Innehåll. Bakgrund arbetsgång, användning och syfte med kursplanen. Sid. 1. Fritidspedagogikens syfte och kännetecken på att eleven/barnet utvecklats genom vår undervisning. Sid. 2. Centralt innehåll i undervisningen. Med vilka typer av innehåll uppmuntrar vi olika delar av barns utveckling. Sid. 3-4. Pedagogen/lärarens ansvar uppgifter och åtaganden. Sid. 5. Bilagor. Frågor som ställs inför utvecklingssamtal. Blankett med frågor vi alltid ställer anpassade till enskilda intervjuer eller gruppskattning beroende på vad som passar. Sid. 6.
Kursplan i fritidspedagogik- Tallkrogens skola Denna kursplan framtagen av fritidshemmens lärare på Tallkrogens skola bygger på och ska komplettera läroplan för grundskolan, allmänna råd för fritidshem och lärarförbundets förslag till kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna. Planen ska underlätta för pedagoger att sätta ord på vilka processer i barnets utveckling som stöds genom de aktiviteter fritidshemmet utför. Den ska stötta lärarna att synliggöra mål och syfte med planerad verksamhet och rutiner för vårdnadshavare samt hur fritidshemmet arbetar med informellt och formellt lärande. Fritidshemmets verksamhet kompletterar skolan tids och innehållsmässigt. Innehållsmässigt kompletterar fritidshemmet skolan genom att erbjuda eleverna fritidsaktiviteter som på skilda sätt knyter an till och förstärker arbetet med läroplanens mål. Planen ligger till grund för aktiviteter och rutiner som planeras och genomförs på våra fritidshem och de förmågor att utveckla som anges ligger till grund för utvecklingssamtalens innehåll. Vidare är denna kursplan en del i fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete då verksamheten även utvärderas utifrån planens intentioner. Fritidshemmets verksamhet planeras utifrån följande arbetsgång: En analys av barngruppen ligger till grund för planeringen. Denna visar barnets/gruppens Generella behov, Specifika behov och hur vi ska fånga barns egna önskemål. Generella behov: T.ex. knyta nya relationer, utveckla lekskicklighet, spela och leka rollekar, skapande, rörelse, turtagande osv. Specifika behov: T.ex. Den här gruppen behöver utveckla förmågan att lyssna på varandra, vara mera fysiskt aktiva, utveckla sin goda kommunikation. Några barn saknar generella kulturupplevelser osv. Barns egna önskemål: Utrymme för barns inflytande och delaktighet ska vara ett regelbundet inslag i planerad verksamhet och i vardagliga situationer. Pedagogiska planeringar skrivs för rutiner och aktiviteter. Där beskriver vi mål, vilka förmågor som utvecklas och hur det har gått. På barnets utvecklingssamtal beskriver vi hur, när vi ser att, vårt arbete utvecklat barnets förmågor. Vi samtalar med barn före och under utvecklingssamtalen. Barnen gör självskattning inför dessa samtal. 1
FRITIDSPEDAGOGIK Undervisningen syftar till att utveckla elevens förmåga att: Kännetecken. 1. Bygga och fördjupa relationer med andra barn och vuxna. Barnet har utvecklad självkänsla. Deltar i positiva sammanhang. Barnet har och knyter många olika, goda relationer. Kan arbeta i många grupper. Barnet förstår sin egen roll/ sitt beteende, i relationer och hur det påverkar relationer. Jag förstår mig och andra Barnet är nyfiket på att lära känna andra. 2. Med utgångspunkt i sig själv samverka med andra utifrån demokratiska former. Barnet formulerar egna åsikter och kan lyssna på andras. Barnet kan och vågar uttrycka sina känslor. Barnet har positiva strategier för att hantera konflikter. Barnet utövar medbestämmande och medinflytande. Barnet behandlar alla lika. Barnet förstår reglers betydelse och visar detta genom att använda sig av dem i social samvaro, t.ex. genom lekar, lekförslag, spela spel. 3. Kommunicera såväl språkligt som med andra uttrycksformer. Barnet använder många kommunikationsformer. t.ex. ord, bild, digitalt, sång, teater, dans. Barnet kan återberätta händelser, minnen. Föra vidare information. Barnet visar kreativitet och fantasi. Hittar på själv eller med andra. Barnet förstår instruktioner i grupp, samt muntligt och skriftligt. Barnet argumenterar för sin sak. Använder bra ord, kommunicerar så andra förstår. Barnet ökar sitt ordförråd. Barnet bjuder in sig och andra till relationer, samtal, lek. 