Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland
Samverkansprojekt Annas led 2011-2012 Annas led är ett samverkansprojekt mellan kommunerna i Halland och Region Halland för en trygg och säker demensvård i Halland. Mål: Att utarbeta en övergripande modell, för hur arbetet och samarbetet kring demensvården skall fungera. Modellen fastställdes 2012-04-13. Ladda ner modellen: www.regionhalland.se/annasled Vision Annas led: Anna befinner sig på Hallandsleden, den kända vandrings- leden genom Halland. På sin vandring vid kontakterna inom vården och omsorgen, kan hon känna sig trygg och säker, oavsett var hon väljer att gå.
Regional Samverkan 2011 Bakgrund April, Regional demensnätverksträff för kontaktpersoner i demensvården. Falkenbergs kommun var på gång att införa registret sommaren 2011. September, Beslut: Alla kommunerna i Halland ska införa BPSD-registret genom en regional samverkan, styrgrupp Annas led. Oktober, Workshop BPSD-registret Eva Granvik, BPSD-registret Goda exempel Falkenberg, Kungsbacka
avsnitt 3.7. Lars känner inte igen Anna BPSD-Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom Efter ett tag blir hemsituationen svårare för Lars. Anna tar inte längre några initiativ till att sköta sin hygien. Vid varje duschtillfälle uppstår en konflikt mellan Lars och Anna. Lena försöker hjälpa till men inte heller hon lyckas. Lars tar då kontakt med demenssamordnaren i kommunen för att få råd och stöd. Hon och biståndshandläggaren besöker Lars och Anna. Anna får därefter hemtjänst i form av personlig omvårdnad, vilket avlastar Lars. Efter ytterligare en tid börjar Anna bli rastlös, får svårt att sova och ser saker som inte andra ser. Lars diskuterar situationen med demenssamordnaren som kontaktar kommunens resursteam inom demens. Anna och Lars erbjuds ett hembesök och tillsammans med Annas kontaktman och sjuksköterska görs en strukturerad bedömning av Annas situation. De kommer fram till att Anna ska få prova massage och musik. Med många små åtgärder blir Anna efter ett tag lugnare och vardagen blir enklare.
Avsnitt 3.7 Vem gör vad när Anna har BPSD-problematik?
Regional samverkan 2012 Deltagare Halländska kommunerna, Minnesmottagning Apotekare fokus äldre och läkemedel Projektledare i varje kommun ansvar för införandet i sin kommun. Regional utbildning för BPSD-administratörer januari, februari och oktober. Nätverksträff för administratörer, maj (halvdag) Erfarenhetsutbyte, inspiration Sigrid, Maggie, BPSD-registret Cecilia, neuropsykiatriska teamet på minneskliniken Nätverksträff, oktober (heldag) Erfarenhetsutbyte, inspiration Föreläsning Läkemedel kopplat till BPSD-symtom, Apotekare Föreläsning Salutogen personcentrerad vård och omsorg Hanna Falk, leg.ssk Fil dr
Tips på rutiner och arbetssätt Hur används registret i er kommun? Vår kommun har som mål att alla personer med demenssjukdom ska registreras. Vi väljer att registrera de personer som har BPSD-problematik. Demensteamet i kommunen är BPSD-administratörer och utför registreringarna. Vårt mål att det ska finnas en BPSD-administratör på varje enhet på äldreboendet. Tankar att demensteamet är administratörer för hemtjänsten. Hur sprids kunskapen om registret i er organisation? Visa film för personal och använda webb-utbildning. Information på intranätet. Ta vara på de tillfällen som finns vid t.ex. kvalitetsforum/personalmöten. Sätta upp anslag: Här arbetar vi med BPSD-registret Visa film på anhörigträffar, rutin att berätta om registret vid inflyttning.
Tips rutiner och arbetssätt Vilka professioner bör vara med vid registrering? BPSD-administratör, kontaktman, sjusköterska involverad, enhetschef involverad. Team-arbete, leder ofta till att man får samma tänk och att man talar samma språk. Det är viktigt att chefen är insatt i hur man skall arbeta och kan stötta personalen i detta. Hur följs åtgärder och bemötandeplan upp? Att använda signeringslista eller skriva ett PDSA-hjul kan underlätta. Kontaktmannens ansvar. Utvärdering vid team träffar/informationsmöte där olika professioner deltar. Då kan man ta upp vad som kommit fram vid BPSD-registrering och Senior Alert.
Goda exempel Halland Problem: Åtgärder: Resultat: Anna var överviktig och hade problemet att inte kunna låta bli mat. Personalen serverade färre måltider och istället gav frukt emellan måltiderna. Serverade maten på mindre tallrikar, men ändå la man på mycket mat så att det såg ut som om hon fick mycket mat. Hela personalgruppen var med i förändringen. Anna gick ner 4-5 kg på kort tid. Problem: Åtgärder: Resultat: Lars har mycket hög integritet, klarade sin ADL-självständigt och kunde sköta sig själv. Han råkade falla och skada sig vilket medförde att han behövde hjälp. Hjälpen ledde till att personalen ibland kom för nära och Lars reagerade med aggressivitet och oro. Personalen fick handledning av en SSK som arbetade inom LSS med tips hur de kunde agera för att inte hota eller kränka hans integritet. Ex att inte se Lars rakt in i ögonen, utan istället vända blicken lite åt sidan. Lars blev så småningom lugn och trygg samtidigt som aggressiviteten minskade och slutligen försvann. Den första skattningen visade 57p och den uppföljande 27p.
Goda exempel Halland Problem: Åtgärder: Resultat: Anna var orolig på eftermiddagen. En personal erbjuder Anna att vila efter middagen och följer henne till hennes rum. Personalen drar ner rullgardinen för fönstret och låter Anna sova i ca en timme. Resultatet blir att Anna är lugnare på eftermiddagen. Personalen ser att struktur och att all personal gör likadant skapar struktur för Anna. Problem: Åtgärder: Resultat: Lars var en person som drog sig undan, han kände sig trygg i sängen. Kontaktpersonen hade svårt att få ut information om hur man skulle arbeta i gruppen. Genom registreringen fick hon mandat att säga hur de skulle göra och förtydliga arbetssättet. Det handlade om små detaljer, ögon- och kroppskontakt, att de såg honom. Det var vissa ord som triggade hans beteende. Lars livskvalitet förbättrades och arbetsgruppen fick bättre kontakt med Lars.
Tack! från Halland