Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen. 21 januari 2014

Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen 21 januari 2014

1 (2) Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 21 januari 2014 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.30 (Presskonferens kl. 13.30) Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Solenergiplan för Västra Götalandsregionen Diarienummer RS 1700-2013 2. Framställan om ett kontantlöst arbetssätt på Angereds Närsjukhus. Revidering av Policy för fordringar och inkasso i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS 685-2013, 722-2011 Styrelseärenden 3. Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs universitet, genomförd utredning om samverkan och finansiering mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen med mera Diarienummer RS 1869-2013 4. Nybyggnad, tilläggsinvesteringsmedel Diarienummer RS 11-2013 5. Ansökan om godkännande av ändrad investeringsplan för ej beslutad större fastighetsinvestering i form av tillbyggnad för förlossnings- och neonatalvård på Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Diarienummer RS 11-2013 6. Introduktion av nya medicinska kunskapsunderlag Diarienummer RS 1859-2013 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Föredragningslista från regionstyrelsen, 2014-01-21 2 (2) 7. Förslag till reviderad avtalsmall för fri barn- och ungdomstandvård 3-19 år från 2015 samt beslut om uppsägning av befintliga avtal med mera Diarienummer RS 177-2014 Ärendet utgår, har inte behandlats i hälso- och sjukvårdsutskottet. 8. Västra Götalandsregionens medverkan i Almedalsveckan 2014 Diarienummer RS 184-2014 9. Yttrande över Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Diarienummer RS 1779-2013 Länk till utredningen: http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/omlansstyrelsen/remisser/pages/orebro-lans-regionala-digitala-agenda-.aspx 10. Yttrande över Förslag om ändrade regler om direktupphandling Diarienummer RS 1978-2013 Länk till utredningen: http://138.233.20.18/i/famdok.asp?dns=0&p=878815 11. Delegeringsärenden Diarienummer RS 41-2014 12. Anmälningsärenden Diarienummer RS 40-2014 13. Valärenden Diarienummer RS 3-2014 14. Övriga frågor Informationsärenden A. Internrevisionens granskning av beställarstyrning inom hälso- och sjukvård (Ernst & Young), kl. 9.30 10.30 B. Föredragning om revisionsrapport Regionstyrelsen och uppsiktsplikten, Vilhelm Rundquist, kl. 10.30 11.00 C. Information från regiondirektören, Ann-Sofi Lodin Gert-Inge Andersson ordförande

