Kapitalförvaltningens kvartalsrapport



Relevanta dokument
Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar juli 2015

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport 2012:1

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport 2012:4

Månadskommentar november 2015

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport 2012:3

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport 2012:2

Månadskommentar Augusti 2015

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Marknadskommentar Q3 2015

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar augusti 2016

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport. kvartalsrapport

Månadskommentar juli 2016

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Danske Fonder Sverige Fokus

Koncernbanken Delår mars 2017

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Swedbank Investeringsstrategi

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015

Makroanalys okt-dec 2012

Portföljförvaltning Försäkring

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Kvartalsrapport 2017 Q3 1. Kapitalförvaltningens Kvartalsrapport

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Makrokommentar. April 2017

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Oktober Med vänlig hälsning Enter Fonder AB.

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Kvartalsrapport 2018 Q1. Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Kvartalsrapport 2018 Q1. Kapitalförvaltningens kvartalsrapport Q1 2018

Makrokommentar. November 2016

Enter Return A Månadsrapport september 2019

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 mars 2019

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Enter Return A Månadsrapport februari 2019

Inledning om penningpolitiken

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Kvartalsrapport 2018 Q2. Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

0,2% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 52,8%

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Marknadskommentarer Bilaga 1

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

Månadsrapport augusti 2012

Kvartalsrapport 2018 Q3. Kapitalförvaltningens kvartalsrapport Q3 2018

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Kvartalsrapport 2017 Q3

Räntekonsortiet. Avkastningsmål och investeringspolicy. Ansvarsfulla investeringar. Kapitalförvaltningens tjänster

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

Startdatum Jämförelseindex -3,1% Rådgivare 52,8%

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

IKC Sverige

Investment Management

FlexLiv Överskottslikviditet

Månadskommentar april 2016

-4,6% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 56,3%

1 Halvårsrapport januari juni Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 144 mdkr per HALVÅRSRAPPORT.

Makrokommentar. November 2013

Transkript:

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport Q2 2013

Innehåll Andra kvartalet 2013 3 Ekonomiska läget 4 Aktiemarknaden 7 Räntemarknaden 8 Räntekonsortiet 10 Företagsobligationskonsortiet 12 Aktiekonsortiet Sverige 14 Aktiekonsortiet Spiran 16 Aktieindexkonsortiet Sverige 18 Aktieindexkonsortiet utland 20 Definitioner 22

kvartalsrapport 2013:Q2 3 2013-07-15 Till andelsägarna i Kammarkollegiets konsortier Andra kvartalet 2013 Under det senaste kvartalet, men framför allt sedan slutet av maj, har vi upplevt en ovanlig företeelse på de finansiella marknaderna, nämligen fallande förmögenhetsvärden för både aktie- och räntemarknaderna. Börsen är (inklusive utdelningar) i princip oförändrad under kvartalet samtidigt som obligationsägare fått uppleva förmögenhetsfall. Totalt sett betyder det att aktier givit en bättre avkastning än traditionella ränteplaceringar både under första halvåret och även under andra kvartalet. Vi har haft en övervikt av aktieplaceringar under hela året, vilket gynnat våra allokeringskunder. Trots den osäkra makroekonomiska världen är vår bedömning att aktiemarknaden kommer att generera en högre avkastning än räntemarknaden fram till nyåret. Vi kan inte längre påstå att aktier är lågt värderade utan snarare normalt och som kan sägas motsvara en långsiktig genomsnittlig värdering. Däremot är obligationer dyra värderingsmässigt. Samtidigt är den förväntade direktavkastningen på aktier avsevärt högre än marknadsräntan för statsobligationer det vill säga alternativa placeringar till aktier ter sig mindre intressant. Vår hållning är dock försiktig eftersom det finns uppenbara risker i form av besvikelser kring världskonjunktur och centralbankers hantering av sina balansräkningar. Vår högst preliminära bedömning är att varje andel i Aktiekonsortiet Sverige väntas ge 191 kronor i utdelning, Aktiekonsortiet Spiran väntas ge 196 kronor i utdelning, Aktieindexkonsortiet Sverige väntas ge 4,80 kronor i utdelning, Aktiekonsortiet utland väntas ge 117 kronor och Räntekonsortiet väntas ge 4,30 i utdelning. Det nystartade Företagsobligationskonsortiet väntas ge 17,40 i utdelning. Vår kapitalmarknadsdag går av stapeln fredag den 6:e september, där vi ser fram emot att träffa er alla. Vi har laddat med intressanta talare, bland annat den internationellt mycket kände och uppskattade Hans Rosling. Alla vi på kapitalförvaltningen önskar våra kunder en riktigt varm och avkopplande sommar. Leif Hässel I månadsskiftet maj/juni startade vi ett nytt konsortium Företagsobligationskonsortiet som placerar i nordiska kreditvärdiga bolag med fokus på stora och medelstora svenska börsbolag. Lägsta tillåtna rating är BB det vill säga en god kreditvärdighet samtidigt som exponering mot enskild emittent kommer att vara begränsad. Syftet är att skapa en god avkastning via en högre grad av kreditrisk än till exempel för räntekonsortiet. Det är vår bestämda uppfattning att företagsobligationskonsortiet ska ses som ett tillgångsslag som ligger mellan aktier och traditionella ränteplaceringar. Det är ett tillgångsslag som bidrar till att diversifiera risk i en portfölj. Ta gärna kontakt med undertecknad eller din kundansvarige för ytterligare information.

