Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2014 sydöstra sjukvårdsregionen

Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive ortopedklinik. Källor Svenska höftprotesregistret, Rikshöft, Svenska knäprotesregistret, Öppna Jämförelser, Swedspine, Nationella Patientenkäten, SKL databas, Infektionsverktyget, Väntetider i vården. Egenrapportering vårdtider knä- och höftprotesoperation, ur lokala DRG-databaser.

Öppna jämförelser 2014 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen, urval där endast indikatorer med resultat för 2013 finns med Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar: OBS! Relativt färgskala. 21 landsting. Alla kan ha goda resultat egentligen. Kommentar: OBS! relativ skala. Rött kan vara bra! Tendensen i regionen positiv.

Regional medicinsk programgrupp ortopedi Resultatrapport utifrån Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Kliniska resultat Oönskade händelser inom 30 dagar efter knä- eller höftprotesoperation, Djupa infektioner (Infektionsverktyget) Höftledsplastikkirurgi - Reoperationer < 2 år Höftfraktur - Andel protesopererade - Väntetid akutmottagning operation Relativ revisionsrisk 10 år knäprotes Funktionella resultat Funktionella resultat EQ5D i samband med höftledsplastikkirurgi och ryggkirurgi (diskbråckskirurgi och spinal stenoskirurgi) Promenad diff preop/1 år postop (spinal stenoskirurgi) Upplevd bensmärta - diff preop/1 år postop (diskbråckskirurgi) Resultat patienterfarenheter Tillgänglighet Aktuellt väntetidsläge ur Väntetider i vården Patientnöjdhet - Upplevd nöjdhet ett år efter höftledsplastikkirurgi - Delaktighet, bemötande, information, tillgänglighet, upplevd nytta, förtroende, ur NPE nationella patientenkäten Andel i höftartrosskola Resurser/kostnader Medelvårdtid i samband med höft- och knäledsplastikkirurgi Medelvårdtid i samband med spinal stenos- och diskbråckskirurgi

Resultat patienterfarenheter Ca 200 utskick/sjukhus och vårdform, ca 70% svarsfrekvens Kommentar: Jämförelser mellan 2010, 2012 och 2014 bör genomföras vid varje sjukhus. Patientkommentarer ger bra information. Tillgänglighet på ryggkliniken?

Resultat patienterfarenheter Ca 200 utskick/sjukhus och vårdform, ca 70% svarsfrekvens Kommentar: Jämförelser mellan 2010, 2012 och 2014 bör genomföras vid varje sjukhus. Patientkommentarer ger bra information.

Resultat patienterfarenheter Kommentar: Nytt sätt att mäta tillgänglighet. SKL s hemsida Väntetider i vården ändrad. Tillgänglighetsproblem i Jönköping.

Resultat patienterfarenheter Riket 2011-2012 Kommentar: Nationella höftprotesdispensären; 14% scorar tveksam, missnöjd, mycket missnöjd. Angeläget att titta på sina egna patienter ffa i den stora gruppen tveksamt nöjda. Felaktiga förväntningar? Finns nu möjlighet att registrera PROM-data även i Svenska knäprotesregistret (Motala, Norrköping, Oskarshamn deltar). Trenden annars överlag positiv.

Den vanlige patienten: Man/kvinna 55-84,9 år med primär artros, BMI 18,5-24,9 samt ASA I eller II Kommentar: Spindeldiagramen ger en snabb och överskådlig bild av ett urval av data kring den vanlige patienten. Vi slipper diskussionen om olika casemix. Motala inte med?

Charnley kategori A - unilateralt höftsjuk B - bilateralt höftsjuk C - multipelt ledsjuk eller interkurrent sjukdom som påverkar gångförmågan Kommentar: Skillnad mellan sjukhus när patient opereras, varför? Vad är optimalt? Samvariation mellan preop - värde och 1 - årsresultat? När är det optimal att operera en artros med en protes. Utvecklingen av EQ5D-idex se nästa bild.

