Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion (C) är r varor och tjänster konsumerade av hushållen. Investeringar (I), är r inköp p av investeringsvaror i företag f och offentlig sektor. Offentlig konsumtion är r (Government( Spending) (G) är r inköp p av varor och tjänster inom stat, kommun och landsting. Det inkluderar inte transfereringar och bidrag eller räntor påp statsskuld. Import (IM) Export (X) BNPs komponenter 3- Försörjningsbalansrjningsbalans Nettoexport (X IM) är r skillnaden mellan export och import, kallas också handelsbalans (trade balance). Lagerinvesteringar (Inventory investment) är skillnaden mellan produktion och försf rsäljning. Tabell 3. BNPs komponenter i miljarder lokal valuta USA 2006 Sverige 2008 BNP (Y) $3 004 SEK3 087 Konsumtion (C) 70% 49% Investeringar eringar (I) 6% 9% Offentlig konsumtion (G) 9% 26% Netto to export 6% 6% Export (X)( % 54% - Import (IM( IM) -7% 47% Lager investeringar 0% % F2: sid. 3 F2: sid. 4
Aggregerad Varuefterfrågan (Total Demand for Goods) Aggregerad varuefterfrågan Z C + I + G + X IM Symbolen betyder att ekvationen är r en identitet et, eller definition. Likhet måste m gälla g per definition. I en sluten ekonomi gäller g X = IM = 0, och: Z C + I + G Konsumtion (C)( Konsumtionen beror på p (bl.a.) disponibel inkomst Y D -- inkomst efter skatter och transfereringar. Vi skriver detta som: C = C( Y D ) ( + ) Y Y T D C(Y D ) kallas konsumtionsfunktionen. C= C(YC D ) är r en beteende ekvation (behavioral( equation). F2: sid. 5 F2: sid. 6 Konsumption (C)( En linjär r Konsumtionsfunktion Ofta vill vi specificera konsumtionsfunktionen. Ett förenklande antagande är r att konsumtionsfunktionen är r linjär C( Y ) c + c Y D 0 D Denna konsumtionsfunktion har två parametrar rar, c 0 och c : c kallas marginell konsumtionsbenägenhet ((marginal marginal) propensity to consume). c 0 är r interceptet I konsumtionsfunktionen. Konsumtionen ökar med disponibel inkomst men mindre än ett till ett. c 0 C C = c0 + cy D lutning = c F2: sid. 7 F2: sid. 8 Y D 2
Exogen efterfrågan 3-3 Jämvikt påp varumarknaden F2: sid. 9 Variabler som är r förklarade f (beror påp andra variabler i modellen) kallas endogena. Variabler som inte är r förklarade f inom modellen kallas exogena.. Investeringar antas tills vidare vara exogena. I = I Offentlig konsumtion G tillsammans med skatter T, utgör r finanspolitiken (fiscal( policy). G och T antas tillsvidare vara exogena a och tillsvidare analyserar vi en sluten ekonomi X=IM=0. Varför? r? F2: sid. 0 Jämvikt (Equilibrium) på varumarknaden kräver att produktionen, Y, är r lika med efterfrågan, Z: Y = Z Det betyder att Y = c0 + c ( Y T ) + I + G Detta är r ett jämviktsvillkor j (equilibrium( condition). Produktionen, Y, är r lika med efterfrågan, Z, som beror påp aggregerad inkom omst, Y, som i sin tur är r lika med produktion tionen. Lite matte Samma sak med en figur Autonom konsumtion och (konsumtions) multiplikatorn: Y = c + c ( Y T ) 0 + I + G ( c ) Y = c + I + G c T 0 Y = [ c c + I + G c T 0 ] multiplikator autonom konsumtion Efterfrågan Z, Produktion Y Z, Y Z = ( c + I + G c T) + c Y 0 Produktion = Inkomst Lutning c Jämvikt, Y = Z Autonom konsumtion ZZ F2: sid. F2: sid. 2 Inkomst Y 3