4. Ta initiativ och genomföra olika projekt såväl själv som med andra. Barnet uppvisar lekskicklighet. (* Skapar och leker enskilt eller med andra barn utifrån egna eller gemensamma initiativ. Behöver oftast inte vuxen handledning) Barnet testar idéer och teorier inom olika områden, vågar, prova nya saker och utmanar sig själv. Barnet tar ansvar. Fullföljer egna/ gemensamma åtaganden 5. Leva ett gott och hälsosamt liv. Barnet har en utvecklad grov och finmotorik. Barnet har allsidiga intressen. Barnet kan koppla god hälsa till hälsosamma rutiner. (Rörelse, Kost, Vila mm) Barnet har god kännedom om natur och miljö i ett praktiskt sammanhang. Barnet väljer självt hälsosamma rutiner: Äter allsidigt, rör på sig, utövar självvalda aktiviteter på fritiden. 2
Centralt innehåll i år F-3 HUR KOMMER VI ATT JOBBA MED FÖRMÅGORNA I VARDAGEN. Varierar utifrån: Gruppens behov, intressen/önskemål, initiativ, mognad, och uppsatta mål. Etik och livsfrågor. Upptäcka, reflektera, formulera och utveckla strategier för demokratisk samvaro med andra i gruppen. Fördjupar relationer och förståelse för egna och andras åsikter och värderingar. Tränas genom aktiviteter i Livskunskap. Aktuella och allmänna ämnen där barnet får berätta, lyssna, värdera och reflektera med andra, träna sig i att sätta ord på sina känslor, träna sig att visa förståelse för andra. Dilemman som uppstår i våra relationer ska diskuteras, vi spelar rollspel och problematiserar. Läsa, lyssna och diskutera kring mobbning, olikheter, diskriminering, rätt till och ansvar för likabehandling. Massage-enkla övningar för att, våga beröra och våga bli berörd. Aktiviteter för att belysa och förankra, Ledord Likabehandlingsplanen - Diskrimineringsgrunderna. Bygger på skolans dokument och värdegrund. Social och medborgerlig kompetens. Genom att pedagogerna deltar aktivt i lekens startskede får barnen en bild av lekens byggstenar. Förutom rollek även sällskapsspel, utelekar, skapande och idrott. När barnen tränar själva tar pedagogerna ett steg tillbaka. Utveckla lekskicklighet genom att i olika grupperingar öva sig i lek och samvaro med nya vänner. Aktiviteter med tydliga regler för att förstå dessas betydelse för social samvaro. Träna sig hur man bjuder in till en relation. Träna ansvarstagande, för sig själv sina saker och relationer. Tränas genom aktiviteter Lekar, leklådor spela spel, teater, baka, skapa, idrotta. Dagliga rutiner. Faddersystem för att stötta nya barn i gruppen. regelbundna samlingar och möten för inflytande/ medinflytande. Barnen får förhandla, diskutera, argumentera utöva medinflytande. att formulera en åsikt och lyssna på andras. som hjälper barnen få syner på vad social gemenskap är och innebär t.ex. genom Socialt smart. genom att gå till skogs, gå på utflykter, träna relationer i nya miljöer. som leds av barn Tekniska estetiska och praktiska verksamheter. Få utlopp för, utmanas och träna sin kreativitet och fantasi. T.ex. genom att gå in i roller, prova, testa, nya saker. Skapande verksamhet utifrån barnens egna, pedagogens eller gemensamma idéer. Skapande, hantverk, och pyssel är ett naturligt inslag i temaarbeten såväl efter skolan som under skoldagen. Vardagsteknik, planera, bygga, konstruera., kuddbygge, lego, kapplastavar. Tränas genom aktiviteter i drama och rollspel, musik dans och sång, sport och lekar, bakning och matlagning. Barnen ska med hjälp få testa teorier inom olika områden och att ta del av och förstå en instruktion. Vardagsmatematik i lekar, i beräkning vid bakning, göra enkla inköp. Dessutom sker samarbete med och vi bjuder in andra organisationer t.ex. Idrottslyftet, Kulturskolan. 3
