Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga

Relevanta dokument
FLYTTMÖNSTER INOM SVERIGE EN ÖVERBLICK AV OMFLYTTNINGEN I GÅR, I DAG OCH I MORGON

SAMHÄLLETS PÅVERKAN AV DEMOGRAFI

Inrikes omflyttning. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster

Inrikes omflyttning. Källa: SCB:s tätortsstatistik , aspx

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Regionalgeografi. Världen i regioner

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsmarknad i förändring

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Dnr 2013:1474

Barn och personal i förskola 2006

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Befolkningen en grundbult i Blekinges framtidsutveckling

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

Invandring. Invandring efter bakgrund

Barn och personal i förskola hösten 2008

BEFOLKNINGSPROGNOS

Statistik Nybro kommun 2015

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009

Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014

med familj och barn går det?

k l - en kartläggning av landets kommuner

Regional utveckling och förnyelse för framtiden

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Statistik Nybro kommun 2016

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Vad sker i dynamiken mellan städer och landsbygder? Platsens betydelse för innovation, förnyelse och tillväxt

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP)

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA

Äldres boende områdesfakta

statistik, erfarenheter (och spekulationer)

Remiss av Betänkande Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39)

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

Framtiden för landsbygden?

A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre å program. Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

Rika barn lära bäst? Om klyftorna i den svenska skolan

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15

Äldres boende områdesfakta

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige Henrik Bachner och Jonas Ring

Befolkningsprognos BFP18A

Hemtjänsten Svarsfrekvens 77 av 130 utdelade = 60 %

Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Enkät förskola/familjedaghem ht Utförd av: Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) Lomma kommun

Befolkningsutveckling

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16

Befolkningsutveckling 2016

Befolkning, sysselsättning och pendling

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Foto från föreningen Haverdalsbyn

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Företagsläkarnas och skolläkarnas lönestatistik november 2013

Beslut om ansökningar att starta eller utöka fristående skola

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Regional tillväxt 2015

Bakgrund och svarsfrekvens

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Block 1 Den sociala dimensionen

Boende och boendemiljö

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll

Demografisk rapport 2011:02 PENSIONSPUCKELN. 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen. Befolkningsprognos

Granskning avseende kommunens anpassning till befolkningsförändringar

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

STAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGE FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram

STRATEGI OCH ANALYS Regional utveckling, kultur och bildning. Befolkningsutvecklingen i Blekinge

3. Befolkningsförändringar bland barn 1999

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Utjämningskommittén.08

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 878

Skäl för in- och utflyttning till Vänersborgs kommun

Äldres flyttmönster i Göteborg

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Rapport 2014:3 Tillväxt och utveckling. Demografi och flyttmönster i Västra Götaland

Transkript:

Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga Thomas Niedomysl Föreningen för kommunal statistik och planering Gävle den 5 september 2013

Utgångspunkter Stort intresse för flyttningar Många studier, men inte enkelt att studera Finns en hel del forskning Hur kan forskningen användas? Tillräcklig information? Diskussionsunderlag? Underlag för fördjupade analyser?

Vad behöver vi veta? Generaliserbara resultat Flyttares egenskaper (vilka är de?) Flyttares motiv till flytt (varför flyttar de?) Koppla egenskaper & motiv till kommuner

Vilka är de egentligen?

Benägenheten att flytta Många faktorer har betydelse Kön Inkomst Utbildning Sysselsättning osv... Men ofta marginellt eller komplicerat T.ex. kön och återflyttning Ålder undantaget

Flyttares åldersstruktur 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Samtliga flyttare 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101 106

Ålder De allra flesta är i ett visst åldersspann Stor betydelse för svaret på varför flyttar man? Systematiska skillnader mellan olika kommuntyper Undersök det åldersspecifika flyttnettot Ungdomar är en svår grupp att nå...

Flyttavstånd

Flyttavstånd (km) för samtliga flyttare och flyttare över kommungräns Samtliga flyttare Över kommungräns Antal flyttare 846320 301453 Medel 53 141 Median 5 55 Mode 0 16 Std. Avv. 131 189 Min. 0 0 10 percentile 0 9 20 percentile 1 15 30 percentile 1 22 40 percentile 3 33 60 percentile 9 90 70 percentile 17 160 80 percentile 41 247 90 percentile 173 401 Max. 1498 1498

Flyttares åldersstruktur 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Samtliga flyttare 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101 106

Flyttares åldersstruktur 12000 Inom församling 10000 8000 6000 4000 2000 0 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101 106

Flyttares åldersstruktur 12000 Över länsgräns 10000 8000 6000 4000 2000 0 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101 106

Benägenheten att flytta över avstånd Kvinnor = korta avstånd Ungdomar = långa avstånd Småbarnsföräldrar = korta avstånd Högutbildade = långa avstånd Höginkomsttagare = korta avstånd Arbetslösa & studenter = långa avstånd

Varför flyttar man i Sverige?

