Statistik Ökade löneskillnader i privat sektor Juseks undersökning av nyexaminerade 2010 Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Ökade löneskillnader i privat sektor Nyexaminerade män i privat sektor fortsätter att dra ifrån sina kvinnliga kollegor i jakten på de höga lönerna. Det är en utveckling som pågått under flera år, att medellönen för män i privat sektor ökar mer än kvinnornas. Idag är skillnaden 2 800 kronor. Det är en utveckling som är helt orimlig. Effekterna av en lägre ingångslön följer ofta med individen genom karriären. Vi tycker oss se att kvinnor fortfarande stoppas karriärmässigt för att de tar större ansvar för barnen än vad män gör. Kvinnor verkar bli kollektivt bestraffade för detta. Arbetsgivare räknar redan på förhand med att många kvinnor snart blir mammor och därför inte ska ha löner och karriärmöjligheter i nivå med männen. Vi vet också från kontakter med våra kvinnliga medlemmar att de halkar efter lönemässigt efter föräldraledigheten. De får svårare att göra karriär efter en tid hemma med barn. Det jobb som erbjuds efter mammaledigheten är många gånger inte lika kvalificerat som tidigare. Den här utvecklingen är oacceptabel och Jusek fortsätter att arbeta för en karriär på lika villkor. Ett sätt för kvinnor att få högre lön är att löneförhandla. Kvinnor som gör det får i genomsnitt 2 000 kronor mer än kvinnor som inte gör det. För män är skillnaden 1 300 kronor. De män som löneförhandlar lämnar dock i allmänhet ett högre lönebud och är därmed vinnare även på detta område. Så arbetsgivare, visa så väl när det gäller karriärmöjligheter som i lönekuverten att kvinnliga medarbetare är en lika stor tillgång som männen. Och kvinnor på väg ut i arbetslivet, vässa era argument och ring Jusek en extra gång innan lönesamtalet så att den här utvecklingen kan vändas! Louise Adelborg VD Jusek 2
I stat, kommuner och landsting är löneskillnader mellan könen små. I privat sektor är däremot löneskillnaderna stora. Ökade löneskillnader i privat sektor I privat sektor är löneskillnaderna mellan kvinnor och män stora och de har ökat jämfört med ett år tillbaka. De privatanställda männen får i genomsnitt 2 800 k ronor mer per månad än kvinnorna. I stat, kommuner och landsting är löneskillnader mellan könen däremot små. Kvinnliga jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare i offentlig sektor har i årets undersökning, liksom förra året, något högre lön än sina manliga kollegor. I statlig sektor tjänar kvinnorna 160 kronor mer per månad och i kommunal sektor är skillnaden cirka 340 kronor per månad till kvinnornas fördel. Löner våren 2010 (medel) Kronor 28 000 27 000 26 000 25 000 24 000 23 000 22 000 Kvinnor Män 21 000 Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor 3
Löneförhandla lönar sig Drygt fyra av tio nyexaminerade löneförhandlade när de fick sin nuvarande anställning och för dem lönade det sig rejält. De som löneförhandlar fick i snitt 1 700 kronor mer när de anställdes jämfört med dem som inte löneförhandlade. Allt fler män löneförhandlar, men kvinnorna får större utdelning Allt fler nyexaminerade löneförhandlar. Störst är ökningen för männen. Män som löneförhandlar anger i genomsnitt 1 200 kronor mer i löneanspråk än kvinnorna och den skillnaden har ökat jämfört med ett år tillbaka. Trots det tjänar kvinnorna mer på att ange löneanspråk än vad männen gör. Kvinnor som angav löneanspråk fick 2 000 kronor mer i lön per månad än kvinnor som inte gjorde det. För männen var skillnaden 1 300 kronor. Löner vid anställningstillfället för de som angav löneanspråk respektive inte gjorde det (medel) Kronor 26 000 Angav löneanspråk Angav inte löneanspråk 25 000 24 000 23 000 22 000 21 000 Kvinnor Män Samtliga Varför får kvinnor lägre lön? De nyexaminerade tillfrågades också hur kvalificerade arbetsuppgifter de har. Skillnaderna är mycket små mellan män och kvinnor och kan inte förklara löneskillnaderna. Löneläget skiljer sig mycket mellan olika branscher. Män och kvinnor söker sig delvis till