Vägledning på ett universitet

Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Vägledning på ett universitet En jämförelse av studie- och yrkesvägledare med olika utbildningsbakgrund Career counseling at a university A comparison of career counselors with different educational back grounds Margareta Andersson Anna Jonsson Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Slutseminarium 2011-12-14 Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Eva Nyberg

2

Sammanfattning I vår studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på ett universitet i södra Sverige, med fokus på det enskilda samtalet. Vår frågeställning har delats upp i följande frågor: vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitetet, finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkesvägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievägledare verksamma inom universitet. Därefter har vi analyserat det resultat vi har fått, i förhållande till tidigare forskning inom området, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien. Vårt resultat visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan studieoch yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vid en anställning som studievägledare på universitetet efterfrågas framförallt ämneskunskapen inom institutionen och fakulteten och inte en examen i studieoch yrkesvägledning. Vägledningssamtalet har hos våra intervjupersoner en hög prioritet men har olika innebörd för våra intervjupersoner beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. Med hjälp av bl.a. Bourdieus och Hodkinson & Sparkes teorier kan vi förstå att det finns skillnader i arbetssätt beroende på vilken utbildningsbakgrund studievägledarna har. Nyckelord: Universitet, vägledning, studie- och yrkesvägledare, arbetssätt, samtal 3

Förord Vi vill tacka de studie- och yrkesvägledare som vi intervjuat och som gjort vår undersökning möjlig. Ett stort tack till vår handledare Eva Nyberg som stöttat oss och som kommit med användbara tips och underlättat vårt arbete. Studien har kommit till genom ett gemensamt intresse av att nå mer kunskap om hur vägledning genomförs på universitetet. Vi har under studiens gång haft ett nära samarbete med varandra med flertalet diskussioner om vad vi skall ha med i examensarbetet och kommit fram till beslut som båda varit tillfreds med. Det är svårt att urskilja vem som har skrivit vad i vårt arbete då vi nästan skrivit och gjort allt gemensamt. Vi har båda deltagit under våra fyra intervjuer och formulerat vår intervjuguide tillsammans. Transkriberingarna har vi delat upp till två intervjuer vardera. Margareta Andersson och Anna Jonsson Malmö, november 2011 4

Innehåll 1. Inledning och syfte... 7 1.1 Syfte... 8 1.1.1 Frågeställningar... 8 1.2 Disposition... 8 1.3 Centrala begrepp... 9 1.3.1 Teoretiska begrepp... 9 2. Bakgrund: Presentation av studie- och yrkesvägledning som kunskapsområde... 11 2.1 Vad är studie- och yrkesvägledning?... 11 2.1.2 Skolverkets definition... 11 2.1.3 Sveriges vägledarförenings definition... 12 2.2 Olika vägledningsmodeller... 13 2.2.1 Femstegsmodellen... 13 2.2.2 Hägg och Kuoppa... 15 2.3 Syften, mål och ramar... 16 2.4 En samtalsledares färdigheter... 17 2.5 Sammanfattning... 18 3. Tidigare forskning... 19 3.1 Student s career concerns: challenges facing guidance providers in higher education... 20 3.2 Högskoleverket... 21 4. Teori... 22 4.1 Pierre Bourdieu... 22 4.2 Careership... 24 4.2.1 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande... 25 4.2.2 Maktförhållanden inom fälten... 25 4.2.3 Förändringar, vändpunkter och rutiner... 26 4.3 Gerard Egan... 27 4.4 Sammanfattning... 28 5. Metod... 29 5.1 Metodval och metoddiskussioner... 29 5.2 Universitet X... 30 5

5.2.1 Urval av intervjupersoner... 30 5.3 Datainsamling, bearbetning och analysmetod... 31 5.4 Validitet och reliabilitet... 32 5.5 Etiska ställningstaganden... 33 6. Resultat, tolkning och analys... 34 6.1 Intervjupersonernas utbildnings- och arbetslivsbakgrund... 34 6.2 Universitetets policy för studie- och karriärvägledning... 36 6.3 Intresse för studie- och yrkesvägledaryrket... 38 6.4 Beskrivning av vägledarnas arbetsuppgifter... 39 6.5 Vägledning och kompetensutveckling... 40 6.6 Skillnader i arbetssätt... 43 6.7 Vägledarens kunskaper samt färdigheter i samtalsmetodik... 45 6.8 Sammanfattande analys... 48 7. Diskussion... 50 Litteratur Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 6

1. Inledning och syfte Vi har båda funderat över varför det finns så lite information om hur vägledning går till på universitetet. Enligt senare års forskning framgår att hälften av universiteten/högskolorna inte har dokumenterade mål och riktlinjer för studievägledning (Utvärdering av Studievägledning på Malmö Högskola 2008). Högskoleverket (2008) menar att här föreligger en risk för bristande kontinuitet och ojämn kvalitet i vägledningsarbetet, såväl som svårigheter gällande uppföljning och utveckling av verksamheten. Behovet av att uppmärksamma hur vägledningsarbetet går till är därför stort. Under vår utbildningstid på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Malmö högskola samt under våra olika praktiktillfällen har vi fått lära oss hur betydelsefullt och viktigt det professionella samtalet är med den sökande. Samtalsmetodik har varit en av de större kurser vi läst där vi fått kunskap i samtalsmodeller, teorier och metoder. I boken Konsten att samtala (Engqvist, 2009, s.55) beskrivs Nigel Howards existentialistiska axiom. om en person blir medveten om en teori rörande sitt beteende, är han inte längre bunden av den utan kan sätta sig över den. För att bli en skicklig vägledare måste man ha en god självkännedom och trygghet i sig själv samt kunskap i de olika vägledningsteorierna. En vägledare måste kunna reducera sig själv till att vara en lyssnare och underlättare i vägledningen. Om vägledaren inte kan se sin egen roll och inte skilja sitt eget liv från den sökandes, har hon eller han små möjligheter att hjälpa den sökande till att hjälpa sig själv. Vägledaren får aldrig vara den som sitter inne med "de rätta svaren". Som framtida studie- och yrkesvägledare vill vi få en inblick i hur vägledare arbetar på ett universitet och hur de använder sig av de teoretiska kunskaperna i samtalet. Vad är vägledning för studie- och yrkesvägledare på universitet och hur används det? Vi ämnar i denna uppsats undersöka ett universitet i södra Sverige för att ta reda på hur vägledare arbetar och hur de använder sig av det enskilda samtalet. Vi avser således bidra till kunskapsutvecklingen om vägledning vid universitetet genom att fokusera vägledarnas syn på sitt arbete. 7