4 kvartalsrapport 2013:Q2 Ekonomiska läget I kvartalskommentaren för det första kvartalet lyfte vi fram att det var viktigt att den osäkerhet som började sprida sig om världskonjunkturen inte skulle få fäste under andra kvartalet då det kunde påverka viktiga affärsbeslut för resten av året. Lyckligtvis kan vi konstatera att inkommande statistik för ledande indikatorer i form av inköpschefindex, konsumentförtroende och arbetsmarknadsstatistik har förbättrats under maj och juni och utsikterna för ett bättre andra halvår är intakt. Rapporterna för andra kvartalet blir därför mycket intressanta inte minst för de konjunkturkänsliga industriföretagen som förväntas en bättre utveckling under andra halvåret. Diagram, Inköpschefsindex för USA, Kina, euroområdet och Sverige Diagram, Konjunkturinstitutet, ekonomiskt sentiment svensk ekonomi Statistiken för andra kvartalet visar på att konjunkturen i USA fortsätter att förbättras. Det är positivt att Europa nu rör sig i rätt riktning. Det gör även Japan starkt uppbackade av en mycket stimulativ penningpolitik och där regeringen förväntas lägga fram förslag på strukturreformer som skall förbättra ekonomins funktionssätt. Smolket i glädjebägaren kommer under det här kvartalet från Kina där inkommande statistik visar på att återhämtningen av ekonomin tappar momentum. Det har inneburit prognosjusteringar där konsensusförväntningarna närmar sig en tillväxt runt 7,5 procent i år mot tidigare förväntningar om ca 8 procent. Konjunkturläget i Sverige fortsätter att präglas av vad som händer med den globala konjunkturen vilket bland annat avspeglas i Konjunkturinstitutets månadsbarometrar och inköpschefsindex.

kvartalsrapport 2013:Q2 5 USA Den ekonomiska återhämtningen fortsätter i USA. Inkommande statistik för husmarknaden har visat på en förbättring under kvartalet. Även arbetsmarknaden fortsätter återhämta sig. Det är emellertid ingen större kraft i återhämtningen och de automatiska besparingar som slog till från och med mars fick en stor negativ effekt på tillväxten under första kvartalet, framförallt från försvaret och offentlig ekonomi. Precis som tidigare är det största hotet mot en mer stabil återhämtning den politiska låsningen som förhindrar långsiktiga beslut om spelregler för ekonomin. De ekonomer som följer USA tror fortsatt på en måttlig tillväxt om cirka 2 procent 2013. Centralbanken fortsätter att tillföra likviditet och det mesta talar för att det fortsätter i denna omfattning tills ekonomin vilar på en fastare grund. Om det ekonomiska läget fortsätter att förbättras kan det innebära minskade stimulanser redan mot slutet av året, vilket skapat en del oro på de finansiella marknaderna. Under det tredje kvartalet blir det intressant att följa om förbättringen på arbetsmarknaden och husmarknaden håller i sig. Även inköpschefsindex och effekter på BNP av besparingarna blir viktiga att följa. Diagram, BNP i USA, kvartalsutfall och prognos från OECD Europa Det mesta talar för en fortsatt svag tillväxt inom euroområdet de närmaste åren. Det är emellertid positivt i ett tillväxtperspektiv att ett antal länder får extra tid att nå sina budgetmål i utbyte mot strukturella reformer för att förbättra ekonomins funktionssätt. En svag global tillväxt ger ingen större draghjälp och alltför tuffa kortsiktiga åtstramningsprogram för att sanera statsfinanserna skulle slå hårt mot inhemsk tillväxt. Spanien fortsätter att kämpa i hård motvind men även Frankrike har fått respit att nå uppsatta mål. I Italien lyckades man till slut nå en kompromiss och bilda en ny regering. Efter en negativ tillväxt om -0,6 procent för euroområdet 2012 förutspås ytterligare ett år med negativ tillväxt 2013. De senaste månaderna har inköpschefsindex fortsatt att förbättras och det är viktigt att denna utveckling fortsätter under andra halvåret. Förhoppningsvis är vi inne i en process där saneringen av statsfinanser och det finansiella systemet fortgår utan att mer akuta komplikationer tillstöter. Statistik från Storbritannien har visat på en viss förbättring av konjunkturläget trots en stram finanspolitik. Diagram, BNP tillväxt i euroområdet och prognos

