Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Relevanta dokument
Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

Viktiga barn. Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom

Prevention före skolåldern riktad och generell

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Innehållsförteckning

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

Barndialogen. De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

Välkommen till en ny Salut-dag!

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Kost i skola och barnomsorg

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Övervikt och fetma hos barn 21/ Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Kraftsamling fullföljda studier

Hur sjuksköterskor på barnavårdcentraler upplever det fetmaförebyggande arbetet en kvalitativ intervjustudie

Kostenheten Uddevalla kommun

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom Reviderad

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Sunda Greven på Slottet Ett pilotprojekt för hälsosamma levnadsvanor genom sunda kostvanor och ökad fysisk aktivitet

Slutrapport: Team Nässjö Samverkan-flöde mot övervikt och fetma

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Kostpolicy för skola och förskola

FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA

Folkhälsorådet. områden kommer de nationella mål som berörs att presenteras i inledningen av respektive prioriterat område nedan.

Sammanställning av workshop: Om ert nuläge och era ideer om framtiden, i mötet med barn, unga och anhöriga

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Psykisk hälsa barn och unga

Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun

Barndialogen 10 år PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

AB CD E. EU i vardagen Internationella avdelningen Stadsledningskontoret

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö

Övervikt och fetma i samband med graviditet och förlossning

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Handläggare Katarina Englund, utredare, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkansliet

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen

Hur ska vi utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till barn och unga för att förhindra övervikt och fetma?

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

Tandvård på lika villkor och insatser i riskområden

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Handlingsplan. för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga i Malmö

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Innehållsförteckning

Övervikt/fetma och graviditet/förlossning, gällande rutin

Levnadsvanor för patienter med

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet

Kost och Fysisk Aktivitet

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Barnhälsovård i Skåne

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Kostpolicy för Säffle kommun

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Transkript:

Effektmål Vad vill vi uppnå? Alla barn ska röra sig minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas? Samhällsnivå Alla förskolor (även öppna) och skolor ska erbjuda eleverna daglig organiserad fysisk aktivitet. Alla BVC ska genomföra hälsosamtal med Hälsokurva med föräldrar till 1-åringar SHV i alla skolor genomför Hälsokurvan för elever i skolår F, 4, 7 och gy 1 Strukturmål Vad behövs? Menyförslag för fysisk aktivitet i skolan (lokal idébank) spec skolans yttre miljö Kompetens och tid för genomförande av Hälsokurva på BVC. Kunskapsförmedling om utvärdering /mätning till berörda aktörer Opinionsbildning/informationsinsatser/ku nskapshöjning om hälsosam mat generellt Ansvarsfördelning Vem gör vad? BHV och skolledning på aktiviteter och utformar ålders och Folkhälsoplanerare Idrottslär. övrig pedagogisk personal Idrottsföreningar (Handslaget) Alla barn och ungdomar ska var fysiskt aktiva minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Mätning av fysisk aktivitet på BVC vid 3 och 5 års ålder, Elev i skolår F, 4 och 7 samt gy skolår 1 gör en Hälsokurva Mätverktyg för fysisk aktivitet: Registrering av tid avseende - TV/video o dator - Utevistelse - Skolväg - Deltag i skolans idrott och hälsaundervisning - Medlem i idrottsförening Kunskapsförmedling och informationsinsatser Utveckling av Hälsokurvan, tid och kompetens för genomförande IT-stöd, journalutveckling BHV och skolledning på aktiviteter och utformar ålders och BVC, SHV och BUMM Primärvårdens FoU-enhet

