Verksamhetsutvecklingsprojekt

Relevanta dokument
Verksamhetsutvecklingsprojekt

Fungerande team med den enskilde i centrum

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Slutrapport. Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Kompetensteam Ryggmärgsbråck i Vuxenhabiliteringen Göteborg

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Bra mottagnings projekt

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen!

Regional medicinsk riktlinje. Syfte

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Varför ville vi genomföra projektet?

Utvärdering av färgkodningsprojektet inom psykiatrin i in- och utskrivningsprocessen

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Protokoll Patient- och förtroendenämnden Birgit Jacobsson Sekreterare. Sammanträdesrummet Sessionssalen, Landstingshuset, Linköping

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Vårdprevention problembeskrivning

Rapport om Förkortad process

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

INSTRUKTION ARBETSMATERIAL

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Lifecare SIP i hemmet in- och utskrivning hemsjukvård Manual för kommun

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Projektplan Vårdplaneringsprocessen

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Är primärvården för alla?

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Målgrupp. Primärvården

Riktlinje för bedömning av egenvård

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen

Slutrapport 1 (10) Projektnamn. Datum. Projektledare. Beställare. Styrgrupp. Beskrivning av projekt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: Upprättad

Kvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral

Plan för förbättringsarbete

Välkommen till Klinisk utbildningsavdelning

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering av psykologkandidatpraktiken(vfu) inom Region Örebro Län våren 2017.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

DEL 2 AKTIVITETER KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Arbetsrutin för tvåpartskommunikation vid in- och utskrivning i hemsjukvård via IT-stödet KLARA SVPL

Sammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016

Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

Framtidens primärvård

Patientsäkerhetsberättelse

Plan för förbättringsarbete

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Transkript:

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell G Lindquist

Sida 2(6) Bakgrund Som ett delresultat av att utveckla Vuxenhabiliteringen framkom behov att skapa ett Kompetensteam inriktat på personer med Ryggmärgsbråck. Projektet skall pågå i 2 år och startade 2010-08-02. Projektet har en Styrgrupp: Habiliteringschef Marie Nordén och Verksamhetschef Annika Sundqvist. 2011-02-15 ersätts Annika S av Habiliteringschef Solveig Berglund, en Referensgrupp, en Projektledare: Kjell G Lindquist och ett Kompetensteam (MMC-teamet) bestående av: Arbetsterapeut: 8 t/v Från 2011-02-14 utökat till 16 t/v Kurator 16 t/v Läkare 16 t/v Sjukgymnast 8 t/v Från 2011-03-01 utökat till 16 t/v Sjuksköterska 16 t/v Sekreterare efter behov Neuropsykolog skulle ingå i teamet men fanns inte att tillgå. Fakta Första patienten kallades till 7 september. Varje vecka kallas en ny patient som träffar läkare, sjuksköterska och sjukgymnast första dagen. En vecka senare träffar patienten kurator och arbetsterapeut. Samma dag görs en vårdplanering tillsammans med patienten av de i teamet som träffat patienten. Runt jul och nyårshelgen kallades inga patienter eftersom en stor del av teammedlemmarna var lediga. Vi vet också av erfarenhet att de flesta patienter brukar vara ovilliga att komma runt helgerna Från årsskiftet skickas en SMS- påminnelse till patienterna en dag före planerat besök. Sjuksköterskorna försöker att få kontakt med de patienter som uteblivit eller lämnat återbud utan angivande av skäl. Från starten augusti/september 2010 har 2011-02-25: 22 Patienter kallats 15 Patienter kommit 10 Patienter lämnat återbud eller uteblivit 15 Patienter deltagit i vårdplanering 57 Patienter står på väntelistan 2011-02-28 2

