Vägval för socialtjänsten

Vägval för socialtjänsten UNDERLAG FÖR OMVÄRLDSANALYS Vägval för socialtjänsten

Vägval för socialtjänsten UNDERLAG FÖR OMVÄRLDSANALYS

Upplysningar om innehållet: Per Albinsson, per.albinsson@skl.se, 0708-342 604 Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN/Beställningsnummer: 978-91-7164-814-3 Vägval för socialtjänsten

Förord Kraven är stora på kommunernas socialtjänst när det gäller att anpassa sig till en föränderlig omvärld. Det är önskvärt att kommunerna får möjlighet att i ett tidigt skede förbereda sig inför de utmaningar som väntar. Små kommuner har ofta mycket begränsade möjligheter att själva göra en analys av de förändringar som kommer att påverka dem. Beslut inom EU och de samhällsförändringar som sker nationellt får återverkningar regionalt och lokalt. Kommunerna har efterfrågat stöd i att se hur dessa förändringar och sammanhang ser ut och hur de kan komma att påverka dem. En analys av förändringar i omvärlden kan också ställa krav på nya former av arbetsmetoder, organisation och kommunikation. En insikt som redan Olaus Petri (1493-1552) formulerade: Vi ska göra vad rätt och klokt är, inte vad vant är. Inom ramen för arbetet med att utveckla regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård har ett nationellt nätverk etablerats med representanter från samtliga län/regioner. Det var i detta nätverk som tanken på ett gemensamt material rörande omvärldsanalys för socialtjänsten växte fram. Utgångspunkten för vårt arbete har varit SKL:s material Vägval för framtiden utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2020. I det beskrivs tretton trender som påverkar kommunerna. De flesta av de beskrivna trenderna är relevanta för socialtjänstens område. I flera län har det framkommit önskemål från de kommunala verksamheterna om att det skulle vara bra med ett material som kan användas i den egna verksamhetens omvärldsanalys. Under vår arbetsprocess har flera olika grupper nämnts som potentiella användare: kommunala nämnder, ledningsgrupper, personalgrupper, länsövergripande samverkansgrupper och nätverk, brukarorganisationer och nationella nätverk. Två workshoppar med sexton deltagare har genomförts och en skrivargrupp bestående av Monika Agnedal, Sörmland, Lars Bergstrand, Jönköping, Peter Andrén, Jämtland och undertecknad Per Albinsson har sammanställt allt material. Särskilda bidrag har också gjorts av Johanna Forssell, Östergötland och Ulrika Ekebro, Västernorrland. Vi vill tacka alla medverkande, som med sedvanligt stort engagemang har gett värdefulla bidrag i vår diskussion. Ett särskilt tack vill vi rikta till Lars Bergstrand, som under den mest hektiska arbetsperioden var den som oftast höll i pennan. Sabina Wikgren Orstam Sektionschef Sektionen för vård och socialtjänst, SKL Per Albinsson Projektledare Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling, SKL Vägval för socialtjänsten 1

Innehåll Övergripande drivkrafter för samhällsutvecklingen... 3 Globaliseringen... 3 Värderingsförändringar... 3 Demografi... 3 Klimatförändringar... 4 Ny teknik... 4 Trender och utmaningar... 5 Medborgarnas förväntningar... 6 Utmaningar för socialtjänsten... 6 Dyrare tjänster och billigare varor... 8 Utmaningar för socialtjänsten... 9 Tänka globalt och agera lokalt... 10 Utmaningar för socialtjänsten... 10 Ny teknik möjligheter och utmaningar... 12 Utmaningar för socialtjänsten... 13 Nya kommunikationsmönster... 14 Utmaningar för socialtjänsten... 15 Polariserat samhälle... 16 Utmaningar för socialtjänsten... 18 Ny kunskap... 20 Utmaningar för socialtjänsten... 21 Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden... 24 Utmaningar för socialtjänsten... 25 Stora behov uppkommer samtidigt... 26 Utmaningar för socialtjänsten... 27 En ökad rörlighet och storstadens dragningskraft... 28 Utmaningar för socialtjänsten... 29 Allt fler beslut fattas av andra och av individen... 30 Utmaningar för socialtjänsten... 31 Rätt underlag möjliggör enkla beslut... 32 Utmaningar för socialtjänsten... 33 Nya krav på ledarskapet... 34 Utmaningar för socialtjänsten... 35 Här finns fakta om din kommun och ditt län/din region... 36 Vägval för socialtjänsten 2

