--7 Sömn varför blir den som den blir, vad gör den med oss och varför behöver vi den? Vad är sömn och vad gör den? Torbjörn Åkerstedt, Klinisk neurovetenskap, Karolinska ins7tutet Stressforskningsins7tutet Stockholms universitet Sömn- EEG AF generera sömn % adenosin syn chr oniz atio n za tio n hr nc sy i on % % REM Sömnmönstret över 7d REM Sleep Stage - - - - Återhämtning - Reducer ad ämnes- omsäf- ning och konnek- 7vitet 6 8 6 8 Time since retiring
--7 Centrala funk7oner för sömnen - i hjärnan Energiåterställning påfyllning av ATP, ger hjärnan bränsle för arbete Eliminiering av avfall (beta- amyloid t.ex) Minnesutrensning och förstärkning integrering av de minnesspår som skall sparas Återställning av emo7onell balans (eliminering av emo7onell laddning under överföring 7ll lång7dslagring av temporära minnesspår) Synap7c downscaling during sleep Tononi et al Övriga processer under sömn Återhämtningen sifer i Tilllväxthormonökning Testosteronökning Immunvitalisering Nedtryckning av katabolism Kor7sol, adrenalin, etc GH Kor7sol Längden frånvaro av kort sömn (<67m) Djupet sömnstadier & Frånvaro av avbrof (fragmentering) Möjligen också närvaro av REM- sömn Reglering/styrning Effekten av nafens sömnlängd på följande dags sömnlängd och SWS 8 Kl Day TST (min) 6 8 6 Day SWS (min) 8 7 6 h h h 8h h h h 8h Night TST (min) Night TST (min) Åkerstedt et al 997
6 8 6 6 --7 SCN den biologiska klockan Hjärnbark Klockan (SCN) Hypothalamu s Pons Thalamus tallkottkörteln Melatonin pm/min Hjärnklockan styr mel temp 7 7 6 8 6 6 Time of day 7. 7. 6.8 6.6 6. Rectal temperature C Sleep duration (hrs) Resultatet - sömnlängd 9 8 7 6 z z z z z z z 7 Sänggåendetid Störd sömn Problem minst ggr/vecka % 8 6 8 6 Interf day För lite sömn Too littel sl Premat aw Diff asl Awakenings fq Not rested <h >9h Tired Maj Probl Störd sömn / insomni Frequent Sleep disturbance + reduced daily functioning Insomnia disorder Sleep a big problem asl/aw/pre asl/aw/pre+intf asl/aw/pre+prob
--7 Vad är insomni? Sannolikt en arousal disorder fysiologisk uppvarvning som motverkar sömnens utveckling mot djup Perifer fysiologi är uppvarvad blodtryck, hjärbrekvens, andningsfrekvens sänks inte under sömnen Vissa delar av hjärnbarken sover inte Nyckeln är ältandet vid sänggåendet Konsekvenser av insomni? Kracigt ökad sjukfrånvaro Kracig ökning av för7dspensionering Kracig ökning av sjuknärvaro (sänkt funk7onsförmåga som motsvarar sjukdagar per person i USA ($mdr/år) Hjärnan sämre dämpning Orsaker Orsaker 7ll störd sömn % stress Arbetstid Egna barn Sociala aktiviteter TV/IT N= National repr sample Stress Work hours/studies Own children Own illness Social activties TV/sms/phone Care giving Åkerstedt et al in prep Utbrändhetens sömnfysiologi Insomni & andra diagnoser Frisk Sjuk R R R R R Cancer Hypertension Diabetes Urogenital Heart disease Asthma Joint pain Gastrointestinal Psychiatric disorder Fibromyalgia Depression urnout OR (9% CI) for insomnia disorder Mallon et al
--7 Andra orsaker Sömnapné och snarkning Felinställd dygnsrytm Förhöjda thyreoideanivåer Låg melatonininsöndring Medicinering Astmamediciner etablockerare Koffeinhal7g medicin Viss an7depressiv medicin WOLF, N= Andra prediktorer av störd sömn Low Social Supp Age> Physical Work load Single Åkerstedt et al.96.7.7.66 Work commitment / preoccupation Disturbed Sleep Female.. work effort, insufficient time.7 High work demands.7 Excercise No effect of decision latitude children, overtime, socieoeconomic group, smoking, obesity Varför söker man medicinsk hjälp för sömnproblem? Läkarbesök för sömnproblem r R beta Difficult fall asleep..9 Fa7gue.. Age -.6. Too lifle sleep -. Ocen h sleep -. Premature awakening -. Awakenings -.9 Sleep latency -.6 TSTwork -.9 Insomnings7d och sökt läkarhjälp Antal uppvaknande och sökt läkarhjälp OR, Ci medical attention 9 8 7 6 över min > - -9 6- - Sleep latency (min) OR, Ci medical attention 7 6 9 8 7 6 Över uppvaknanden - Awakenings / night
