Var det bättre förr? Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna

Transkript

1 Var det bättre förr? Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna

2 Från fattigvård till Före 1950 var äldreomsorgen i huvudsak organiserad inom ramen för den kommunala fattigvården. I normalfallet var omsorgen om äldre en familjeangelägenhet. Långt in på 1950 var det i huvudsak institutionsvård, oftast ålderdomshem och sjukhem. Under talet börjar den moderna svenska äldreomsorgen att byggas i och med att hemtjänst introducerades i kommunerna

3 Den moderna äldreomsorgens utveckling. Kroniskt och svårt sjuka skulle vårdas på särskilda institutioner. Genom detta började insatserna inom äldreomsorgen att fokusera på äldres behov av omsorg och social service. Utbyggnaden av hemtjänsten medförde också ett brott mot den tidigare institutionstanken. Äldre kunde nu få hjälp i sina egna hem. Äldreomsorgen börjar nu vända sig till alla med ett uttalat omsorgs- och servicebehov. Äldreomsorgen utvecklas till ett självständigt offentligt serviceområde.

4 till en rättighet för alla. Först med utbyggnaden av nya vård- och omsorgsformer och hemtjänstens expansion under talet blev äldreomsorgen en allmän social service. Stora variationer i den kommunala vårdoch omsorgen. Mycket lite av nationell styrning 1975 infördes statsbidrag till färdtjänst

5 1980- talet innehöll mycket av visionen om den goda äldreomsorgen Samhällsansvaret Helhetssyn Tillgodose individuella behov Bredd i hjälpinsatsen till den enskilda Utveckla omvårdnadsdelen Öppen förebyggande verksamhet Delaktighet Inflytande Kompetens Från ålderdomshem till särskilt boende

6 Reformerna under tal Statliga reformer ökar kommunernas verksamhets- och omsorgsansvar. Exempel på detta är: Ädelreformen 1992 (Kommunerna tar över ansvaret för hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och dagverksamheter, dock inte läkarinsatser) Handikappreform (LSS, LASS och PsykÄdel) Husläkarreformen Syfte: Klarare ansvarsfördelning mellan landsting och kommun. Effektivare verksamhet

7 Från monopol till konkurrens 1990 talets början Den kommunala äldreomsorgen får konkurrens genom att verksamhet privatiseras och/eller läggs ut på entreprenad (1992 års kommunallag). Privatisering: Kommunen säljer ut/avknoppar offentlig verksamhet eller upphör med tjänsteproduktionen. Entreprenad: Driftansvaret överlåts på en privat aktör. Debatt om privat kontra kommunal verksamhet

8 Inbromsning Under 1990 talets början minskar kommunernas resurser till äldreomsorg för första gången sedan 1950 talet. Kommunernas bruttokostnader för äldreomsorg per innevånare 80 år och äldre var 15 % lägre år 2000 jämfört med 1990 (SOU 2004:68, s 147).

9 Nytt under talet Kraftig utveckling av den kommunala hemsjukvården Ökat intresse för kvalitetsutveckling Nationell handlingsplan Samverkansformer utvecklas Frivilligverksamhet och frivilligcentraler Hemmaboendeprincipen Bostadsanpassningsbidrag Medieintresset ökar i takt med att s:k vårdskandaler exponeras. Lex Sarha 1999 Krav på kontroll och kvalitetssystem Privatiseringen kommer av sig

10 Organisatoriska förändringar under talet Handläggning och myndighetsutövning skiljs från utförarna av vården ( i dag har över 80 % av alla kommuner ett sådant system). Beställa och utförarorganisationer införs i många kommuner Experiment med entreprenadupphandlingar och anbudskonkurrens Intraprenader Resultatenheter

11 Utveckling hittills under talet Kvalitetsgarantier utvecklas Synpunkts och klagomålshantering utvecklas Kompetensutveckling (bemötande, etik, läkemedel m fl) Professionell biståndsbedömning Platser i särskilda boenden minskar Kundval får sitt genombrott Nationella handlingsplaner. Ökat statligt intresse för kvalitetsstyrning, dock ingen tvingande lagstiftning Ökad satsning på frivilligverksamhet Dagverksamheten biståndsbedöms i allt högre utsträckning

12 Äldre i siffror 2006 (Skl 2006) Ålder 2006 Antal i % Prognos 2030 Riket ,3 % 22,9 % Falkenberg ,4 % Riket ,6 % 6,5 % Falkenberg ,2 % Medellivslängd (riket) Män Kvinnor ,5 82, ,8 84,3