Effekten av ökad autonom konsumtion Effekten av ökad marginell konsumtionsbenägenhet En ökning i interceptet ökar Y mer än för. Effekten på Y av en given ökning i den autonoma konsumtionen är större ju större c är eftersom multiplikatorn då är större F2: sid. 3 Efterfrågan Z, Produktion Y Z, Y Z = ( c + I + G c T) + c Y 0 Y Y Ny jämvikt ZZ ' ZZ En ökning i c ökar lutningen på ZZkurvan samt minskar interceptet. Den nya jämvikten är vid en högre inkomst om Y-T>0 i utgångspunkten. F2: sid. 4 Efterfrågan Z, Produktion Y Z, Y Z = ( c + I + G c T) + c Y 0 Y Y ZZ ' ZZ Ny jämvikt I ord och formler Produktionens dynamik F2: sid. 5 Högre efterfrågan leder till högre h produktion. Detta leder i sin tur till högre h inkomster och ännu högre h efterfrågan. Slutresultatet är r att ökningen i produktion är r större än n den initiala ökningen i efterfrågan. Multiplikatorn = /(-c ) 2 3 + c + c + c... = c Y = c + I + G c T + c ( 0 ) = ( c0 + I + G ct ) + c c F2: sid. 6 Efter en ökning av efterfrågan hoppar inte produktionen direkt till den nya jämvikten. j En del av efterfråge geökningen absorberas till en början b av negativ lageruppbyggnad. Olika branscher och företag f reviderar sina produktionsplaner olika ofta. Detta kallas produktions dynamik. Undersökningar om hushållens inköpsplaner är r viktiga för r att göra g konjunkturprognoser upp till något/nn got/några gra år. Särskilt inköp p av varaktiga varor varierar över konjunkturen. 4
3-4 Investeringar = sparande: ett alternativt sätt s att tänka t påp varumarknadsjämvikten mvikten Investeringar = sparande: ett alternativt sätt s att tänka t påp varumarknadsjämvikten mvikten Aggregerat (totalt) sparande är r summan av privat och offentligt sparande. Privat sparande S YD C Offentligt sparande T G skatter (-bidrag)( minus offentlig konsumtion. Om T > G, budgetöverskott offentligt sparande positivt. Om T < G, budgetunderskott offentligt sparande negativt. Varumarknadsjämvikt mvikt. Y = C + G + I 2. Y T= C + G + I T 3. Y D = C + G + I T 4. Y D C = G + I T 5. Y D C + T G = I 6. S + T G = I Privat sparande plus offentligt sparande = investeringar. I = S + (T G) ) kallas IS-relationen eller IS- kurvan. F2: sid. 7 F2: sid. 8 Sparande = investeringar plus nettoexport Sparandets paradox F2: sid. 9 Ovan har vi antagit X IM = 0. Annars får f r vi. Y = C + G + I + X IM 2. S + T G = I + X IM Sverige 2008 I = 9%, X IM =6% av BNP Totalt sparande 25% USA 2006 I = 6%, X IM = 6% Totalt sparande = 0% F2: sid. 20 Om konsumenterna sparar = konsumerar mindre sås minskar efterfrågan (om investeringarna är r oförändrade). Därmed minskar produktionen i jämvikt. j Därmed minskar inkomsterna sås att sparandet går r ner tills dess det återigen är r lika med investeringarna. Individernas gemensamma försf rsök k att öka sparandet leder till minskad produktion men oförändrat sparande. Detta kallas sparandets paradox. 5
3-5 Varför r inte alltid öka produktionen med hjälp av finanspolitiken? Penningmarknaden (kapitel 4) F2: sid. 2 Exakt hur konsumtion och investeringar svarar på förändringar i skatter och bidrag kan vara svårt att förutsf rutsäga. Förväntningar påverkar p effekten, en skattesänkning idag kanske ger en signal om högre skatter imorgon. Högre produktion kan ha oönskade o sidoeffekter. Lågt sparande, budgetunderskott och statsskuld inte bra påp lång sikt. F2: sid. 22 Hur kommer pengar och räntan på sparande in i bilden? Pengar behövs inte nödvändigtvis för jämvikt på varumarknaden, men underlättar... Effektivt medel att översätta relativpriset på olika typer av varor och tjänster. Används för löpande transaktioner och i viss mån för sparande Men pengar ger vanligtvis ingen ränta och är därför inte den sparform som ger högst avkastning 