STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

EFTER EN UPPSÄGNING: STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB EN RAPPORT FRAN TRR TRYGGHETSRADET

EFTER EN UPPSÄGNING: STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET COPYRIGHT 2014 TRR TRYGGHETSRÅDET REDAKTÖR: GUNILLA MILD NYGREN PROJEKTLEDARE: THOMAS JOHNSSON PRODUKTION: KUNG & PARTNERS TRYCK: ÅTTA 45

2 INNEHÅLL Förord... 3 Inledning... 4 1. Så gjordes studien... 6 1.1 Metod... 6 1.2 Varför kontrollgrupp?... 7 Åsa Almkvist konsulten som blev lantmäteriingenjör... 8 2 Vem, vad och varför?... 9 2.1 Bakgrundsvariabler: Vilka klienter valde att studera?... 9 2.2 Motiv för utbildning... 9 2.3 Vilken nivå på utbildningen valdes?...10 2.3.1. Valda studieinriktningar...11 2.4 Så finansierades studierna...12 3 Så gick det sedan...13 3.1 Sysselsättning efter studierna...13 3.2 Tid till varaktig anställning...14 4 Ett nytt steg i arbetslivet...15 4.1 Så ser det nya jobbet ut...15 4.2 Var det rätt beslut att studera?...15 4.3 Inlåsningseffekter...16 David Nobelius från lagret till siffrornas värld...17 5 TRRs tolkning av resultatet...18 5.1 Viktiga slutsatser i korthet...18 5.2 Rätt matchat...18 FIGURER OCH SIFFROR Figur 1: Det viktigaste skälet till att påbörja en längre utbildning... 10 Figur 2: Vilken nivå på utbildning som påbörjades... 11 Figur 3: Så finansierades studierna... 12 Figur 4: Sysselsättning efter studierna... 13 För mer information om rapporten kontakta: Heléne Palm Utvecklingschef helene.palm@trr.se 010-470 91 04 Ann-Sofi Sjöberg Informationschef ann-sofi.sjoberg@trr.se 010-470 91 05 STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

FÖRORD 3 STUDIER ÖPPNAR NYA MÖJLIGHETER ARBETSMARKNADSFRÅGORNA är centrala valåret 2014 och effektiva omställningsinsatser står högt på agendan i samhällsdebatten. Matchning och kompetens är två avgör - ande faktorer för såväl samhälle och företag som för arbetstagare. Både PTKs och Svenskt Näringslivs ståndpunkt är att rörlighet på arbetsmarknaden och kompetensutveckling lönar sig för alla. Vi vill se möjligheter för tjänstemän att lära och fylla på kompetensen under hela arbetslivet, antingen för att kunna stanna kvar inom det yrke man har eller för att byta yrke eller bransch. TRRs studie visar att tjänstemän som blivit uppsagda och som valt att studera både får jobb snabbare och är nöjda med sitt beslut att välja längre studier. Det är mycket positivt att TRR kan visa möjligheterna med längre studier och ge stöd för att komma vidare mot nya jobb och kanske även nya karriärer. Att dessutom följa upp de insatser som leder till nytt jobb är viktigt och vi välkomnar denna studie som visar hur längre studier påverkar chansen att komma vidare efter en uppsägning. Med sina positiva resultat kan TRR ge inspiration och vägledning i jobbdebatten. Den här studien visar återigen att TRR ligger i framkant i metodutveckling och i uppföljning av insatser som fungerar för uppsagda tjänstemän i medlemsföretagen.t CARINA LINDFELT avdelningschef, arbetsgivar- och förhandlingsservice, Svenskt Näringsliv NIKLAS HJERT ordförande, PTKs förhandlingsgrupp SVENSKT NÄRINGSLIV ALEX GIACOMINI EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

