Projektbenämning Samma Koll Projektledare och projektägare Åtvidabergs kommun och Kinda kommun Målgrupp/målgrupper Elever i årkurs 4-9 som löper risk för ett framtida utanförskap. Intressenter Åtvidabergs kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Kinda Kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Region Östergötland BUP BUH Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Bakgrund och behov Skolan som arena Långvarigt utanförskap är en stor förlust för både den enskilda individen och för samhället i stort. Om vi tidigt kan identifiera framtida utanförskap och jobba förebyggande med barn och unga kan vi undvika stora kostnader och minska individens lidande. Avsaknaden av en gymnasieexamen ökar riskerna för långvarigt utanförskap dramatiskt. Sannolikheten att hamna i utanförskap är fyra gånger större bland de som misslyckas i skolan än de som lyckas. Misslyckandena leder ofta även till andra följdproblem så som psykiskohälsa och ökade samhällskostnader.
Skolverkets statistik från våren 2015 visar att 14 % av eleverna som slutar årkurs nio och saknar behörighet att söka till gymnasieskolan. I Åtvidaberg är samma siffra 17,3% baserat på ett genomsnitt för de tre senaste åren. Åtvidabergs siffror från i våras visar att av 48 % av årets åttor och 33 % av årets nior saknar behörighet till gymnasiet. Hjälpmedelsinstitutet gjorde för ett par år sedan en socioekonomisk studie som visade att varje extra år som en ung människa tar på sig för att avsluta skolan kostar det samhället ca 350 000 kr/år. Får det sedan långvariga konsekvenser med perioder av arbetslöshet/sjukskrivningar och psykisk ohälsa så dubblas snart årskostnaden. Kungliga Vetenskapsakademin har gjort en sammanfattning av kopplingen mellan elevers hälsa och skolresultat: Forskningen visar entydigt att barn som har svårt att hänga med i skolarbetet löper högre risk att få ett lågt självförtroende och må psykiskt sämre än andra barn. Omvänt ökar också ett lågt självförtroende eller en dålig psykisk hälsa risken för att barnet ska prestera sämre än sin klasskamrater i skolan. I Grästorps kommun har man under perioden okt 2013 - okt 2014 utvärderat kommunens arbete med ett nära samarbete mellan skola och socialtjänst genom en utökad och förstärkt elevhälsa. Arbetssättet med skola och socialtjänst i nära samarbete med skolan som arena visar på mycket positiva effekter. Genom närheten till eleverna har antalet elever i behov av stöd som själva söker stöd ökat. Lärarna på skolan har fått fortbildning och är tryggare i sin roll och det stöd de kan få i stöd till elever med social problematik. Detta leder i sin tur till att lärarna uppmärksammar barns stödbehov i större utsträckning och använder kompetensen i elevhälsan som bollplank. Arbetet har lett till högre närvaro och högre meritvärden. Arbetet har också minskat konfliktsituationerna både i skolan och i hemmen vilket i sin tur leder till att eleverna bättre kan fokusera på skolan och positiva sociala kontakter. (Bilaga 1: Team Agera ett utökat och fördjupat barn- och elevhälsoarbete genom tvärprofessionell samverkan.) Åtvidaberg Socialförvaltningen i Åtvidabergs kommun har under en period varit kraftigt underbemannade och stor andel chefer och medarbetare har under en kort period bytts ut. Detta har naturligtvis fått konsekvenser för kvalitén på verksamheten. Idag är verksamheten dock i ett läge då de alla tjänster är tillsatta och möjligheterna att bygga upp en stabil och varaktig verksamhet finns, även om det är skört. Grundskolan i Åtvidabergs kommun har under kort tid bytt hela ledningsgruppen. Under de senaste två åren har samtliga rektorer på kommunens grundskolor bytts ut. I tätorten genomfördes för tre år sedan en stor omorganisation då tre skolor gjordes om till två. Detta har naturligtvis påverkat stabiliteten i verksamheten under lång tid. Kinda Även inom utbildningsförvaltningen i Kinda har och kommer ytterligare förändringar att ske. På grund av pensionsavgångar är delar av utbildningsförvaltningen nyrekryterad och ett par rektorstjänster kommer att utannonseras inom grundskolan. Trygghetsteam finns inom grundskolan och de tjänster inom elevhälsan som varit vakanta har tillsatts. Förutsättningarna för ett utvecklingsarbete med varaktigt resultat är goda. Den politiska majoriteten i Kinda har även beslutat att avsätta medel för att stärka samarbetet och säkerställa att den metodutveckling som projektet syftar till kan övergå till reguljär verksamhet.