Riket 2012-2013 Kommentar: Över lag ett ökat EQ-5D index över tid undantaget Eksjö. Denna trend ses även nationellt. Generellt ser vi nationellt ett bättre resultat när det gäller patientrapporterade variabler över tid.

Funktionella resultat Eurocol (EQ-5D): beskriver det allmänna hälsotillståndet genom 5 frågor som bedömer rörlighet, hygien, huvudsaklig sysselsättning, smärtor/besvär och rädsla/nedstämdhe t samt en termometerliknand e VAS där 0 är låg och 100 är hög livskvalitet. Högsta värde=1, ju högre värde desto bättre upplevd hälsa. Kommentar: Allt färre operationer. Skillnad index. Jönköping högre index. Indikationsskillnader?

Funktionella resultat VAS: smärtskala som mäter patientens subjektiva upplevelse av smärta på en skala där 0 mm innebär ingen smärta och 100 mm outhärdlig smärta. En förändring på 10 mm anses vara signifikant smärtminskning. Kommentar : Jämförbara resultat och lika som riket.

Funktionella resultat Eurocol (EQ-5D): beskriver det allmänna hälsotillståndet genom 5 frågor som bedömer rörlighet, hygien, huvudsaklig sysselsättning, smärtor/besvär och rädsla/nedstämdhet samt en termometerliknande VAS där 0 är låg och 100 är hög livskvalitet. Högsta värde=1, ju högre värde desto bättre upplevd hälsa. Kommentar : Jämförbara resultat och lika som riket. Procedurfrekvensen ökar i Linköping och Kalmar.

Funktionella resultat Kommentar: Stor skillnad mellan sjukhusen Kommentar: Varför denna förbättring i gångsträcka helt plötsligt? Riket och regionen följs åt.

Regional medicinsk programgrupp ortopedi Resultatrapport utifrån Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Kliniska resultat Oönskade händelser inom 30 dagar efter knä- eller höftprotesoperation, Djupa infektioner (Infektionsverktyget) Höftledsplastikkirurgi - Reoperationer < 2 år Höftfraktur - Andel protesopererade - Väntetid akutmottagning operation Relativ revisionsrisk 10 år knäprotes Funktionella resultat Funktionella resultat EQ5D i samband med höftledsplastikkirurgi och ryggkirurgi (diskbråckskirurgi och spinal stenoskirurgi) Promenad diff preop/1 år postop (spinal stenoskirurgi) Upplevd bensmärta - diff preop/1 år postop (diskbråckskirurgi) Resultat patienterfarenheter Tillgänglighet Aktuellt väntetidsläge ur Väntetider i vården Patientnöjdhet - Upplevd nöjdhet ett år efter höftledsplastikkirurgi Delaktighet, bemötande, information, tillgänglighet, upplevd nytta, förtroende, ur NPE nationella patientenkäten Andel i höftartrosskola Resurser/kostnader Medelvårdtid i samband med höft- och knäledsplastikkirurgi Medelvårdtid i samband med spinal stenos- och diskbråckskirurgi

Oönskade händelser inom 30 dagar efter knä- eller höftprotesoperation, andel (%) Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Kommentar: Adverse Events innefattar alla diagnoser (protesrelaterade, tromboemboliska, kardiovaskulära m.m.) som kräver återinläggning < 30 dagar på sjukhus. Sjunkande trend trots allt snabbare perioperativa förlopp.

Infektionsverktyget Ett försök att ta fram data. Verktyget används av alla län. Ambitionen har varit att ersätta PPM-mätningar VRI. Det har visat sig att utdata är behäftat med brister och att systemet kräver uppgradering och förfining på nationell nivå för att kunna bli ett verktyg som enkelt kan användas i vardagen. Diskussion av våra erfarenheter. Hur går vi vidare? Exempel på information som går att få ut ur Infektionsverktyget:

Kliniska resultat den vanlige patienten Riket 2010-2013 Kommentar: Vanligaste orsakerna luxation, infektion. Misstänkt tidig läkningsstörning (PRISS) leder sannolikt till fler tidiga reoperationer. Viktigt med kodning så att man inte i icke infekterade fall belastas såsom en infektion. Trenden i regionen positiv..