Övergripande drivkrafter för samhällsutvecklingen Globaliseringen Med globalisering menas handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare begrepp som kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Den kraftigt tilltagande globaliseringen är en konsekvens av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av ny teknologi och politiska beslut. 1 Globaliseringen kan knyta människor närmare varandra både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Men global utveckling kan också öka segregering och skillnader mellan olika grupper. Av globaliseringen kan också följa ökad ekonomisk tillväxt, minskad fattigdom i utvecklingsländer, flytt av tillverkningen av standardiserade varor till länder med låga produktionskostnader och en kraftig ökning av resor och transporter. Värderingsförändringar Värderingsförändringar brukar främst knytas till att nya generationer tar över efter äldre generationer. Globaliseringen och en ny kommunikationsteknologi har dock inneburit att idéer, kunskap och trender i dag får snabbare spridning och når fler människor globalt än tidigare. Därför beror värderingsförändringar i hög grad på att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det innebär att de individuella variationerna i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka, men också att de globala variationerna kollektivt sett tenderar att bli mindre. Demografi Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av hur de demografiska kurvorna ser ut i statistiken, ofta illustrerade som olika pucklar. Relativt fler personer i förvärvsaktiv ålder påverkar ekonomin positivt, i betydelsen ökad möjlig produktion av varor och tjänster, medan en stor andel barn och äldre kortsiktigt kan vara till nackdel för ett lands ekonomi. Invandring bidrar vanligen till att föryngra ett lands befolkning. 1 Källa: Regeringskansliets webbplats; Globaliseringsrådets definition av begreppet Vägval för socialtjänsten 3

Befolkningen i Sverige och flertalet andra länder i västvärlden blir allt äldre. Fler pensionärer sätter press på såväl sjukvården som de sociala försäkringssystemen. I Sverige är ett generationsskifte på arbetsmarknaden på gång då den antalsmässigt stora fyrtiotalistgenerationen ska ersättas av yngre personer. Inom ramen för demografiska drivkrafter förekommer flyttströmmar såväl inom som mellan länder. Av särskild betydelse är den unga befolkningens flyttströmmar mot de större städerna samt mot högskole- och universitetsstäder. Denna utveckling medför att små kommuner utanför storstadsregionerna ofta minskar befolkningsmässigt. Klimatförändringar En i stort sett enig forskarkår anser att klimatförändringen är ett faktum som människor över hela världen måste förhålla sig till. Genom att använda fossila bränslen släpper vi ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten, och som i förlängningen gör planeten varmare. Konsekvenserna är översvämningar, torka, smälta glaciärer och nya sjukdomar. Allt fler är medvetna om detta problem och att vi behöver utveckla ny teknik för att minska utsläppen och i vissa avseenden även förändra våra beteenden och livsstilar, till exempel genom färre flygresor, minskad konsumtion av kött och förändring av konsumtionen från fysiska varor till tjänster och immateriella varor. Länder med kunskap och framförhållning kan dra ekonomisk fördel av utvecklingen genom att exportera miljöteknik och miljökompetens. Ny teknik Det svåra för omvärldsbevakare är inte att sia om vad som är på gång inom teknikområdet, utan att förstå hur nya tekniska och vetenskapliga landvinningar konkret kan komma att påverka människors beteenden. Påverkan kan ske direkt via nya uppfinningar etcetera, men även indirekt via olika förutsättningar för att öka produktiviteten i olika branscher något som kan förändra prisrelationen mellan varor och tjänster. Särskilt framsteg inom informations- och kommunikationsteknologin brukar ha stor inverkan på vårt sätt att leva och på de värderingar vi har. Nya uppfinningar inom detta område har ofta inneburit krav på nya färdigheter och kunskaper som inte har behövts tidigare, samtidigt som annan kunskap har blivit föråldrad. Vägval för socialtjänsten 4