Inom Kinda kommun finns ett pågående utvecklingsarbete avseende förbättring av samverkan mellan skola och individ och familjeomsorgens område. Idag arbetar vi i parallella spår när det gäller att fånga upp de ungdomar som riskerar att fara illa. I dagsläget har inte Kinda kommuns ungdomar inte heller de bästa möjliga förutsättningar när det gäller stöttning samt hjälp från regionen, detta då den hjälp som tidigare fanns att tillgå i Kisa numera är avvecklad med hänvisning till BUP i Linköping. Tidigare projekt avseende samverkan, har fokuserat på ungdomar i högstadieålder och uppåt, vi tror dock att det är viktigt att fånga upp dessa barn tidigare och vill därmed utveckla arbetet med fokus på barn i mellanstadieålder. I dagsläget handlar mycket av individ & familjeomsorgens arbete om att stötta och hjälpa då problemen redan börjat visa sig. Om vi gemensamt och som ett team tillsammans med skolan kunde komma in på ett tidigare stadie, skulle detta innebära ett minskat lidande för de barn och unga som berörs och på sikt även minska risken för placeringar. Samverkan kommun och region Sedan drygt 10 år har Barn- och Familjepsykologiskt Center (BFC) funnits i Åtvidaberg och Kinda. BFC har haft en central roll i kommunerna som privat utförare av barn- och ungdomspsykiatrin. Skolan har även köpt skolpsykologtjänst av BFC. Det har varit ett nära samarbete under långa perioder, men det har på slutet försvårats av att det har varit svårt att hålla kontinuitet i arbetet med stor personalomsättning på BFC. Från och med sommaren 2015 gick ansvaret för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) över till region Östergötland. Under hösten byggs en ny verksamhet upp med kurator och socionom på plats i Åtvidaberg två dagar per vecka. Invånarna i Kinda hänvisas till Linköping. Detta ställer krav på att bygga upp nya samverkansformer och vägar för samarbete mellan Åtvidabergs kommun och BUP. För att jobba förebyggande med barn och unga är naturligtvis Barn- och ungdomshabiliteringen, BUH, en viktig part kring flera av de barn med funktionsnedsättning. Detta gör att de också behöver finnas med i samverkansarbetet och utvecklingen av detsamma. Den nu pågående omorganisationen mellan BUP och BUH leder också till behov av att hitta nya rutiner för samverkan mellan enheterna och kommunen, men också mellan enheterna. Det ställer också krav på inblandade verksamheter att uppdatera kunskapen om varandras verksamheter och därmed också förväntningarna. Samordnad Individuell Plan, SIP. Sammankallas av socialtjänsten eller hälso- och sjukvård utifrån individens behov och regleras både i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen. Målet är att samordna insatser utifrån individens behov. SIP tillämpas i såväl Kinda som Åtvidabergs kommun, men det finns behov av att både skapa rutiner för arbetet och utveckla arbetet med ytterligare relevanta aktörer för målgruppen, så som tex skolan. Att utgå från befintlig lagstiftning för att bygga rutiner för samverkan får stöd i den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skrivit på uppdrag av Socialdepartementet med rubriken Modell för stöd till unga med psykisk ohälsa som varken arbetar eller studerar. Rapporten pekar specifikt på SIP som modell för samverkan mellan de parter som rör unga personer. (bilaga 2: Modell för stöd till unga med psykisk ohälsa som varken arbetar eller studerar, MUCF)