1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på universitetet, med fokus på det enskilda samtalet. 1.1.1 Frågeställningar Vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitet X? Finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkesvägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka? Hur prioriteras det enskilda samtalet? 1.2 Disposition Vår uppsats innehåller sju kapitel. Under kapitel två gör vi en presentation av studie- och yrkesvägledning som kunskapsområde. Vi presenterar samtalsmodeller och vad studie- och yrkesvägledning innebär. Under tidigare forskning redovisar vi tidigare forskning inom vårt ämne. Vi hänvisar till bland annat två avhandlingar samt en vetenskaplig artikel. Vi refererar även till en utvärdering från Malmö högskola samt Högskoleverket. I teoriavsnittet redogör vi för de teorier vi utgår från i vår uppsats samt en samtalsmodell. Anledningen till varför vi presenterar en samtalsmodell under teorikapitlet är för att vi anser att den så gott som är en teori inom samtalsmetodiken. I kapitel fyra presenterar vi den metod som ligger till grund för insamlingen av det empiriska materialet. Vi beskriver vårt urval och redovisar hur vår undersökning har genomförts. I urval presenterar vi kort det universitet vi studerat. Av anonymitetsskäl kallar vi universitetet för universitet X, detta leder till att vi inte kommer att ha någon källhänvisning gällande universitetet. Vi har även valt att, av utrymmesskäl presenteras de riktlinjer som finns för studie- och karriärvägledning som en bilaga. I resultatdelen presenterar vi först vårt resultat från vår undersökning sedan följer en löpande reflekterande analys 8

gentemot redovisningen där vi kopplar teoretiska begrepp och teorier. I diskussionskapitlet diskuterar vi resultatet av uppsatsen, slutsatser samt förslag till framtida forskning inom området. 1.3 Centrala begrepp I uppsatsen nämner vi studie- och yrkesvägledare och menar då den eller de som arbetar i denna position, kan även ibland bli kallad vägledare men har samma innebörd. När vi skriver studie- och karriärvägledare så menar vi hur universitet vi skriver om, ser på sin egen vägledning genom sina policydokument. Ibland kallar vi även våra intervjupersoner för studie- och yrkesvägledare, men menar samma sak. Med den sökande eller student menar vi den person som behöver vägledning på universitetet vilka kan vara presumtiva, nuvarande samt alumnstudenter. I vår uppsats skriver vi ibland universitet X och universitetet, båda har samma betydelse och vi använder dessa benämningar omväxlande. Vi skriver både policy och riktlinjer då våra intervjupersoner använder båda benämningarna och menar samma sak. Vägledningssamtal är det samlade begrepp vi använder för ett enskilt samtal med en vägledningssökande. 1.3.1 Teoretiska begrepp Vi utgår bland annat från Bourdieu i vår teoretiska grund. Bourdieu använder begreppen fält, kapital och habitus. Ett socialt fält består av individer som befinner sig i ett socialt rum, i vår studie menar vi då universitetet där studievägledarna är yrkesverksamma. När vi använder ordet kapital, menar vi i vår studie de resurser som är användbara för att arbeta som studievägledare inom universitet X. Vi koncentrerar oss på utbildningskapitalet, eftersom vi i denna uppsats ämnar jämföra hur olika studievägledare arbetar beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. Habitus är en individs invanda livsstil och förutsättningar för hur en hon/han lever sitt liv. Individen i vår studie menar vi då studievägledare - gör specifika val utifrån sitt habitus. I habitus ingår vilka kapitaltillgångar en individ har och hur individen klarar av att handla på det sociala fält hon eller han tillhör. I studien syftar vi då till hur studievägledaren, utför vägledningsarbetet och om det finns 9

några skillnader beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. Identitetsutveckling används i undersökningen i betydelsen av att en individ utvecklar sin identitet när hon utbildar sig, till exempel när hon tagit studie- och yrkesvägledarexamen eller kompetensutvecklat sig inom samtalsmetodik. 10

2. Bakgrund: Presentation av studie- och yrkesvägledning som kunskapsområde I detta kapitel ger vi en introduktion till kunskapsområdet genom att definiera studie- och yrkesvägledning samt lyfta fram några olika samtalsmodeller, baserat på vår utgångspunkt att samtalet tillhör vägledningens viktigaste komponenter. 2.1 Vad är studie- och yrkesvägledning? Det enskilda samtalet är den syoverksamhet som vägledarna uppger vara högst prioriterad i skolan skriver Lindh (2007, s.35). Syftet med vägledning är att öka den sökandes insikt om sig själv. Det är studie- och yrkesvägledarens åläggande att genom vägledningssamtalet hjälpa den sökande kring frågor om val av yrke samt utbildning. Syftet med vägledningssamtalet är att få den sökande att skapa ett bättre beslutsunderlag för sina val angående sin framtid samt att få en ökad självkännedom genom att till exempel förstå sina styrkor och svagheter. 2.1.2 Skolverkets definition Här följer ett utdrag ur Skolverkets definition av studie- och yrkesorientering. Studie- och yrkesorientering förkommer i undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och berör hela skolans personal. De yrkeskategorier som arbetar med studie- och yrkesorientering är framförallt studie- och yrkesvägledare, rektor och lärare. Men all personal i skolan kan på olika sätt bidra till att ge eleverna kunskap, stöd och erfarenheter för kommande studie- och yrkesliv. I undervisningen utvecklar eleverna kunskaper om samhälle och arbetsliv samt får erfarenheter av yrkeslivet. I vägledningen handlar det om att stödja eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar. Utifrån sina behov behöver eleverna information om studie- och yrkesvägar för att göra väl underbyggda val. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll i studie- och yrkesorienteringen och är en person som har utbildning och specialistkunskap inom området. 11