4 INLEDNING NÖJDA MED SITT BESLUT ATT STUDERA VARJE ÅR VÄLJER mellan sex till åtta procent av de uppsagda tjänstemän som TRR stöttar att ta ett nytt avstamp i sitt yrkesliv genom att påbörja längre studier. I de flesta fall går dessa personer vidare till ett nytt jobb direkt, eller efter en kort tid som arbetssökande, efter sina avslutade studier. Det gör att de sällan behöver någon ytterligare kontakt med TRR. För TRR innebär detta att vi inte har samma kunskap om denna grupp jämfört med övriga, där vi har en kontinuerlig kontakt och följer upp deras fortsatta väg ut i yrkeslivet, till exempel ny befattning och vilken anställningsform de får. För att få bättre kunskap om den grupp som väljer att studera har vi genomfört en undersökning om hur längre studier påverkar möjligheterna att få ett nytt jobb efter en uppsägning. Undersökningen är utförd bland 1500 uppsagda tjänstemän i den grupp som lämnat TRR för att påbörja längre studier under åren 2009 och 2010. Syftet är att få större insikt och bättre förståelse för vad som leder fram till beslutet att studera samt om och i så fall hur, studier stärker positionen på arbetsmarknaden. Resultaten som kommit fram bekräftar vår uppfattning om att studier är en viktig pusselbit för att komma vidare i yrkeslivet för många av de tjänstemän som blir uppsagda på grund av arbetsbrist. Det blir ett tillfälle att fundera på sitt fortsatta yrkesliv: Vill jag vara kvar i samma yrke eller bransch? Vill jag fortsätta på samma väg som innan eller helt byta spår? Vad behöver jag göra för att hålla mig attraktiv på arbetsmarknaden, såväl på kort som på lång sikt? DET ÄR OERHÖRT GLÄDJANDE att vi i studien har kunnat konstatera att många både hittar sitt nya jobb snabbt efter avslutade studier och får högre befattning jämfört med den man hade innan man blev uppsagd. Den uppoffring det innebär att studera, både i tid och i pengar, tycks ha blivit en bra investering STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

INLEDNING 5» Den uppoffring det innebär att studera, både i tid och i pengar, tycks ha blivit en bra investering för framtiden. «för framtiden. Med resultatet från den här studien visar vi att längre studier stärker individens förutsättningar på arbetsmarknaden. Vi har fått en bekräftelse på det vi tidigare antagit, men också mycket ny kunskap som kommer att vara till stor hjälp i vårt fortsatta arbete med att stötta uppsagda tjänstemän vidare i sina yrkesliv. Nu har vi fått en mer sammanhållen bild av motiven till att studera, hur man finansierar sina studier och framför allt har vi kännedom om vilka utbildningar som bäst leder till nya anställningar. Några viktiga resultat i studien: u 75 procent av de som valde att studera valde aktivt en ny inriktning i sitt yrkesliv för att byta bransch eller yrke. u 80 procent fick också jobb i en annan bransch än tidigare efter avslutade studier. u 82 procent fick en tillsvidareanställning. u 85 procent fick nytt jobb inom sex månader efter avslutade studier. u 97 procent av de som valde att studera anser att de med facit i hand fattade rätt beslut. EN AV VÅRA slutsatser är att många väljer att studera inom områden där det finns en stor efterfrågan på arbetskraft. Det är troligen också en av anledningarna till att de som valde längre studier snabbare kom ut i arbetslivet jämfört med dem som valde att inte studera. Vi ser tre tydliga studieinriktningar oavsett vilken nivå man studerat på: u Ekonomi, marknadsföring u Vård, hälsa och omsorg u Teknik, bygg och anläggning Chansen att få nytt jobb och därmed ekonomisk trygghet på lång sikt verkar alltså spela en viktig roll i valet av studie - inriktning. t HELÉNE PALM utvecklingschef, TRR CALLE LEINAR VD, TRR TORBJÖRN PERSSON STINA SVANBERG EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

6 1. SÅ GJORDES STUDIEN 1.1 METOD Redan i ett tidigt skede stod det klart att TRRs undersökning om hur längre studier påverkar chansen till nytt jobb skulle genomföras i två delar: Dels genom telefonintervjuer med ett stort antal uppsagda tjänstemän som sökt stöd av TRR och som valde att påbörja längre studier, den grupp som kallas undersökningsgruppen. Dels genom en statistisk jämförelse med en kontrollgrupp, en grupp uppsagda tjänstemän som sökt stöd av TRR, men som valde att söka jobb direkt. Med längre studier avses studier längre än sex månader. De uppsagda tjänstemän som söker stöd hos TRR kallas fortsättningsvis klienter. Målet med studien är att få en så tydlig bild som möjligt av hur studier påverkar möjligheterna till nytt jobb. De frågor vi vill ha svar på är: u Vad leder fram till beslutet att studera? u Stärker studierna klientens position på arbetsmarknaden? Kvalitetssäkrade telefonintervjuer Tillsammans med SCB, Statistiska Centralbyrån, beslutades att telefonintervjuer var rätt metod för att mer djuplodande kunna få klientens egen bedömning av hur den valda utbildningen påverkade möjligheterna att få ett jobb. Undersökningsgruppen fastställdes till att intervjupersonerna skulle ha påbörjat längre studier under 2009 eller 2010. Tillsammans med SCB utarbetades frågeformulär för intervjuer. För att säkerställa kvaliteten i undersökningen hölls därefter en gemensam introduktion av undersökningen och formuläret med intervjuarna från SCB. Inför fältundersökningen gjordes också en test av frågeformuläret på klienter. Intervjuerna genomfördes av SCB under november månad 2013. STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