6 kvartalsrapport 2013:Q2 Emerging markets Under kvartalet har oron ökat för att tillväxten i Kina gått i stå. Trots att statistiken kommit in i stort sett som förväntat har tillväxtprognoserna justerats ner. Finansmarknaden och prognosmakare fokuserar allt mer på den komplexa uppgift som Kina står inför. Går det att ställa om ekonomin till mer konsumtionsdriven inhemsk tillväxt som ersättning för investeringar och nettoexport samtidigt som inflationen hålls tillbaka? Myndigheterna har vidtagit åtgärder för att undvika spekulation och en bubbla på bostadsmarknaden samtidigt som man försöker rensa upp i den finansiella sektorn för att undvika framtida kriser. Konsensusprognosen för 2013 ligger nu på en tillväxt runt 7,5 procent mot tidigare förväntningar om drygt 8 procent. Även andra tillväxtländer brottas med en tuff ekonomi där både Ryssland och Brasilien påverkats negativ av lägre råvarupriser och en svag global ekonomi. Diagram, Kina, BNP-tillväxt, utfall och prognos Sverige Det ekonomiska stämningsläget i Sverige är fortsatt relativ bra enligt Konjunkturinstitutets månadsbarometrar och inköpschefsindex. Inkommande statistik påverkas emellertid i stor utsträckning av vad som sker i världsekonomin. Om förbättringen vi sett globalt fortsätter talar det för starkare tillväxt också i Sverige. Den starka svenska kronan fortsätter att vara i fokus för svenska företag då den har en negativ påverkan på konkurrenskraften. De råvarubaserade näringar som till exempel skogs- och stålindustrin fortsätter att ha det tufft och lanserar åtgärdsprogram för att möta en svag global tillväxt och försämrad konkurrenskraft. Det blir därför mycket intressant att följa rapporterna för det andra kvartalet och se hur företagen ser på framtiden om konjunkturläget, lönsamheten och konkurrenskraften. Diagram, Sverige, hushållens och industrins konfidensindikatorer