Trender och utmaningar Utifrån de övergripande drivkrafterna har vi identifierat tretton trender som bedöms vara av särskild vikt för socialtjänsten. Trenderna har olika betydelse och påverkanskraft på kort och lång sikt. I de kommande avsnitten redovisas först trenderna på en mer generell nivå och därefter redovisas några tankar kring på vilka sätt trenderna kan utgöra utmaningar för den kommunala socialtjänsten. Exempel på frågor som kan ligga till grund för er diskussion om och analys av hur trenderna kan utgöra utmaningar för er verksamhet är: Var sker förändringarna? Vad betyder de för vår verksamhet? Varför ska vi ta hänsyn till dem? Hur ska vi hantera denna utmaning? När ska vi agera? Vem/Vilka ska göra vad? Någon som inte missade dessa sex dimensioner var Rudyard Kipling (som även skrev Djungelboken). Hans lilla poem kan i dag lika gärna handla om arbetet i en lärande organisation: I keep six honest serving-men (They taught me all I knew) Their names are What and Why and When And How and Where and Who I send them over land and sea, I send them east and west: But after they have worked for me, I give them all a rest. Ur novellen The Elephant's Child (1902) Lycka till med er omvärldsanalys! Vägval för socialtjänsten 5

Medborgarnas förväntningar I Sverige präglas individens värderingar av en önskan om individuell frihet, samtidigt som han eller hon ser ett behov av kollektivt ansvarstagande. En stor andel av befolkningen har en kulturell bakgrund från andra länder andra behov och förväntningar ställer nya och större krav. En åldrande befolkning och andra ålderspucklar sätter en ökad press på kommunernas ekonomi. I takt med generationsskiften och ökad levnadsstandard ställer människor också allt högre krav på samhällets välfärdstjänster. Fyrtiotalistgenerationen har satt ett stort avtryck på samhället. Den har genom sin maktposition inom framför allt politiken, den offentliga sektorn och medierna påverkat såväl sättet att tänka som hur samhället är uppbyggt med en stor offentlig sektor. Fyrtiotalisterna har fortfarande en stark ställning inom politiken och den offentliga sektorn. Det finns studier som pekar mot att unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering de är rörliga och mångsidiga i sina värderingar och beteenden. Personliga relationer värderas högt och de unga söker efter det äkta och unika. De vill inte arbeta i hierarkier. De är starka individualister, men tror ändå på att människor gynnas mer av samhälleliga lösningar än av att var och en sköter sitt. Fler flickor än pojkar har höga ambitioner i livet och mycket tyder på att kvinnor i allt högre grad kommer att nå maktpositioner i samhället. 2 Utmaningar för socialtjänsten Den ökade individualiseringen och fria val kommer att innebära att det inte är standardiserade lösningar som gäller. Det ställer krav på flexibilitet och kompetens i socialtjänstens verksamheter. Evidensbaserad praktik och dess förhållande till det fria valet av insatser är komplicerat. Det fria valet förutsätter att det finns alternativ och att individerna kan, eller får stöd att, värdera och bedöma dessa. Brukares och anhörigas kompetens och engagemang kommer att öka och med det ökar även ifrågasättandet av socialtjänstens utbud av insatser. Hur kan detta tas tillvara som en positiv förändringskraft? Fler brukare och anhöriga kommer att ha högre utbildning och internationella erfarenheter. När exempelvis gruppen arbetslösa ungdomar ökar ställs nya krav på socialtjänsten. Samtidigt har den ett särskilt ansvar för utsatta grupper, 2 Källa: Kairos Future Vägval för socialtjänsten 6

som inte alltid kan ta vara på sina rättigheter och göra de ofta komplicerade val som förväntas av dem. Socialtjänsten måste hitta vägar för att inte utesluta de grupper som mest behöver samhällets stöd. En ökad livslängd och fler äldre med förbättrad hälsa innebär en förändrad syn på de äldre som samhällsresurs, och dessutom nya krav från de äldre. Med höjd och flexibel pensionsålder förändras också synen på åldrandet. Egna anteckningar: I am trained to expect what is not expected. James Bond Vägval för socialtjänsten 7