Vägledning Studie- och yrkesvägledare och lärare Undervisning Lärare och studieoch yrkesvägledare Information Studie- och yrkesvägledare, lärare och rektor Studie- och yrkesorientering (http://www.skolverket.se/publikationer?id=2172). Hämtad 2011-1012 s. 6-7. 2.1.3 Sveriges vägledarförenings definition Sveriges Vägledarförening (2011) har gett ut riktlinjer för hur vägledning bör se ut: Studie- och yrkesvägledarens främsta uppgift är den personliga vägledningen av vägledningssökande. Val av utbildning, yrke, arbete och livsform är en process som pågår under en stor del av en individs levnad. I grunden handlar det om att göra så goda val som möjligt utifrån egna utgångspunkter. För att kunna göra ett väl övervägt val behöver man kännedom om sig själv, kunskap om alternativen och metoder att hantera valsituationer. Ett av verktygen i denna process är den personliga vägledningen, enskilt eller i grupp, och de med den direkt förbundna aktiviteten. Den personliga vägledningen är en interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/organisation där en professionell vägledare, med samtalet som viktigaste verktyget, hjälper enskilda individer att utifrån sina unika behov lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och därmed förknippad levnadsbana. (http://www.vagledarforeningen.org/foreningen/lr_syv_etiskariktlinjer.pdf). Hämtad 2011-10-12. 12

2.2 Olika vägledningsmodeller Det finns många olika samtalsmodeller för hur vägledning kan bedrivas men de flesta innehåller jämförliga faser. Strukturen i modellerna utgörs av faserna, och många av de förekommande vägledningsmodellerna anger också vad vägledarens färdigheter bör vara i de olika faserna såsom kunskaper, färdigheter och attityder. En vägledare behöver veta vad som ska göras, hur det ska göras och varför det ska göras samt vara medveten om bakomliggande värderingar (Lindh 1988, s. 61). Många av de olika vägledningsmodellerna kan sägas vara pragmatiska eller eklektiska, därför att de är sammansatta av flera olika delar ur olika vägledningsmodeller och av dessa återskapas en helt ny modell (Lindh, 1988, s. 63-64). 2.2.1 Femstegsmodellen Den vägledningsmodell som har varit övervägande i svensk vägledning är den så kallade femstegsmodellen (Lindh, 1988). Den är eklektisk och härstammar från den modell som Gerard Egan har utvecklat och som finns beskriven i The Skilled Helper (2010). Femstegsmodellen är systematisk och kumulativ, det innebär att de olika stegen följer och bygger på varandra. Förutsättningarna för att steg två i modellen ska bli rätt handlar om att man samtalat och klargjort det som skall göras i fasen innan. Misslyckas man måste man gå tillbaka ett steg och utreda ännu mer (Lindh, 1988, s. 64). Till varje steg i modellen krävs specifika kunskaper och färdigheter av studie- och yrkesvägledaren för att uppnå syftet med respektive steg/fas. Vi har utgått från Gunnel Lindhs böcker Vägledningsboken (1988, s.65-67), Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen (2007, s. 26-27) samt Kerstin Hägg och Svea Maria Kuoppas bok Professionell vägledning, med samtal som redskap (2007, s.53-93). Från dessa böcker presenteras vi de fem steg samt färdigheter som omfattar femstegsmodellen. Man startar med att identifiera problemet och avslutar med en faktisk handling. Steg 1. Utreda och klargöra problemsituationen Problemsituationen utforskas och klargörs utifrån den sökandes perspektiv. Här visas färdigheter hos vägledaren som t.ex., att lyssna, spegla, uppmuntra till att prata, ställa frågor, sammanfatta, klargöra, konkretisera, fokusera, visualisera och 13

skapa rollspel. Steg 1 avslutas med att vägledaren och den sökande kommer överens om en definition av problemet. Steg 2 Vidga perspektiv Den sökande får hjälp att utveckla nya perspektiv om sig själv och sina möjligheter. Här granskar vägledaren och den sökande möjligheter istället för att se till gamla invanda tankegångar som verkar hindrande för den sökande. Den sökande kan genom vägledning få hjälp att se på sig själv och sina möjligheter på ett annat sätt. I denna fas är det vägledarens uppgift att se den sökandes situation utifrån och använda sig av sina färdigheter som t.ex. sammanfatta vad den sökande har sagt, verbalisera, konfrontera den sökande, utmana med utmanande frågor, visualisera, lista, ge information samt prova övningar som t.ex. rollspel. Verbalisering, konfrontation och utmaning har gemensamma drag. Vägledaren ser drag hos den sökande som motsättningar, känslor och möjligheter som inte den sökande kan uttrycka. Här utgår vägledaren från det den sökande har sagt både verbalt men också det som vägledaren har uppfattat som dolda budskap. Vägledaren använder sin förmåga till inkännande, empati och skickligheten att kombinera och konkludera. Verbalisering betyder att vägledaren sätter ord på det som den sökande menar men inte har satt ord på det. Att konfrontera menar vi att vägledaren frågar mer om just ett specifikt ämne som den sökande har berättat om men som verkar något motsägelsefullt. Med utmanande frågor menar vi att vägledaren t.ex. säger så här: Vad händer om du inte gör något alls? Vad skulle hända om du inte gjorde något av det du berättat? Steg 3 Formulera mål och delmål Den sökande får hjälp att formulera konkreta och uppnåeliga mål och delmål som bidrar till en lösning av problemet eller till att den sökande bättre kan hantera sin situation. De nya perspektiven klargör problemet fram till den punkt där det börjar bli klart vad som allmänt behöver göras. Att finna förklaringar, bedöma konsekvenserna av varje alternativ samt rangordna de kvarstående. Mål och delmål kan medverka till en lösning på den sökandes problemsituation. Målet med steg 3 är att den sökande skall ha en idé vad studenten vill göra, utan att nödvändigtvis veta hur. Här finns färdigheter hos vägledaren som att t.ex. spåna, inventera, formulera delmål, samt utvärdera vad som sagts. 14

Steg 4 Upprätta handlingsplan och genomföra den En plan eller strategi görs upp för hur målen skall nås. Åtgärder vidtas också för att den uppgjorda handlingsplanen ska kunna förverkligas. Syftet med steg fyra är att kunna urskilja olika handlingsalternativ och göra en handlingsplan för hur den sökande ska kunna nå målen. I steg 4 skall vägledaren hjälpa den sökande att finna alternativa sätt för att kunna nå mål och delmål. Steg 5 Utvärdera och följa upp Studenten och vägledaren granskar vad som hänt under vägledningssamtalet. Att utvärdera skall finnas med i alla fem steg men i den slutliga utvärderingen blickar såväl studenten som vägledare tillbaka och granskar vad som hänt under vägledningen. Därför görs en mycket större utvärdering samt sammanfattning i steg fem än i de andra stegen. Ett aktivt lyssnande, empati samt genuinitet från vägledarens sida är viktiga begrepp som löper med under alla faserna. (Lindh, 1988, s. 65-67, 2007, s.26-27, Hägg och Kuoppa, 2007, s. 53-93). 2.2.2 Hägg och Kuoppa I boken Professionell vägledning (2007) beskrivs den s.k. samtalstrappan. Den visar hur privata och professionella samtal går till. Vägledning är det samlande begrepp vi använder för samtal i olika professionella sammanhang. Med vägledande samtal avser man samtal som förs mellan en professionell person med en eller flera personer. Dessa samtal kan handla om många olika livssituationer och även existentiella frågor. Syftet med samtalen är att hitta ett sätt att hantera de möjligheter och svårigheter som är knutna till denna situation (Hägg & Kuoppa, 2007. s. 30). (Källa: Hägg & Kuoppa 2007, s.29). 15