kvartalsrapport 2013:Q2 7 Aktiemarknaden Aktiemarknaden i Sverige gav en negativ avkastning under andra kvartalet medan vårt utländska aktiekonsortieindex uppvisade positiv avkastning drivet av en stark börsutveckling i USA. Aktieindexkonsortiet utland har gett en avkastning om 13,1 procent sedan årsskiftet. Även våra svenska aktiekonsortier gett en bra avkastning där Aktiekonsortiet Sverige är upp 8,5 procent, Aktiekonsortiet Spiran 7,8 procent och Aktieindexkonsortiet Sverige 8,1 procent. Det är framförallt två sektorer som gått starkt under året på stockholmsbörsen. Den ena är finans med banker i spetsen och den andra teknologi där Ericsson haft en stark utveckling. För övriga sektorer har utvecklingen varit sämre än index för stockholmsbörsen. Diagram: Utveckling index för stockholmsbörsen (OMXSCAPGI), industriaktier, hälsovård, teleoperatörer, teknologi finans och banker för många företag har det varit ett fortsatt tufft kvartal även om det troligtvis varit lite bättre än första kvartalet. Förhoppningsvis kommer utsikterna för andra halvåret att vara mer positiva. Inkommande statistik visar på en förbättring av konjunkturen men det är ingen riktig fart på återhämtningen. Det scenario som är inprisat i aktiemarknaden är en förbättring av konjunkturen och företagens vinster under andra halvåret. Det mesta talar för att dessa förväntningar skall infrias även om osäkerheten om framtiden är stor. Vår bedömning är att industriaktier redan påverkats negativt av en svag återhämtning, vilket förklarar en sämre avkastning än stockholmsbörsens aktieindex så här långt. Osäkerheten om konjunkturläget är emellertid fortfarande mycket stor och svårbedömd. Någon form av en negativ chock för världsekonomin skulle slå hårt mot aktiemarknaden vid nuvarande värdering. Vi har dragit upp våra positioner något under kvartalet men fortsätter att ha relativt små positioner mot jämförelseindex för att hålla ner vår risk i portföljerna. Sammantaget är vår bedömning att stockholmsbörsen är rimligt värderad på egna meriter, det vill säga en värdering något under ett historiskt genomsnitt. Jämfört med andra tillgångslag är aktier attraktivt värderad. Det mesta talar därför för att den utveckling vi sett med en högre avkastning för aktier än räntor fortsätter framöver. Diagram: Avkastning för aktier och räntor I våra aktivt förvaltade portföljer har vi haft en neutral positionering i banker och Ericsson. Vår övervikt i industriaktier har gett det största negativa bidraget jämfört med index, likaså vår undervikt i SCA. En undervikt i medelstora och små företag har också gett ett negativ bidrag jämfört med index. Det största positiva bidraget har vi fått från vår övervikt i cykliska konsumentföretag där Nobia gett det största bidraget. Aktieindexkonsortiet Sverige har fortsatt att ge en avkastning i linje med jämförelseindex. Även Aktieindexkonsortiet utland fortsätter att ge indexnära avkastning. Snart stundar rapporter för det andra kvartalet och

8 kvartalsrapport 2013:Q2 Räntemarknaden Första halvåret är passerat och resultatet för Kammarkollegiets ränteförvaltning är gott. Samtliga ränteuppdrag har slagit sina jämförelseindex i år. Dock har den kraftiga ränteuppgången gjort att avkastningen har minskat. Marknadsräntan på den fyraåriga statsobligationen (SO-1051) steg under juni till 1,45 procent (+0,26) och räntan på den fyraåriga bostadsobligationen (Caisse-1579) steg till 2,27 procent (+0,40). Ränteskillnaden mellan dessa obligationer (bospreaden) ökade därmed till 82 räntepunkter (+14). Diagram: Femårig statsobligationsränta i Sverige, Italien och Spanien Diagram: Bostads- och statsobligation med förfall 2017 Oron för att den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, snart skall dra ned på sina tillgångsköp har fått räntor i hela världen att stiga. Ben Bernanke meddelade i slutet på månaden att FED kan tänkas dra ned på takten på sina obligationsköp senare i år och avsluta dem nästa år. Detta fick omedelbar effekt på räntemarknaden. Köpen som idag uppgår till 85 miljarder dollar i månaden har haft den effekten att de långa räntorna hållits nere. Tyvärr kan den kraftiga ränteuppgången på obligationer fördröja den ekonomiska återhämtningen eftersom det blir dyrare för skuldtyngda länder att finansiera sina underskott. Exempel på detta är Spanien och Italien där räntan stigit kraftigt. Reporäntan i Sverige ligger på 1 procent och den kommer att ligga kvar på den nivån ytterligare ett år om man får tro på Riksbankens prognos. Arbetslöshetens utveckling blir avgörande för när man börjar höja räntan. Den senaste siffran över arbetslösheten visade på en väsentligt lägre arbetslöshet. Om Riksbanken skulle sänka reporäntan på nästa möte samtidigt som arbetslösheten minskar så vore det ett trendbrott i deras agerande. Därför tror vi inte på någon sänkning. Den starka korrelationen mellan arbetslösheten och reporäntan framgår av följande diagram. Diagram: Arbetslöshet (höger axel med omvänd skala och röd linje) och reporäntan (vänster skala och blå linje)

kvartalsrapport 2013:Q2 9 De låga styrräntorna i USA och Euroland lär bestå under en lång tid. Centralbanken i USA har som mål att arbetslösheten skall komma ner till 6,5 procent innan man börjar höja styrräntan. Idag är arbetslösheten 7,6% procent. Det troliga är att man når 6,5 procent i mitten av 2015. Den europeiska centralbanken (ECB) kommer att lämna styrräntan oförändrad under lång tid framöver. Det finns inget inflationstryck i ekonomin och man vill inte knäcka återhämtningen genom att höja styrräntorna för tidigt. Diagram: Styrräntor i USA, Euroland och Sverige