Ärende 1

1 (2) Komplettering Datum 2014-01-14 Diarienummer RS 1700-2013 Handläggare: Kristina Käck Telefon: 0101-441 40 23 E-post: kristina.kack@vgregion.se Till regionstyrelsen Komplettering av ärendet Solenergiplan för Västra Götalandsregionen Kalkyl - Vad kostar det att investera i solenergi? Miljösekretariatet har ombetts komplettera rubricerat ärende med en kalkyl över vad det kostar att investera i solenergi. Förslag till solenergiplanen fokuserar initialt på solel. Därför begränsar sig även denna komplettering till kostnader för solel. Solenergiplanen föreslår ett produktionsmål för solel till målåret 2030. Det innebär en kontinuerlig investering i solellösningar under 17 år i en rad olika solelprojekt. Varje projekt kommer att ha sin egen ekonomiska kalkyl baserad på materialkostnader, arbetskostnader, service- och underhåll, elcertifikat, nätavgifter samt beslutade kriterier för avskrivningstid, internränta, mm. Dessa kommer att variera över tid och en samlad kalkyl för investeringar i solel är därför omöjlig att lämna. Däremot kan vi beskriva dagens ungefärliga pris på solel och visa den historiska prisutvecklingen på installerad solel. Nedan i texten tydliggörs också solenergiplanens viktiga koppling till halveringsmålet Västra Götalandsregionens mål att halvera köpt energi- som den föreslagna solenergiplanen har. Dagens pris på solel och prisutvecklingen Priset på solel beskrivs här som den genomsnittliga kostnaden för en nyckelfärdig anläggning, dvs. kostnaden för att installera och driftsätta en solcellsanläggning. Idag kan man räkna med en kostnad kring 14 kkr/kw installerad effekt. I rapporten Lönsam solel- Faktorer för en lyckad implementering av solceller (Johan Paradis 2013) som miljösekretariatet låtit ta fram finns ett räkneexempel som visar att den investeringskostnaden resulterar i ett pris på 93-114 öre/kwh beroende på vilken internränta som sätts (3-5 %). Detta pris räknar inte in några bidrag eller statligt investeringsstöd och är garanterat, dvs. inga prishöjningar, under anläggningens livstid. Det inkluderar heller inte att man undviker alternativkostnader, vilket t.ex. är fallet när en solcellsanläggning byggnadsintegreras vid nybyggnation och därmed ersätter kostnad för taktäckningsmaterial. I det fallet blir priset lägre. Motsvarande pris för köpt el (mars 2012) i Västra Götalandsregionen var ungefär 85 öre/kwh. Priset på solel (installation av nyckelfärdig anläggning) har stadigt gått ner de senaste åren. I tabellen nedan (Figur 1) visas utveckling mellan 2006 och 2012. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-01-14 Diarienummer RS 1700-2013 2 (2) Figur 1: Prisutvecklingen för nyckelfärdiga solcellsanläggningar mindre än 100 kw i Tyskland mellan 2006 och 2012. /kw är kostnad per installerad effekt utan subventioner för nyckelfärdig anläggning. Källa: Hanna Geiger, BSW 1 Under 2013 har priset legat på samma nivå men förväntas gå ner ytterligare under 2014. Flera sakkunniga bedömare anser att priset inom en överskådlig framtid kommer att landa kring 10 kkr/kw installerad effekt, men de siffrorna är naturligtvis osäkra. För ytterligare information om kostnader för solel hänvisas till rapporten Lönsam solel? - Faktorer för en lyckad implementering av solceller (Johan Paradis 2013) som finns att ladda ner på http://www.vgregion.se/solenergi. Investering i solel en del i halvering av köpt energi Solenergiplanen är utformad för att stödja Västra Götalandsregionens mål om halvering av köpt energi i den egna verksamheten det s.k. halveringsmålet. Den största delen av halveringen kommer att ske genom energieffektivisering i befintlig verksamhet samt genom att nya byggnader och ny utrustning är betydligt energieffektivare än dagens. Utifrån en genomgående kartläggning och analys av fastighetsbeståndet och kunskap om nybyggnadstakten (Konsekvensutredningen av halveringsmålet och energikartläggningar av fastighetsbeståndet, Västfastigheter) görs bedömningen att en mindre del av halveringen av köpt energi måste åstadkommas genom att köpt energi ersätts med lokalt egenproducerad energi. För detta ändamål bedöms solel utgöra det sammanvägt bästa alternativet och är också det enda elproduktionssätt som idag är rimligt i bebyggd miljö, i detta fall en sjukhusmiljö. Solenergiplanens produktionsmål på 3 GWh solel 2030 täcker en del av behovet av egenproducerad energi. 1 Statistik från Tyskland. Närheten till den tyska marknaden gör dock att investeringskostnaderna är direkt överförbara.

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-11-27 Diarienummer RS 1700-2013 Förvaltning/enhet Handläggare: Elisabet Ericson Telefon: 010-4410144 E-post: elisabet.ericson@vgregion.se Till ägarutskottet Solenergiplan för Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner förslaget till solenergiplan för Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Miljönämnden har föreslagit att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att godkänna förslaget till solenergiplan för Västra Götalandsregionen (VGR). Regionfullmäktige biföll den 30 november 2010, 195, en motion av Birgitta Losman (MP) om att satsa på solenergi i VGR:s egna verksamheter. Miljönämnden fick uppdraget att i samarbete med regionutvecklingsnämnden och fastighetsnämnden utreda en systematisk ökning av andelen solenergi i VGR:s egna verksamheter. Miljönämnden har därefter tillsammans med regionutvecklingsnämnden och fastighetsnämnden tagit fram ett förslag till plan för systematisk ökning av solenergi. Även extern specialistkompetens har knutits till utredningen, bland annat från Chalmers och Sveriges Tekniska forskningsinstitut (SP). SP har genomfört en övergripande studie om potentialen för solenergi i VGR. Resultatet av studien visar att solenergi kan vara lönsamt. All tillförsel av solenergi kommer att vara en del av VGR:s samlade energiförsörjningssystem. Solenergiplanen samordnas därför med planer och strategier om åtgärder för energieffektivisering och kopplas till målet om halvering av energianvändningen i den egna verksamheten. Solenergiplanen består av fyra delar: 1. Produktionsmål för solel 2. Intern kompetensuppbyggnad 3. Strategiska dokument och beslut 4. Solenergi i inhyrda lokaler Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionkansliet@vgregion.se