Som studie- och yrkesvägledare har man en skyldighet för det som händer i samtalet. Man samtalar om den sökandes personliga liv, för vilket det då krävs att vägledaren ska ha en god självkännedom samt ha ett empatiskt förhållningssätt (Hägg & Kuoppa 2007, s. 35). Som vägledare är det viktigt att ha skickligheten att se saker ur den sökandes perspektiv. Att vara medveten om sin egen ryggsäck är med andra ord att ha god självkännedom för en studie- och yrkesvägledare. Hägg och Kuoppas (2007) samtalsmodell har tre faser och inspirationskällan är The Skilled Helper (2010). FAS 1 Klargöra situationen ur klientens perspektiv FAS 2 Vidga perspektiv. Sätta upp mål FAS 3 Göra en handlingsplan Ge stöd för genomförande (Samtalsmodellen enligt Hägg och Kuoppa, 2007). Dessa faser stämmer helt överens med de faser vi förklarade i femstegsmodellen. Det en vägledare ska sträva efter är att: Skapa en respektfull och personlig kontakt med den sökande Ge stöd åt den sökande att berätta sin historia Leda ett klargörande och lyhört samtal för att få grepp om berättelsen Hjälpa klienten att konstruera egna handlingsplaner Formulera planer och välja strategier för handlingar Identifiera nya sätt att kunna, göra och veta Utvärdera genom att ömsesidigt delge varandra upplevelse av samatlet och avsluta samtalet på ett tydligt sätt (Hägg & Kuoppa, 2007. s. 45). 2.3 Syften, mål och ramar Det finns olika syften, mål och ramar för samtal, dessa har Engquist (2009, s. 151-154) förklarat på ett enkelt och lättförståligt sätt. Vi beskriver nedan kort de fem 16

olika typerna av samtalen, kartläggande, - motiverande, - stödjande, problemlösande eller behandlande samtal. Kartläggande samtal: Här kan samtalsledarens mål vara att hjälpa någon att dels beskriva sin aktuella situation, dels formulera en framtidsvision och slutligen förmedla kunskaper om olika utbildningsvägar och krav. Syftet är att hjälpa personen att bli mer medveten om sin situation med möjligheter och begränsningar. Motiverande samtal: Målet kan vara att ställa utredande frågor som visar vad en person är intresserad av. Fler vill än måsten är bra för de flesta. Stödjande samtal: Kan tjäna som stöd för en person som är i färd med att förverkliga en plan som kan ha kartlagts och motiverats enligt ovan. Problemlösande: Målet med samtalet är att finna en strategi för att kunna lösa ett faktiskt problem. Behandlande samtal: Är av terapeutisk art. Samtalet skall reda ut svåra personliga dilemman som ska ge klienten ett minskat eller eliminerat orsaken till problemen (Engquist, A. 2009, s. 151-154). 2.4 En samtalsledares färdigheter För att vara en god samtalsledare bör man ha både kunskap inom samtalsmetodiken och en känsla för hur samtalet skall genomföras. I bästa fall har den professionelle samtalsledaren kommit underfund med sitt eget bästa sätt att arbeta på. Engquist (2009) beskriver hur han tycker att en god samtalsledare bör förhålla sig i det professionella samtalet. 1. Sätt dig in i några teorier som grund för att kunna formulera ditt eget bästa sätt, men var öppen för att utveckla dig vidare. 2. Nöj dig med att det är många gånger fullt tillräckligt att vara en samtalspartner som hjälper samtalspartnern att se och förstå sig själv. 3. Se till att det är någorlunda balans mellan dina faktakunskaper, din självkännedom och din förståelse för andra. 4. Se till att du själv får det du behöver av egen utveckling och stimulans även utanför yrket. 5. Lös inte problem åt andra men bidra till att de får nya tankar och utvägar att fundera på. 6. Lär dig sätta gränser utan att vara avvisande. 7. Tänk mer i termer av att värderingar är olika än i termer av rätt eller fel. 8. Var realistisk inför möjligheterna att kunna förstå andra människors inre liv. 9. Tänk på att det andra säger för det mesta subjektivt sant. 10. Tala svenska (Engquist, A. 2009, s.252). 17

2.5 Sammanfattning Vi har i detta kapitel förklarat vad vägledning innebär utifrån bland annat Skolverket och Sveriges vägledarförenings definition. Det de båda har gemensamt är att de anser att studie- och yrkesvägledare har en central roll i studie- och yrkesvägledning. Det handlar om att stödja den sökande i att utforska, identifiera och lära sig att formulera sina intressen och möjligheter och därefter komma fram till ett välgrundat val/mål ( http://www.skolverket.se/publikationer?id=2172 ). Studieoch yrkesvägledarens främsta uppgift är den personliga vägledningen av vägledningssökande. För att kunna göra ett väl övervägt val behöver man kännedom om sig själv, kunskap om alternativen och metoder att hantera valsituationer (http://www.vagledarforeningen.org/foreningen/lr_syv_etiskariktlinjer.pdf). Vi har presenterat olika samtalsmodeller samt färdigheter som är relevanta för studie- och yrkesvägledare i det enskilda samtalet. Med detta kapitel som kunskapsområde hoppas vi kunna urskilja eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund. 18