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Bra mat och goda matvanor Effektmål Vad vill vi uppnå? Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas? Strukturmål Vad behövs? Ansvarsfördelning Vem gör vad? Ökad förekomst av amning Motiverande samtal MVC och BVC Registrering i BHVs journal Statistik enl BHVs rutiner, planering och uppföljning MHV och BHV Kunskapsförmedling och informationsinsatser MVC och BVC Alla barn ska äta varierad energianpassad och näringsriktig mat. Samhällsnivå Alla BVC ska genomföra hälsosamtal med Hälsokurva med föräldrar till 1-åringar Alla förskolor, skolor, fritidshem ska servera varierad, energianpassad och näringsriktig mat i trevlig miljö inkl. Bra mellanmål enl. riktlinjer SLV Tallriksmodellen Ej servera sötsaker, läsk, chips, glass, kaffebröd SHV i alla skolor genomför Hälsokurvan för elever i skolår F, 4, 7 och gy 1 Opinionsbildning/informationsinsatser/ku nskapshöjning om hälsosam mat generellt Kompetens och tid på alla BVC för genomförande av Hälsokurva Menyförslag för bra mat i skolan (lokal idébank) inkl. skolans restaurangmiljö Kompetenshöjning bland kostansvariga och serveringspersonal Kunskapsförmedling om utvärdering /mätning till berörda aktörer Beslut om utbud i skolkafé BHV, Skolledning Landstingets folkhälsoavdelning Kostchefer, dietister, tandvårds- och VC-personal, BVC, SHV och BUMM Lokala näringslivet Primärvårdens FoU-enhet

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Bra mat och goda matvanor forts. Effektmål Vad vill vi uppnå? Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas? Strukturmål Vad behövs? Ansvarsfördelning Vem gör vad? Alla barn ska äta varierad, energianpassad och näringsriktig mat. Mätning av matvanor på BVC vid 3 och 5 års ålder Mätning av matvanor på tandvården vid 2 3 års ålder Elev i skolår F, 4 och 7 samt gy skolår 1 gör en Hälsokurva Mätverktyg för matvanor t.ex. - Antal frukter per dag - Ättillfällen utöver planerade mål - Antal gånger i veckan godis, kakor, glass, läsk eller chips Kunskapsförmedling och informationsinsatser Utveckling av Hälsokurvan, tid och kompetens för genomförande BHV, skolledning, BVC, SHV, BUMM, vårdcentral och tandhälsovården IT-stöd, journalutveckling BHV Primärvårdens FoU enhet Tandhälsovården

Matris för mätning av livskvalitet/självkänsla bland barn med övervikt och fetma Effektmål Vad vill vi uppnå? Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas? Strukturmål Vad behövs? Ansvarsfördelning Vem gör vad? Förbättrad livskvalité/självkänsla hos barn med övervikt/fetma Mätning avseende livskvalité/självkänsla hos barn med övervikt/fetma före och efter intervention Åldersanpassade mätinstrument för livskvalité/självkänsla Primärvård Skolledning Länssjukvård BVC, SHV, BUMM, BUP Primärvårdens FoU enhet

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Minskad andel barn med övervikt eller fetma Effektmål Vad vill vi uppnå? Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas? Strukturmål Vad behövs Ansvarsfördelning Vem gör vad? Andel barn och ungdomar med övervikt/fetma ska minska Mätning och rapportering av vikt, längd, BMI på alla barn vid 4 och 5 års ålder, grundskolan skolår F, 4 och 7 samt gy skolår 1 Elev i skolår F, 4 och 7 samt gy skolår 1 gör en Hälsokurva Mät- och rapportinstrument för vikt, längd, BMI Utveckling av Hälsokurvan, tid och kompetens för genomförande IT-stöd, journalutveckling Primärvård Skolledning BVC, SHV, föräldrar och andra vuxna i barnets närhet och uppföljning Primärvårdens FoU-enhet och BHV Andel barn och ungdomar med övervikt/fetma ska minska Samhällsnivå Alla BVC genomför Hälsokurva för föräldrar till 1-åringar Alla skolor genomför Hälsokurvan för skolungdom i åk F, 4 och 7 samt gy skolår 1. Alla BVC, skolor, BUMM erbjuder överviktsstöd Kompetens och tid på alla BVC för genomförande av Hälsokurva Kompetens och tid för överviktsstöd Opinionsbildning/informationsinsatser/k unskapshöjning om goda levnadsvanor generellt Politiska organ, BHV, Primärvård Skolledning, Landstingets folkhälsoavd. BVC, SHV och BUMM Folkhälsoplanerare Idrottslär. övrig ped. personal Idrottsföreningar (Handslaget) Kostchefer, dietister, tandvårds- och VC-personal, Lokala näringslivet Primärvårdens FoU-enhet och