10 kvartalsrapport 2013:Q2 Räntekonsortiet Aktiv förvaltning av svenska räntebärande placeringar. Den genomsnittsliga räntebindningstiden är cirka 2 år. Förmögenhet Totalt Förmögenhet 2013-06-28 (tkr) 4 777 727 Förmögenhet föregående månad (tkr) 4 811 900 Förmögenhet 2012-12-31 (tkr) 4 364 052 Andelar 2013-06-28 (antal) 37 505 822,6323 Andelsvärde inkl. utdelning 127,3930 Andelsvärde exkl. utdelning 124,9089 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) -0,41 (-0,37) 3 mån (%) 0,17 (0,10) Sedan årets start (%) 0,49 (0,21) Avkastning april - juni 2013 (%) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4 januari 2013 mars 2013 maj 2013 Portfölj Jämförelseindex

kvartalsrapport 2013:Q2 11 Nyckeltal sedan 2009-12-31 (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) 1,16 (1,17) Sharpkvot 0,97 (0,35) Informationskvot 2,73 Informationskvot 12-månaderstal 5,18 Tracking error (%) 0,26 Tracking error 12-månaderstal (%) 0,20 Duration 2,15 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde, kr SEB 4% 150617 #568 9,27 443 095 790 Lansforsakringar Hypotek 4% 160315 #508 7,89 377 113 430 Swedbank Hypotek 3.75% 150916 #183 6,12 292 194 867 Nordea Hypotek 3.25% 150617 #5520 5,64 269 548 910 Nordea Hypotek 4.5% 160615 #5527 5,56 265 658 380 Swedbank Hypotek 3.75% 160615 #184 4,17 199 263 645 Stadshypotek 6% 151216 #1577 4,15 198 338 583 SEB 3% 170621 #570 4,09 195 515 700 Swedish Covered Bond 4% 160921 #132 3,66 174 886 933 Swedish Covered Bond 4% 151118 #131* 3,54 169 136 100 Förfallostruktur

12 kvartalsrapport 2013:Q2 Företagsobligationskonsortiet Aktiv förvaltning av svenska företagsobligationer. Konsortiet startades 1 juni 2013. Den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 1,8 år. Förmögenhet Totalt Förmögenhet 2013-06-28 (tkr) 177 242 Förmögenhet föregående månad (tkr) 0 Förmögenhet 2012-12-31 (tkr) 0 Andelar 2013-06-28 (antal) 177 694,2593 Andelsvärde inkl. utdelning 997,4544 Andelsvärde exkl. utdelning 994,4927 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) -0,23 (-0,63) 3 mån (%) -0,23 (-0,63) Sedan årets start (%) -0,23 (-0,63) Avkastning april - juni 2013 (%) 0,2 0-0,2-0,4-0,6-0,8-1 maj 2013 Portfölj Jämförelseindex

kvartalsrapport 2013:Q2 13 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) 0,00 (1,54) Sharpkvo t 0,00 (-2,98) Informationskvot 0,00 Informationskvot 3-månaderstal 0,00 Tracking error (%) 0,97 Tracking error 3-månaderstal (%) 0,97 Duration 1,81 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde, kr Vasakronan 5.1% 140602 8,77 15 549 025 SEB 4.5% 160120 6,09 10 796 950 Volvofinans Bank 5.35% 150505 5,99 10 622 894 Landshypotek 4.5% 140218 5,84 10 354 250 Electrolux 2.875% 180326 5,62 9 962 564 Handelsbanken ADJ 221012 4,76 8 438 176 Sandvik 3.51% 151001 4,74 8 406 880 Lansforsakringar Bank FRN 180328 4,02 7 124 712 NCC Treasury 4.25% 160525 3,48 6 168 157 Volvo Treasury 5% 161208 3,09 5 474 661 Förfallostruktur

