Framtida utmaningar för äldrevården?



Relevanta dokument
Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet

Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet

Riktad primärvård för äldre

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Falls and dizziness in frail older people

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Bo hemma. i Kinda kommun

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Region Östergötland. Geriatriska kliniken

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Medicinsk vårdplanering VPL

Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

Var det bättre förr? Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna

Delaktig (även) på äldre dar.

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Äldre kvinnor och bröstcancer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

God palliativ vård state of the art

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

YTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

4. Behov av hälso- och sjukvård

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Den geriatriska patienten vem är det?

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Falls and dizziness in frail older people

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011

Vägledning för en god palliativ vård

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Södra sjukvårdsregionen

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. upplandsvasby.se

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Stockholmsvården i korthet

Ingen ska behöva dö ensam LIBERALA FÖRSLAG FÖR FRIHET FRÅN OFRIVILLIG ENSAMHET

Introduktion till Äldre

Äldreprogram för Sala kommun

Mat och ett hälsosamt åldrande

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Vårdresultat för patienter 2017

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Carers Outcome Agreement Tool (COAT) - instrument

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

STOCKHOLM Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Transkript:

November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet

O-Kunskap Kunskap Föreställningar Attityder Handlingar

Seniorerna en betydelsefull grupp 3.3 miljonerpersoner i Sverige är 50+. Äldrepolitiken måste omfatta alla äldre (65+), inte bara de äldsta eller de svårast sjuka. Dagens unga seniorer är morgondagens äldre.

Dagens och morgondagens seniorer: krävande ungdomar med attityd Så ser livet ut efter 65: Livet mellan 65 och 80 år är som livet före, bara friare. Pensionär blir man när man är 80 och går med rullator. Hälften tänker spendera alla sina pengar på sig själv. De ska leva loppan och sedan dö. Söker aktivt kunskap, information och relationer som ökar deras livskvalitet. Äldrepolitiken måste investeras även i dagens yngre seniorer.

Äldre om äldre Så ser livet ut efter 65: 85 procent ser livet efter 65 som något positivt. En andra frihetstid som liknar tonåren, fri från barn, jobb en tid att förverkliga sina drömmar. En fjärdedel ser sig som evig tonåring.

65-70,75 år: Pensionär med bevarad funktionsnivå. 75-90 år: Funktionell nedgång. Allt mer tid i hemmet. Omsorg tilltagande. Sjukdomar som påverkar funktion. 90+: 85+: Nya åldrar för Åldrandets tre faser Nedsatt autonomi. Omsorgsbehov. Sjukvårdsbehovet snarast mindre?

Relationer Existentiell bekräftelse Aktivitetet Meningsfullhet

Åldrande och livskvalitet Daglig meningsfull sysselsättning är även då viktigt för både hälsa, överlevnad och livskvalitet. Greta Häggblom Kronlöf, Participation in everyday life. Medical Dissertation, Sahlgrenska Academy, 2007. För kvinnor verkar tillfredsställelsen av dessa behov ha större betydelse än för männen. Ivarsson, Isacsson, Persson, Scherste, Occupation and survival. Am. J. Occupational Therapy 52:326 336, 1998

Åldrande och ensamhet Vid 65 är 35%, vid 75 är 45% och vid 85 år 70% ensamstående. Ensamhet är en vanlig orsak till försämrad livskvalitet. den sociala kretsen minskar funktionsnivån avtar

Basala behov för överlevnad Mat, dryck sömn Basala kroppsliga behov (tarm, blåsa, fysisk aktivitet) Fysisk och psykisk närhet Aktivitet Mening

Livskvalitet inte bara hälsa Forskningen visar att de viktigaste faktorerna för bibehållen livskvalitet är hälsa, relationer och meningsfulla aktiviteter.

Hälsa Ohälsa Föreställningar Myter

Sjukdomspanorama hos äldre Hjärtkärlsjukdomar och demens står för majoriteten av sjukligheten hos äldre (30-50%), medan cancer är relativt ovanligt (<10%). Multisjukdom finns hos hälften av de äldre. Graden av multisjukdom ökar risken för funktionsnedsättning. Alessandra Marengoni, Prevalence and impact of chronic disease and multimorbidity in the aging population. Doctoral thesis, Karolinska institute, 2008

Sjukvårdskonsumtion äldre 80+ konsumerar cirka 50 procent av sjukvårdskostnaderna på US, men utgör <10% av populationen. Kunskapen om detaljerna om de äldres sjukvårdskonsumtion är begränsad.

