Nya Perspektiv i Falkenberg Seminarium dec 2007

Transkript

1 Inledning Vi måste ha falkenbergarnas bästa för ögonen sa kommunstyrelsens ordförande Marie- Louise Wernersson när Nya Perspektiv träffades för första gången den dec Landstingen och kommunerna står inför stora utmaningar när den demografiska utvecklingen ökar kraven på vården och omsorgen. Stora krav och rättighetstänkande påverkar också efterfrågan och gör styrning och prioritering mycket komplex. Om vi framgångsrikt ska kunna hantera situationen krävs att kommuner och landsting samverkar. Mot den bakgrunden har Nya Perspektiv vuxit fram. Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med landstingsnätverket Hälsa och Demokrati/Uppdrag Hälsa tog initiativ till utvecklingsarbetet. Falkenberg och Värmland är först ut att pröva Nya Perspektiv Utvecklingsarbetet bygger på tanken att förtroendevalda och tjänstemän i landsting och kommun ska skaffa sig en gemensam referensram för att samverkan ska kunna utvecklas. Det ska ske genom att öka sina kunskaper om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och efterfrågan på vård och omsorg. De förtroendevalda stärks i sina roller som befolkningsföreträdare samtidigt som tjänstemän stärks i sin roll att leverera relevanta underlag för politiska beslut. För att främja och utveckla samverkan mellan huvudmännen gäller det att finna former för dialog. Utvecklingsarbetet består av ett antal kunskapsseminarier som både innehåller fakta och reflektion startade i december 2007 och pågår till sensommaren I din hand har du nu dokumentation från det första seminariet. Den består av korta referat av föreläsningarna och de presentationer som gjordes. Du får dokumentationen i god tid innan det andra seminariet för att kunna friska upp minnet och få inspiration till nästa träff. 1

2 Falkenbergarnas bästa för ögonen Det kändes lite högtidligt när kommunstyrelsens ordförande Marie-Louise Wernersson, Falkenbergs kommun och Inger Svensson, ordförande i Falkenbergsnämnden, landstinget i Halland hälsade övriga förtroendevalda och tjänstemän välkomna. Båda två betonade betydelsen av att inte medborgarna ska behöva känna av gränser mellan organisationers ansvar. Kanske är det så att vi genom det här arbetet kan identifiera skärningspunkter där vi har anledning att fundera över vem som gör vad. Vi kommer säkert att se saker där vi dubbelarbetar. När vi nu är på samma ställe och lär känna varandra vet man ju i alla fall vem man ska prata med. Deltagare från Falkenbergs kommun: Marie-Louise Wernersson, KS ordförande, Jerry Norberg, KS vice ordförande, Rie Bolund, socialnämndens ordförande, Britt-Marie Johnsson, socialnämndens vice ordförande, Rolf Landholm, kommunchef, Annika Ulfström, äldreomsorgschef samt Lars Fröding tf socialchef Deltagare från Landstinget Halland, Falkenbergsnämnden: Inger Svensson, ordförande, Kerstin Zander, vice ordförande, Margareta Tietz, nämndsdirektör Övriga deltagare: Märit Melbi, Sveriges Kommuner och Landsting, Anne Bylund, Nätverken Uppdrag Hälsa/Hälsa Demokrati. Deltagare är ledande förtroendevalda och tjänstemän. Genom att gå före och visa vägen blir de också förebilder för övriga organisationen Som befolkningsföreträdare måste jag också företräda dem som inte röstar på mig Bengt Germundsson, kommunstyrelsens ordförande i Markaryds kommun fick 50 % av personrösterna i senaste valet. Han har varit politiker sedan 1992 och tycker att det politiska uppdraget är det roligaste han haft. Däremot ser han inte någon politisk karriär framför sig utan det är ett tidsbegränsat uppdrag. Hur ser han på sin roll som befolkningsföreträdare? Min filosofi är att också företräda dem som inte röstar på mitt parti. Därför ogillar jag rikspolitik. Vi har en bred dialog, gemensam beredning och budgetdialog. Skiljelinjerna finns ändå, det märks i diskussionen. Jag är nöjd när % av Markarydsborna tycker att ett beslut är bra. Framgång är bara resultat av arbete. Enskilda personer kan göra en skillnad. Jag vill vara medborgarens budbärare in i politiken Vi som KSO, KC måste gå före och visa genom våra handlingar att vi samverkar och arbetar för det gemensamt bästa. Vi som politiker ska inte gömma oss, vi måste finnas bland folket. 2