13 Boendeformer 2006 (riket) Särskilda boendeplatser (SoL) Boende i SB Boende i SB minskning Korttidsplatser (SoL) Vårddygn Vårddygn ökning Seniorbostäder (servicebost.) Seniorbostäder Seniorbostäder ökning

14 Viste du att. Äldreomsorgen i kommunal regi inklusive hälsooch sjukvårdens andel av insatserna för personer över 65 omfattar mellan miljarder per år. Drygt personer 65 år och äldre hade någon form av SoL bedömda insatser den 1 oktober Åldersgruppen, som utgör 17 procent av befolkningen förbrukar och utnyttjar 55 % av vårddagarna inom hälso- och sjukvården.

15 var de kommunala insatserna sker (inom parantes riket) Falkenbergs kommun 2001 hade 6,7 % (7,9) av alla över 65 år plats på ett särskilt boende 2006 hade 5,5 % (6,2) av alla över 65 år plats på ett särskilt boende 2001 har 5,4 % (7,6) av alla innevånare över 65 år hemtjänstinsatser 2006 har 7,6 % (8,3) av alla innevånare över 65 år hemtjänstinsatser

16 Hälsofrämjande och förebyggande Förebyggande hembesök Öppen verksamhet Hälsosamtal Fallprevention Kostrådgivning Rehabilitering Servicetjänster Skattesubventionerade hushållstjänster Trygghetslarm

17 Kostnader (kommunens nettokostnader jmf med riket) Ordinärt boende Per vårdtagare Kostnad ( ) Kostnad ( ) Särskilt boende Kostnad ( ) Kostnad ( )

18 Vem får vård och omsorg i dag och i morgon.. I dag i särskilt boende Personer med uttalat behov av omfattande hjälp som inte kan ges lika bra hemmet. Exempel på detta är demenssjuka där vård- och omsorgsinsatser i hemmet inte längre fungerar eller svårt somatiskt sjuka med en eller flera diagnoser. och i morgon.. Vilka får flytta in på ett särskilt boende i morgon?

19 och kommer det att se annorlunda ut Hemtjänst i dag Uttalat behov av hjälp i den dagliga livsföringen. Brett spektrum av insatser Stöd till anhörigvårdare och i morgon. Ribban för bistånd är högre Valfrihet mellan olika utförare Köp av servicetjänster

20 när köttberget går i pension Rekord 2011 då kan välja att lämna arbetsmarknaden 2030 kommer det att finnas svenskar som är 75 år och äldre

21 På gång i ett nationellt perspektiv (ett axblock) Anhörigstöd (utveckla metoder för att följa utvecklingen av anhörigstöd i kommunerna). Patientens rätt i vården. Fritt val inom äldre- och handikappomsorg. Värdighetsgaranti. Äldreboendedelegationen. Nationella riktlinjer för demensvård. Kartläggning av hemsjukvårdens omfattning.

22 40 talist som pensionär Så här ser de på livet efter 65, enligt två nya undersökningar från Aftonbladet och Kairos Future. Livet mellan 65 och 80 år är som livet före, bara friare. Pensionär blir man när man är 80 och går med rullator. 85 % ser livet efter 65 som något positivt. Det är en andra frihetstid en tid som liknar tonåren, fri från barn och jobb en tid att förverkliga sina drömmar. Hälften tänker spendera alla sina pengar på sig själva. De ska leva loppan och sedan dö. Nästan tre av fyra fyrtiotalister tänker resa mer utomlands. Nästan en fjärdedel tänker flytta till ett varmare land. En fjärdedel vill arbeta så länge som möjligt En fjärdedel ser sig som eviga tonåringar Nästan hälften, 44 procent, lyssnar mest på rockmusik

23 Källor I huvudsak har jag använt mig av följande material Tid för vård och omsorg, Socialstyrelsen, september Offentlig äldreomsorg som en del i ett socialt medborgarskap, Staffan Blomberg o Jan Pettersson, Socialvetenskaplig tidskrift, nr 4, Aktuellt på äldreområdet, SKL, 2007 Bilder från framtiden, Region Halland, 2007 Äldrelivsbranschen en framtidsbransch Peter Majanen, Lotta Mellberg o Dag Norén, KK stiftelsen, (SKL) databas äldromsorg. Internt utredningmaterial