3. Tidigare forskning I detta avsnitt har vi sökt efter tidigare forskning om vägledning på universitetet. Vi har dock funnit det ganska svårt att finna specifik forskning som berör hur vägledare arbetar med vägledning på högre instanser än grundskola och gymnasium. Vi tar upp följande: en artikel som handlar om vägledning på universitetet och Högskoleverkets utvärdering om studievägledning på Malmö högskola. Det finns svensk forskning som behandlar ämnen som vägledningssamtalet och de förväntningar som finns mellan vägledaren och den sökande, t.ex. Gunnel Lindhs avhandling, Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen (2007). Avhandlingen belyser samtalsprocesser mellan studie- och yrkesvägledare och elever i årskurs nio. Tonvikten ligger på den sökandes möjlighet att göra sin röst hörd. Resultatet visar att när vägledarna använder sig av systematisk och professionell samtalsmetod kan den sökande lättare komma till tals under samtalet. Om samtalsmetoden inte används på ett professionellt sätt, kan det hindra den sökande att göra sig hörd. Generellt sett verkar den sökandes delaktighet i samtalsprocessen öka, om vägledaren speglar, sammanfattar, ställer följdfrågor, uppmuntrar den sökande både verbalt och icke-verbalt samt ger den sökande tillfälle att reflektera genom att göra pauser. Den sökande uppskattar när vägledaren lyssnar på dem på detta sätt då de känner sig förstådda och troligtvis bidrar detta till att stärka deras röster under samtalsprocessen (Lindh, 2007). I Anders Lovéns avhandling Kvalet inför valet (2000), studerar han studie- och yrkesvägledningen under valprocessen i årskurs nio ur elevens, vägledarens och samhällets perspektiv. Det resultat som är av intresse för vår studie är det som visar vägledarens perspektiv. Den visade att vägledarna använde sig av Egans och Linds samtalsmodell genom att med utgångspunkt i nuläget via önskvärda mål försöka skapa handlingsalternativ för eleverna. Vi har också läst ett examensarbete från Umeå universitet, Vägledarens nödvändigheter. En undersökning om studie- och yrkesvägledares kunskaper i vägledning (2009). Den handlar om vilka samtalsmetodiska kunskaper yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare anser att de har, samt analyserar detta med 19

hjälp av olika teorier, metoder och modeller för vägledning. I studien tar författarna bland annat upp olika typer av professionella samtal (Engqvist 2003), konstruktivistisk vägledningsmetod (Konstruktivistisk vägledning teori och metod, 1998) samt lösningsfokuserade samtalsmodeller (Berg, De Jong, 2005). 3.1 Student s career concerns: challenges facing guidance providers in higher education Vi har funnit en intressant vetenskaplig artikel som vi anser relevant för vårt examensarbete, den heter: Student s career concerns: challenges facing guidance providers in higher education (2006). Artikeln handlar om vägledning på universitetet, där studenterna skulle beskriva sina tankar om förväntningarna på deras framtida yrken och den framtida övergången från universitet till arbete. Studenternas livsstil påverkas av att det finns ett större utbud på arbetsmarknaden än någonsin tidigare. Individuella val avviker från tidigare normer och avvikelserna är nu mera accepterat än tidigare. När studenterna skall ut i arbetslivet finns ett brett utbud av yrken inom och utom rikets gränser. Universitetsstudenterna kan då dra nytta av vägledningen i sin identitetsutveckling och karriärplanering. Syftet med undersökningen var att identifiera studenternas behov av vägledning och rådgivning och vilka tjänster de fått. Resultatet visade att studenterna kände oro för sin framtida yrkeskarriär, tankarna bar de med sig från början av sina studier men ökade när studierna närmade sig slutet. Studenterna reflekterade över sin kommande profession, överensstämde de med sina intressen och deras begåvningar. Studenterna var också osäkra på om utbildningen förberedde dem för deras kommande yrke, hade de rätta kvalifikationerna och färdigheterna för arbetet. Frågor kring övergången från studierna till yrkeslivet funderade de också på. Undersökningen visar att det finns ett brett spektrum av frågor om karriärutveckling, som berörde studenterna på universitetet. Karriärvägledningen bör inte bara gälla en students framtida yrke utan kopplas till de komplexa frågorna om studentens identitet och personlig orientering när det gäller framtiden. 20

Slutsatsen i denna artikel visar att det är viktigt att ha vägledning och rådgivning av hög kvalitet på universitetet och att vägledningen bygger på en meningsfylld relation mellan studenterna, universitet och arbetslivet. 3.2 Högskoleverket Utvärdering av Studievägledning på Malmö Högskola (2008) nämner att närmare hälften av högskolorna har inte några dokumenterade mål och riktlinjer för studievägledningen. Detta anser Högskoleverket (HSV) kan leda till bristande kontinuitet och ojämn kvalitet och svårigheter att följa upp och utveckla verksamheten. Vi kan se att det finns ett behov av mer forskning om vägledningsarbetet på universiteten, vilket styrker och legitimerar vår undersökning. 21

4. Teori För att vi ska förstå studie- och yrkesvägledarnas syn på sitt arbete har vi valt att utgå från sociologiska teorier. Sociologi handlar om samhället på makronivå och mikronivå. Sociologi handlar också om sociala beteenden, relationer mellan människor, interaktion och samhandling. Sociologin lägger stor vikt vid att försöka förklara och förstå människors handlingar, sociala identiteter, grupprelationer och processer. Man studerar mänskliga relationer som sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå. De teorier samt den samtalsmodell vi presenterar under detta kapitel är alla sådana som vi tagit del av under vår utbildning. 4.1 Pierre Bourdieu Pierre Bourdieu (1930-2002) var en fransk sociolog, som intresserade sig för de sociala relationerna i samhället. Han ville förklara vilka möjligheter och begränsningar en individ har i samhället eller hur samhället påverkade individen. Bourdieus teori bygger på tre huvudbegrepp: kapital, fält och habitus. Ett socialt fält definieras som ett system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner som strider om något för dem gemensamt (Engdahl & Larsson, 2006, s.229). Samhället liknas vid ett socialt rum och individens position i rummet bestäms av hennes eller hans specifika och unika mångfald och sammansättning av kapital. Det sociala fältet består av individer och grupper som befinner sig i ett socialt rum, som kan liknas vid en spelplan med regler. Reglerna påverkas av det pågående samarbete eller konflikter som sker inom fältet, däri råder det konkurrens om makt och inflytande. För att en individ skall få delta inom ett visst fält krävs att hon eller han har resurser som är etablerade och gångbara inom fältet i fråga (Bourdieu, 1991). Det pågår ständigt en maktkamp inom varje fält om att erövra nya högre positioner. Det kapital en person har påverkar den här kampen. Vi människor finns i alla fält, men i olika grad, alltså behöver status inom ett fält inte innebära status inom ett annat. Personer som står långt 22