3 Vi har utarbetat en handbok om ledarfilosofi som bygger på bilder. Smile betyder att man ska ha kul Vattenkanna betyder att man ska vårda varandra Örat betyder att man ska lyssna Verktyg betyder att man ska släppa fram varandra Kikaren betyder att man ska se runt hörnet Hand som pekar tillbaka anger det egna ansvaret Hjärtat betyder att alla anställda ska älska Markaryds kommun Teatermask betyder att man måste hålla masken ibland Företagen är mina samarbetspartners. Jag som politiker kan skapa förutsättningar för att arbete finns på orten. Vi jobbar med att kommunen ska ha samma leveranskvalitet som företagen. Jag känner inte igen mig i den officiella negativa bilden av politiker Politik ska byggas underifrån. Jämför med brobygge, man kan inte börja med vägbanan, man måste börja med fundamentet. Det är viktigt vad du hör och hur du gör. Samtala och lyssna. Bjud på dig själv Behovsbaserad styrprocess Anna-Lena Sörenson, oppositionsråd i Landstinget Östergötland har lång erfarenhet att utveckla befolkningsföreträdarrollen över partigränserna. I början av 1990 talet när vi övergick till beställar/utförar modell fick vi anledning att fråga oss vad vi behövde för kunskap om medborgarna. Vi fick en livlig debatt om hur resurserna skulle prioriteras. I budgeten pekar vi ut viktiga behovsgrupper men praktiken visar att resurserna följer i gamla spår. Det visade på behov av nya metoder för resursfördelning. För många äldre politiker som länge varit involverade i produktionsfrågor blev det svårt att i stället utgå från hälsan hos befolkningen. Många saknade den traditionella ärendehanteringen på sammanträdena. Landstinget i Östergötland har utvecklat en styrprocess som utgår från behovsanalyser, uppdrag och prioriteringar, åtagande, avtal samt uppföljning. Vi tycker att programarbetena börjar bli omoderna och utgår mer och mer från nationella riktlinjer. Vi försöker också prioritera grupperna i högre grad och har systematiska brukarkontakter. Vi vill komma ifrån traditionellt äskande och skaffa oss kunskap som inte är påverkad av verksamhetens syn på saken. En viktig fråga för oss är om vi orkar vi stå fast vid vår styrmodell när påannonserade besparingar ska göras. 3

4 Omvärlds-och invärldsspaning Margareta Tietz och Annika Ulfström hjälper oss att göra en omvärlds och invärldsspaning Annika gör en historisk exposé över äldreomsorgen och Margareta belyser medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens förändrade värderingar Se OH bilder Behov, ett elastiskt uttryck! Anne Bylund visade ett kort filminslag där en person växelvis uttryckte behov utifrån rollen som medborgare, brukare, läkare, tjänsteman och förtroendevald. Syftet var att åskådliggöra hur elastiskt begreppet behov är och att vi alltid måste fundera över vilken roll vi har när vi tolkar begreppet. Efter filminslaget diskuterade grupperna med utgångspunkt från frågeställningen; Vilken kunskap behöver du för att fånga befolkningens behov? Goda uppväxtvillkor Goda uppväxtvillkor är en grundförutsättning och därmed utmaning för att Falkenbergarna ska få ett gott liv och god hälsa. Margareta Tietz presenterade kriterierna för vad som kan betraktas som goda uppväxtvillkor. Efter presentationen diskuterade grupperna med utgångspunkt från frågeställningen; Vad behöver vi veta mer om utifrån fokus på goda uppväxtvillkor och befolkningsperspektivet? Se OH bilder Hälsosamma levnadsvanor Hälsosamma levnadsvanor är den andra definierade grundförutsättningen och därmed utmaningen för att Falkenbergarna ska få ett gott liv och god hälsa. Margareta Tietz presenterade även här kriterierna för vad som kan betraktas som hälsosamma levnadsvanor. Efter presentationen diskuterade grupperna med utgångspunkt från frågeställningen; Vad behöver vi veta mer om utifrån fokus på hälsosamma levnadsvanor och befolkningsperspektivet? Se OH bilder Psykisk ohälsa/psykisk hälsa Psykisk ohälsa/hälsa är den tredje definierade grundförutsättningen och därmed utmaningen för att Falkenbergarna ska få ett gott liv och god hälsa. Margareta Tietz presenterade även här kriterierna för vad som kan betraktas som psykisk ohälsa/god psykisk hälsa.. Efter presentationen diskuterade grupperna med utgångspunkt från frågeställningen; Vad behöver vi veta mer om utifrån fokus på psykisk ohälsa/psykisk hälsa och befolkningsperspektivet? Se OH bilder Nästa gång Tider för kommande seminarier: 10 april heldag, 5 juni heldag, augusti internat lunchlunch. Tack för denna gång. 4