14 kvartalsrapport 2013:Q2 Aktiekonsortiet Sverige Aktiv förvaltning av svenska aktier. Konsortiets jämförelseindex utgörs av det vanligaste indexet på börsen som innehåller närmare 300 bolag. Förmögenhet Totalt Förmögenhet 2013-06-28 (tkr) 3 272 974 Förmögenhet föregående månad (tkr) 3 462 628 Förmögenhet 2012-12-31 (tkr) 3 048 287 Andelar 2013-06-28 (antal) 655 218,3129 Andelsvärde inkl. utdelning 4 995,6700 Andelsvärde exkl. utdelning 4 804,8570 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) -5,33 (-5,11) 3 mån (%) -1,18 (-1,12) Sedan årets start (%) 8,54 (9,05) Avkastning april - juni 2013 (%) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 januari 2013 mars 2013 maj 2013 Portfölj Jämförelseindex

kvartalsrapport 2013:Q2 15 Nyckeltal sedan 2009-12-31 (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) 15,14 (13,63) Sharpkvo t 0,44 (0,60) Informationskvot -0,77 Informationskvot 3-månaderstal -0,21 Tracking error (%) 2,07 Tracking error 3-månaderstal (%) 1,13 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde, kr Hennes & Mauritz B 9,37 306,435,344 Nordea Bank 7,73 252,838,875 Volvo B 7,04 230,241,094 LM Ericsson B 6,05 198,004,536 TeliaSonera 4,56 149,228,538 Swedbank A 4,29 140,289,285 SKF B 4,10 134,200,790 Handelsbanken A 3,71 121,303,135 ABB Ltd 3,68 120,407,471 SEB A 3,65 119,433,235 Branschfördelning

16 kvartalsrapport 2013:Q2 Aktiekonsortiet Spiran Aktiv förvaltning av svenska aktier baserad på Svenska kyrkans etiska placeringsregler, startades 1 mars 2012. Jämförelseindex utgörs av det vanligaste indexet på börsen justerad för Svenska kyrkans etiska placeringsregler. Förmögenhet Totalt Förmögenhet 2013-06-28 (tkr) 699 166 Förmögenhet föregående månad (tkr) 755 932 Förmögenhet 2012-12-31 (tkr) 635 014 Andelar 2013-06-28 (antal) 137 503,0774 Andelsvärde inkl. utdelning 5 084,7313 Andelsvärde exkl. utdelning 4 890,5852 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) -5,64 (-5,35) 3 mån (%) -1,49 (-1,30) Sedan årets start (%) 7,77 (8,78) Avkastning april - juni 2013 (%) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 januari 2013 mars 2013 maj 2013 Portfölj Jämförelseindex

kvartalsrapport 2013:Q2 17 Nyckeltal (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) 12,28 (11,89) Sharpkvo t 0,65 (0,73) Informationskvot -0,77 Informationskvot 3-månaderstal -0,55 Tracking error (%) 1,04 Tracking error 3-månaderstal (%) 1,28 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde, kr Hennes & Mauritz B 9,66 67,458,930 Nordea Bank 8,93 62,373,525 Volvo B 7,83 54,670,509 LM Ericsson B 7,02 49,035,599 Swedbank A 4,95 34,564,397 SKF B 4,54 31,693,825 SEB A 4,28 29,897,843 Handelsbanken A 4,25 29,660,187 ABB Ltd 4,13 28,823,289 Atlas Copco A 3,52 24,590,790 Branschfördelning

18 kvartalsrapport 2013:Q2 Aktieindexkonsortiet Sverige Passiv förvaltning av de 30 mest omsatta aktierna i en portfölj som helt följer börsens svängningar. Förmögenhet Totalt Förmögenhet 2013-06-28 (tkr) 2 050 238 Förmögenhet föregående månad (tkr) 2 167 104 Förmögenhet 2012-12-31 (tkr) 2 072 655 Andelar 2013-06-28 (antal) 16 291 373,8312 Andelsvärde inkl. utdelning 125,8481 Andelsvärde exkl. utdelning 120,9898 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) -5,39 (-5,39) 3 mån (%) -2,14 (-2,14) Sedan årets start (%) 8,09 (8,13) Avkastning april - juni 2013 (%) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 januari 2013 mars 2013 maj 2013 Portfölj Jämförelseindex

