Antinutritionella substanser i proteinfoder - en inventering Finansiering: Jordbruksverket Anne-Charlotte Olsson 100% ekologiskt foder till slaktgrisar? Finansiering: Jordbruksverket Delprojekt 1 Delprojekt 2 Delprojekt 3 av värmebehandling alternativt stöpning på antinutritionella faktorer i proteinfodermedel Fortsatta provodlingar av sojabönor i södra Sverige (Fredrik Fogelberg, JTI, Uppsala) Foderförsök med 100 % ekologiska foderblandningar med respektive utan soja ( producent - egna blandningar) Varför försök med foder vid Lantbrukets Byggnadsteknik? Förbättrad proteinkvalitet genom foderteknik (värmebehandling, stöpning)? Samarbete sedan länge med Lunds Universitet kring trypsininhibitorer och lektiner (tarmmognad vid avvänjning) 1
Antinutritionella faktorer (ANF) Definition Funktion Kemiska substanser som försämrar smaklighet, smältbarhet, tillväxt, fertilitet eller hälsa Växtens försvar mot angrepp Uppdelning Värmekänsliga kontra värmestabila Proteas-inhibitorer Proteas-inhibitorer t ex trypsin-inhibitorer Proteaser är enzymer inblandade i nedbrytningen av protein. Inhibitorn sätter sig på trypsin och blockerar. Protein bryts inte ner och CCK (cholecystokinin) signalerar om ökad trypsin-utsöndring. Förluster av endogent metionin och cystin. Förstoring av bl a bukspottskörteln. Värmebehandling Proteas-inhibitorer- illustration Källa: Wikipedia 2
Lektiner Lektiner kallas också phytohemagglutinin (PHA) Lektiner är proteiner som skyddar växten från skadeinsekter, svampar m m. Agglutinerar röda blodkroppar in vitro. Lektiner binder till sockermolekyler på cellmembran. Binder till tarmvilli och kan orsaka skador på tarmen, förändra immunfunktionen i tarmen och förstöra skyddet mot mikroorganismer. Värmebehandling Stomach Proximal Distal 1h 12h 72h Tissue binding of PHA was evaluated by immunohistochemical analysis by using a rabbit antiserum against Phaseolus Vulgaris Agglutinin (E+L) as a primary antibody, and goat anti-rabbit HRP-conjugated antibodies as a secondary. Diaminobenzidin was used as substrate for conjugated enzyme (brown color). Finally, the sections were counter-stained with hematoxylin (blue color) Källa: Björn Weström Tanniner Tanniner är polyfenoler med protein-bindande kapacitet. Beska och sammandragande smakgarvsyror, som binder till proteiner. Ett skydd för att göra växten svårsmält och illasmakande, främst för insekter. Försämrad smaklighet och lägre smältbarhet hos proteiner. Växtförädling, skalning (Värmestabila) 3
Glykosinolater Glykosinolater är glykosider (sockerart + annan substans (innehåller svavel). Finns i kål- och senapsväxter. Glukosinolaterna kan ge upphov till giftiga spaltprodukter som goitrin, nitriler, cyanater och tiocyanater. Goitrin hindrar produktionen av sköldkörtelhormonet tyroxin, och tiocyanater hämmar sköldkörtelns jodupptag. Sköldkörtelförstoring. Växtförädling Saponiner Saponiner är glykosider (sockerart + annan substans). Ger skummande lösningar när de löses i vatten. Ger en kärv smak. Påverkar tunntarmens permeabilitet negativt. Binder till kolesterol. (Tillsätt kolesterol) Analys av antinutritionella faktorer (ANF) 9 st proteinfodermedel 3 st behandlingar - Svenskodlade sojabönor (OAC VISION) - mald rå -Ärter(Faust, fodersort med hög avkastning, tidig mognad) - Lupin (Bora, blå lupin (tidig mognad), förgrenad (konkurrens-kraftigare mot ogräs) - Åkerböna (Paloma, vitblommig med hög avkastning och låg tanninhalt) - Vicker (Candy) - Brun böna (Stella) - Kallpressad raps (blandning av hybridsorter) - Amaranth (sort okänd) - Quinoa (sort okänd) - mald och värmebehandlad - mald och stöpt 4
Resultat- trypsininhibitorer 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Resultat- lektiner 300 250 200 150 100 50 0 Resultat- tanniner 25.0 20.0 15.0 10.0 5.0 0.0 5
Resultat- saponiner Stora problem med att extrahera ut saponinerna ur råvaruproverna Inga tillförlitliga resultat Jämförda foderblandningar Foder A (soja) Foder B (åkerböna + ärt + raps) Råprotein, g per kg foder 171 171 MJ ME per kg foder 12,3 12,2 MJ NE per kg foder 9,00 8,97 Sis lysin, g per MJ NE 0,791 0,794 Sis metionin, g per MJ NE 0,245 0,241 Sis metionin+cystin, g per MJ NE 0,554 0,537 Sis treonin, g per MJ NE 0,554 0,556 Jämförda foderblandningar Foder A Foder B Soja 16,7 - Rapskaka - 18,0 Ärtor - 10,2 Åkerbönor - 15,0 Havre 25,6 14,4 Korn 55,4 40,5 Annat 2,3 1,9 6
Produktionsresultat Foder A (soja) Foder B (åkerböna+ärt+raps) Sign Antal boxar 7 8 Antal grisar 28 32 Vikt vid insättning, kg 42,8 42,7 e s Slaktvikt (SV), kg 84,6 83,3 e s Lev vikt vid slakt, kg 111,3 110,8 Lev vikt vid slakt, kg (SV x 1,32) 111,7 110,0 e s Slaktutbyte, % 76,1 75,2 e s Daglig viktökning, g/ gris, dag 842 810 + Foderomvandling, MJ ME/ kg tillväxt 38,1 39,6 e s Foderomvandling, MJ NE/ kg tillväxt 28,6 29,6 e s Köttprocent 58,3 58,4 e s Slutsatser Svensk foderblandning med åkerböna, ärter och kallpressad raps visade produktionsresultat i nivå med foderblandning med soja Optimeringen av fodret viktig och en balansakt ANF kan ha negativ påverkan i foderblandningar i vilka proteinråvarorna inte värmebehandlats Slaktutbytet (slaktgrisproduktion) en viktig parameter i diskussionen om effekten av ANF Foto: Ulla-Lena Boström 7