Dyrare tjänster och billigare varor Under en lång period har produktivitetsutvecklingen i samhället varit ojämn såtillvida att produktionen av varor har ökat snabbare än produktionen av tjänster. Detta har inneburit att varor har blivit billigare än tjänster. Tendensen har förstärkts i takt med globaliseringen produktionen av standardiserade varor har flyttats till länder i framför allt Ostasien med Kina i spetsen. På den lokala marknaden visar sig detta bland annat genom att elektronik har blivit allt billigare, medan elektrikern har blivit dyrare! Vissa tjänster försvinner när kostnaden anses för hög och olika gör-det-själv-lösningar blir ett sätt att komma förbi problemet. På den privata marknaden behöver detta inte vara särskilt dramatiskt, utan det går till och med att hävda att konsumenterna har tjänat på denna utveckling. Människor renoverar och inreder hus, placerar pensioner, monterar möbler, använder e-tjänster och tar över arbetsuppgifter som tidigare sköttes av företag eller myndigheter. Inom välfärdssektorn kan var och en själv boka nya recept och tider för besök hos sjukvården. Skillnaderna mellan kostnader för varu- respektive tjänsteproduktion förstärks som en följd av att lönerna ökar både i den privata varuproduktionen och i den offentliga tjänsteproduktionen. Problemet är att tillväxt i ekonomin endast marginellt leder till mer resurser för den offentliga sektorn samtidigt som lönerna ökar både i den privata och i den offentliga sektorn. Mer resurser till den offentliga sektorn genereras främst genom tillväxt skapad av fler arbetade timmar i den privata sektorn, inte genom att (arbets-)produktiviteten ökar. Andra alternativ för att finansiera den offentliga sektorns ökande kostnader är skattehöjningar och uttag av avgifter av olika slag. När lönerna i den offentliga sektorn släpar efter den privata sektorn blir gapet givetvis större, samtidigt som det får andra konsekvenser och knappast är att betrakta som en lösning. Ju större del av löneökningarna i den offentliga sektorn som motsvaras av produktivitetsökningar i den privata sektorn, desto bättre för ekonomin. Vägval för socialtjänsten 8

FAKTA Vid en snabb jämförelse kan det tyckas som att priset på tjänster har ökat i förhållande till kapitalvaror. Det faktiska förhållandet är snarare att kapitalvarorna över tid har blivit billigare. Effektivare produktionsmetoder och billigare material har medfört, relativt sett, låga produktionskostnader och marknadspriser på till exempel TVapparater. Samma typ av rationaliseringsvinster är dock svåra att hämta hem i personalintensiva verksamheter såsom socialtjänst. Källa: Daniel Ankarloo, Välfärdsmyter (2010) Utmaningar för socialtjänsten Alla dessa utmaningar för offentlig sektor gäller i hög grad för socialtjänsten. Många delar av den är personalintensiv vilket betyder att utvecklingen mot dyrare tjänster ställer stora krav på effektiviseringar överallt där detta är möjligt. Att ersätta personal med tekniska hjälpmedel kan vara en lösning i vissa situationer, men tjänster inom vård och omsorg är i stor utsträckning beroende av mötet mellan människor. Att varor och nya tekniska lösningar har blivit relativt billiga är en fördel även för socialtjänsten. I takt med att tekniken erbjuder nya möjligheter går det att försöka öka produktiviteten i välfärdstjänsterna på ett sätt som inte ökar klyftorna och utmanar de allra svagaste i samhället. Detta ställer också nya krav på vissa personalgrupper, inte minst när elektroniken gör sitt inträde på arbetsplatser där personalen inte tidigare har varit van vid att sköta arbetsuppgifter via dator. Nu finns möjlighet att ta del av webbaserade utbildningar, att söka kunskap på internet och att sköta schema-läggning och beställning av varor med mera med hjälp av teknikstöd. Det innebär på sikt att vissa saker går snabbare och i många fall även säkrare, men det kräver stora utbildningsinsatser i början. Egna anteckningar: Inget är permanent förutom förändring. Herakleitos Vägval för socialtjänsten 9