5 OH bilder Omvärldsspaning / Invärldsspaning Omvärlds-och invärldsspaning - Förändrade värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer 78% av PV-pat anser att svensk sjukvård är skyldig att alltid erbjuda pat bästa tänkbara vård, oavsett vad det kostar Finansieringsvägar Politiker höjda skatter i större utsträckning än andra grupper Läkare kompletterande privata sjukvårdsförsäkringar Allmänhet äldre personer höjda skatter vilket yngre är mer negativa till 1 2 Etiska prioriteringskriterier Konsekvens av ohälsosam livsstil Allmänhet drygt 50% anser att den som är beredd att ändra livsstil ska ha företräde Vårdpersonal och politiker mer tveksamma till denna typ av prioriteringskriterier Ålder som kriterium Allmänhet negativ (knappt 30 %) Beslutsfattare mer positiv ( drygt 40 %) Läkare mest positiva (55%) Visste ni att Antalet utlandsfödda ökat från mellan 1950 och 1999 Ytterligare födda av en förälder med rötter i annat land 2030 beräknas var tredje invånare vara 60 år och äldre 2030 väntas 8% tillhöra åldersgruppen 80 år och äldre 3 4..mellan Registrerades 25,5 miljoner vårdtillfällen vid landets sjukhus 6,5 miljoner personer svarade för dessa (3,9 tillfälle/pat) 1987 vårdades patienter 2005 vårdades patienter Minskningen störst för ögonsjukdomar, härnäst hud och endokrina sjukdomar (diabetes 50% trots ökning av sjukdomen) Ökat märkbart har symtom och ofullständigt preciserade fall Utvecklingen inom Hälso- och sjukvården Förbättrade behandlingsmetoder gör att fler liv kan räddas och allt fler få hjälp att återgå till ett normalt liv, t ex Titthålskirurgi Allt fler ingrepp sker över dagen - Galla - Ljumsk- och åderbråck - Inkontinens och framfall - Knä- och meniskskador samt starroperationer Okomplicerad hjärtinfarkt vårdas idag 5 dygn på sjukhus, 1997 handlade det om 10 dygn minskade antalet vårdplatser i Sverige med 45% medan antalet vårddagar minskade med 30% 5 6 5