Målgruppen för projektet MUCF:s rapport trycker också på behovet av att påbörja förebyggande arbete tidigt, redan i grundskolan. Att vänta blir både dyrare och svårare. De föreslår skolan som en viktig arena för att lyckas i arbetet. Skolpersonal behöver få bättre kunskap inom området. Även här ser man elevhälsoteamet som en nyckelspelare i arbetet kring barn och unga. I Åtvidabergs grundskolor årskurs 4 9 går det ca 800 elever. I Kindas grundskolor årskurs 4 9 går det ca 600 elever. För barn och unga i det här åldersspannet är skolan en mycket viktig plats. Det är där de tillbringar stor del av sin vakna tid och där deras självständiga sociala kontakter knyts. Skolan fyller en mycket viktig roll både utifrån att eleverna ska nå kursmålen och utifrån att de ska lära sig socialt samspel. Det är därför naturligt att använda skolan som arena för arbetet med att förebygga utanförskap. Region Östergötland genomförde hösten 2014 och hösten 2015 enkät med regionens årskurs åtta och årskurs 2 på gymnasiet. Undersökningen visar att ungdomar i Åtvidabergs kommun upplever sig ha sämre hälsa än genomsnittet i regionen. Den visar också på tidiga alkoholdebuter och tidigare regelbundet drickande. Detta gör att vi ser gruppen i årkurserna 4-9 som relevanta för att jobba förebyggande. Vi har identifierat två tydliga grupper barn och unga som löper risk för framtida utanförskap. Den första gruppen är de som föds med ökad risk utifrån att de växer upp i familjer med redan känd social problematik. Den här gruppen identifierar socialförvaltningen mycket tidigt. För den här gruppen är det vanligt, men inte givet, med skolbekymmer då det blir dags för skola. Sedan har vi den grupp som får skolbekymmer utifrån funktionsnedsättning. Dessa barn och ungdomar identifierar skolan och kan förutspå framtida svårigheter. Dessa barn och unga behöver inte nödvändigtvis vara kända hos socialförvaltningen så länge de är omyndiga, utan identifieras kanske först i vuxen ålder. Utöver dessa båda grupper finns det naturligtvis ytterligare barn och ungdomar som riskerar utanförskap utan lika entydiga och tydliga samband mellan orsak och verkan. Men kanske är det också de fallen som ställer högst krav på tydliga rutiner och en lyhördhet för tidiga signaler samt samverkan mellan olika verksamheter för att nå framgång i arbetet. I kommunerna är det skolan som har investeringsuppdraget medan det är socialtjänsten som gör vinsterna av att investeringsuppdraget blir framgångsrikt. På sikt är det det här vi vill komma åt. Att genom förebyggande arbete minska behovet av insatser då det många gånger redan är försent. Varje HVB-placering kostar 1 500 000 2 000 000 kr/år. Det innebär att om det här projektet kan undvika 1 placering under varje år, så är kostnaden för hela projektet hemräknad. Bortsett från den ekonomiska delen så finns det ett mänskligt lidande hos barn och deras familjer, i det fall vi måste tvångsplacera ett barn, och det måste vi i största möjliga mån undvika. Barnets behov i centrum - BBIC Socialtjänsten utgår alltid från barnet i alla utredningar. Oavsett om en orosanmälan rör en vuxen person så kartläggs per omgående om det finns barn i familjen. Det handlar om att ha barnets behov i centrum - BBIC. BBIC ska stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn och unga. BBIC utgår från barnets behov och ger den sociala barn- och ungdomsvården en enhetlig och evidensbaserad struktur för handläggning, genomförande och uppföljning. Metoden är vedertagen och används utifrån socialstyrelsens riktlinjer i de flesta kommuner.