7 Totalt valdes 1 500 uppsagda tjänstemän som påbörjat längre studier under 2009 eller 2010 ut till undersökningsgruppen. Svarsfrekvensen bland de totalt 1 500 som valdes ut för telefonintervju blev cirka 70 procent. En svarsfrekvens som anses mycket god. Den vanligaste orsaken till bortfall var att personen var oanträffbar. Endast ett fåtal procent av de tillfråg ade avstod från att delta. Undersökningsgruppen, de som fullföljde hela studien, var totalt 1 005 personer. De huvudsakliga frågeställningarna i studien är: u Vilka var motiven till att påbörja längre studier? u Hur finansierade man sina studier? u Vilken inriktning och vilken nivå hade studierna? u Vad blev effekten av studierna hur gick det sedan för studenterna? 1.2 VARFÖR KONTROLLGRUPP? För att få ett jämförande perspektiv valde vi att göra en statistisk jämförelse med en kontrollgrupp en grupp som har kalibrerats så att den blivit jämförbar med undersökningsgruppen när det gäller ålder, kön, region och utbildningsnivå men som valde att söka jobb direkt efter uppsägningen utan att först studera under en längre period. Jämförelsen med kontrollgruppen har två syften: u Att se om det finns några skillnader avseende olika bakgrundsvariabler, det vill säga ålder, kön, region och utbildningsnivå mellan den grupp som valde att studera och den som inte gjorde det. u Att få en bild av vad som troligen hade hänt om man inte hade studerat, till exempel i fråga om tiden det tar att få nytt jobb samt lönenivå och befattningsnivå. t EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

8 MIN HISTORIA ÅSA ALMKVIST, KONSULT SOM BLEV INGENJÖR JAG HAR JU 30 ÅR KVAR ATT JOBBA NÄR ÅSA ALMKVIST träffar TRRs rådgivare för första gången är det här med att studera helt uteslutet. Hon har precis blivit uppsagd som konsult med uppdrag på Saab Automobile i Trollhättan efter att finanskrisen hösten 2008 slagit hårt mot fordonsindustrin. Och hon är arg, faktiskt jättearg. Jag förstod det inte då, men jag var väldigt arg på min arbetsgivare. Och jag skulle banne mig inte läsa, jag ville jobba. Jag hade treårigt gymnasium, men hade haft titeln ingenjör som konsult på Saab, så jag tänkte att det skulle gå bra att hitta något nytt. Men rådgivaren på TRR känner arbetsmarknadens krav. Hon tycker att den kunskap och erfarenhet Åsa har bör bekräftas. Hon föreslår högskolestudier, men Åsa Almkvist säger nej. Då diskuterar de arbetsliv och arbetstid. Rådgivaren sätter arbetslivet i ett tidsperspektiv och säger att Åsa Almkvist ska jobba 30 år till. Minst. Och så sa hon något som fastnade: Hon sa att för 30 år sedan lärde du dig att cykla. Det tog skruv! Jag insåg hur lång tid jag har kvar i mitt yrkesliv. Frågan var om jag ville göra samma sak i 30 år till. Hon var ganska tuff, väldigt konkret, men det var bra och den kicken fick mig att söka direkt till Högskolan Väst. DET BLIR OCKSÅ början på något nytt. Åsa väljer sin gamla drömutbildning: lantmäteriingenjör. Men fortfarande är hon inte säker på att hon ska tacka ja. Ilskan började så sakteliga rinna av mig och när jag kom in, då tackade jag ja. Jag har inte ångrat mig en sekund. Jag avslutade mina studier en fredag och började på Lantmäteriet på måndagen, så det gick fort att få nytt jobb. Jag är supernöjd med mitt arbetsliv nu, säger Åsa Almkvist. t STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

