Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Relevanta dokument
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

Sociala insatsgrupper

FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.

Förslag till beslut Individ och familjenämnden godkänner delrapporten.

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Kommunfullmäktige 11 juni

Sociala insatsgrupper

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning

Uppföljning av projektet familjecoacher

HANDLINGSPLAN

Umeå växer tryggt och säkert

Ks 417/2013. Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem tillämpning av LVU

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Regeringen satsar 250 DET VILL VI HA FÖR MILJONERNA. 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden

Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.

Delredovisning av regeringsuppdrag

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) har utsetts som ledningsgrupp för projektet.

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Projekt Fotosyntes. Anders Nordgren Tel

Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

SAM Samverka Agera Motivera

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

samverkan motivera agerar

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Barns delaktighet och rätt att komma till tals i handläggning av LSS-insatser

Social insatsgrupp. Folkhälsonämnden. Sammanfattning

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

VÄSTBAS I STENUNGSUND

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Att investera i framtiden

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport

Barn och ungas utsatthet - Stockholmspolisens arbete bland barn och ungdomar. Carin Götblad, länspolismästare

Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro län

Särskilda satsningar Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet

Ett stadsövergripande handlingsprogram för minskad nyrekrytering till brottslighet

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Guide till samhällsekonomisk analys

Rutiner vid polisanmälningar

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Projektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet.

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Ekonomiska konsekvenser Inga kostnader kan identifieras som en följd av den föreslagna riktlinjen.

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Mottganingsteamets uppdrag

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

Samkraft. Handlingsplan och budget verksamhetsåret december 2015 SIDA 1 (8)

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Respaldo

Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Spåret

Handlingsplan Trygg och säker

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Åtgärder för ett säkrare och tryggare Stockholm för alla, motion (2017:54)

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Jakobsdal HVB, Credere.

Samverkansforum. BRÅ-råd 2. Grannsamverkan 3. Grannstöd 4. Krissamverkan 5. Orossamtal 6. Samtidigt Först 7. Social Insatsgrupp (SIG) Unga Vuxna 8

Transkript:

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Målgrupp för Sociala insatsgrupper Pojkar och flickor mellan 12 18 år boendes i området Araby. Ungdomar som uppvisar ett riskbeteende där kriminalitet är ett framträdande problem.

Syftet med projektet Utveckla en samverkansform mellan socialtjänst, polis, skola och övriga aktörer där insatser för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil kan samordnas på individnivå. Tidigare upptäcka, identifiera ungdomar och erbjuda insatsen SIG, en strukturerad och samordnad insats. Förbättra och effektivisera samverkan mellan kommunen och polismyndigheten.

Sociala insatsgrupper organiseras på tre nivåer Styrgrupp Samverkansgrupp tisdagsmötet Social insatsgrupp

Sociala insatsgrupper kan beskrivas som en lokal samverkansform där insatser för att förhindra att unga utvecklar en kriminell livsstil samordnas på individnivå. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar såsom; Välja ut vilka ungdomar som ska ingå i de sociala insatsgrupperna. Motivera den unge och dennes föräldrar att lämna samtycke till informationsbyte mellan berörda myndigheter. Knyta berörda myndigheter, aktörer och organisationer till gruppen och göra de delaktiga utifrån den unges behov. Polisen bidrar med sin verksamhet på det sätt som bäst motsvarar den unges behov. Polisens roll är att utse en kontaktpolis och vad denne ska göra specificeras i den individuella åtgärdsplanen. Samverkan sker strukturerat, uthålligt och fokuserat

Behandling & samordning Det salutogena arbetet ska genomsyra både behandlingsarbetet och samordningen av insatsen. Målet är att stärka ungdomen och familjens resurser och hälsobringande faktorer. KASAM, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Göra familjen delaktiga och ansvariga i processen. Samordnaren kan ses som en processdrivare i nätverksarbetet och är sammankallande till SIG-möten.