Sida 3(6) Av de 10 helt nya remisser som kommit har 3 kommit från SU, 3 från Barn och Ungdomshabiliteringen Gbg o S Bohuslän, 1 från Primärvården, 1 från Regionhabiliteringen/DSBUS, 1 från Barn och Ungdomshabiliteringen Kalmar län och 1 Egenremiss. Av de delmål som satts upp för Etapp 1. är 11 av 12 uppfyllda. Mottagningsrutiner var klara 2010-09-01. (reviderade 2011-02-22) Kallelse/inbjudan var klar 2010-09-01 (har senare anpassats) Mottagningsdagar och mottagningsrum bokade och klara Professionernas checklistor klara och använda Rutiner för årliga uppföljningar är klara men behöver under etapp 2 revideras för att anpassas till verkligt behov och teamets möjlighet att avsätta tid Läkare och sjuksköterskor har ett bra samarbete med Urotarmhabiliteringen/DSBUS och Urologen/SU Sjuksköterskorna har inte haft möjlighet att auskultera på Urotarmhabiliteringen men är välkomna att göra det när de vill och kan Urolog från SU har regelmässigt besökt MMC-teamet för gemensam genomgång av patientärende med teamets läkare och sjuksköterskor Teamet har haft gemensam konferens ungefär en gång i månaden. Under första halvåret 2011 minskar vi det på prov till 3 tillfällen De som är delaktiga i ett enskilt patientärende arbetar i team Sammanställning av de första 6 månaderna kommer att presenteras för styrgruppen 4 mars och för referensgruppen 11 mars Planering av etapp 2 är klar men kan revideras efter synpunkter från Styr respektive Referensgrupp Erfarenheter/Reflexioner: Patienterna har framfört att det samlade och metodiska arbetssättet, den information de får och hur teamet ställer frågor mm visar att teamet har bättre diagnoskunskap än de tidigare mött. Teamets olika medlemmar har under det första halvåret kommit med flera förbättringsförslag som resulterat i klarare rutiner och förbättrad struktur på mötena. Vem som dokumenterar vad och hur har också klargjorts på ett bättre sätt. Läkarna och sjuksköterskorna framhåller som mycket positivt att samarbetet med Öl på Urologen/SU fungerat så bra. Urologen har haft regelbundna möten på Vuxenhabiliteringen och det har dessutom varit mycket lätt att få kontakt när det funnits behov. Samarbetet med Urotarmhabiliteringen/DSBUS har fungerat bra medan samarbetet med Primärvårdens Distriktssjuksköterskor tagit mycket tid i anspråk på grund av att de förbrukningsartiklar för inkontinens som är ordinerade till patienten via Urotarmhabiliteringen /DSBUS inte alltid kan 3

Sida 4(6) förskrivas. Det kan dels bero på att Distriktssköterskan på Vårdcentralen inte har förskrivningsrätt för vissa produkter, dels kan det röra sig om produkter som inte finns i det upphandlade sortimentet utan måste införskaffas på ett sätt som det inte finns stöd för på Vårdcentralen. Teamets övriga kontakter med Primärvård och kommun har fungerat utmärkt. Flera samarbetspartner har också spontant framhållit det positiva med att det nu finns ett kompetensteam för denna patientgrupp. Teamets frustration över att endast kunna ta emot en ny patient i veckan kommer att avhjälpas genom att teamet från och med 22 februari kallar två nya patienter i veckan. Överföringen från Barn och Ungdomshabiliteringen av patienter med Ryggmärgsbråck som är mellan 16-18 år är tyvärr inte alltid helt problemfri. Det är ibland oklart om insatser från Barn och Ungdomshabiliteringen kvarstår eller är avslutade. Det är inte heller helt klart hur och när de ungdomar som går på Riksgymnasiet skall överföras på bästa sätt. Ett samarbete med Riksgymnasiets Habiliteringsteam har påbörjats kring detta. Teammedlemmarna är positiva till det komprimerade och rationella arbetssättet där patienten kommer, en yrkesmässig och tvärprofessionell bedömning görs, vårdplaneringen dokumenteras och åtgärder kan sättas in. De ser stora kvalitéer i hur de arbetar både yrkesmässigt och som team. Etapp 2 Från 2011-02-22 införs en ny mottagningsrutin. Två arbetslag bildas, var och ett tar emot 1 patient under en dag och avslutar med vårdplanering. Det innebär att mottagningstakten fördubblas. För att frigöra tid till patientarbete minskas antalet teamkonferenser från ett möte i månaden till tre tillfällen under första halvåret. (15/3, 10/5. 5/7) Teamet kommer att fördjupa samarbetet med Regionhabiliteringen på Riksgymnasiet Angered. Det är inplanerade två överlämningsmöten och ett informationsmöte. Ett möte med Urotarmhabiliteringen är också inplanerat för att ytterligare förbättra samarbetet. Under september 2011 skall de första 1: års uppföljningarna påbörjas, ca.1 patient i veckan enligt projektplanen. Med den personalbemanningen som finns nu skulle det innebära att teamet endast klarar ett nybesök i veckan samt en 1: års uppföljning. Det dillemmat måste lösas under våren om MMC- teamet under projekttiden skall ha en möjlighet att ta över alla patienter som nu har insatser i de geografiska teamen. De Verksamhetsmål- Effekter som förväntas vara uppfyllda efter 1-2 år enligt Projektplanen är: 4