9 2. VEM, VAD OCH VARFÖR? 2.1 BAKGRUNDSVARIABLER: VILKA KLIENTER VALDE ATT STUDERA? I en jämförelse mellan undersökningsgruppen, de som valde att studera, och kontrollgruppen, de som valde att inte studera efter en uppsägning, finns några grundläggande parametrar som skiljer dem åt: Utbildning I undersökningsgruppen var andelen av dem som hade en utbildningsnivå motsvarande treårigt gymnasium eller lägre, nästan dubbelt så stor jämfört med dem i kontrollgruppen. Bland dem som valde bort studier var det betydligt vanligare att man antingen hade en kortare studietid bakom sig eller en högre utbildning än treårigt gymnasium. Kön Det finns en påtagligt sned könsfördelning. Bland dem som valde att studera var nästan 66 procent kvinnor. Bland dem som valde bort studier stod den kvinnliga andelen för knappt hälften. Åldersfördelning Åldern bland dem som valde att studera är betydligt lägre än bland dem som inte studerade. Endast 25 procent av dem som valde att stud era är äldre än 50 år. Bland dem som inte studerade var 40 procent äldre än 50 år. 2.2 MOTIV FÖR UTBILDNING Nära 70 procent svarade att tanken på att studera väcktes innan eller i samband med uppsägningen. Ingen skillnad mellan könen. När det gäller motiven till att studera syns inte heller några stora skillnader mellan män och kvinnor. EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

10 FIGUR 1. Det viktigaste skälet till att påbörja en längre utbildning. 30 28% 25 20 24% 23% 15 10 8% 5 0 Slippa arbetslöshet Byta bransch Höja kompetens Bli mer attraktiv Personlig utveckling Saknade utbildning 6% 4% 3% 2% 1% 1% Annat Omskolning till bristyrke Bättre jobb inom branshcen TRR-inspiration De tre viktigaste motiven till att studera är att slippa arbetslöshet, byta bransch och höja sin kompetens. De mer offensiva alternativen till varför man väljer att studera, som att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden, för sin egen personliga utvecklings skull eller för att få ett bättre jobb i samma bransch, är mycket begränsade och alternativet höja min lön utnyttjades inte alls. 2.3 VILKEN NIVÅ PÅ UTBILDNINGEN VALDES? Högskolestudier och yrkeshögskola är de dominerande utbildningsvalen som klienterna gör. Jämförs vald utbildningsnivå mellan män och kvinnor syns inga större skillnader, även om andelen män som väljer yrkeshögskola är några procentenheter högre än den kvinnliga andelen. Samtidigt är kvinnorna fler bland dem som väljer högskolestudier. För cirka 75 procent av dem som valde studier blev utbildningen början på en ny väg i yrkeslivet de omskolade sig inom ett nytt område, bransch eller yrke. För övriga var studierna ett sätt att komplettera eller bygga på kompetens inom tidigare yrke. Det syns inga stora skillnader mellan könen när det gäller att byta bransch eller yrke. STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

30 25 20 15 10 40 38% 5 35 0 30 25 20 15 10 Högskola/Universitet 5 0 35% 35% 32% Yrkeshögskola (YH-utbildning) Högskola/Universitet Yrkeshögskola (YH-utbildning) 7% 7% Gymnaisenivå, teoretisk inriktning 7% 7% Gymnaisenivå, teoretisk inriktning Gymnasienivå, yrkesinriktning 14% 9% 9% Gymnasienivå, yrkesinriktning 14% 9% 9% Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning 4% 4% 5% Annan 4% 4% 5% Annan FIGUR 2. Vilken nivå på utbildning som påbörjades. Män Kvinnor Män Kvinnor 11 2.3.1 VALDA STUDIEINRIKTNINGAR Oavsett vilken nivå man har valt att studera på så är det tre studieinriktningar som sticker ut som mest valda: u Ekonomi, marknadsföring u Medicin, vård och hälsa till exempel undersköterska och sjuksköterska u Teknik, bygg och anläggning Bland dem som valde dessa inriktningar har mellan 70 och 80 procent fått en varaktig anställning inom sex månader. Den grupp som har studerat medicin, vård och hälsa hade kortast tid till ny varaktig anställning. I övrigt syns inga stora skillnader i anställningsformer eller tid till nytt jobb mellan dessa tre olika studieinriktningar. Däremot upplever fler bland dem som har studerat ekonomi eller teknik att de har fått en högre befattningsnivå än före studierna, jämfört med dem som har läst medicin, vård och hälsa. De som har studerat ekonomi eller teknik upplever alltså i högre grad att de har klättrat uppåt på karriärstegen. Inom gruppen som studerat medicin, vård och hälsa är det dels störst andel kvinnor, dels störst andel som har fått deltidstjänster. EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