Tänka globalt och agera lokalt Människor med ekonomiska möjligheter rör sig tämligen obehindrat över världen. Länders handel av valutor, varor och tjänster är integrerade. Världen blir allt mindre och den kommer via direktsändningar i teven in i vardagsrummen och in på arbetsplatserna. Sammanhangen är komplexa. Samtidigt handlar det om att skapa ett bra liv, här och nu. Det finns behov av att tänka globalt och att samtidigt agera lokalt. I dag förbrukar befolkningen i västvärlden tre till fem gånger sin beskärda del av jordens resurser, samtidigt som jordens befolkning beräknas öka med 40 procent fram till år 2050. Kina, Indien, Brasilien och andra folkrika utvecklingsländer tar stora ekonomiska kliv varje år med sikte på västvärldens sätt att leva. Den nuvarande utvecklingen är ohållbar. Slutsatsen är att västvärlden måste förändra sin ekonomi och framför allt ställa om från fossila bränslen till förnybar energi. För detta krävs förändrade konsumtionsmönster med större inriktning på tjänster och immateriella varor, men framför allt utveckling av ny klimatsmart teknik. Utmaningar för socialtjänsten Människors ökade rörlighet mellan länder innebär att socialtjänsten kommer att möta nya och annorlunda grupper. Det ställer till exempel ökade krav på hemtjänstpersonal med olika språkkunskaper. Det ökade resandet ställer också nya frågor rörande socialtjänstens åtaganden. I vilken mån har samhället skyldighet att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att resa utomlands? Hur viktiga ska miljöhänsynen vara i kraven på utförare inom till exempel hemtjänsten där det görs många transporter? De företag som utför tjänster har ökat sina geografiska gränser och verkar i flera länder. Vad betyder det för möjligheterna att följa upp och säkra kvaliteten? Vägval för socialtjänsten 10

Socialtjänsten kan möta utvecklingen med hjälp av ett ökat erfarenhetsutbyte med andra länder. Det behöver finnas en beredskap för och möjlighet att ställa om och ständigt förbättra verksamheten och ta till sig av ny kunskap. Egna anteckningar: The problem with our times is that the future is not what it used to be. Paul Valéry Vägval för socialtjänsten 11

Ny teknik möjligheter och utmaningar Ny teknik har alltid varit en av de viktigaste drivkrafterna för människans utveckling. Ny teknik påverkar livsstilen och sättet att lösa problem. Det ger fördelar att se de möjligheter som ny teknik skapar. Informations- och kommunikationsteknologi kommer att bli allt viktigare i samhället. En rad nya tjänster kommer att erbjudas via virtuella världar och genom så kallade universella nätverkssamhällen. En virtuell värld är en simulerad miljö där användarna kan interagera med varandra genom representation. I dag drivs utvecklingen av virtuella världar främst av spel- och leksaksindustrin, men virtuella världar förutspås få allt fler användningsområden, till exempel för undervisning, konferenser, distansarbete och marknadsföring. Endast fantasin sätter gränser för vilka nya och spännande användningsområden som kan utvecklas med denna teknik. Universella nätverkssamhällen möjliggör kommunikation mellan allt och alla, överallt, alltid och för alla ändamål. Mobiler, kylskåp, teveapparater, elsystem, sensorer och mängder av andra apparater kopplas till nätet. 99 procent av alla program och tjänster som vi kommer att använda via internet har inte utvecklats än. Vint Cerf, vice VD på Google Med nanoteknik avses manipulation av materia på atomär nivå. Med hjälp av nanoteknik går det att få fram speciella egenskaper för olika användningsområden. Tekniken kan användas inom till exempel elektronik och materialteknik, men även för kemiska och biologiska tillämpningar. Sjukdomar kan till exempel behandlas med nya typer av målsökande läkemedel som minskar biverkningarna. Nanomolekyler som avvisar vatten, smuts och bakterier kan bland annat användas i sjukhusutrustning. Hälso- och miljöeffekter av nanopartiklar är dock i stort sett okända, och det finns forskare som varnar för en alltför okritisk användning av nanoteknik i framtiden. Webbteknik och nanoteknik har gett nya möjligheter, och hela tiden uppstår nya användningsområden. Det är svårt att förutse vilka genomgripande förändringar virtuella världar, nanoteknik och universella nätverkssamhällen kan komma att få i människors vardag och samhällets utveckling. Man kan bara gissa. Vägval för socialtjänsten 12

