Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Relevanta dokument
Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Seminarium 4 (kap 16-17)

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Reflektioner från föregående vecka

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Kalkyleringens avvägning

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

» Industriell ekonomi

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

» Industriell ekonomi

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Uppgift: Självkostnad och ABC

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

De generella kalkylproblemen

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Företags- och Personalekonomi G88

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Kalkyler som beslutsunderlag

Reflektioner från föregående vecka

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Kalkyleringens avvägning

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Kostnads- och intäktsanalys

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen den 28 september 2011

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

» Industriell ekonomi

Företagsekonomi Facit övningsuppgifter bidragskalkylering

Allmänt om kalkylering

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

IEK 415 Industriell ekonomi

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16

Kostnads- och intäktsanalys

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

IEK415 Industriell ekonomi E

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation, Operations Management. Industriell ekonomi. M, E, TM, TD m.fl.

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13

15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Ansvarig lärare: Johan Holtström, tfn Besöker salen: Efter cirka två timmar

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Företags- och Personalekonomi G88

FÖRETAGSEKONOMI A/B 1.RESULTAT KAPITAL OCH KASSAFLÖDE

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Skärvad Olsson Kap 18

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Tonnquist Projektledning

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Transkript:

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1

Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet Behålla/lägga ner Produktval vid trång sektor Särintäkter Särkostnader = Täckningsbidrag 2

Stol och bord (2) Ett väldigt litet företag tillverkar under en vecka en trädgårdsstol och ett bord. Stol Bord Direkt material 100 kr 200 kr Direkt lön 200 kr 100 kr Hyran uppgår till 300 kronor per vecka. Företaget erbjuds 400 kronor för en extra stol och har ledig kapacitet. Ska erbjudandet accepteras? Vi antar att omkostnaderna fördelas i förhållande till direkt lön, vilket gav en tillverkningskostnad på 500 kronor per stol. 3

Bidragskalkyl övning Företaget Bea tillverkar bland annat produkten Beta, för vilken vi har följande uppgifter: Produkt Beta Övriga uppgifter Försäljningspris 700 kr/st Tillverkningsvolym 5 000 st Rörliga kostnader 500 kr/st Fasta särkostnader 900 tkr Pålägg för fasta 250 kr/st kostnader Resultat 50 kr/st Ska företaget behålla Beta eller lägga ner produkten? Låt oss anta att företaget valt att behålla Beta. Företaget får en förfrågan om 500 Beta där kunden är beredd att betala 600 kr/st. Företaget har kapacitet att tillverka den ytterligare volymen. Ska företaget anta erbjudandet, trots att Beta visar förlust vid ett pris på 700 kr/st? 4

Trång sektor övning AB Repos säljer två olika produkter, X och Y, och i budgeten för nästa år finns följande uppgifter: Produkt X Produkt Y Täckningsbidrag 40 kr/st 25 kr/st Vinst 2 kr/st 10 kr/st Åtgång av Butrovin 0,4 kg/st 0,2 kg/st Max försäljningsvolym 1 200 st 900 st Under det aktuella året är tillgången på Butrovin företagets "flaskhals", man räknar med att kunna använda 500 kg. Hur många av produkt X ska man tillverka och sälja för att maximera resultatet på kort sikt? 5

Alternativkostnad Det täckningsbidrag vi går miste om genom att välja ett visst alternativ Alternativkostnad övning Inom AB Sorion överväger man att använda en ledig lokal för att hyra ut lagringsutrymme. Man räknar med att få in 130 tkr per år i hyra och att uthyrningen orsakar extrakostnader för städning och administration på 40 tkr per år. Företagets produktionschef vill istället använda lokalen som extra lagerutrymme för företaget och hävdar att det extra utrymmet skulle ge rationellare produktion och sänka kostnaderna med 60 tkr/år. Ställ upp en alternativkostnadskalkyl för alternativet att hyra ut lokalen. 6

Tre kalkylmodeller Självkostnadskalkyl Bidragskalkyl Alternativkostnadskalkyl Intäkt Intäkt Intäkt särkostnad särkostnad särkostnad fördelade samkostnader alternativkostnad 7

Repetition, produktkalkyler i mån av tid Uppgift 1 För ett företag känner vi till följande: Försäljningsintäkter 25 000 tkr Rörliga kostnader 10 000 tkr Resultat före skatt 3 000 tkr Hur stor är säkerhetsmarginalen i procent? 8

Text till uppgift 2 och 3 Företaget ABC fördelar alla sina tillverkningsomkostnader, på totalt 1 500 tkr, efter antalet seriestarter. Dessa uppgår totalt till 125 stycken per år. För en av företagets produkter finns följande uppgifter Produkt X Antal seriestarter 60 Direkta kostnader 500 000 Tillverkat antal 2 000 Uppgift 2 Vad är tillverkningskostnaden per styck för Produkt X? Uppgift 3 Antag i den här frågan att företaget tillämpar en traditionell självkostnadskalkyl där påläggsbasen är direkta kostnader. Dessa uppgår för hela företaget till 2 000 kkr. Vad är i detta fall tillverkningskostnaden per styck för Produkt X? 9

Uppgift 4 Företaget Stilton har följande självkostnadskalkyl för en av sina produkter: Produktkalkyl (kr/st) Direkta kostnader 650 Pålägg för fasta kostnader 340 Självkostnad 990 Vinstpålägg 110 Försäljningspris 1 100 Företaget får en förfrågan om man är villig att sälja 5 000 enheter till ett pris av 900 kronor per styck. Att acceptera budet skulle dra med sig en fast engångskostnad på 1 500 kkr. Stilton har ledig kapacitet och tror inte att denna engångsförsäljning kommer att påverka den ordinarie försäljningen som uppgår till 80 000 enheter. Vad blir resultateffekten om Stilton accepterar budet? 10

Kortsvar: Uppgift 1: 20% Uppgift 2: 610 kr/st Uppgift 3: 438 kr/st Uppgift 4: 250 tkr 11