlänge vid beslut om samlokalisering: Negativ effekt på Borlänges kommersiella hyresmarknad, sänkta hyresnivåer. Svårigheter att utveckla Dalarnas Science Park. Försämrade kontakter mellan högskolan och näringslivet. Försämrade samverkansmöjligheter med Trafikverket, Framtidsmuseet m.fl. Synen på Borlänge som en ort som börjar ställa om från ren industri-/bruksort till en mer diversifierad och kunskapsintensiv ort påverkas negativt. Mindre samverkan med näringslivet, och därmed mindre attraktiva utbildningar. Svårare för företag att rekrytera personal och samverka med högskolan. Många arbetstillfällen försvinner i Borlänge. Minskade möjligheter för Borlänges företagare att kunna rekrytera studenter för extraarbete, praktik och examensarbete (försvårad kompetensförsörjning). Intryck av en ort under avveckling. I Swecos utredning finns också exempel på företag som anger att en samlokalisering i Falun kan resultera att deras verksamhet flyttar till andra regioner. I delutredning H om ekonomiska konsekvenser lyfts ytterligare ett antal samverkansområden som riskerar få negativa konsekvenser vid en samlokalisering: Risk att företag som nyttjar nuvarande teknisk utrustning flyttar från regionen. Risker för samverkan i t.ex. forskningsprofilen mikrodataanalys. Verksamheten omsätter mångmiljonbelopp, har unik spetskompetens och har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Negativ påverkan på andra samarbeten och kluster, t.ex. Triple Steelix. Borlänge kommun ser även andra typer av negativa konsekvenser, t.ex att Borlänges attraktivitet för framtida investeringar i bostäder och lokaler minskar. En stor utmaning är att flera av ovanstående risker handlar om effekter på längre sikt, vilket tenderar att vara svårare att ta till sig, eller betraktas som mindre viktiga.

7 Vidare i delutredning H behandlas kortfattat risken för förseningar och fördyringar vid nybyggnation i Falun. Förseningar uppges kunna bli mycket kostsamma. I rapporten anges att all utbildning utom den som rör sjuksköterskor, barnmorskor, lärare och förskolelärarare kommer att få stå tillbaka de kommande åren. Vi ser en stor risk i att en samlokalisering i praktiken kommer att bli mycket dyr. Risken är överhängande att de utbildningar som finns i Borlänge kommer att marginaliseras på sikt. Det vore förödande för regionens kompetensförsörjning. Vi har redan idag utmaningar av denna karaktär, t.ex. inom IT-området och i byggbranschen. För oss är det, som framgår ovan, av allra största vikt att högskolan har närvaro i vår stad. Om det inte finns i Högskolan Dalarnas intresse att verka i Borlänge, behöver vi noggrant överväga om det finns andra alternativ att utveckla samverkan i triple helix-anda i Borlänge. När 136 lärare och forskare rangordnar argument mot en samlokalisering till Falun hamnar Borlänge med omnejd kommer att drabbas förhållandevis långt ner (plats 7). Överst på listan för argument mot en samlokalisering kommer Försämrade förutsättningar för forskning och utbildning. Det finner vi oerhört intressant och mycket oroande. Det borde oroa även högskolan. I delutredning E om arbetsmiljökonsekvenser för de anställda anges i inledningen att det inte är så lätt att genomföra utredningen när det, bland annat, finns väldigt mycket osäkerhet kring varför en samlokalisering ska ske. Stor kraft läggs på att redovisa den statistiska signifikansen i resultatet. Efter att utredningen konstaterar att risken är större att personal i Borlänge än i Falun byter arbetsgivare vid en samlokalisering, så uteblir tyvärr slutsatser och reflektioner av det befarade kompetenstappet. I Dalastrategin pekas Falun och Borlänge ut som länets tillväxtmotorer. Länet har inte råd att motorn börjar hacka eller gå på halvfart. Vi är, som framgår ovan, mycket bekymrade över de allvarliga konsekvenser en samlokalisering skulle kunna medföra för Borlänge, men vi är minst lika oroade över högskolans och regionens utveckling. Sida 9. Ska högskolan fatta sitt beslut utifrån ett högskoleinternt perspektiv? Vi tror att det vore en förödande slutsats att tro att en samlokaliering per automatik ger ett mer attraktivt lärosäte, och det framkommer tydligt i slutrapporten att vi inte är ensamma om denna farhåga. Enligt slutrapporten råder det stor enighet om att en eventuell flytt kommer att vara besvärlig och ta såväl tid som resurser i anspråk. Det högskolan behöver nu är att med kraft möta de utmaningar som finns och inte fastna i ett antal förlorade år med helt fel fokus. Sweco konstaterar att Viktigare än att nå kritisk massa av studenter för att åstadkomma ett livaktigt campusliv är att erbjuda högkvalitativa utbildningar med god samverkan med det omgivande samhället. Detta bör vara den främsta ledstjärnan för högskolans framtida beslut. Det vore högst beklagligt om beslutet fattades utifrån ett strikt högskoleinternt perspektiv. Det är viktigt att lyfta blicken och fatta beslutet utifrån ett brett samhällsperspektiv. Låt oss nu en gång för alla igen och slutligen konstatera att det är bra för högskolan, regionen, företagen och kommunerna att högskolan finns kvar på två orter. Med två starka städer i ryggen kommer förutsättningarna vara mycket goda för att ta ett rejält gemensamt grepp om högskolans framtida utveckling.