12 FIGUR 3. Så finansierades studierna. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 70% 21% 20% 18% 14% CSN studielån Egna/sparade medel Extrajobb vid studierna TRR Arbetsförmedlingen Beviljad A-kassa Försäkringskassan Avgångsvederlag/uppsägningstid Annat 6% 4% 3% 1% 2.4 SÅ FINANSIERADES STUDIERNA En av frågorna i undersökningen var på vilket sätt man valt att finansiera sin försörjning under studierna. Här fanns möjlighet att ge flera alternativ som svar. Allra vanligast är CSN studielån, egna medel, avgångsvederlag från tidigare arbetsgivare samt extrajobb som finansiering. Stöd från TRR avser i de flesta fall litteratur och resor. Den enda märkbara skillnaden mellan män och kvinnor är att kvinnorna i något större utsträckning finansierat sina studier med CSN studielån. 2.4.1 STUDIETID u 67 procent läste längre tid än ett år och kvinnorna står för en något större andel bland dem som valt längre studier. u 93 procent studerade på heltid. Ingen skillnad mellan könen. u 86 procent har fullföljt sina studier andelen kvinnor är något större. Av de 14 procent som har angett att de inte avslutat sina studier hade nära hälften valt att fortsätta studera vid tillfället när undersökningen gjordes. STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

13 3. SÅ GICK DET SEDAN 3.1 SYSSELSÄTTNING EFTER STUDIERNA Hur har det gått för undersökningsgruppen och kontrollgruppen? I undersökningsgruppen har 87 procent ett varaktigt arbete (heltid eller deltid) efter sina studier. Bland männen har 86 procent en heltidstjänst, jämfört med 64 procent av kvinnorna. I kontrollgruppen har 79 procent ett varaktigt arbete efter uppsägning och omställningsstöd från TRR, men utan studier. Bland männen har 97 procent heltidstjänst och 89 procent av kvinnorna. 80 70 71% FIGUR 4. Sysselsättning efter studierna. 60 50 40 30 20 16% 10 4% 4% 3% 1% 0 Arbetar heltid Arbetar deltid Studerar Arbetssökande Föräldraledig Sjukskriven EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

14»Undersökningsgruppen fick i högre utsträckning både ett varaktigt arbete och tillsvidareanställning jämfört med kontrollgruppen.«i undersökningsgruppen har 82 procent en tillsvidareanställning 90 procent av männen och 80 procent av kvinnorna. I kontrollgruppen har 67 procent en tillsvidareanställning 73 procent bland männen och 62 procent bland kvinnorna. Undersökningsgruppen fick alltså i högre utsträckning både ett varaktigt arbete och tillsvidareanställning jämfört med kontrollgruppen. Det är dock fler kvinnor i undersökningsgruppen som arbetar deltid. 3.2 TID TILL VARAKTIG ANSTÄLLNING I undersökningsgruppen: Av samtliga som har fått en varaktig anställning (längre än tre månader) efter sina studier: u har 60 procent fått anställning inom en månad efter avslutade studier. u har 25 procent fått anställning efter en till sex månader efter avslutade studier. u 90 procent av dem som har fått en varaktig anställning har fått det inom ett år. Här finns inga stora skillnader mellan könen. I kontrollgruppen: Av samtliga som har fått en varaktig anställning (längre än tre månader) efter uppsägningen: u har 20 procent fått en varaktig anställning under uppsägningstiden. u har 50 procent fått en varaktig anställning först efter sex månader som arbetssökande. STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