BBIC används för att bedöma barnets behov av skydd och ger vägledning i nio grundläggande principer. I socialtjänstens skyddsbedömning ska avgöras om barnet behöver ett omedelbart skydd. I det fallet det blir ett omedelbart skydd kan barnet under en kortare eller längre period behöva bo någon annanstans. I det fall det inte bedöms finnas en uppenbar eller akut risk för barnets fysiska och psykiska hälsa kan socialtjänsten istället gå in med andra insatser i familjen/nätverket för att stärka barnet/familjen på hemmaplan. Principerna bygger på en värdegrund, teori och metodik som följer svensk barnavårdsforskning, lagstiftning och praxis. Utifrån vår skyddsbedömning jobbar socialtjänsten sedan metodiskt enligt de nio principerna: 1. utgå från barnets rättigheter 2. låta barnets bästa vara avgörande 3. sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn 4. ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation 5. göra barnet, familjen och nätverket delaktiga 6. ske i samverkan med andra professioner och verksamheter 7. bygga på en evidensbaserad praktik 8. motverka svårigheter och förstärka resurser 9. systematiskt följa barnet och insatserna I projektet vill vi att samarbetet mellan skola och socialtjänsten mynnar ut i att tidigare uppmärksamma barn som riskerar att fara illa eller att i framtiden hamna i ett utanförskap. Genom att låta barnets fokus vara i fokus ger vi mer tillit till barnets egna bedömningar av sin situation. Föräldrar är mycket viktiga i helhetsperspektivet och ska vara en framgångsfaktor för barnet att lyckas. Dock ser både skola och socialtjänst att föräldrar kan vara ett hinder för barnet att komma till tals, att få utvecklas och interagera med andra barn och vuxna. Det finns exempel på där föräldrar har skuld- och skamkänslor och utifrån dessa känslor inte vill inse att deras barn kan ha större behov än andra, att deras barn kan vara utsatta för kränkningar eller övergrepp, eller att deras barn är de barn som kränker andra. Den lilla kommunen Det finns all anledning att sätta ljuset på den lilla kommunen. I många avseende låter vi den stora kommunen utgöra modellen för hur samverkansarbete ska bedrivas och sedan försöker vi skala ner det och använda det i lilla kommunen. Erfarenhetsmässigt vet vi att arbetet inte kan bedrivas på samma sätt i den lilla kommunen. Det krävs andra strukturer. Litenheten och snabba beslutsvägar lyfts ofta som fördelar. Svårigheter att rekrytera, fortbilda och behålla kompetens blir nackdelar. Förutsättningarna att avsätta medel att bedriva utvecklingsarbete är större i den stora kommunen. Den lilla kommunen med mindre resurser är känsligare för att omfördela medel till projekt för att pröva nya vägar. Den stora risken är kanske att utvärdering och reflexion får stryka på foten. Att driva projektet parallellt i både Åtvidaberg och Kinda ger projektet möjlighet att jämföra likheter och skillnader. Genom att driva projektet i båda kommunerna ger det också möjlighet att bygga liknande strukturer på båda platserna parallellt. Strukturerna blir starkare och tydligare kopplade till funktion och organisation och inte till person. Att få liknande arbetssätt i båda kommunerna kommer underlätta och stärka samverkan utifrån regionens, AFs och FKs perspektiv.
Idag ser samverkan mellan kommunerna och BUP olika ut. Åtvidaberg har BUP på plats i tätorten två dagar i veckan, medan Kindas invånare är hänvisade till Linköping. Parallella utvärderingar skulle kunna ge intressanta resultat. Mellan Åtvidabergs kommun och Kinda kommun finns redan idag ett visst samverkansarbete. Man har till exempel gemensam IT-support och gemensam upphandling av en del IT-system. Genom projektet kan vi hitta ytterligare samverkansvinster och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Syfte Förebygga utanförskap Indikationer på att barn och unga löper risk för framtida utanförskap kan t.ex. vara hög skolfrånvaro, svårigheter att nå målen för grundskolan och ett destruktivt beteende. Genom att bygga rutiner för att tidigt identifiera signaler för framtida utanförskap och fånga upp barn och unga kan individens lidande minimeras och samhällets kostnader minskas. Vi vill genom det förebyggande arbetet, så tidigt som möjligt ge varje individ bästa möjliga förutsättningar att nå förvärvsarbete. Ingenting är mer kraftfullt än fullgjorda studier, genom att lyckas i grundskolan kan våra barn och ungdomar ges bästa möjligheter att klara gymnasieskolan med godkända betyg. Att sluta gymnasieskolan med godkända betyg är det viktigaste vaccinet vi kan ge våra ungdomar mot arbetslöshet. Genom att skapa förutsättningar för elever att nå målen för grundskolan och nå behörighet till gymnasieskolan ges ökade förutsättningar för ett innanförskap. Om förebyggande arbete kan förhindra utanförskap kommer färre behöva stöd av t.ex. socialförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården. Öka kompetensen Det finns ett stort behov av att utbilda personalgrupperna i de olika verksamheterna som möter målgruppen. Personalen i de olika verksamheterna behöver känna till varandras ansvar och befogenheter för att kunna ställa rätt förväntningar. Rätt förväntningar på varandra är en förutsättning för ett fungerande samarbete och i förlängningen kunna ge rätt stöd till barn och unga. Genom ökad dialog, gemensamma utbildningsinsatser och rutiner når vi dit. Vi behöver stärka nätverket runt barnen. Detta vill vi göra genom att fortbilda och höja kompetensen hos personalen i de verksamheter som möter barnen. Men vi vill också stärka det nätverk som står barnet närmast. Genom att öka kunskapen, förmågan och självförtroendet hos vårdnadshavarna ser vi möjligheter att skapa de bästa förutsättningarna för barnet. Inom ramen för projektet vill vi ta fram en utbildning eller ett samtalsunderlag för att stärka vårdnadshavarna i deras roll. Utbildningen planeras och genomförs med personal från skola och socialtjänst, men i tydlig samverkan med regionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Inom ramen för utbildningen erbjuds stöd i föräldraskap, bemötande och kunskap om funktionsnedsättningar. Här finns även möjlighet för föräldrar att få ökad kunskap om det stöd som primärvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan erbjuda olika målgrupper för ökad självständighet och ökad delaktighet.