Sida 5(6) Ett välfungerande Kompetensteam för personer med Ryggmärgsbråck som arbetar med förebyggande, hälsofrämjande åtgärder God kartläggning av aktuella problem Svar på bakomliggande orsaker Adekvata åtgärder insatta Förmåga att utvärdera insatta åtgärder Större kunskap hos patienterna om sina begränsningar och hur de kan minimera problemen med dessa Bättre tillgänglighet till rätt vårdinstans Upplevd bättre Hälsorelaterad livskvalitet Utvärdering av Verksamhetsmål och Effekter skall inte ske ännu men att Kompetensteamet är välfungerande och arbetar förebyggande och hälsofrämjande står enligt alla kommentarer från patienter, samarbetspartner och teamet klart. En god kartläggning av aktuella problem och bakomliggande orsaker utförts bland annat med hjälp av de checklistor som varje yrkesgrupp arbetar efter samt de frågeformulär och enkäter som alla patienter skall fylla i inför och under första besöket. Det finns god anledning förmoda att adekvata insatser är insatta. Det är ännu för tidigt att utvärdera. Alla som kallas får fylla i ett frågeformulär där de bland annat tillfrågas om de önskar mera kunskap om Ryggmärgsbråck och vilka konsekvenser det kan innebära. När de träffar Teamet får de information hur de kan minimera sina begränsningar men också vilka risker som föreligger vid negligering av dessa. Under Etapp 2 skall klargöras hur sammanställning och utvärdering skall göras på ett optimalt sätt. Teamet skall också planera och genomföra utbildningstillfällen för patientgruppen. Som grund kan vi bland annat använda de synpunkter och erfarenheter vi får från deltagarna på Ågrenskas kurs för Vuxna personer med Ryggmärgsbråck som hålls i Mars och där Läkare, Sjukgymnast och Sjuksköterska från MMC-Teamet deltar som föreläsare. Genom det samarbete som etablerats med Urologen/SU, Urotarmhabiliteringen /DSBUS, Primärvården och kommun kommer patienterna relativt snabbt till de vårdgivare de behöver redan nu men det finns en förbättringspotential speciellt vad som gäller utskrivningsförfarandet av förbrukningsartiklar till patienter med inkontinens. Ansvarsfrågan äger inte Vuxenhabiliteringen men MMC- Teamet kan genom att belysa problemen och arbeta för ett fördjupat samarbete förhoppningsvis förenkla och förbättra för patientgruppen. 5

Sida 6(6) Alla patienter fyller i Tibblins livstillfredsställelse när de kallas. De kommer att få besvara ett likadant när projektet är avslutat. Utvärdering kommer att göras då. Det är inplanerat ett Styrgruppsmöte 2011-03-04 och Referensgruppsmöte 2011-03-11. Ytterligare ett styrgruppsmöte skall planeras under våren. Vid dessa möten skall det bestämmas om eventuella ändringar i projektet. 6