6 . Flera stora patientgrupper som tidigare behandlades vid specialistmottagningar sköts idag inom Primärvården t ex astma, diabetes, demens, psykisk ohälsa, hjärtsvikt och eftervård av patienter med annan hjärt/kärlsjukdom Antalet gråstarroperationer var 1980 cirka 8000 År 2001 genomfördes drygt operationer. Trots detta har antalet som väntar på operation ökat med det dubbla.. Antalet höftledsoperationer bland äldre än 85 år har fördubblats de senaste 10 åren samtidigt har medelvårdtiden minskat från 12,7 till 9,7 dagar Andra operationer som ökat bland äldre är t ex kranskärlsoch starroperationer 7 8 Nya metoder på ingång 1995 identifierades 1099 nya metoder inom HSV Flertalet bedömdes få betydelse före år upptäcktes stötvågornas effekt på människa 1978 första djurförsöken med vattenbad 1980 behandlades första patienten patienter behandlade 1984 startar organiserade försök (90 % stenfrihet) 1985 första utrustningen i Sverige 1987 anestesifri behandling av uretärsten utrustningar i Sverige sjukhus i Sverige använder utrustningen. 97 % av uretärstenarna behandlas numera med denna teknik. Läkemedelsutvecklingen Läkemedels kostnader av de totala kostnaderna för HoS var % 2000 var andelen cirka 17% I Halland drygt 12% 1988 uppgick läkemedelsförsäljningen i Sverige till ca 8,6 MdSEK, 2006 uppgick denna till 30,7 MdSEK Operation av magsår sällsynt idag Indikationsglidning dvs motiven för en viss medicinering vidgas till att omfatta allt fler tillstånd 9 10 Styrningen av sjukvården Mer fokus mot att öka patienternas inflytande och tillgänglighet till vården Utvecklingen i Halland 1987 hade Halland 836 vårdplatser, 2006 hade de minskat till tog Halland hand om ca vårdtillfällen, 2006 uppgick dessa till ca producerade Halland ca vårddagar, 2006 hade de minskat till ca uppgick medelvårdtiden i Halland till 7,1 dagar, 2006 hade denna minskat till 4,7 dagar utförde Halland 271 höftledsoperationer till en kostnad av ca SEK/st., 2006 uttfördes 609 höftledsoperationer till en kostnad av ca SEK/st utförde Halland 634 operationer av grå starr till en kostnad av ca SEK/st., 2006 uttfördes operationer av grå starr till en kostnad av SEK/st uppgick antalet läkarbesök på våra sjukhus i Halland till ca st., 2006 hade de ökat till ca var det förlossningar i Halland, 2006 hade de ökat till

7 Omvärlds-och invärldsspaning Äldreomsorgen, en historisk tillbakablick Var det bättre förr? Äldreomsorgens förändringar under de senaste decennierna Från fattigvård till Före 1950 var äldreomsorgen i huvudsak organiserad inom ramen för den kommunala fattigvården. I normalfallet var omsorgen om äldre en familjeangelägenhet. Långt in på 1950 var det i huvudsak institutionsvård, oftast ålderdomshem och sjukhem. Under talet börjar den moderna svenska äldreomsorgen att byggas i och med att hemtjänst introducerades i kommunerna Den moderna äldreomsorgens utveckling. Kroniskt och svårt sjuka skulle vårdas på särskilda institutioner. Genom detta började insatserna inom äldreomsorgen att fokusera på äldres behov av omsorg och social service. Utbyggnaden av hemtjänsten medförde också ett brott mot den tidigare institutionstanken. Äldre kunde nu få hjälp i sina egna hem. Äldreomsorgen börjar nu vända sig till alla med ett uttalat omsorgs- och servicebehov. Äldreomsorgen utvecklas till ett självständigt offentligt serviceområde. till en rättighet för alla. Först med utbyggnaden av nya vård- och omsorgsformer och hemtjänstens expansion under talet blev äldreomsorgen en allmän social service. Stora variationer i den kommunala vårdoch omsorgen. Mycket lite av nationell styrning 1975 infördes statsbidrag till färdtjänst talet innehöll mycket av visionen om den goda äldreomsorgen Samhällsansvaret Helhetssyn Tillgodose individuella behov Bredd i hjälpinsatsen till den enskilda Utveckla omvårdnadsdelen Öppen förebyggande verksamhet Delaktighet Inflytande Kompetens Från ålderdomshem till särskilt boende Reformerna under tal Statliga reformer ökar kommunernas verksamhets- och omsorgsansvar. Exempel på detta är: Ädelreformen 1992 (Kommunerna tar över ansvaret för hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och dagverksamheter, dock inte läkarinsatser) Handikappreform (LSS, LASS och PsykÄdel) Husläkarreformen Syfte: Klarare ansvarsfördelning mellan landsting och kommun. Effektivare verksamhet Från monopol till konkurrens 1990 talets början Den kommunala äldreomsorgen får konkurrens genom att verksamhet privatiseras och/eller läggs ut på entreprenad (1992 års kommunallag). Privatisering: Kommunen säljer ut/avknoppar offentlig verksamhet eller upphör med tjänsteproduktionen. Entreprenad: Driftansvaret överlåts på en privat aktör. Debatt om privat kontra kommunal verksamhet Inbromsning Under 1990 talets början minskar kommunernas resurser till äldreomsorg för första gången sedan 1950 talet. Kommunernas bruttokostnader för äldreomsorg per innevånare 80 år och äldre var 15 % lägre år 2000 jämfört med 1990 (SOU 2004:68, s 147). 7