olika arbetsgivare och befattningar, vilket också kan påverka löneskillnaderna mellan könen. Större andel män än kvinnor arbetar exempelvis inom finans, där lönerna är högre än i många andra branscher för nyexaminerade akademiker. Att män som löneförhandlar anger högre löneanspråk än kvinnor, är troligen en delförklaring till löneskillnaden mellan könen. Det var lika stor andel kvinnor som män som löneförhandlade i årets undersökning. Löneläget skiljer sig mycket mellan olika branscher En annan bidragande orsak till löneskillnaderna kan vara det ojämna uttaget av föräldra försäkringen. Männen tar fortfarande bara ut omkring en femtedel av antalet föräldradagar. Det riskerar att drabba kvinnor genom så kallad statistisk diskrimine 4
ring, då arbetsgivare bedömer att hela gruppen kvinnor i större grad kommer vara frånvarande i samband med föräldraledighet och vård av barn. Så arbetar Jusek mot osakliga löneskillnader Det är viktigt att löneförhandla. Undersökningen bekräftar att de som anger löneanspråk vid anställningstillfället också får högre lön. Juseks satsar på individuell lönerådgivning och vi ser att förhandlingsråd är särskilt värdefulla för kvinnor. Genom lönesamtal får medarbetare samma chans att tydliggöra sin kompetens och sina presta tioner. Studier som Saco har gjort visar att kvinnliga akademiker har haft en bättre löneutveckling under de senaste åren, då individuell lönesättning där lönen sätts i dialog mellan chef och medarbetare har blivit vanligare. Jusek fortsätter att arbeta aktivt med att utveckla lönesamtalsmodellen. Dels genom information och rådgivning till medlemmar inför löneförhandlingar, dels att i avtalsrörelser gentemot arbetsgivarna ytterligare verka för den lokala lönesamtalsmodellen. Jusek arbetar för att stärka de lokala fackliga organisationerna. En stark lokal organisation har möjligheter att förbättra rådgivningen till kvinnor inför deras lönesamtal. Där det finns ett lokalt fackligt arbete får enskilda medlemmar bättre stöd inför löneförhandlingarna. På arbetsplatser med lokala fackliga företrädare görs lönekartläggningar i större utsträckning än på andra arbetsplatser. Jusek har sedan många år i kollektivavtalsförhandlingar verkat för en förlängning av tiden som arbetsgivaren betalar utfyllnad av föräldraförsäkringen. Ekonomin ska inte vara främsta skälet när en familj beslutar vem och i vilken omfattning mamman respek tive pappan ska ta ut föräldraledighet. Detta som ett led i vårt arbete att verka för en karriär på lika villkor. Ekonomin ska inte vara främsta skälet när en familj beslutar vem och i vilken omfattning mamman respek tive pappan ska ta ut föräldraledighet. 5
Om Juseks arbetsmarknadsundersökning Jusek genomför sedan slutet av 1960-talet en årlig arbetsmarknadsundersökning för att bland annat ta reda på hur och var nyexaminerade akademiker får sina första jobb. Undersökningen ger även svar på frågor om utbildning, ingångslöner och övertidsarbete. Urvalet i årets undersökning är jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare födda 1974 1988 och som har tagit examen under perioden september 2008 augusti 2009. Urvalsgruppen omfattar 7 680 personer, varav 61 procent kvinnor och 39 procent män. Undersökningen genomfördes i enkätform under perioden februari april 2010. Svarsfrekvensen var 38,41 procent. Därefter genomfördes en bortfallsanalys. Enkätundersökningen kompletterades under april 2010 med 300 telefonintervjuer bland ett systematiskt urval av de respondenter som inte hade besvarat enkäten. De resultat som presenteras från Juseks arbetsmarknadsundersökning 2010 är samviktade resultat som motsvarar hela gruppen nyexaminerade. Tillförlitligheten i siffrorna är därmed mycket stor. Presskontakt Kristina Mäler 08-665 29 55 070-665 29 55 kristina.maler@jusek.se 6
Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek. Stockholm: Nybrogatan 30, 102 44 Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg. Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se Fotoskrift AB 1010