--7 Sömnlängd och sökt läkarhjälp OR, Ci medical attention 9 8 7 6 Under 6 timmar <6 6-7 7-8 8-9 >9 TST workday TST% Svensk sömlängd 6t min Leisure Work 6 7 8 9 TST hours Alltså 8 7mmar är inte alls vad alla måste sova 6-9 7mmar är normalintervallet De flesta klarar en reduk7on på 7mmar en dag (kanske inte dagar i rad) Sleep latency (min) Kön och läkarbesök lång insomnings7d 6 läkarbesök p<. Males Med Females Kön och läkarbesök - uppvaknanden Fysiologiska aspekter på kvalitet läkarbesök, Awakenings, Med, Males Females 6
--7 Dålig fysiologisk sömn Kort TST Låg sömneffek7vitet Mycket vaken7d Många uppvaknanden Många stadieändringar Få sömnspolar (- 6Hz, - sek) Få K- komplex ra sömn (subjek7vt)? > 6 7m men ålder och gene7k påverkar starkt < 7m uppvaknanden < minuters insomnings7d Men det vik7gaste kriteriet är god dag7dsfunk7on Vad händer när man får för litet sömn? Hjärnans reak7on på överhoppad sömn alkin et al parietal thamalmic prefrontal occipital Sömbrist, en sömnig frontallob och en lössläppt amygdala = emo7onell överreak7on Sömnbrist och folksjukdomar Diabetes typ II (insulinet blir ineffek7vare) Kardiovaskulär sjukdom (försämrad sockerhantering, inflamma7on) Depression (reducerad känslighet i serotoninreceptorer?) Utbrändhet (utstörd förmåga af producera djupsömn och kon7nuerlig sömn) Demens? Yoo et al 7 7
--7 Experimentell sömnrestrik7on och metabola effekter Laboratoriestudier visar på af minskad sömn leder 7ll Reducerad insulinsensi7vitet (via GH minskning?) Reducerad glukostolerans Ökat födointag/hunger (via ökat grehlin, minskat lep7n?) Mortalitet och sömnlängd Only with low physical activity Nedletcheva & Scheer (review) N=., representative sample elavia et al Hur mycket sömn behöver man för af fungera I längden? Fysiologiska aspekter på kvalitet oh h 6h OS: -åringar Klarar 6.h -åringar klarar 8.h 7h OK 8h 6 day - - 7 Also sleep fragmenta7on affects vigilance (MSLT) Och undertryckande av djupsömn alert sleepy 6 uppvaknanden/ timme 6 uppvaknanden per timme upplevs Som - för hela natten Fysiologisk vakenhet utstörd Minutes between awakenings onnet and Arand Dijk et al 8
7 mel temp 7 8 6 6 6 8 6 6 Time of day 7. 7. 6.8 6.6 6. --7 Det är inte sömnen före midnaf som är vik7g Det är första halvan (med djupsömn) som är vik7g Dålig fysiologiska sömn Kort sömnlängd Låg sömneffek7vitet (% vaken7d) Många uppvaknanden Många stadieändringar Få sömnspolar (- 6Hz, - sek) Få K- komplex ra subjek7v sömn? > 6 7m men ålder och gene7k påverkar starkt < 7m uppvaknanden < minuters insomnings7d Men det vik7gaste kriteriet är god dag7dsfunk7on OS svårigheter af vakna behöver inte bero på för dålig/kort sömnn. Det kan vara så af man väckts nära dygnsrytmens bofen eller mif i en djupsömn Livss7lsfaktorer Sena vanor och mörker Ak7vitet - ljus på kvällen senarelägger klockans inställning orsakar insomningsbesvär och uppvaknandebesvär och för kort sömn (yngre) Datorskärmsljus räcker IT är en vik7g störfaktor för yngre Även förväntan på kontakter under sömnen kommer af reducera sömnkvaliteten Melatonin pm/min Rectal temperature C 9