Samverkansmodell med barnet i fokus Utökad Samordnad Individuell Plan, SIP, utifrån barnets behov, där socialtjänst och hälso- och sjukvård är sammankallande, men skolan blir en lika naturlig samverkanspart. Genom samtycke från vårdnadshavare kan samverkan ske och möjliggöra dialog för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barnet. Med fokus på barnet och möjligheterna ges rätt insatser i rätt tid. Genom kunskap om varandras uppdrag och befogenheter så kommer mindre energi gå åt till att reda ut vem som ska göra vad och mer fokus kan läggas på att insatsen blir rätt. Det gemensamma ansvaret behöver bli tydligare! Genom rutiner och genomarbetade metoder för samverkan utvecklas arbetet och verksamheterna och alla blir vinnare. Den löpande förankringen i respektive verksamhet kommer att vara avgörande för resultatet. Mål Samverkansmodell utökad SIP Vi vill bygga en samverkansmodell för skola, socialtjänst och regionen med barnet i fokus. Vi vill utveckla rutiner för samverkan och uppföljning. Minskat utanförskap Vi vill skapa rutiner för att tidigt identifiera risk för utanförskap och arbetsmetoder för att jobba förebyggande med barnets hela situation utifrån hem, skola och socialt nätverk. Vi vill öka andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolan genom att skapa förutsättningar för en lyckad skolgång. Ökad kunskap och kvalité Vi vill öka kunskapen om respektive verksamhets organisation och uppdrag Vi vill öka kvalitén på arbetet i respektive verksamhet.
Organisation och Ägare Projektledningsgrupp Hans Grimsell Linda Ljungqvist Robin Taylor Åsa Strömberg Malin Gren Landell Margareta Lind AF FK Projektgrupp Åtvidaberg Socionom Arbetsterapeut Psykolog Handläggare Behandlare Specialpedagog chef Barn- och utbildningsförvaltningen chef Socialförvaltningen områdeschef IFO chef elevhälsan forsknings- och utvecklingsledare på BUP-kliniken Verksamhetschef BUH inväntar svar från Peter Holmsten, chef inväntar svar från Malin Masimow IFO IFO Skolan Skolan BUP BUH Projektets bemanning 25 % Ledning 100 % Socionom 100 % Arbetsterapeut 50 % Psykolog 25 % Projektstöd Projektledningsgrupp Eva Holm förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Joachim Samuelsson förvaltningschef Socialförvaltningen Lena Hedesand Rahmberg områdeschef IFO Kenneth Salomonsson chef elevhälsan Malin Gren Landell forsknings- och utvecklingsledare på BUP-kliniken Margareta Lind Verksamhetschef BUH AF inväntar svar från: Peter Holmsten, chef FK inväntar svar från: Malin Masimow Projektgrupp Kinda Socionom Arbetsterapeut Psykolog Handläggare Behandlare IFO IFO
Specialpedagog Skolan Skolan BUP BUH Projektets bemanning 25 % Ledning 100 % Socionom 100 % Arbetsterapeut 50 % Psykolog 25 % Projektstöd Tid & aktivitetsplan Hösten 2016 Styrgrupp och projektgrupp Personal anställs Kick off för projektet planeras till april I samband med kick off genomförs utbildningsinsats för berörda verksamheter. Läsåren VT 2016, 2017-18 och 2018-19 Föräldrautbildning Utbildningsinsatser personal Utvecklad SIP Rutiner för förebyggande arbete Löpande Hösten 2019 Implementering Slututvärdering av projektet Budget 2016 höst 50 % Ledning 150 000 200 % Socionom 500 000 200 % Arbetsterapeut 500 000 25% Projektstöd 30 000 Personalaktiviteter(studiebesök, utb.) 50 000 Föräldrautbildning 15 000 Information och resultatspridning 80 000 Forskning/utvärdering 50 000 Summa 2016 1 375 000