ifrån varandra i det sociala rummet har svårare att närma sig varandra än de som står varandra nära. En del av det vi har tänkt undersöka i vår studie är att se hur studie- och yrkesvägledare arbetar på de olika institutionerna. Arbetar de på olika sätt beroende på vilket utbildningskapital de skaffat sig? Kan vi närma oss en gemensam arbetsplan fast att vi har olika utbildningsbakgrund? Bourdieu (1991) skiljer mellan olika typer av kapital, men begrepp som ekonomiskt kapital (materiell rikedom), socialt kapital (inflytelserika relationer) och kulturellt kapital (symboliska tillgångar) är de som förekommer oftast. Det handlar om sociala maktförhållanden, vad som står på spel i det sociala livet. Titlar som examina, familjebakgrund och status utgör kapitalformer som man måste ta hänsyn till. Det kapital som berör vårt examensarbete är socialt kapital, som åsyftar de kontakter, nätverk man har eller kan förvärva. Den som har ett stort ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital har då ett stort symboliskt kapital. Symboliskt kapital kan t.ex. handla om utbildningsbevis, ett så kallat utbildningskapital. Vi kommer även att använda oss av denna teori, utbildningskapital, eftersom vi i denna uppsats ämnar jämföra hur olika studievägledare arbetar beroende på vad de har för utbildningsbakgrund. Även den sociala kompetensen, som är så efterfrågat i dagens samhälle tillhör det symboliska kapitalet. Ett exempel på symboliskt kapital visar att resurserna inte bara finns i yttre objekt som pengar kontaktnät och utbildningsbevis utan också något som är personifierat (Engdahl & Larsson, 2006, s.230). Bourdieu menar att en individs fullständiga kapital, består av de möjligheter och begränsningar, som individen har. Habitus är en livsstil av vanor och förutsättningar för hur en individ lever sitt liv. I detta ingår vilka kapitaltillgångar en individ har och hur individen klarar av att handla på det sociala fält hon eller han tillhör. Vi kan med andra ord ha en mer eller mindre tyst kunskap, en praktisk känsla om hur spelet på ett fält bör utföras. Den som vistas i en miljö från barndomen får en ryggmärgskänsla för hur saker går till, jämfört med dem som är obekanta för miljön (Engdahl & Larsson, 2006, s.232). Individer föds in i en kontext, vilken påverkar det kapital individen har. Om en person föds i ett hem där föräldrarna saknar högre utbildning, då är individen mer beroende av utbildningssystemet för att öka sitt utbildningskapital. Dessa personer är kanske mera beroende av studie- och yrkesvägledning än andra. 23

De vägledare som har annan utbildningsbakgrund än studie- och yrkesvägledarprogrammet kanske inte har någon kunskap eller vetskap om vad samtalsmetodik är och har då inte förmågan att bjuda in till ett enskilt samtal i vägledning. För att relatera till vårt eget arbete vidareutvecklar vi i följande avsnitt Bourdieus teori med hjälp av Hodkinson och Sparkes karriärvalsteori. 4.2 Careership Professorerna Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes arbetade tillsammans fram teorin Careership 1997. Karriärvalsteorin (1997), Careership har sin utgångspunkt i ett makroperspektiv som omfattar Pierre Bourdieus teori och de centrala begreppen habitus, kapital och fält. Careership är en analytisk teori som utgår från ett makroperspektiv som omfattar sociala, politiska, ekonomiska, kulturella, geografiska och historiska dimensioner. Inom dessa fält, följs olika formella regler kring interaktioner, maktkamper och förhandlingar. Livet går på rutin, men innehåller vändpunkter när något förändras. Rutiner och vändpunkter kopplas samman och kan inte förstås utan varandra. Vändpunkter är en beskrivning av när en person genomgår en identitetsomvandling. Tiden mellan vändpunkterna, den så kallade rutinen kan vara förutsägbara och jämna eller oregelbundna med karakteristiska drag. Pragmatiska och rationella beslut fattas vid vändpunkterna av individen inom sitt fält. Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver Careershipteorin så här: individen fattar pragmatiska rationella beslut inom sitt fält, interaktioner med andra inom samma fält påverkas av ojämnlika resurser. Ett livslopp består av omväxlande perioder av vändpunkter och rutiner. Karriärval handlar om identifiering och vem man önskar vara men också vem eller vad man inte vill bli identifierad som. Exempelvis är att välja eller inte välja en utbildning eller att få möjlighet att läsa en utbildning för att få färdigheter som är gångbara inom fältet. Beroende på vilka karriärval en individ gör handlar det om en identifiering med en viss position inom fälten. 24

Här följer nu en beskrivning av Careershipteorin (1997) där handlingshorisont samt interaktioner inom fälten ingår. I tredje avsnittet kommer vi att presentera tre olika orsaker till brytpunkter, dessa är strukturella, självinitierade och påtvingade. 4.2.1 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande Den handlingshorisont en individ har både möjliggör och begränsas av de val man gör utifrån det habitus man har. Inom sina horisonter, gör människor pragmatiskt rationella beslut. Pragmatisk kännetecknas av fokus på handlingars och påståendes praktiska konsekvenser. I Careershipteorin försöker Hodkinson och Sparkes (1997) förklara hur en individs habitus kan utvecklas och förändras när nya situationer inträffar som modifierar hennes/hans världsbild. Emellertid kan ingen kliva utanför sitt habitus, menar författarna, och beslutsfattandet eller handlingshorisonten kan inte vara fri från den kontext individen lever i. I vår studie kan Careershipteorin användas till att förklara vägledarens egna karriärval. Vilken möjlighet har vägledaren att se sin egen handlingshorisont med tanke på sitt eget habitus och utifrån det fält hon/han agerar. Handlingshorisonten grundas på de strukturella möjligheter en person innehar samt dennes livsvärld. Det handlar inte bara om vad man har för utbildningsbakgrund utan också vilka egenskaper individen har. Det räcker inte att skaffa sig de rätta verktygen inom samtalsmetodik för en studieoch yrkesvägledare för att man skall bli en bra samtalsledare. 4.2.2 Maktförhållanden inom fälten Enligt Hodkinson & Sparkes (1997) råder det ojämnlika förhållanden inom det sociala fältet, där interaktioner, maktkamper, allianser och förhandlingar ingår. Författarna framhåller att habitus, formuleras och modifieras genom denna pågående interaktion inom fältet. Karriärbeslut inom det sociala fältet kan då ses som en del av sådana interaktioner. De beslut individen gör påverkas av det habitus hon/han har, dessa formuleras och ändras av pågående interaktioner inom fältet. Karriärbeslut handlar om att röra sig mellan olika positioner och dess status inom fälten. Det kan förklaras med människors övergångar från ett arbete till ett annat eller om man vidareutbildar sig. Exempelvis kan tre års högskolestudier till studie- och yrkesvägledare, 25