kvartalsrapport 2013:Q2 19 Nyckeltal sedan 2009-12-31 (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) 15,10 (14,90) Sharpkvo t 0,56 (0,59) Informationskvot -0,88 Informationskvot 3-månaderstal -5,07 Tracking error (%) 0,33 Tracking error 3-månaderstal (%) 0,00 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde, kr Hennes & Mauritz B 9,12 186,917,052 LM Ericsson B 9,02 184,831,388 Nordea Bank 8,68 177,951,600 Atlas Copco A 5,94 121,778,964 SEB A 4,72 96,765,168 Handelsbanken A 4,66 95,497,623 Volvo B 4,57 93,640,297 TeliaSonera 4,53 92,858,031 Svenska Cellulosa B 4,49 92,116,312 Swedbank A 4,48 91,787,532 Branschfördelning

20 kvartalsrapport 2013:Q2 Aktieindexkonsortiet utland Passiv förvaltning av globala aktier i en portfölj som helt följer världsindex för aktier. Förmögenhet Totalt Förmögenhet 2013-06-28 (tkr) 2 036 895 Förmögenhet föregående månad (tkr) 2 071 179 Förmögenhet 2012-12-31 (tkr) 1 756 624 Andelar 2013-06-28 (antal) 412 869,3237 Andelsvärde inkl. utdelning 4 933,5105 Andelsvärde exkl. utdelning 4 924,6496 Avkastning (jämförelseindex) 1 mån (%) -1,65 (-0,96) 3 mån (%) 4,24 (4,11) Sedan årets start (%) 13,08 (13,24) Avkastning april - juni 2013 (%) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 januari 2013 mars 2013 maj 2013 Portfölj Jämförelseindex

kvartalsrapport 2013:Q2 21 Största enskilda innehav Andel (%) Marknadsvärde, kr Handelsbanken Global Index Etisk Utd 99,96 2 035 975 966,35 Nyckeltal sedan 2011-12-31 (jämförelseindex) Standardavvikelse (%) 6,52 (5,81) Sharpkvo t 2,18 (2,45) Informationskvot -0,02 Informationskvot 3-månaderstal 0,21 Tracking error (%) 1,88 Tracking error 3-månaderstal (%) 2,93 Geografisk fördelning Nordamerika 58,50% Västeuropa exkl Sverige 25,80% Japan 8,50% Australien och Nya Zeeland 3,30% Asien exkl Japan 2,00% Sverige 1,50% Afrika och Mellanöstern 0,20%

22 kvartalsrapport 2013:Q2 Definitioner Alla nyckeltal är baserade på månadsdata för perioden. Avkastning & avkastning, jämförelseindex Portföljens respektive jämförelseindexets avkastning beräknas utifrån daglig data. Duration Ett sätt att mäta en obligations eller en portföljs genomsnittliga räntebindningstid. Duration är också ett vanligt riskmått för en obligation eller en portfölj. Duration är det mest använda måttet avseende ränterisk och anger vad som händer när alla marknadsräntor förändras lika mycket. Informationskvot Informationskvoten är ett mått på förvaltarens skicklighet i förhållande till risken. Ju högre kvot, desto bättre avkastning har konsortiet givit. Mäts som överavkastning i förhållande till Tracking error. Beräknas enligt olika metoder för aktie- och ränteportföljer. Sharpekvot & sharpekvot, jämförelseindex Är ett mått på riskjusterad avkastning och anger en portföljs (portföljens respektive jämförelseindexets) meravkastning i relation till standardavvikelsen. Den beräknas som kvoten av portföljens meravkastning över riskfri ränta och portföljens standardavvikelse. Standardavvikelse & standardavvikelse, jämförelseindex Visar hur mycket portföljens värde respektive jämförelseindexets värde har svängt kring dess medelvärde. Ju högre standardavvikelse desto högre risk. Tracking error Beskriver hur portföljens utveckling i förhållande till index har varierat historiskt. Måttet beräknas som standardavvikelsen för övereller underavkastningen mot jämförelseindex. Ju högre värde desto högre risk i förhållande till jämförelseindex.

Box 2218, 103 15 Stockholm Besök Birger Jarlsgatan 16 Telefon 08 700 08 00 Fax 08 20 49 69 www.kammarkollegiet.se