8 Nytt under talet Kraftig utveckling av den kommunala hemsjukvården Ökat intresse för kvalitetsutveckling Nationell handlingsplan Samverkansformer utvecklas Frivilligverksamhet och frivilligcentraler Hemmaboendeprincipen Bostadsanpassningsbidrag Medieintresset ökar i takt med att s:k vårdskandaler exponeras. Lex Sarha 1999 Krav på kontroll och kvalitetssystem Privatiseringen kommer av sig Organisatoriska förändringar under talet Handläggning och myndighetsutövning skiljs från utförarna av vården ( i dag har över 80 % av alla kommuner ett sådant system). Beställa och utförarorganisationer införs i många kommuner Experiment med entreprenadupphandlingar och anbudskonkurrens Intraprenader Resultatenheter Utveckling hittills under talet Kvalitetsgarantier utvecklas Synpunkts och klagomålshantering utvecklas Kompetensutveckling (bemötande, etik, läkemedel m fl) Professionell biståndsbedömning Platser i särskilda boenden minskar Kundval får sitt genombrott Nationella handlingsplaner. Ökat statligt intresse för kvalitetsstyrning, dock ingen tvingande lagstiftning Ökad satsning på frivilligverksamhet Dagverksamheten biståndsbedöms i allt högre utsträckning Äldre i siffror 2006 (Skl 2006) Ålder 2006 Antal i % Prognos 2030 Riket ,3 % 22,9 % Falkenberg ,4 % Riket ,6 % 6,5 % Falkenberg ,2 % Medellivslängd (riket) Män Kvinnor ,5 82, ,8 84,3 Boendeformer 2006 (riket) Särskilda boendeplatser (SoL) Boende i SB Boende i SB minskning Korttidsplatser (SoL) Vårddygn Vårddygn ökning Seniorbostäder (servicebost.) Seniorbostäder Seniorbostäder ökning Viste du att. Äldreomsorgen i kommunal regi inklusive hälsooch sjukvårdens andel av insatserna för personer över 65 omfattar mellan miljarder per år. Drygt personer 65 år och äldre hade någon form av SoL bedömda insatser den 1 oktober Åldersgruppen, som utgör 17 procent av befolkningen förbrukar och utnyttjar 55 % av vårddagarna inom hälso- och sjukvården. var de kommunala insatserna sker (inom parantes riket) Falkenbergs kommun 2001 hade 6,7 % (7,9) av alla över 65 år plats på ett särskilt boende 2006 hade 5,5 % (6,2) av alla över 65 år plats på ett särskilt boende 2001 har 5,4 % (7,6) av alla innevånare över 65 år hemtjänstinsatser 2006 har 7,6 % (8,3) av alla innevånare över 65 år hemtjänstinsatser Hälsofrämjande och förebyggande Förebyggande hembesök Öppen verksamhet Hälsosamtal Fallprevention Kostrådgivning Rehabilitering Servicetjänster Skattesubventionerade hushållstjänster Trygghetslarm 8