FAKTA Ett framtida hem fyllt med inbyggda datorsystem kan hjälpa människor med lättare demens eller andra åldersrelaterade handikapp att utföra sina vardagsaktiviteter som matlagning, tvätt, inköpslistor och betalandet av elektroniska fakturor själva. Ett medicinskåp som berättar vilken medicin du ska ta, ett kylskåp som informerar när någon mat blivit för gammal, en ugn som justerar sin temperatur beroende på vad du bakar, ett badkar som fyller sig självt med varmvatten. Även om allt detta låter som science fiction så är vi med hjälp av ny teknologi nära förverkligandet av denna vision kallad ambient intelligens. Källa: Dipak Suries, Egocentric Interaction for Ambient Intelligence (2012) Avhandling, Umeå Universitet Utmaningar för socialtjänsten Nya behandlingsmetoder har inneburit att den sjukhusbaserade vården har minskat. Den enskilde patienten får ta ett större ansvar för och en mer aktiv del i sin behandling, till exempel genom friskvård och förändrade kostvanor. Tekniska hjälpmedel skapar förutsättningar för den enskilde att ta ansvar för sig själv. Medicinsk konsultation och vissa provtagningar kommer i allt större utsträckning att ske via internet. Kommer något motsvarande att påverka även socialtjänstens arbetssätt? Teknikutvecklingen går snabbt framåt när det gäller hjälpmedel av olika slag. I bedömningen av behovet av insatser från socialtjänsten kommer man att behöva väga in vilka tekniska hjälpmedel den enskilde har tillgång till och behöver. Samtidigt är mötet mellan personal och vårdtagare en bärande del i det sociala arbetet. Den enskilde ska inte behöva välja bort mänskligt stöd till förmån för tekniska lösningar. Kommer den nya tekniken att innebära besparingar för socialtjänsten eller kommer den att leda till ökade kostnader på grund av högre förväntningar om vad som är möjligt att få hjälp med? Samtidigt som det finns stora fördelar för individen och samhället med den snabba teknikutvecklingen så finns det också en risk för att den bidrar till segregering. En del äldre kommer inte kunna ta till sig ny teknik, och ekonomiskt svaga grupper kanske inte kommer att ha råd med den. Det drabbar särskilt barn i dessa familjer. För att minska risken för att teknikutvecklingen driver fram segregering behövs en användarvänlig teknik och ekonomiska förutsättningar för alla. Egna anteckningar: Jag vet inte vad jag vill därför måste jag skynda mig. Ove Wikström Vägval för socialtjänsten 13