utgöra ett sådant beslut och stärka sitt utbildningskapital inom fältet. Genom att skaffa sig en akademisk utbildning interagerar och formulerar man om sitt habitus. De val och karriärbeslut som en individ tar är en kombination av personens livshistoria samt det socialt sammanhang hon/han lever i. 4.2.3 Förändringar, vändpunkter och rutiner Människors livslopp består av omväxlande perioder av vändpunkter och rutiner. Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver tre olika vändpunkter i Careershipteorin. Strukturella vändpunkter bestäms av externa, institutionella, strukturer som t.ex. när studenten erhållit examen och skall ut i arbetslivet eller när det sker en omstrukturering på en persons arbetsplats som individen inte själv råder över. Självinitierade vändpunkter avser situationer när en person tar ett eget initiativ till förändring. Tvingade vändpunkter förorsakas av externa händelser eller av andra människors handlingar, som till exempel personalnedskärningar. När ett beslut fattas inom en vändpunkt förändras individens habitus i varierande grad. Förändringen kan ske gradvis eller vara mer dramatisk, och upplevas som traumatisk eller inte så påfrestande. Careershipteorin uppmärksammar även tiden mellan vändpunkterna, den så kallade rutinen. Rutinen är den tid som är mellan vändpunkterna. Den bekräftande rutinen innebär en förstärkning av det karriärbeslut som redan gjorts, så att den nya identiteten och habitus utvecklas. Motsägande rutinen leder till missnöje och undergräver det tidigare karriärbeslutet, vilket kan leda till ännu en självinitierad vändpunkt. Socialiserade rutinen bekräftar en identitet, som ursprungligen inte varit önskvärd. Störande rutinen innebär att individen ogillar sin nuvarande belägenhet men varken accepterar eller påbörjar en förändring av sin situation. En sådan situation kan uppstå till följd av traumatisk sjukdom eller vid olycksfall. Evolutionära rutinen börjar när en person sakta förändras och växer ur en karriäridentitet, detta utan några större eller särskilda problem. 26

4.3 Gerard Egan Professor Gerard Egan på Loyaola University i Chicago, har bland annat skrivit en bok som handlar om en problemhanterande och möjlighetsutvecklande samtalsmodell, The Skilled Helper (2010). Samtalsmodellen är allomfattande och kan användas i vägledning där klienten behöver hjälp att se nya perspektiv, fatta beslut, samt formulera handlingsplaner. Syftet med ett vägledningssamtal är att utforska möjliga versioner och pröva olika alternativ för den sökande. The Skilled Helper (2010) samtalsmodell delas in i tre steg, där varje steg i sin tur delas in i tre faser: Steg ett: Klientens nuvarande situation 1. Hjälpa den sökande att berätta sin historia. 2. Hjälpa den sökande att utveckla nya perspektiv. 3. Hjälpa den sökande att identifiera sina värderingar. Steg två: Hur vill klienten att hennes situation skall se ut 1. Vilka möjligheter finns för den sökande att leva ett bättre liv. 2. Vad är det den sökande verkligen vill. Vilka val finns det? 3. Vad är klienten villig att betala för det hon/han vill ha. Vilket engagemang finns hos den sökande. Steg tre: Vägen framåt, att utveckla strategier för att den sökande skall uppnå sina mål 1. Hur många möjligheter finns det för den sökande att uppnå sina mål 2. Vilken är den bästa strategin för den sökande, att uppnå sina mål 3. Att utveckla en genomförbar plan När man inleder ett samarbete med, i detta fall, en student, erbjuder man sig själv som professionell samtalspartner, vid detta tillfälle informerar man om att det inte finns något facit som kan lösa den sökandes problem utan att lösningen finns i samarbetet mellan vägledaren och den sökande. Resultatet av denna hjälpande process beror då både på studentens och vägledarens kompetens och motivation. Förhoppningsvis kan vägledaren hjälpa den sökande att få nya perspektiv som 27

utmynnar i en förändring till det bättre för den sökande. Egans (2010) samtalsmodell är kumulativ, vilket innebär att man inte kan hoppa över något steg i processen, men man kan avbryta processen och börja om. De kommunikationsfärdigheter en vägledare behöver, enligt Egan, är att aktivt lyssna på den sökande och dennes berättelse på ett objektivt och fokuserat sätt. Att ha ett empatiskt förhållningssätt är ett inkännande förhållningssätt, det innebär att vägledaren kan lyssna på det den sökande har att berätta, utan att lägga till sina egna värderingar. Därför är det viktigt för vägledaren att ha kännedom om sig själv så att man under samtalet kan stänga av sig själv och ägna sig fullständigt åt den sökande. Att kunna omformulera och sammanfatta den sökandes historia är att återge berättelsen, om det den sökande sagt genom att hitta känslan och den röda tråden i samtalet. Denna färdighet att kunna summera och sammanfatta hjälper studenten att få struktur och fokus på sin berättelse, detta medför att klienten kan klargöra och förtydliga sin situation. Att utmana den sökande är att vidga hennes eller hans perspektiv, att se på sina möjligheter på ett nytt sätt och då hitta nya vägar som passar den sökande. 4.4 Sammanfattning Vår tanke är att vi skall kunna analysera och diskutera vårt empiriska material angående studievägledarnas skillnader i arbetssätt utifrån ovanstående teorier. Genom att förstå och försöka förklara studievägledarnas utbildnings- och arbetslivsbakgrund samt intresse för yrket kommer vi att använda oss av Bourdieus teori om kapital, fält och habitus. Med hjälp av Careershipteorin, förklarar vi studievägledarnas egna karriärval. Hodkinson & Sparkes teori är en förlängning från Bourdieus teori om att alla individer är födda i en social miljö som har olika inverkan på oss. Detta kan vi koppla samman med hur studievägledarna använder sig av kompetensutveckling och på vilket sätt de policydokument som finns för universitet X, påverkar deras dagliga arbete. För att få en större inblick och uppfattning om hur det enskilda samtalets prioritet på universitetet, kommer vi att analysera och koppla samman vägledarnas kunskaper och färdigheter inom samtalsmetodiken utifrån bland annat Egans samtalsmodell. 28