Natur och miljö Lära känna sin närmiljö och träna sin rumsuppfattning. Använda sin fantasi i nya miljöer för lek, och prova på nya saker. Utveckla sin grov och finmotorik, röra på sig, få kännedomar om hälsosamma rutiner Få kännedom om natur och miljö i ett praktiskt sammanhang, växter, årstider, kretslopp, allemansrätt, vattenvana, matlagning i naturen, sopsortering, djur och deras vanor. ha roligt och känna sig delaktig i ett positivt sammanhang. Tränas genom aktiviteter medvetna val av utflyktsmål, promenader, utomhuslek i parker, valbara smågruppsaktiviteter. Kan planeras som praktiska övningar i samband med skolans ämnen och teman. Kommunikation och digital kompetens. Uttrycka sig med så många uttrycksmedel som möjligt, ord, skrift, meddelanden, signaler. Hitta ord vi använder för att vi ska förstå varandra, våga prata, Använda dessa bra ord Vi skapar och uppmuntrar förutsättningar för språkträning och kommunikation i leken. Utmana språkutveckling utifrån barnets nivå. att välja och använda ett flertal uttrycksmedel för att skapa, forska och kommunicera. träna sig i och få möjlighet att återberätta. träna sig i att ta instruktioner muntligt och skriftligt. träna sig i argumentation. Tränas genom aktiviteter som är kopplade till många kommunikationsformer informera - hälsa fråga möten- lyssna skriva-samtala-skapa-agera t.ex. lekar, livskunskap, sagostunder, teatergrupper, dokumentation i teman, serietecknande, filmmanus, konfliktlösning, konfliktbeskrivningar. Aktiviteter där barnen lär sig använda olika kommunikationsformer och hjälpmedel. T.ex. Dialog - Meddelanden- IPADs/Dator -Film -Musik- Teater 4
Pedagogerna stöttar barnets utveckling genom att aktivt: bygga verksamheten på en analys av barngruppens specifika och generella behov. Pedagogerna är lyhörda för barnets intressen och behov har syn på vad som kan utvecklas, hända härnäst som utgår från positiva lösningar och överför dessa i ord och handling. bygga en relation till varje barn den enskilde pedagogen har dagligt ansvar för. erbjuda en mångfald av gruppaktiviteter och uppmuntra barn som behöver delta i nya sammansättningar. planera och uppmuntra för lek över ålders, relations, intresse och könsgränser, få barnet att känna sig delaktigt i ett positivt sammanhang och ha roligt. öka leklust och lekskicklighet: Hjälpa barnet att leka med lekregler, delta aktivt i barnens lekar vid behov. Starta, föreslå och leka rollekar och regellekar. Skapa gemensamma regler vid behov. bryta oönskade mönster i gruppen och uppmuntra nya relationer, t.ex. genom att, byta miljö, ta ansvar för gruppindelningar vid olika aktiviteter. hälsa på och uppmärksamma barnen positivt i vardagen. Uppmuntra tillgång till kommunikationsformer informera diskutera - hälsa fråga skapa möten uppmärksamma, förstärka och synliggöra goda exempel på kommunikation, positiva mönster i relationer och konflikthantering. uppmuntra barnet att reflektera för att förstå sig själv och andra aktivt träna och uppmuntra barnen att hantera konflikter. Med såväl det enskilda barnets som övriga inblandade barns behov av välbefinnande. fånga upp de som inte är vana eller inte vågar prova arbeta för jämställdhet mellan pojkar och flickor och reflektera över sin egen roll återkoppla barnets utveckling till barnet när det nått ett uppsatt mål. Uppmärksammar barnet på vad det lärt sig- tillägnat sig och hur. främja barnets hälsa och glädje i att röra sig. 5
Bilaga - Gemensamma frågeställningar inför utvecklingssamtal- fritidshemmet. Frågorna hänger samman med förmågorna i kursplanen. Det finns två typer av frågor. Ja och Nej.(BLÅ) Används när barnet kan/ska skatta sig själv. Öppna frågor-följdfrågor (RÖD) där barnet får reflektera över frågeställningen. Du kan utgå från barnets självskattning eller intervjua barnet i alla frågor. Barnet skattar sig själv i de blå frågorna med: Grön för ja/alltid, gul för tveksam/ibland, röd för nej/aldrig Jag känner mig trygg. Vad är trygghet? Vad behöver du för att vara trygg? Jag vet hur en bra kompis ska vara. Hur ska en bra kompis vara? Är du en bra kompis? Jag har kompisar. Vilka är dina kompisar? Hur fungerar det när ni är tillsammans? Hur bestämmer ni? Behöver du hjälp att hitta nya kompisar? Kan man lära sig hur man blir kompis med någon? Jag har möjlighet till avkoppling och lugn och ro. (Vi ska inte utgå från vad vi vuxna tycker är lugn och ro) Beskriv hur du gör för att koppla av. Hur skapar du lugn och ro? Jag vet hur man reder ut ett bråk. Kan du beskriva hur du gör när du har bråkat med någon? Jag visar intresse för att delta i aktiviteter och lekar. Hur gör du? Vågar du? Tittar du? Frågar du? Bjuder du in? Hittar du på? Jag får vara med och påverka när vi bestämmer saker. (Inköp- trivsel- regler - aktiviteter) Kan du ge något exempel? Lyssnar andra på dina förslag? 6