Nya kommunikationsmönster Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin har inneburit genomgripande förändringar, såväl av kommunikationsmönster som av människors sätt att dela och ta del av information. Internet har successivt gått från att vara en elektronisk anslagstavla där besökaren kan hitta information, till att bli en plats där användarna interagerar, kommenterar och själva bidrar med kunskap och andra inlägg. I allt fler sammanhang förväntas människor ha e-legitimation eller en e-postadress för att kunna utföra vardagliga sysslor. Olika former av sociala medier har blivit ett naturligt inslag i många människors tillvaro, och trenden ser inte ut att mattas av. De senaste åren har visat att sociala fora och verktyg för kommunikation kan uppstå, försvinna och ersättas med andra, men de nya kommunikationsmönstren är här för att stanna. Medborgarnas ökande användning av internet som informationskälla kan underlätta för myndigheter och andra som vill sprida information. Å andra sidan kan även desinformation och negativa omdömen snabbt spridas, vilket organisationer måste vara medvetna om och förhålla sig till. Sammanfattningsvis innebär det komplexa utbudet av informationskanaler att det blir allt viktigare med en medveten kommunikationsstrategi. Samtidigt som internet kan underlätta till exempel att hålla kontakt med närstående och att etablera nya sociala kontakter, finns det en risk att alltför frekvent användande kan medföra negativa effekter. Tillgängligheten kan också innebära ökad utsatthet, inte minst för barn och unga som kan utnyttjas via nätet. Den officiella statistiken från EU:s statistikorgan Eurostat visar att 80 procent av svenskarna är så kallat frekventa användare av internet, det vill säga använder internet dagligen eller nästan dagligen, men också att fem procent aldrig har använt internet. Det innebär att ett stort antal människor finns i det som kan kallas digitalt utanförskap, kanske till följd av ålder eller bristande läs-, skriv- och/eller språkkunskaper. Vägval för socialtjänsten 14

FAKTA Forskning har visat att det finns två skilda användarmönster och förhållningssätt till internet som kommunikationsform och innehållsresurs. Äldre människor ägnar sig huvudsakligen åt vertikal envägskommunikation: skickar mejl, betalar räkningar, gör inköp och tar del av nyhetsflödet. Internetanvändningen bland yngre karaktäriseras däremot av en horisontell tvåvägskommunikation. De är både producenter och konsumenter av information och det anses viktigt att samarbeta, sprida information och att dela kunskap med varandra. Källa: Forskningsprojektet InternetExplorers, 2007-2009, Nationellt IT-användarcentrum (NITA) vid Uppsala Universitet Utmaningar för socialtjänsten Socialtjänsten behöver diskutera vilka utmaningar och möjligheter de nya kommunikationsmönstren innebär, både för socialtjänsten som organisation och för de människor som är i behov av socialtjänstens stöd. Nya former av insatser kan behövas såväl på grund av det digitala utanförskapet som på grund av beroendetillstånd kopplade till spel eller andra internetaktiviteter. Forskningen är ännu ofullständig. Effektiv kommunikation, såväl intern som extern, är nödvändig för alla organisationer. För socialtjänsten, som möter många olika kategorier av människor, är det nödvändigt att kunna anpassa kommunikationen efter målgrupp, syfte och budskap. Unga och gamla bör kunna få information, lämna uppgifter och föra dialog på det sätt som de är vana vid. När det är viktigt att nå ut med snabb information är det bra att ha flera upparbetade kanaler att välja bland. Sociala medier lämpar sig väl i många krissituationer. Närvaro på internet och i sociala medier medför rättsliga aspekter som socialtjänsten måste ta ställning till, till exempel vad gäller diarieföring, allmänna handlingar och sekretess. Att gränsen mellan det privata och det offentliga tenderar att suddas ut är också värt att reflektera över. Är socialchefens statusuppdatering en offentlig handling? E-förvaltning är ett möte med en organisation. Twitter är ett möte med en person. Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm Egna anteckningar: Två sanningar närmar sig varann, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer, Mörkerseende (1970) Vägval för socialtjänsten 15