Praktiskt arbete = samverkan Kontinuerliga Sociala insatsgruppsträffar, 4-6 vecka. Åtgärdsplan, tydliggöra behovsområden. Mål, genomförande och ansvarig. Olika samhällsfunktioner, kompetenser och resurser. Familjesamtal, Individuella samtal, drogtest, eftermiddagsarbete, polisförhör, kontaktperson, fältgruppen.

Individer i SIG Sedan hösten 2013 har vi startat upp 8 Sociala insatsgrupper, 6 killar och 2 tjejer (14-17 år). Majoriteten har minskat eller totalt upphört med sin kriminalitet. 4 pågående, positiv utveckling för alla utifrån ett kriminellt, skol, socialt och familjeperspektiv.

Tillsammans är vi på rätt väg Samtycke till insats. Familj KP Föreningsledare Skola UG Samordnare och Familjebeha ndlare Polis Barn & Familj Handläggare SIG-insats 1 år och 3 månader. Sociala insatsgruppen har träffats kontinuerligt var 4-6 vecka. Åtgärdsplan upprättas utifrån olika behovsområden och följs upp kontinuerligt. Tidslinjer, synliggöra och tydliggöra beteendemönster, tendenser, oro & brottsmisstankar och resurser.

Är det värt det? En satsning på unga, En kortsiktig kostnad eller en långsiktig social investering?

Socioekonomiska antaganden Antaganden utgår från: 6 genomförda sociala insatsgrupper under ett år Ärendenas karaktär. Vår försiktiga bedömning är att; 1/3 skulle hamna i outsideridentitet eller gängkriminalitet 1/3 kommer kunna återgå till ett icke normbrytande beteende efter ca 1 års institutionalisering 1/3 hade klarat att vända situationen efter marginella stödinsatser från kommunen

Prognosticerad socioekonomisk effekt Ekonomiska konsekvenser för Växjö kommun (tkr) 3 år 1 år Kostnader för social insatsgrupp 2 700 900 Alternativkostnad 8 178 2 726 Besparing för Växjö kommun 5 478 1 826 Bakgrund till prognosen återfinns på nästa bild.

Beräkningsförutsättningar Alternativkostnaden avser vuxen ålder (över 21 år). Kostnader före 21 år i form av institutionsplaceringar etc finns inte medtagna i kalkylen Beräkningen tar inte hänsyn till övriga samhällsekonomiska konsekvenser, såsom minskat produktionsvärde samt kostnader för andra instanser än kommunen. Kostnad för sociala insatsgruppen under ett år är 817 tkr (enligt utfall 2014). Med pålägg för administrativa och övergripande kostnader kan kostnaden bedömas till 900 tkr per år (0,9 mkr). Under en treårsperiod blir detta 2,7 mkr

Reflektioner från samarbetsaktörer Jag är övertygad om att vi tillsammans i den här gruppen har åstadkommit bestående förändringar till det positiva. Vi stoppar snabbt och effektivt eventuella lögner, påståenden, farhågor och täpper till eventuella nya fallgropar vilket över tid har lett till framgång. Skapar en bra kommunikation med alla inblandade och en länk till skolan och polisen. Isolerade familjer får någon som lyssnar. Strukturell modell som skapar tydlighet och samförstånd. Att de med hjälp av SIG får en tydlig bild av sitt sammanhang och sina olika arenor. Som poliser ger det mer insyn i hur andra jobbar. Det skapar förståelse och det blir lättare att kontakta varandra och samarbeta även i andra lägen. Ungdomar och familj fångas upp. Inom SIG går det snabbare. Det känns bra att som polis göra något med de individer vi ser har hamnat lite fel. Ett sätt att aktivt ha möjlighet att hjälpa.

Reflektioner och utveckling Mätbara resultat, tidslinjer. Visat på nya samarbeten mellan myndigheter och förvaltningar. Permanent verksamhet och samverkansmodell i Växjö kommun. Insatsen ska kunna erbjudas alla ungdomar, 12-18 år och deras familjer i Växjö kommun. Fortsätta med att utveckla och implementera samverkansformen och övrig samverkan mellan de berörda förvaltningarna och myndigheterna.