Multisjukdom Det multisjuka spöket ELSA 85 Health-related factors associated with hospitalization for old people: Comparisons of elderly aged 85 in a population cohort study. Katarina Nagga a,b, Huan-Ji Dong a,c, Jan Marcusson a,c, Sabina Olin Skoglund a, Ewa Wressle a,c,* a Archives of Gerontology and Geriatrics journal homepage: www.elsevier.com /locate/archger

Kön och boende % Kvinnor 64 Män 36 Lägenhet 66 Villa 19 Service-lgh 6 Sjukhem 7 Demensboende 2

Sjukvårdskonsumtion % Slutenvård 25 Besök akutmott 31 Primärvård, läkare 75 Primärvård, ssk 79 Inga vårdkontakter 4

Stödinsatser % Färdtjänst 41 Trygghetslarm 40 Hemtjänst dagligen 12 Hemtjänst ej dagl 19 Hjälpmedel förflyttning 39 Andra hjälpmedel 18

Smärta och aktivitet % Har smärta 61 Går utan svårighet 50 Klarar hygien 85 Klarar aktiviteter 74 Regelbunden motion 70

Ensamhet och oro % Känner ensamhet, ofta 8 Känner ensamhet, ibland 32 Oro inför framtiden, ofta 7 Oro inför framtiden, ibland 37

Hälsan just nu % Utmärkt/mycket god 18 God 48 Någorlunda 32 Dålig 2

Livet just nu Mycket/ganska bra 88 %

Lycklig just nu I högsta grad 29 % Ganska 49 %

Meningsfullhet I högsta grad 33 % Ganska 51 %

Vardagen Tillräcklig mental stimulans 85 % Saknar något i livet 53 %

Skattning 100 = bästa tänkbara tillstånd nuvarande hälsotillstånd Medelvärde 67 Median 70 Spridning 0-100 0 = sämsta tänkbara tillstånd

Nutritionsstatus (n=339) MNA: Ej risk för malnutrition 90% Risk 9% Malnutrierade 1% BMI: Underviktiga 2% Normalviktiga 35% Överviktiga 46% Feta 17%

Hälsa Ohälsa Föreställningar Myter

Friskt eller sjukt? Hälsa 2/3 skattar sin hälsa > 60% De flesta har 3 kroniska sjukdomar Funktion ¾ klarar sitt dagliga liv 90% i eget boende Sjukvård 75% har aldrig legat på sjukhus senaste 12 mån 2/3 har 0-2 besök till sin distriktsläkare

Fokus på friskt eller sjukt? Ohälsa 1/3 är högkonsumenter både av PV o SV Funktion Högkonsumenterna finns i egna hemmet, men använder både sjukvård och omsorg Sjukvård Dessa använder 50-70% av sjukvårdskostnaderna

Hälsa Ohälsa Föreställningar Myter

Vilka är utmaningarna? Akutsjukvården är inte organiserad för att ta hand om äldre med sjukvårdsbehov. Närsjukvården är inte organiserad för att möta äldre med sjukvårdsbehov. Primärvården är inte organiserad för att möta äldre med sjukvårdsbehov. Sjukvård och omsorg är inte organiserade för att möta äldres behov av sjukvård och omsorg.

Samhälle Äldreliv

Hur bygger vi framtiden? Sociala faktorer (t.ex. ensamhet) interagerar med funktionella (grad av funktionsnivå) och rent medicinska faktorer och påverkar behovet av sjukvård och omsorg? Hur skapar vi ett samhälle där det är lätt att bli gammal, som underlättar relationer och autonomi? Ett bra äldreliv. Sjukvård och omsorg är mer organiserade efter ett produktionsparadigm och mindre efter de äldres behov. Hur skall äldrevården utvecklas för att möta de äldres behov? Hur möta de existentiella behoven? Många äldre med multisjukdom och funktionsnedsättning klarar sig relativt väl. En mindre grupp använder mycket sjukvård och omsorg. Hur skall vi veta när ökad vårdbehov uppstår utan att läget skall behöva bli akut? Hur skall vi möta behoven? Antalet äldre med multisjukdom och behov av vård kommer att öka. Hur skall vi möta ett ökat framtida behov av vård för de äldre?

Vilka är dina svar? Morgondagens samhälle för äldre, för alla, måste byggas så att de är lätt att leva nära människor och nära aktiviteter och service Morgondagens äldrevård måste hitta nya funktionella strukturer som binder samman äldre i eget boende, med omsorg, primärvård och slutenvård