4- Efterfrågan påp pengar Priset påp obligationer och räntanr F2: sid. 23 Pengar, kan (lätt) användas ndas till inköp p och andra transaktioner (de är r likvida), men ger (oftast) ingen ränta. Flera sorters pengar: sedlar och mynt, (currency), kreditkort, checkkonton, uttagskonton (checkable deposits). Obligationer (Bonds)) och andra räntebr ntebärande sparformer, ger ränta, r i,, men är r mindre likvida. Proportionerna mellan hur mycket pengar och respektive obligationer individer vill hålla h beror påp hur mycket inköp p och transaktioner de gör g r och räntan. r F2: sid. 24 Obligationer ger en fastställd summa vid en tidpunkt i framtiden (t. ex. $00) Priset påp obligationen, P B, avgör r dess avkastning, dvs räntan r (i): $00 $ P $00 B i = $ P $ P = B + i B Priset påverkas p av efterfrågan. Om efterfrågan ökar drivs priset upp, vilket innebär att räntan r går g r ned. 6
Hur bestäms efterfrågan påp pengar? Hur bestäms efterfrågan påp pengar? M d = $ YL( i) Efterfrågan påp pengar : ökar i proportion till nominell inkomst ($Y), men minskar i räntan( r ntan(l(i)). För en given nivå på den nominella inkomsten så minskar efterfrågan på pengar om räntan ökar. För en given ränta, så ökar efterfrågan på pengar om den nominella inkomsten ökar Ränta, ränta, i i Utbud M s Efterfrågan M d Pengar, M F2: sid. 25 F2: sid. 26 4-2 Räntans bestämning Räntans bestämning Tills vidare antar vi att centralbanken är r den enda källan k till pengar. Utbudet kallas M s = M Även banker kan skapa pengar, detta introduceras senare. Jämvikt kräver att utbud är r lika med efterfrågan, M s = M d dvs, M = $ YL( i) Räntan måste vara sådan att utbudet av pengar (vilket är fixerat) är lika med efterfrågan (som beror på räntan). Ränta, i Pengar, M F2: sid. 27 F2: sid. 28 7
Räntans bestämning: Effekt av en ökning av inkomsten Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Slutsats: En ökning av inkomsten leder till högre ränta. Effekten av en ökning i centralbankens utbud av pengar. Ränta, i En ökning av penningmängde n leder till lägre ränta. Ränta, i F2: sid. 29 Pengar, M F2: sid. 30 Pengar, M Penningefterfrågan gan och räntan: r Lite empiri Penningpolitik och öppna marknadsoperationer M/$Y ränta Centralbankens balansräkning och effekten av en expansiv öppen marknadsoperation. Balansräkning Tillgångar Skulder Obligationer Pengar ränta M/$Y Centralbankens tillgångar är obligationer (bonds), andra statspapper samt utländsk valuta. Riksbankens skulder är den utestående mängden pengar (sedlar och mynt). F2: sid. 3 Räntan och kvoten mellan penningmängden ngden och nominella inkomsten går g r oftast åt t motsatt håll, h som teorin förutspf rutspår. r. F2: sid. 32 8
Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Obligationer och statsskuldsväxlar F2: sid. 33 Centralbankens balansräkning och effekten av en expansiv öppen marknadsoperation. En expansiv öppen marknadsoperation innebär att centralbanken köper obligationer och betalar med pengar. Skulder och tillgångar ökar lika mycket. Expansiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder +$ M +$ M Kontraktiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder -$ M -$ M F2: sid. 34 Obligationer med kortare löptid än ett år kallas statsskuldsväxlar (Treasury bills, eller T- bills). Dessa ger en fastställd summa vid en tidpunkt i framtiden. När centralbanken köper statsskuldsväxlar eller andra obligationer, drivs priset P B på dessa upp. Det betyder att räntan på dem (avkastningen) går ned. $00 $ P $00 B i = $ P $ P = B + i B Sätter centralbanken räntan eller penningmängden ngden? 