15 4. ETT NYTT STEG I ARBETSLIVET 4.1 SÅ SER DET NYA JOBBET UT 80 procent i undersökningsgruppen gick till ett jobb i en annan bransch än där man blivit uppsagd. u Nära 50 procent i undersökningsgruppen fick en högre befattning än tidigare. u 16 procent i kontrollgruppen fick en högre befattning än före uppsägningen. Att studera ger sällan effekt i lönekuvertet direkt. En orsak kan vara att så stor andel av dem som väljer att studera byter bransch och är nya i sin roll löneökningen kommer då troligen först efter en tid. Erfarenhetsmässigt är utbildningar att betrakta som långsiktiga investeringar och här är utvärderingstiden alltför begränsad för att se den långsiktiga löneutvecklingen. Kontrollgruppen kunde däremot visa en positiv inkomstutveckling när de fick ny anställning. Resultatet när det gäller lönenivå är osäkert då mätningen som avsåg taxerad inkomst skedde relativt snart efter avslutade utbildningar och det är svårt att veta om inkomsten avser ett helt år eller en del av året. Det finns också osäkerhet vad gäller deltidsarbete och liknande. Det kan endast konstateras genom ytterligare avstämning som omfattar ett kommande taxeringsår. 4.2 VAR DET RÄTT BESLUT ATT STUDERA? När klienterna i undersökningsgruppen själva får göra sin bedömning om hur studierna har påverkat deras chanser till det nya jobbet är resultatet mycket positivt. En reflektion är att det finns en psykologisk betydelse i att studera och höja sin kompetens: självförtroende och självkänsla växer och känslan av trygghet ökar. För många blir det en aha-upplevelse att inse att de kan mycket mer än de trodde. Med ett betyg eller examen i handen blir den kunskapen validerad och därmed mer värd på arbetsmarknaden. EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

16» Man kan konstatera att de som valde att studera bidrar till en rörlighet och dynamik på arbetsmarknaden eftersom fyra av fem personer byter bransch efter en längre utbildning.«u 97 procent anser att det var rätt beslut att börja studera efter uppsägningen. u 75 procent anser att utbildningen har stor betydelse för att få jobbet. u 67 procent anser att utbildningen har stor betydelse för att utföra jobbet. Man kan även konstatera att de som valde att studera bidrar till en rörlighet och dynamik på arbetsmarknaden eftersom fyra av fem personer byter bransch efter en längre utbildning. 4.3 INLÅSNINGSEFFEKTER Vissa tidigare undersökningar visar att studier efter en uppsägning kan ge inlåsningseffekter det vill säga att man inte står till arbetsmarknadens förfogande och väljer att studera istället för att påbörja en anställning. För att ta reda på hur det förhåller sig med uppsagda tjänstemän och deras val mellan att fortsätta studera eller att ta ett erbjudande om ett nytt jobb, ställdes följande fråga i TRRs undersökning: Tackade du under studietiden nej till något erbjudande om arbete som skulle ha inneburit en avslutad utbildning? u 89 procent svarade nej. u 11 procent svarade ja. Vår slutsats är att utbildning inte tycks medföra några inlåsningseffekter. En övervägande majoritet har inte behövt tacka nej till jobberbjudanden under studietiden. t STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

MIN HISTORIA 17 DAVID NOBELIUS, FRÅN LAGRET TILL SIFFRORNAS VÄRLD JAG VILLE VIDARE FRÅN LAGERGOLVET JAG SIKTAR PÅ ett jobb inom bankvärlden. Det säger David Nobelius, relativit nybliven civilekonom och tidigare lagerarbetare. Född i Vetlanda är han hemtam med stora industrier där blomstrar aluminiumindustri och småindustrier. När gymnasieåren är avklarade är det vanligt att man går direkt till något av de tillverkande företagen i trakten. Jag jobbade inom metallindustrin ett tag, men kärleken tog mig till Stockholm och jobbet som lagerarbetare på ett företag som säljer och reparerar anläggningsmaskiner. Jag trivdes ganska bra, men har nog alltid tänkt att jag vill studera vidare. Jag har haft siktet inställt mot siffror och ekonomi. Finanskrisen slår till brett och med kraft och i december 2008 blir David Nobelius uppsagd från sin plats på lagret. Han hade varit sist in och åker först ut. Nu kom chansen att ta tag i studierna och det gör han. Jag fick kontakt med TRR och där fick jag bland annat ekonomiskt stöd till kurslitteratu ren när jag kom in på Södertörns högskola. Helt fantastiskt. Jag började läsa till en kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring. EFTER EXAMEN är David arbetslös i sex månader. Han söker många jobb och får till sist napp på ett bemanningsföretag och har hunnit med två olika uppdrag. Det har inte blivit riktigt sådana uppdrag jag vill ha och jag tänker prova nya vägar till rätt jobb nu. Nu har jag lite mer erfarenhet att toppa min examen med och jag tänker börja med att kontakta olika banker direkt. Jag vill in i siffrornas värld och dit kan jag komma nu. t EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