Har orsakerna förändrats? Idag flyttar vi inte av samma orsaker som tidigare. Att flytta på grund av arbete har blivit mindre vanligt och det har blivit mer vanligt att flyttmotiven bygger på valet av boendemiljö och livskvalitetsfaktorer. Regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87) Stort genomslag men kan det verkligen stämma? Kritik mot metoden Men ändå inte helt otänkbart resultat exempel: Pendlingen ökar & teknikförändringar Åldrande befolkning Livsstilsförändringar

Största flyttmotivstudien i Sverige Projektets syfte undersöka varför svenskarna flyttar (särskilt fokus på arbetsmarknaden) Metod enkätundersökning 10 000 enkäter till flyttare över 20 km under 2006 Svarsfrekvens 49% Flyttarna har själva beskrivit varför de flyttat

Viktigaste orsaken till flytt 30% 25% 26% 24% 20% 15% 10% 17% 16% 12% 5% 5% 0% Personer som flyttat längre än 20 km

Flyttmotiv över avstånd 100% 90% 5% 16% 9% 17% 23% 80% 22% 34% 70% 17% 27% Utbildning 60% 15% 31% Arbete 50% 40% 35% 23% 10% 15% 29% 10% Boendemiljö Bostad Sociala skäl 30% 7% 7% 6% Andra orsaker 20% 10% 24% 26% 26% 17% 25% 0% 4% 5% 5% 6% 6% 20-35 km 36-50 km 51-100 km 101-150 km 151+ km Flyttavstånd

Varför flyttar man i olika åldrar? 100% 90% 12% 16% 16% 5% 10% 7% 80% 18% 20% 45% 40% 20% Studier 70% 60% 50% 12% 16% 22% 46% 46% 15% 20% Arbete Boendemiljö 40% 29% 39% 34% 18% 8% 6% Bostad 30% 8% 6% 40% Sociala orsaker 20% 27% 22% 24% 19% 18% 29% 29% Andra orsaker 10% 0% 13% 11% 9% 3% 5% 6% 4% 4% 18-25 år 26-37 år 38-59 år 60-74 år 18-25 år 26-37 år 38-59 år 60-74 år 20-35 km 151+ km

Sysselsättning 100% 4% 90% 17% 20% 20% 19% 16% 18% 24% Studier 80% 70% 60% 50% 40% 18% 38% 18% 18% 9% 32% 22% 43% 33% 11% 47% 40% 26% 23% Arbete Boendemiljö Bostad Sociala orsaker 30% 9% 42% 20% 10% 0% 28% 23% 20% 5% 3% 21% 13% 32% 5% 6% 21% 5% 15% 8% 9% Andra orsaker Anställd Arbetslös Student Pensionär Anställd Arbetslös Student Pensionär 20-35 km 151+ km

Kommuntyper 100% 90% 80% 17% 11% 23% 31% 18% 6% 7% 8% 30% 28% 25% 16% 17% 70% 60% 50% 40% 30% 34% 10% 10% 11% 27% 27% 7% 9% 18% 28% 17% 22% 16% 14% 14% 17% 23% 16% 18% 24% 15% 19% Studier Arbete Boendemiljö Boende Sociala orsaker Övrigt 20% 10% 0% 25% 24% 23% 4% 4% 5% 25% 18% 8% 7% 23% 13% 30% 23% 6% 6% 21% 4% Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, mer än 25 000 inv Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv

Avslutningsvis

Sammanfattning Ålder en den mest framträdande egenskapen De allra flesta in- och utflyttarna kommer från närområdet Långväga flyttningar drivs av utbildning och arbete Tämligen små och förväntade skillnader mellan olika kommuntyper Komplext, men ändå ganska förutsägbart?

Avslutningsvis Checklista Hur långt flyttar in- och utflyttarna? Vilken ålder är de i? Jämför med flyttmotivforskning Fått svar utan att fråga? Stämmer förväntningarna? Bättre underlag för fördjupade analyser? Testa!

Tack för uppmärksamheten! Frågor? Thomas Niedomysl Inst. för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet thomas.niedomysl@keg.lu.se 046-222 03 27