9 Kostnader (kommunens nettokostnader jmf med riket) Ordinärt boende Per vårdtagare Kostnad ( ) Kostnad ( ) Särskilt boende Kostnad ( ) Kostnad ( ) Vem får vård och omsorg i dag och i morgon.. I dag i särskilt boende Personer med uttalat behov av omfattande hjälp som inte kan ges lika bra hemmet. Exempel på detta är demenssjuka där vård- och omsorgsinsatser i hemmet inte längre fungerar eller svårt somatiskt sjuka med en eller flera diagnoser. och i morgon.. Vilka får flytta in på ett särskilt boende i morgon? och kommer det att se annorlunda ut Hemtjänst i dag Uttalat behov av hjälp i den dagliga livsföringen. Brett spektrum av insatser Stöd till anhörigvårdare och i morgon. Ribban för bistånd är högre Valfrihet mellan olika utförare Köp av servicetjänster när köttberget går i pension Rekord 2011 då kan välja att lämna arbetsmarknaden 2030 kommer det att finnas svenskar som är 75 år och äldre På gång i ett nationellt perspektiv (ett axblock) Anhörigstöd (utveckla metoder för att följa utvecklingen av anhörigstöd i kommunerna). Patientens rätt i vården. Fritt val inom äldre- och handikappomsorg. Värdighetsgaranti. Äldreboendedelegationen. Nationella riktlinjer för demensvård. Kartläggning av hemsjukvårdens omfattning. 40 talist som pensionär Så här ser de på livet efter 65, enligt två nya undersökningar från Aftonbladet och Kairos Future. Livet mellan 65 och 80 år är som livet före, bara friare. Pensionär blir man när man är 80 och går med rullator. 85 % ser livet efter 65 som något positivt. Det är en andra frihetstid en tid som liknar tonåren, fri från barn och jobb en tid att förverkliga sina drömmar. Hälften tänker spendera alla sina pengar på sig själva. De ska leva loppan och sedan dö. Nästan tre av fyra fyrtiotalister tänker resa mer utomlands. Nästan en fjärdedel tänker flytta till ett varmare land. En fjärdedel vill arbeta så länge som möjligt En fjärdedel ser sig som eviga tonåringar Nästan hälften, 44 procent, lyssnar mest på rockmusik 9

10 Källor I huvudsak har jag använt mig av följande material Tid för vård och omsorg, Socialstyrelsen, september Offentlig äldreomsorg som en del i ett socialt medborgarskap, Staffan Blomberg o Jan Pettersson, Socialvetenskaplig tidskrift, nr 4, Aktuellt på äldreområdet, SKL, 2007 Bilder från framtiden, Region Halland, 2007 Äldrelivsbranschen en framtidsbransch Peter Majanen, Lotta Mellberg o Dag Norén, KK stiftelsen, (SKL) databas äldromsorg. Internt utredningmaterial OH bilder Goda Uppväxtvillkor Goda uppväxtvillkor Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet. De hälsorelaterade levnadsvanorna grundläggs under barn- och ungdomsåren och därmed har de en stor inverkan på individens hälsa under resten av livet. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och vuxnas ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande i samhället. De viktigaste bestämningsfaktorerna för barns hälsa är familjeförhållanden, skolförhållanden och fritidsförhållanden Även om barn i Sverige har goda uppväxtvillkor och en god hälsa så finns det barn som kräver särskild uppmärksamhet Barn i socialbidragshushåll Barn till missbrukande föräldrar och psykiskt sjuka föräldrar Barn till ensamföräldrar Barn till flyktingar och barn som kommit ensamma till Sverige Nästan hälften av all ohälsa hos barn kan härledas från de omständigheter under vilka familjen lever. Barns hälsa är starkt relaterad till föräldrarnas sociala tillhörighet 1 2 Goda uppväxtvillkor, forts Könstillhörigheten har betydelse då flickor och pojkar lever under olika villkor i flera avseenden. Jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Utbildning är en bestämningsfaktor av avgörande betydelse Förskoleverksamheten och skolbarnomsorgens uppgift är att stimulera barns utveckling och lärande samt bidra till goda uppväxtvillkor. Goda uppväxtvillkor, forts Hälso- och sjukvård med god kvalitet och tillgänglighet bidrar i hög grad till en god fysisk och psykisk hälsoutveckling tidigt i livet. Mödra- och barnhälsovården ska stödja föräldraansvaret och tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd. Hur barnfamiljer bor säger en hel del om barns villkor Barn som lever med en förälder, barn i invandrarfamiljer och barn till låginkomsttagare kan i många fall ha en socialt utsatt boendemiljö. För barn spelar närmiljön en viktig roll för deras utveckling och hälsa