4-3 Räntans bestämning, II Finansiella intermediatörer rer Ett alternativt men identiskt sätt att uttrycka vad centralbanken gör är att man bestämmer räntan Med en lägre ränta, vill allmänheten hålla mer pengar som centralbanken då måste tillhandahålla F2: sid. 35 Ränta, i Pengar, M F2: sid. 36 Institutioner som lånar l in pengar från n individer och företag f och använder nder dessa för f r att köpa k obligationer eller aktier, eller lånar l ut pengarna till andra individer och företag f kallas finansiella intermediatörer rer (finansiella mellanhänder). nder). Till exempel banker. Banker skapar pengar,, dvs likvida medel t.ex. checkräkningskrediter kningskrediter eller kreditkortskrediter. Olika penningmängdsm ngdsmått M0 (sedlar o mynt ca 00 miljarder i Sverige), M-M3, M3, M3 inkluderar bankinlåning ning ca 5 gånger g större. Banker måste m ha reserver, dvs spara en del av pengar som de får f r av företag och individer som likvida medel (pengar), av flera skäl: ha likvida medel för f r (oförutsedda) uttag, klara sina egna transaktioner, svara upp mot legala reservkrav. Reseverna (kan) deponeras i centralbanken. Reservkvot θ,, reserver/inlåning ning (0% i USA). 9
F2: sid. 37 Bank Run Reservkvoten är r aldrig 00%. Om alla som satt in pengar hos en bank samtidigt vill ta ut sina pengar, klarar banken inte av detta. Rykten om att en bank inte är r finansiellt sund kan bli självuppfyllande. Bank run För r att minska risken för f r detta finns statligt garanterade insättarf ttarförsäkringar. Med mer likvida tillgångar, t.ex. statsskuldsväxlar, som snabbt kan omsättas i pengar. F2: sid. 38 Svenska Riksbanken Inflationsmål 2% ±%. Reporänta är r den ränta r som bankerna kan låna l eller placera till i Riksbanken påp sju dagar. Inlåningsr ningsränta nta är r den ränta r bankerna får f r när n r de sätter s in pengar påp konto i Riksbanken över natten och är alltid 0,75 procentenheter lägre l än n reporäntan. Utlåningsr ningsränta nta är r den ränta r bankerna får f r betala när n r de lånar pengar av Riksbanken över natten och är r alltid 0,75 procentenheter högre h än n reporäntan. Riksbanken kan också köpa/sälja utländsk valuta. Riksbankens styrräntor Summering 0 9 8 7 6 5 4 3 2 0 994-06-0 995-06-0 996-06-0 997-06-0 998-06-0 999-06-0 2000-06-0 200-06-0 2002-06-0 2003-06-0 2004-06-0 2005-06-0 2006-06-0 2007-06-0 2008-06-0 I enklaste modellen finns pengar (likvida) och obligationer (inte likvida men med ränta). r Efterfrågan påp likviditet är r proportionell mot inkomsten och minskar med räntan. r M d =$Y L(i) Antag att penningmarknaden är r i jämvikt j vid en viss ränta i. Hushållen håller h en viss del av sin förmögenhet i pengar ($00) och en viss i obligationer ($900). Likvididetskvoten är 00/(00+900)=/0. Låt t oss säga s att riksbanken vill sänka s räntan r på obligationer. Hur ska man göra? g F2: sid. 39 F2: sid. 40 0
Summering Riksbanken köper k obligationer för f r $00 och betalar med $00 i pengar. Hushållen nu en likviditet påp 200 men fortfarande en förmögenhet på p $000. Likvididetskvoten = 200/000 = 2/0, för f r mycket likviditet vid den gamla räntan. r Hushållen önskar minska sin likviditet och driver upp efterfrågan påp obligationer. Detta driver upp priset påp obligationer, P B, vilket är ekvivalent med att räntan r påp dem går g r ner, eftersom Räntan i = (inlösenpris P B )/ P B Simsalabim! F2: sid. 4