TransportForsK Transportforum 9 januari 2015 Peter Bark
Inledning I projekt Intermodala transportsystem för snabbrörligt gods har flöden av snabbrörligt gods samt förutsättningar för att etablera intermodala transportupplägg med frekventa avgångar för detta gods kartlagts. Snabbrörligt gods omfattar: dagligvaror högvärdigt gods försändelser av olika slag såsom paket och post I projektet har ingått utveckling av en modell för datainsamling, flödeskartläggning, flödesdifferentiering, transportmedelsval och simulering av intermodala upplägg för olika godsflöden. Med modellen kan effekter på energiförbrukning och miljöpåverkan vid ett förändrat transportmedelsutnyttjande simuleras. 2
Sammanställning av flödesdata Kartlagd transporterad godsmängd Stora branschaktörer kartlades Flödesdata insamlades Intervjuer genonomfördes Flödesdata genererades 11,7 miljoner ton/år i transporterad godsmängd 4,8 miljoner ton/år inkommande varumängd Dagligvaruhandel 9,2 miljoner ton/år i transporterad varumängd 3,5 miljoner ton/år i inkommande varumängd Övrig detaljhandel 2,4 miljoner ton/år i transporterad varumängd 1,3 miljoner ton/år inkommande varumängd 3
Utveckling av modell för transportmedelsval Modellen är utformad så att absoluta värden på kostnader för transporter och terminalhantering inte behöver anges. I modellen är kostnadsparametrarnas relativa värden inlagda. Kostnaden för en direkt vägtransport är grundparameter och antas vara 1 (1/km) I de simuleringar som genomförts har följande antaganden skett: Minsta sträcka för intermodal transport, k u =100 km Kostnad för järnvägstransport, k j =0,4 (1/km) Kostnad för intermodal vägtransport, k i =1,4 (1/km) Kostnad för omlastning, k o = 30 (km) 4
Ansatta transportmedel och lastbärare Intermodal lastbärare Lastbärartyp: EU-trailer/megatrailer Nyttolast: 25 ton Totalvikt: 33 ton (med dragbil 40-42 ton) Järnvägstransport Förutsättning: 32 trailers på ett tåg Nyttolast: 800 ton/tåg Totalvikt: 1 600 ton per tåg Referensfordon vid direkt vägstransport Fordonstyp: Lastbil med släpvagn Bruttovikt: 60 ton (24 m längd) Nyttolast: 40 ton 5
Direkta tåg mellan Skåne (Helsingborg) och Stockholm Totalt flöde: Norrut: Söderut: 1,21 miljoner ton/år 979 000 ton/år 228 000 ton/år Frekvens: 23,5 avgångar/vecka norrut Medelbeläggning: 61 % (söderut 23%) Mellanliggande uppehåll i Nässjö Simulering av intermodalt upplägg (1) Totalt flöde: 1,33 miljoner ton/år (+10 %) Norrut : 1 059 000 ton/år (+8 %) o Helsingborg Nässjö: 11 000 ton/år o Nässjö Stockholm: 69 000 ton/år Söderut : 270 000 ton/år (+18 %) o Stockholm Nässjö: 35 000 ton/år o Nässjö Helsingborg: 7 000 ton/år Frekvens: 25,1 avgångar/vecka norrut Medelbeläggning: 63 % (söderut 25%) 6
Direkta tåg mellan Göteborg och Stockholm Totalt flöde: 321 000 ton/år Österut: Västerut: Frekvens: 201 000 ton/år 120 000 ton/år 4,8 avgångar/vecka österut Medelbeläggning: 80 % (västerut 60 %) Mellanliggande uppehåll i Hallsberg och Västerås Totalt flöde: 791 000 ton/år (+146 %) Österut totalt: Västerut totalt: Frekvens: 471 000 ton/år 320 000 ton/år 10,2 avgångar/vecka österut Medelbeläggning: 83 % (västerut 66 %) Mellanliggande uppehåll i Skövde och Västerås Totalt flöde: 840 000 ton/år (+162 %) Österut totalt: Västerut totalt: Frekvens: 542 000 ton/år 298 000 ton/år 11,8 avgångar/vecka österut Medelbeläggning: 80 % (västerut 60 %) Simulering av intermodalt upplägg (2) 7
Direkta tåg mellan Stockholm och Umeå Totalt flöde: 217 000 ton/år Norrut: Söderut: Frekvens: 202 000 ton/år 15 000 ton/år 4,9 avgångar/vecka norrut Medelbeläggning: 53 % (söderut 7 %) Helsingborg Stockholm Umeå Flöde norr om Stockholm: 235 000 ton/år (+ 8 %) Norrut 215 000 ton/år o Stockholm Umeå: 142 000 ton/år o Helsingborg Umeå: 73 000 ton/år Söderut 20 000 ton/år (+ 33 %) o Umeå Stockholm: 13 000 ton/år o Umeå Helsingborg: 7 000 ton/år Frekvens: 5,1 avgångar / vecka norrut Medelbeläggning: 55 % (söderut 9 %) Helsingborg Stockholm: Stockholm Helsingborg: Simulering av intermodalt upplägg (3) 973 000 ton/år 226 000 ton/år 8
Ansats B Intermodalt upplägg med 9 linjer i Sverige och 16 orter Andel intermodala transporter 30 % (3,5 miljoner ton) Energibesparing 170 GWh/år (56 %) jämfört med renodlade vägtransporter Miljöeffekter Simulering av flera linjer ansatser Ansats A Intermodalt upplägg med 3 linjer i Sverige och 8 orter Andel intermodala transporter 20 % (2,4 miljoner ton) Energibesparing 80 GWh/år (27 %) jämfört med renodlade vägtransporter Miljöeffekter Minskning av koldioxidutsläpp med 29 000 ton/år (36 %) jämfört med renodlade vägtransporter Minskning av koldioxidutsläpp med 45 000 ton/år (56 %) jämfört med renodlade vägtransporter 9
Resultat och indikationer Flödesstråk uppdelning Stor potential för intermodala transporter av snabbrörligt gods i ett antal korridorer Tydliga stråk mellan Skåne och Stockholm samt Göteborg och Stockholm för vilka simuleringar har visat att förutsättningarna för intermodala transporter är goda. Tydligt stråk mellan Sydsverige, Stockholm och Umeå men flödena är i huvudsak enkelriktade och underlaget för intermodala transporter söderut begränsat. Potentialen för intermodala transporter ökar väsentligt om stopp läggs in. Stor potential för energibesparingar och miljöförbättringar Känslighet för parametervärden Simuleringar har visat att en begränsad sänkning av vissa kostnader kan medföra en betydande ökning av andelen intermodala transporter. Fortsatta studier Förbättring av kostnadsunderlag för olika transporter och terminalhantering Modellutveckling Komplettering av datainsamling avseende godsflöden mer täckande underlag 10
11
Tack! 12