2017 50 % Ledning 300 000 200 % Socionom 1 000 000 200 % Arbetsterapeut 1 000 000 100% Psykolog 1 000 000 25% Projektstöd 60 000 Personalaktiviteter(studiebesök, utb.) 100 000 Föräldrautbildning 20 000 Information och resultatspridning 50 000 Forskning/utvärdering 100 000 Summa 2017 3 630 000 2018 50 % Ledning 300 000 200 % Socionom 1 000 000 200 % Arbetsterapeut 1 000 000 100% Psykolog 1 000 000 25% Projektstöd 60 000 Personalaktiviteter(studiebesök, utb.) 100 000 Föräldrautbildning 20 000 Information och resultatspridning 50 000 Forskning/utvärdering 100 000 Summa 2018 3 630 000 2019 50 % Ledning 300 000 200 % Socionom 1 000 000 200 % Arbetsterapeut 1 000 000 100% Psykolog 1 000 000 25% Projektstöd 60 000 Personalaktiviteter(studiebesök, utb.) 100 000 Föräldrautbildning 20 000 Avslutande konferens 50 000 Information och resultatspridning 50 000 Forskning/utvärdering 100 000 Summa 2019 3 680 000 Summa totalt 2016 2019 12 265 000 Egenfinansiering 2016 2019 Åtvidaberg 10 % Specialpedagog 50 000 10 % 50 000 10 % Handläggare IFO 50 000 10 % Behandlare 50 000
Egenfinansiering 2016 2019 Kinda 10 % Specialpedagog 50 000 10 % 50 000 10 % Handläggare IFO 50 000 10 % Behandlare 50 000 Summa 400 000 (avser helår) Summa totalt 2016 2019 1 400 000 Utvärdering Kvalitativ forskningsanknuten utvärdering genomförs löpande under projekttiden. Genom projektet avser vi att metodutveckla och pröva ny verksamhet. Detta ställer löpande krav på utvärdering och möjlighet att justera i projektets inriktning längs vägen. Utvärderingen blir nödvändig för att jobba med implementeringen i befintliga verksamheter. Den möjliggör även att jobba effektivt med spridning av de resultat som projektet gör utanför den egna kommunen. Uppföljning Projektets ledningsgrupp ansvarar för att följa upp projektet löpande och att förbereda för implementering. Ledningsgruppen ansvarar för att informationen om hur projektet fortlöper når respektive verksamhet. Projektgruppen ansvarar för löpande information om projektets aktiviteter i form av informationsbrev till berörda i intressenternas verksamheter. Projektgruppen ansvara för dokumentation och utvärdering av de genomförda aktiviteterna. Plan för uppföljning och utvärdering tas fram inom ramen för projektet tillsammans med ansvarig forskare. Här görs även en analys av hur läget ser ut vid start. Plan tas fram under uppstart/förberedelsefas. Planen och budget presenteras för styrelsen som en kompletterande ansökan. Projektets framtid efter avslut Projekttiden används för att bygga modell och rutiner för samverkan samt att höja kompetensen i respektive verksamheten. Modellen och rutiner måste efter projektets slut bäras fullt av befintliga verksamheter, både kompetensmässigt och resursmässigt. Målet måste vara full implementering i ordinarie verksamhet. Det ska anges i ansökan när projektet är planerat att kunna starta vid ett positivt styrelsebeslut. Projektmedel ansöks i regel för 2 år, med möjlig förlängning om ett år. Revision av budgeten sker varje halvår eller helår beroende på projektets storlek. Se vidare Bilaga 2.