11 OH bilder Hälsosammare levnadsvanor Hälsosammare levnadsvanor Människors levnadsvanor kan påverkas dels genom att individen stärks att göra bra val dels genom att miljöer skapas som underlättar hälsosamma levnadsvanor. Dock är det endast individen själv som ytterst väljer sina levnadsvanor Forts Hälsosammare levnadsvanor. Hälso- och sjukvården bör i större utsträckning använda sin auktoritet, kunskap och kontaktyta för att främja hälsa i mötet med patienter och anhöriga och mer systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i det löpande arbetet. Hälso- och sjukvårdens råd i livsstilsfrågor ska förebygga ohälsa t ex inom områden som att sluta röka, dricka mindre alkohol, äta bättre, mer fysisk aktivitet, behov av viola, sömn osv. Man har ett ansvar för att stödja en jämlik hälsoutveckling. 1 2 Forts Hälsosammare levnadsvanor. Tobak Den enskilt största hälsorisken i Sverige Sexualitet Hiv/aids och sexuellt överförbara sjukdomar Aborter Fysisk aktivitet Förutsättning för en god hälsoutveckling Goda matvanor Förutsättning för en god hälsoutveckling Alkohol Överkonsumtion medför medicinska skador och sociala problem Narkotika 3 OH bilder Psykisk ohälsa / Psykisk hälsa Psykisk hälsa psykisk ohälsa Psykisk hälsa = Psykiskt välbefinnande + psykisk förmåga Psykisk ohälsa = subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär. Psykisk ohälsa är mer än tillfälligt upplevd svår nedstämdhet, oro eller panik som tar överhanden och blir mer centralt än det som finns runtom. Forts. Psykisk hälsa psykisk ohälsa. Enligt WHO det näst största folkhälsoproblemet i höginkomstländer Inom några år nummer ett, idag hjärt/kärlsjukdomar Antalet som lider av allvarlig psykisk störning är relativt konstant över tid Påverkas av faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå Känslan av sammanhang i tillvaron tycks vara en grundläggande förutsättning för bevarad psykisk hälsa

12 Psykisk ohälsa Folkhälsoinsatser Särskilda riskgrupper Allvarlig psykisk sjukdom/störning Allvarlig psykisk sjukdom/störning 3 4 Risk-friskfaktorer Samhällsnivå Samhällsperspektiv/Politik: Ojämlikhet mellan grupper och geografiska områden Trivsel i bostadsområdet En välfungerande skola Utbildningsnivå Trygghet Arbetslöshet Social miljö Arbetsmiljö Ekonomisk recession Miljö Krig Individnivå Levnadsvanor: Sömn Alkoholkonsumtion Fysisk aktivitet Stress Psykiskt välbefinnande Oro och nedstämdhet God mental förmåga Känsla av tillit Social förmåga Risk-friskfaktorer 5 6 Risk-friskfaktorer Socialt/mänskligt samspel: Samspel mellan barnet och dess omgivning/anknytning Familjens sociala och socioekonomiska nivå Ensamstående förälder Mobbing Socialt nätverk Långvariga påfrestningar och upprepade negativa livshändelser i familjen Storstad - landsbygd Personer i storstäder mår sämre generellt än befolkningen på landsbygden Ung befolkning i storstäder Större andel ensamhushåll Större andel högutbildade 7 8 Invandrare och flyktingar Personer med utländsk bakgrund och särskilt människor som tvingats fly undan krig och uppror i sina hemländer löper större risk att utveckla psykisk ohälsa. Posttraumatiska problem Begränsade möjligheter till sysselsättning Bostadssegregation Arbetslivet Studier visar på ett samband mellan arbetslöshet och depression Statistik från arbetsmiljöverket visar på att arbetsskador orsakade av stress ökar Exempel på friskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan när det gäller arbetsmiljön är: Möjlighet till återhämtning Tillräckliga kunskaper och erfarenheter för arbetet Stöd och återkoppling Handlingsutrymme och inflyttande

13 11 13