Riket 2013 Kommentar: OBS! Sluten reposition räknas inte med i luxation. Inga luxationer i Eksjö, Kalmar, Norrköping, Oskarshamn?

Ur Svenska Höftprotesregistret Årsrapport 2013 Kommentar: Mycket låga värden generellt. Målet är att alla bör ha träffat sjukgymnast preoperativt. Rimlig mål nivå 80%?

Kliniska resultat Riket 2013 Kommentar : Förbättringspotential hos vissa. Typexempel på vårdkedja med flera aktörer inblandade. Enligt Riskhöft: Patient 50 år och äldre utan patologisk fraktur inkluderas, även de som inte kan opereras p g a medicinsk orsak. Utmaning då det är många aktörer och hur vi är planerade.

avser endast halvprotes! Fr o m 2012 innefattas hel- och halvprotes! Riket 2013 Kommentar: Stora skillnader men trenden är klart positiv. Vad gör man annorlunda bra i Kalmar och Norrköping? Vilka proteser använder vi?

Kliniska resultat Målvärde 60-65% Kommentar: Stora skillnader, Värnamo, Eksjö och Västervik drygt 50%!

RELATIV REVISIONSRISK VID KNÄPROTESOPERATION I tabellen visas per klinik den så kallade relativa risken för revision (utbyte av hela eller delar av protesen) vid primär knäprotesoperation under tioårsperioden 2003 2012. Enbart cementerade total knäplastiker vid artros, gjorda på sjukhus som fortfarande är verksamma, ingår. Underlaget för jämförelsen är över 91 801 operationer utförda under tidsperioden och som registrerades i Svenska Knäprotesregistret. Sjukhusen visas här på samma sätt som i knäprotesregistrets årsrapport, rangordnade efter sin relativa risk för revision. 95 % konfidensintervall anges för den relativa risken samt även för rankingplatsen. En klinik som har en relativ revisionsrisk (RR) som är lägre än 1 har ett bättre utfall än genomsnittet i riket, medan en klinik som har en RR större än 1 har en högre revisionsrisk och därmed ett sämre utfall. En aspekt att notera är att mångåriga mätperioder gör att operationer som utfördes långt tillbaka i tiden påverkar resultatet. Om man istället vill visa en mera aktuell bild av kvaliteten kan man begränsa mätperioden, men då blir istället den statistiska osäkerheten i resultaten större. Kommentar: Även denna indikator påverkas av hur aktiv man är vid läkningsstörning, om man har monoblockssystem eller modulära system.

Resurser resultat Motala har ej system som möjliggör uppdelad data (höft/knä) 2010 Kommentar: En klar minskning av vårdtid över tid. Fortfarande stora variationer. Elektiva enheter kortaste vårdtiderna.

Resurser resultat Motala har ej system som möjliggör uppdelad data (höft/knä) 2010 Kommentar: En klar minskning av vårdtid över tid. Fortfarande stora variationer

Kommentar : Klar minskande trend. Viss skillnad i vårddygn. Olika metodiker?

Kommentar : Klart minskande trend. Ingen skillnad. Lika som riket.

Ger dessa resultat de svar vi behöver för att säkra God ortopedi i regionen? Hur kan vi arbeta med dessa underlag vid våra respektive verksamheter och för specifika patientgrupper? Ökad patienträttighet vad kan detta få för konsekvenser i vår region? Infektionsverktyget hur skulle vi kunna använda det? Finns det anledning att arbeta mera med specifika handlingsplaner för respektive område (knä, höft, axel, hand o s v )?