Hur miljövänligt är LNG?
Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas?
Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväveoxider Utsläpp av svaveloxider Utsläpp av metan Utsläpp av partiklar
Utsläpp av koldioxid ca 75% av massan är kol gentemot runt 87% för gasolja (U.S.-EPA 2000; Hattar 2010)
Utsläpp av kväveoxider, partiklar mm (U.S.-EPA 2000; Hattar 2010)
Utsläpp av kväveoxider, partiklar mm (Bäckström 2010)
(Jävi, 2010) SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY Metanslip Tre typiska källor till metanslip från lean burn gas engines : Gas in intake port Ofullständig förbränning Små utrymmen i förbränningskammaren där förbränning inte sker Reduceringsmöjligheter: Primära (ca 30% reduktion möjlig) Sekundära (mer än 90% reduktion möjlig) Metanslipet är inte reglerat i dagsläget => inga incitament för reducering (Jävi, 2010)
Utsläpp av växthusgaser With today s growth in shipping (averaging ~4% annually from 1986 to 2006), the direct GHG emissions from shipping would reach today s level in 7, 3 or 0 years, assuming no CH 4 slip from the engine, with 0.28 g CH 4 slip/mj fuel or 0.56 g CH 4 slip/mj fuel, respectively, even if the whole world fleet would change to LNG today (Bengtsson et al. 2011)
Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv
Syfte och avgränsningar Att undersöka miljöpåverkan från marina transporter beroende på val av bränsle ur ett livscykelperspektiv Funktionell enhet 1 ton gods transporterat 1 km med ett RoRo-fartyg med fyrtakts dieselmotorer eller fyrtakts gasmotorer Systemgränser Geografiska gränser: Nordsjön och östersjön (SECAs) Tidsperspektiv 2015-2020 Förändringar i produktionssystem har inte modellerats Tillverkning av kapitalvaror är inte inkluderade http://i.pmcdn.net/p/ss/library/docs/subscriber/ecas_2009.pdf
Studerade bränslen HFO HFO med MGO MGO med skrubber (93%) katalysator LNG från Nordsjön LNG från Qatar GTL GTL med katalysator Referens Max 0,1% svavel Max 0,1% svavel Max 2,0-3,4g NO x /kwh
Resultat Utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser är av samma storleksordning för de studerade bränslena Energieffektivisering eller alternativa bränslen krävs för att minska klimatpåverkan (Bengtsson et al., 2011a)
Resultat Energi effektivitet vs. klimatpåverkan Tjockolja är det mest energieffektiva bränslet LNG har lägst klimatpåverkan (Bengtsson et al., 2011a)
Leakage of methane This part of the potential leakage is included in the study This part of the potential leakage is not included in the study (Bengtsson et al., 2011b)
Fugitive emissions of methane (Bengtsson et al., 2011a)
Fugitive emissions of methane Metan är en stark växthusgas (ca 25 gånger kraftfullare an koldioxid i ett 100-års perspektiv) Vid ca 2% läckage av metan under livscykeln är klimatpåverkan för LNG lika stor som för HFO och MGO (Bengtsson et al., 2011a)
Resultat Försurningspotential Övergödningspotential Uppfyller ECA krav 2016 Max 0,1% svavel Max 2,0-3,4g NO x /kwh Uppfyller ECA krav 2016 Max 0,1% svavel Max 2,0-3,4g NO x /kwh (Bengtsson et al., 2011a)
Inblandning av biogas? Tillgång på biogas Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv
Biogaspotential? Ca 30% av Sveriges oljekonsumption kan ersättas av biogas Consumption of oil products (Linné et al. 2008; Energimyndigheten 2009; Eurostat 2010)
Miljöpåverkan ur ett livscykel perspektiv? Utsläpp av växthusgaser
Miljöpåverkan ur ett livscykel perspektiv? Försurningspotential
Miljöpåverkan ur ett livscykel perspektiv? Energi effektivitet vs. klimatpåverkan
Sammanfattning
Referenser BENGTSSON, S., ANDERSSON, K. & FRIDELL, E. 2011a. A comparative life cycle assessment of marine fuels; liquefied natural gas and three other fossil fuels. Proceedings of the Institution of Mechanical Engineers, Part M: Journal of Engineering for the Maritime Environment Accepted manuscript. BENGTSSON, S., ANDERSSON, K. & FRIDELL, E. 2011b. Life cycle assessment of marine fuels - A comparative study of four fossil fuels for marine propulsion. Unpublished manuscript. Gothenburg: Chalmers University of Technology. BÄCKSTRÖM, U. 28th of April 2010 2010. RE: Estimated Emissions - 6S60ME-C - 6S60ME-C-GI. Type to BENGTSSON, S. ENERGIMYNDIGHETEN 2009. Produktion och användning av biogas 2009. Statens energimyndighet. EUROSTAT 2010. Supply, transformation, consumption - oil - annual data. 23th of September 2010 ed.
Referenser JÄVI, A. 2010. Methane slip reduction in Wärtsilä lean burn gas engines. 26th CIMAC World Congress on Combustion Engines. Bergen. HATTAR, C. 2010-03-09 2010. RE: Typical emissions from Wärtsiläs gas fuelled engines Type to NYLUND, I. LINNÉ, M., EKSTRANDH, A., ENGELSSON, R., PERSSON, E., BJÖRNSSON, L. & LANTZ, M. 2008. Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter (The Swedish biogas potential from domestic bio-degradable residuals). Lund: Avfall Sverige, Svenska Gasföreningen, Svenskt Vatten. U.S.-EPA 2000. Natural Gas-fired Reciprocating Engines. AP 42, Fifth Edition, Volume I - Chapter 3: Stationary Internal Combustion Sources.