--7 Oregelbundet sömnmönster Stör sömnen pga ojämt fördelat behov och brist på förberedelse (ämnesomsäfningssänkning av hjärnan) av sängåendet. Sena uppvaknanden stör nästa sömn (unga) Fysisk ak7vitet och sömn All7d hög korrela7on mellan mo7on och god (även kort) sömn. Nästan inga studier av interven7oner, dock: % kortare insomnings7d % kortare vaken7d 8% ökning i sömn7d % ökning av sömneffek7vet Dock: sen (kl ) träning olämpligt Pasos et al OS: medelhög aerobisk träning Rumstemperatur Sömn förutsäfer af centraltemperaturen sänks Hög rumstemperatur hindrar värmeavgivning (förutsäfning för sömn) - 8 op7malt i rummet, över hudtemperaturen under täcket (signal från huden 7ll hypotalamus serotonin) Koffein lockerar adenosin A receptorer i hypothalmus tröfhetssignaler uppfafas inte Effek7v tröfhetsblockerare och sömnförkortare Förlänger insomnings7d, ökar sömnfragmentering, reducerar djupsömn. Används ibland för simulering av sömnstörning i läkemedelsförsök Togo et al 7 Alkohol Effek7vt insomningsmedel (poten7erar sömnbristeffekter) Effek7v sömstörare (ecer någgra 7mmar) förkortar sömnen genom autonom ak7vering Rökning Respiratoriska problem Direkteffekter av niko7n
--7 Tidiga morgnar Samma sömnreduk7on som vid nafarbete men av annat skäl (sömnen bryts av väckarklockan) uller Conversa7on Star7ng truck Stage Stage Äldre mycket känsligare för ljud asner et al 8 MI Sömnapnégraden (AHI) ökar med MI (AHI/ 7m per enhet MI (PreFo et al ) Sömnkvalitet och sömnlängd minskar med ökad fetma - starkt Möjligen en effekt av kort sömn på fetma (Lyzkäinen et al ) (via ökat grehlin & minskat lep7n?) Föda Inga studier visar af näringsinnehållet påverkar sömnen (fef, kolhydrater, proteiner) Inte heller kalorinivån påverkar sömnen fasta eller dubblerat kaloriintag Effekter av födans volym har dock effekt mycket volym > snabbare insomnande (Horne et al- ) Sömnbrist ger hunger och ökning av hungerhormoner (grehlin) och minskning av mäfnadshormoner (lep7n) AF leva singel Sämre sömn Oklar orsak (stress, oordnat liv) arn AF ha småbarn hemma förkortar sömnen AF vara gravid ger sämre sömnkvalitet och kortare sömn
--7 ehandling KTi evidensbaserade metoder Med terapeut sessioner Internetbehandling fungerar också bra Även självhjälpsliferatur ( lär dig sova bäfre ) har goda effekter KTi Praxis - Hur behandlas sömnbesvär? KT för insomni är förstahandsvalet kracfullare och mer lång7dseffek7vt än sömnmedel Sömnhygien (tyst, kallt, mörkt, ej koffein, etc) Stressreduk7on skyddad 7d på kvällen Regelbundna sov7der Fysisk ak7vitet S7muluskontroll Sömnrestrik7on förmodligen mest effek7vt % 9% 8% 7% 6% % % % % % % % % % % 8% 8% 6% % % 9% 6% % 6% % 8% Allmänna sömnråd (n=) Läkemedel (n=6) Samtalsterapi (n=) KT (n=6) Aldrig Sällan Ibland Ofta SU. Insomni 7 Praxis - Vilka läkemedel ordineras ocast? Sömnmedelseffekter % 9% 8% 7% 6% % % % % % % % % ensodiazepiner % % 8% % ensodiazepinbesläktade medel Övriga sömnmedel % % % Antidepressiva medel % 7% 8% 9% 8% 7% Lugnande medel, ataraktika % % % Annat :e hand :a hand :a hand minuters längre sömn (jämfört med placebo) Upplevelse av måfligt bäfre sömn En kracig ökning av sömnspolar gör kanske af sömnen blir mer konsoliderad och antagligen känns mer konsoliderad SU. Insomni 7
--7 Enkla hygienråd Mörkt, svalt (-8 ) och tyst rum med bra säng Undvik kaffe, te, cola, energidryck 6 tim före sänggåendet (även alkohol) Undvik hunger vid sänggåendet Sömnhygien forts Regelbundna tider & dagsljus på morgonen Fysisk aktivitet (lågintensiv motion) varje dag Undvik tupplurar och lång huvudsömn Lär avslappning och tillämpa den inför sömnen Ta ett varmt bad någon timme före sänggående Sömnhygien forts Vänd på väckarklockan Avsätt nedvarvningstid före sänggåendet (t) Lägg dig till med sänggåenderutiner Gör upp en problemlista och hänvisa till den Gå inte till sängs utan att vara sömnig Undvik annat än sömn i sängen (arbete, TV) Träna visualisering för att stoppa efterhängsamma tankar Om du inte kan sova, gå upp och gör något annat tills du blir sömnig Frågor? torbjorn.akerstedt@ki.se