Polariserat samhälle Befolkningen i Sverige blir alltmer uppdelad. De ekonomiska klyftorna mellan äldre och yngre, sammanboende och ensamstående föräldrar, de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden och mellan invånarna i attraktiva och mindre attraktiva områden ökar. Framtidsmöjligheterna är olika för människor med olika bakgrunder. Den ökade valfriheten ställer större krav på att alla måste informera sig och göra rätt val. Nätverk och social begåvning är allt viktigare för att nå framgång. En stor grupp ungdomar är mycket ambitiösa och/eller har de rätta verktygen för att klara sig bra i morgondagens samhälle, men det finns också ungdomar som kommer att få svårt att ta plats i ett framtida kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. Boendesegregeringen blir allt större. Fastighetsmäklare erbjuder information om vilka grupper av människor som bor i olika bostadsområden och vilka intressen de har allt för att vi ska kunna omge oss med människor som liknar oss själva. Resursstarka söker sig till vissa bostadsområden och kommuner, medan mer resurssvaga hänvisas till billigare bostäder och mindre attraktiva bostadsområden. En minskande andel ungdomar, ofta med låg utbildning, bor kvar i mindre städer eller orter. Värderingsskillnaderna mellan människor i olika bostadsområden och på olika orter förstärks successivt. Det kommer sannolikt att avspeglas i en alltmer polariserad politisk karta med majoritet för det ena eller andra blocket i olika kommuner och valdistrikt. Risken ökar för att populistiska partier kan fånga väljarnas intresse. Allt färre vill ha påbjudna kollektiva lösningar. Var och en vill välja själv, möjligen till följd av en minskad tilltro till auktoriteter. Samhörigheten med andra människor har i dag mindre med det geografiska territoriet att göra än med gemenskap och trygghet i de grupper eller subkulturer som man vill tillhöra. Trots minskad tro på auktoriteter och minskat förtroende för politiker tycks dock tilliten till välfärdssystemen och andra samhällsinstitutioner inte ha minskat i någon större utsträckning. Vägval för socialtjänsten 16

FAKTA Den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet för de tio procent som har högst inkomst har ökat med 55 procent i fasta priser mellan åren 1991 och 2008. Motsvarande siffra för de tio procent som har lägst inkomst är fyra procent och för genomsnittet 34 procent. Källa: SCB: Hushållens ekonomi Sverige har den tredje lägsta korruptionsnivån i världen enligt Transparency Internationals rankning. Professor Bo Rothstein menar att den höga tilliten till våra offentliga system bygger på den förhållandevis låga graden av korruption i Sverige. Källa: Bo Rothstein, Sociala fällor och tillitens problem (2003) Att vissa har fått en allt högre materiell standard gör att en stor del av konsumtionen inte längre bygger på behov utan på att stärka den egna identiteten. Hierarkiska system ifrågasätts, politiska partier har svårt att värva medlemmar, religionen tappar mark och till och med familjen blir en fråga om val eftersom dess roll som ekonomisk och social trygghetsbärare har minskat. Men behovet av principer både för ett gemensamt och ett eget liv består. Sökande efter mening, identitet och sammanhang är centralt i ett individualiserat samhälle. Konsumtionen har blivit ett sätt att utforska och visa vem man är och med vilka andra man vill höra samman. Enligt Kairos Future är transformationen, att göra om sig själv, nästa trend. Människor söker upplevelser som förbättrar eller förändrar dem allt från personliga tränare, dietister och skönhetsingrepp till volontärresor och andra resor där upplevelser och personlig utveckling kan kombineras. Det materiella minskar i betydelse som statusmarkör, dock med undantag av boendet, men där är det snarare läget än själva bostaden som är viktig. Jakten på status och bekräftelse och att vara rätt kostar dock på. Människor ställs inför större krav och ställer större krav på sig själva; flexibilitet och kreativitet är nyckelord för tjänstemän, ökad produktivitet för arbetare. Föräldrarollen är mer omfattande, utseendet allt viktigare och alla förväntas göra allt mer själva och vara tillräckligt informerade för att göra kloka val vad gäller såväl utbildning som pensionsplaceringar. En del klarar detta bra, medan andra känner sig stressade och mår dåligt. Starka krafter bland annat i form av kommersiella intressen styr. Men det finns tecken på en motreaktion sprungen ur en ökad brist på tid, en önskan om ett enklare liv och oro för den globala uppvärmningen. Fler människor kommer att köpa tjänster som sparar tid, till exempel hushållsnära tjänster eller hemkörning av livsmedel. Andra kommer att gå ned i arbetstid, minska sin konsumtion av varor och i större utsträckning låna i stället för att köpa. Ett tecken i tiden är att det nu finns affärer som hyr ut vardagskläder. Vägval för socialtjänsten 17