18 5. TRRs TOLKNING AV RESULTATET 5.1 VIKTIGA SLUTSATSER I KORTHET: u Majoriteten väljer att studera vid universitet/högskola eller yrkeshögskola. u De vanligaste motiven till att studera är för att slippa arbetslöshet, en önskan om att byta bransch eller höja sin kompetens. u De vanligaste studieinriktningarna är: u ekonomi, marknadsföring u medicin, vård och hälsa u teknik, bygg och anläggning u Fler kvinnor än män väljer att studera. u Majoriteten studerar på heltid och under längre tid än ett år. Vanligast är att finansiera studierna med CSN studielån. u Studier leder för de allra flesta till tillsvidareanställningar med lika eller högre befattning än tidigare. u De som studerar har kortare söktid till sitt nya jobb jämfört med dem som inte studerar efter en uppsägning. 5.2 RÄTT MATCHAT Den som väljer inriktning på sina studier utifrån arbetsmarknadens behov lyckas bäst i att sedan få nytt jobb. Vi ser också att studier vid universitet/högskola eller yrkeshögskola i något högre utsträckning leder till högre befattningar. I studien ökade utbildningsnivån i undersökningsgruppen markant från en andel på 34 procent till 70 procent som har högre utbildning än treårigt gymnasium. I kontrollgruppen, de som valde att inte studera, låg andelen med utbildningsnivå högre än treårigt gymnasium på 55 procent. De som valde att studera medicin, vård och hälsa kom allra snabbast ut i nytt jobb, men det är också i den gruppen vi ser flest deltidsarbetande, färre tillsvidareanställningar och framför allt fler kvinnor. STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB

19 En slutsats är att inriktningen tycks vara viktigare än nivån på studierna för att snabbt komma ut i nytt jobb. Det finns även andra viktiga faktorer än de som kommit fram i studien. Det vi kan se och anta utifrån vår erfarenhet och kunskap inom området är att studier blir en trygghet, både för den som söker jobb och för arbetsgivarna. För den som söker jobb är studierna ett sätt att känna större säkerhet i sin kompetens och ger därmed bättre självförtroende. För arbetsgivarna är en grundläggande formell utbildningsnivå många gånger en del i de krav man ställer på nya medarbetare en examen blir ett kvitto på teoretisk kompetens. Med en examen i handen är man i de flesta fall mer attraktiv på arbetsmarknaden. t EN RAPPORT FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

För mer information om rapporten kontakta: Heléne Palm Utvecklingschef helene.palm@trr.se 010-470 91 04 Ann-Sofi Sjöberg Informationschef ann-sofi.sjoberg@trr.se 010-470 91 05

MED STÖRST KOMPETENS II MOT NYTT JOBB TRR Trygghetsrådet har 40 års erfarenhet av att arbeta med omställning. TRR ger råd och stöd till medarbetare, ledning och fackliga företrädare i företag före, under och efter omställning. Vi arbetar som en långsiktig partner och är en oberoende aktör. Med vår erfarenhet och kunskap har vi utvecklat en komplett metodik för att coacha tjänstemän. Genom att skapa förändringskraft hos varje individ har vi under de senaste tio åren hjälpt uppsagda tjänstemän i mer än 20 000 företag att vända en svår situation. TRR ägs av Svenskt Näringsliv och PTK. Över 32 000 företag med sammanlagt 850 000 medarbetare, huvudsakligen tjänstemän i det privata näringslivet, är anslutna till TRR. Vi har cirka 250 medarbetare på drygt 40 platser i landet. Huvudkontoret finns i Stockholm. TRR TRYGGHETSRÅDET Box 162 91 103 25 Stockholm 020-877 877 www.trr.se