Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Mikronesien 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Federationen Mikronesien är en parlamentarisk demokrati med starka band till USA som förvaltade området mellan 1947-1986. Mikronesien omfattar ungefär 600 öar och består av fyra sinsemellan ganska olika delstater utspridda över nära 300 mil hav i öst-västlig riktning. Staterna, rangordnade efter befolkning, är Chuuk, Pohnpei, där också huvudstaden med samma namn är belägen, Yap och Kosrae. Den stora geografiska spridningen gör federationen svår att administrera och flertalet frågor handläggs på delstatsnivå. Befolkningen uppgår till knappt 108 000 invånare (juli 2007). De fyra staterna är i grunden fortfarande till stor del traditionella samhällen, som dock påverkats mycket av de utomstående kulturer som utövat inflytande över området från 1800-talets mitt och framåt. Landets konstitution är uppbyggd enligt amerikansk förebild. Mikronesiens statsbudget är till knappt 50 procent beroende av intäkter från utlandet. En stor del av dessa intäkter utgörs av transfereringar från USA enligt det fördrag, The Compact of Free Association, som ingicks då landet blev självständigt 1986. Avtalet ger USA bestämmanderätt över, och ansvar för, Mikronesiens försvar. Nationell polis, under civil styrning, ansvarar för den interna säkerheten. Med hjälp av de amerikanska ekonomiska bidragen, som dock reducerats de senaste åren, har landet byggt upp en förhållandevis god hälsovård och ett allmänt utbildningssystem. Regeringen respekterar generellt befolkningens mänskliga rättigheter. Bland de problem som rapporteras finns misshandel i hemmen, utdragna rättsprocesser, diskriminering av kvinnor och försummande av barn. Korruption förekommer också.
2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Av de centrala internationella konventionerna på området mänskliga rättigheter har Mikronesien tillträtt FN:s konvention om barnets rättigheter (CRC) i maj 1993 och konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) i september 2004. De två tillhörande protokollen till CRC om barn i väpnade konflikter och handel med barn har undertecknats men ännu inte ratificerats. Tilläggsprotokollet till CEDAW om enskild klagorätt har varken undertecknats eller ratificerats. Mikronesien skulle ha rapporterat till kommittén för konventionen för avskaffning av all diskrimening mot kvinnor (CEDAW) i oktober 2005; och till kommittén för konventionen om barnets rättigheter i juni 2000. Dessa rapporter har ännu inte överlämnats. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Lagen förbjuder tortyr och inga rapporter om tortyr återfinns. Uppgifter om enskilda fall av polismisshandel förekommer. Fängelseförhållandena uppfyller i stort internationellt godtagbar standard. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades år 1988. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Det finns inga rapporter om godtyckligt frihetsberövande, tvångsarbete eller politiskt motiverade försvinnanden. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Lagen föreskriver ett oberoende rättsystem och detta hörsammas generellt av myndigheterna. Försenade tillsättningar och allmän resursbrist motverkar dock effektiviteten inom rättsapparaten.
3 Rättegångar är, med undantag för ungdomsbrott, offentliga. Spridda uppgifter om nepotism och politisering inom poliskåren förekommer. Många medborgare föredrar att använda traditionella system för att lösa straff- och civilrättsliga frågor. Det förekom inga rapporter om frihetsberövande på politiska grunder. Korruption uppges vara ett problem. Lagar som fastställer medborgares rätt att ta del av offentlig information saknas. 7. Straffrihet Ett kulturellt betingat motstånd mot rättsprocesser och frihetsberövande som metoder för upprätthållande av lag och ordning sägs medföra att vissa individer har kunnat agera med straffrihet. Vissa allvarliga fall av sexuella övergrepp och mord har inte följts upp i rättegång. Misstänkta personer försätts inte sällan på fri fot mot en låg borgenssumma. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet är lagstadgade och respekteras generellt. Fackföreningsverksamhet är tillåten men fackföreningar saknas. Tillgången på oberoende medier är begränsad. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna De mikronesiska samhällena karakteriseras traditionellt som strängt hierarkiska system, med klar skillnad mellan personer av adlig börd och andra medborgare. Denna uppdelning finns i stor utsträckning kvar än idag. Personer av adlig börd är klart överrepresenterade bland landets ledarskap. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Den relativt höga arbetslösheten i Mikronesien är ett ekonomiskt och socialt problem. Mikronesien har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner.
4 Lagar som reglerar arbetstiden saknas 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Landet har en förhållandevis god hälsovård. 12. Rätten till utbildning Skollagen föreskriver obligatorisk och gratis grundskoleutbildning för barn mellan sex och fjorton års ålder, men alla barn går inte i skolan. Brist på skolmaterial och lärare utgör ett problem i sammanhanget. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Trots att befolkningen är liten och bidragen från Förenta Staterna stora är arbetslösheten relativt hög. Många öbor lever utan rinnande vatten och elektricitet. Inkomstskillnaderna är relativt stora. De minimilöner för statligt och privat anställda som fastställts av de fyra delstaterna uppges vara tillräckliga för att garantera en anständig levnadsnivå. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor är enligt lagen likställda med män, men omfattande samhällsdiskriminering mot kvinnor förekommer. Kvinnomisshandel och sexuellt ofredande av kvinnor uppges vara relativt vanligt förekommande. Lagar mot kvinnomisshandel saknas. Våldtäkt är ett brott, men få fall rapporteras. Prostitution är olagligt och inte vanligt förekommande. Inga påtagliga skillnader mellan pojkar och flickor i fråga om tillgång till utbildning rapporteras. 15. Barnets rättigheter Barn behandlas generellt väl, men på grund av den höga befolkningstillväxten i landet kan samhället i vissa fall inte tillgodose barnens välfärd i form av hälsovård. Vissa barn lider av undernäring. Det förekommer rapporter om
5 barnmisshandel och försummande av barns rättigheter, men tillförlitliga statistiska uppgifter i frågan saknas. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk De fyra delstaterna har skilda språk och kultur. I Yap-staten tillämpas ett kastliknande socialt system. Personer med låg status tenderar att diskrimineras. Diskriminering av utländska medborgare förekommer, främst i form av hinder för att driva affärsverksamhet. Konstitutionen förbjuder utländskt ägande av mark. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Det finns inga uppgifter om diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. 18. Flyktingars rättigheter Mikronesien har inte undertecknat flyktingkonventionen men nationell lagstiftning för skydd av flyktingar har nyligen introducerats i parlamentet. Det nya lagförslaget innebär att flyktingar som riskerar att utsättas för tortyr eller andra övergrepp i hemlandet inte får sändas tillbaka. Mikronesien samarbetar med UNHCR och andra humanitära organisationer för att bistå flyktingar och asylsökande. 19. Funktionshindrades rättigheter Lagen förbjuder diskriminering av personer med funktionshinder. Lagar och byggnormer som syftar till att underlätta tillträdet för funktionshindrade saknas. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Uppgifter saknas.
6 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Uppgifter saknas.