5. Metod I detta kapitel presenteras studiens metodologiska ramar, hur vår uppsats är upplagd och vårt tillvägagångssätt. Intresset för vägledningssamtalet samt hur studieoch yrkesvägledarna arbetar ligger i fokus. Studien tar inte upp någon annans perspektiv på vägledning än vägledarnas och undersöker inte vad som faktiskt sker i ett samtal, utan återger det som vägledarna berättar om sitt arbete. Vi kommer vidare i detta kapitel beskriva och argumentera för vårt metodval. Vi redovisar också hur urvalet av informanter gått till, och ger därefter en kort bakgrundsfakta om de studievägledare vi intervjuat. Vi kommer också förklara vilka avgränsningar vi gjort i valet av informanter. Slutligen tar vi upp några etiska ställningstaganden och olika faktorer som kan ha påverkat vår forskning. 5.1 Metodval och metoddiskussioner Det finns i huvudsak två vetenskapliga huvudriktningar inom forskning, positivism och hermeneutik (Thurén, 2009, s. 16), där den senare definieras som en kvalitativ ansats. I vår uppsats använder vi oss av det hermeneutiska synsättet där syftet är att få en helhetsförståelse för en annan människa, i detta fall studie- och yrkesvägledare. Vill vi studera och se mer djupgående på hur vägledare arbetar som studie- och yrkesvägledare på ett universitet i södra Sverige. Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet (Dalen, 2004, s. 11). Med den utgångspunkten vill vi använda oss av kvalitativa djupintervjuer då sådana ger möjlighet att förstå och hitta mönster i de frågor vi ställer under intervjun. En kvalitativ metod är bra att använda sig av då syftet med undersökningen är att skaffa sig en helhetsförståelse av ett enskilt fenomen (Larsen, 2009, s. 23). Vi väljer intervju som metod för att vi anser att det är den bästa modellen för att få förståelse för hur vägledarens arbete går till. Vi använder oss av en semistrukturerad intervjuguide, där intervjun delas in i olika teman bakgrund, arbetsuppgifter, riktlinjer samt samtalsmetodik. Dessa frågor ska tillsammans utgöra et bra underlag för att 29

besvara frågeställningen och de teman som ingår (Larsen, 2009, s. 84). Den kvalitativa intervjun ger oss en djupare helhetsbild av det vi vill studera. De eventuella nackdelar som finns är att det tar en oerhörd tid att behandla den data vi samlat in. Med detta som utgångspunkt anser vi att en kvalitativ metod med det hermeneutiska perspektivet ligger närmast till hands för vårt forskningsområde. De flesta studenter känner sig tryggare i att använda en mer strukturerad intervjuform. Den mest använda formen är en semistrukturerad intervjuform. Under sådana intervjuer är samtalet inriktat på bestämda ämnen som forskaren valt ut i förväg (Dalen, 2004, s.31). Anledningen till att vi valde ovanstående intervjumetod var att vi ville att alla informanter skulle svara på samma frågor, därefter önskar vi se om svaren liknar varandra eller skiljer sig åt. 5.2 Universitet X Det universitet vi har studerat är ett stort universitet i södra Sverige. Universitetet har ett tiotal fakulteter. Varje fakultet innefattar ett antal institutioner. Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Enligt högskolelagen skall styrelsen ha kontroll över universitetets alla angelägenheter och svara för att dess uppgifter utförs. Vi har presenterat universitet X:s riktlinjer för studie- och karriärvägledare och beskriver dessa i bilaga 1. Dessa är viktiga för vår uppsats men av utrymmesskäl presenterar vi dess fakta som en bilaga. 5.2.1 Urval av intervjupersoner Vi har valt att begränsa oss till fyra djupintervjuer, med studievägledare verksamma inom ett universitet i södra Sverige. De är verksamma på olika institutioner samt fakulteter och inte på det centrala vägledningscentrat som finns inom universitetet. Varför vi har valt att studera vägledningen på de olika institutionerna är för att vi tror att det är där det råder störst skillnad i arbetssätt. Vi har använt oss av ett strategiskt urval vilket innebär att vi medvetet väljer vilka informanter som anses vara mest lämpade att delta i undersökningen (Larsen, 2009, s. 78). 30

Intervjupersonerna har valts ut efter kriterierna att de arbetar med studievägledning på universitet och att två vägledare ska ha examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet samt två vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vi kontaktade en studievägledare som är samordnare för alla studievägledare inom universitetet. Med hennes hjälp valde vi ut de studievägledare vi intervjuade. Vi har medvetet valt ut våra intervjupersoner, som arbetar inom fakulteten eller institutionen inom universitetet. Två studievägledare med studie- och yrkesvägledarutbildning samt två vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vi har gjort detta strategiska urval på grund av att vi ska kunna uppnå syftet och besvara frågeställningarna i vårt examensarbete. 5.3 Datainsamling, bearbetning och analysmetod De dokument vi använt oss av för att få en inblick i hur studievägledarna arbetar på universitetet är en policy eller en riktlinje för hur studie och karriärvägledare ska arbeta inom universitet X samt handlingsplaner för studie- och karriärvägledning. Vi har båda deltagit i alla intervjuerna då vi tror att vi får ut mest, på grund av att en hel del information inte kan ses eller höras efteråt. Nyanser i utseende, gester, leenden, tonfall m.m. uppmärksammas när man intervjuar (Trost, 2005, s. 58). Eftersom vi har kontaktat våra intervjupersoner per telefon för att fråga om de vill delta i vår studie så har vi inte fått något bortfall. Det är även en fördel för oss att kunna ställa följdfrågor vid intervjun och få be att eventuellt återkomma vid ytterligare fler frågor. Vi har ställt samman ett intervjuformulär med färdigformulerade frågor, detta för att få en struktur vid intervjuerna (Larsen, 2009, s. 84), se bilaga 3. Den första kontakten med våra intervjupersoner skedde via telefon och vi frågade om de önskade ställa upp på en intervju. De intervjupersoner som svarade ja, bokade vi in för ett intervjutillfälle som passade. Därefter bekräftade vi intervjun med ett informationsbrev på mejlen. Vi utförde intervjuerna på studievägledarnas arbetsplatser. Vi valde att spela in våra samtal med en diktafon för att kunna koncentrera oss på det informanterna berättade. Våra intervjuer har tagit cirka sextio minuter. Vi har analyserat våra kvalitativa intervjuer genom att först transkribera 31