Datum 2013-11-27 Diarienummer RS 1700-2013 2 (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Produktionsmål för solel För att nå halveringsmålet, det vill säga att halvera köpt energi till 2030 i relation till 1995, krävs att VGR producerar 3GWh i egen regi år 2030. Målet innebär en utbyggnadstakt om i snitt 1000-1500m2 solceller per år och ett investeringsbehov om 1,5 3 miljoner kronor per år, räknat i dagens priser. Fyra pilotprojekt Fyra pilotprojekt genomförs under 2013-2014. Det första projektet som redan startat är på Skövde Kärnsjukhus. De tre övriga pilotprojekten är på Östra sjukhuset, NÄL och Angereds närsjukhus. Strategi för solenergi i inhyrda lokaler Fastighetsnämnden ska 2014 ha tagit fram en strategi för hur energianvändningen i hyrda lokaler ska kunna minskas. Finansiering Projekt för solelinstallation finansieras ur Västfastigheters ram för energiinvesteringar för att nå halveringsmålet. Ansvar för genomförande och uppföljning Fastighetsnämnden ansvar för genomförande av solenergiplanen och sammanställer varje år total solelproduktion till Västra Götalandsregionens årsoch miljöredovisning. Beredning Fastighetsnämnden har godkänt förslaget. Regionutvecklingsnämnden har godkänt förslaget. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilagor 1. Miljönämndens beslut 2013-10-25, 59 2. Regionutvecklingsnämndens beslut 2013-10-24, 171 3. Fastighetsnämndens beslut 2013-10-29, 139 Regionfullmäktiges beslut skickas till Fastighetsnämnden för genomförande Miljönämnden Regionutvecklingsnämnden

Ärende 2

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-01-09 Diarienummer RS 685-2013 RS 722-2011 Regionkansliet Handläggare: Eva-Lena Enerbäck Telefon: 010-441 12 69 E-post: eva-lena.enerback@vgregion.se Framställan om ett kontantlöst arbetssätt på Angereds Närsjukhus. Revidering av Policy för fordringar och inkasso i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Regionfullmäktige fastställer reviderad Policy för fordringar och inkasso samt högkostnadsskydd och frikort i Västra Götalandsregionen. 2. Hela Västra Götalandsregionen ska vara kontantfri senast år 2020. Sammanfattning av ärendet Angereds Närsjukhus begärde i en framställan till regionstyrelsen i mars 2013 avsteg från rådande policy avseende kontanthanteringen. Bakgrunden var flera incidenter med kontanter i närområdet, vilket ledde till att styrelsen för Angereds Närsjukhus beslutade att inte ta emot kontanter på sjukhusets mottagningar. Angereds Närsjukhus planerar en ny sjukhusbyggnad och vill därför ha ett tydligt inriktningsbeslut för att kunna planera entrén. Regionfullmäktige beslutade den 24 september 2013 dels att återremittera ärendet, med motiveringen att frågan om ett kontantlöst arbetssätt behöver hanteras i en samlad utredning för hela Västra Götalandsregionen, dels att ärendet ska återkomma till fullmäktige för avgörande senast i februari 2014. För att möta de krav och viljeinriktningar som finns kring Västra Götalandsregionens rekommenderade betalningssätt, har nu ett reviderat förslag till Policy för fordringar och inkasso (senast uppdaterad av regionfullmäktige den 7 februari 2012) utarbetats. Föreslagna tillägg är markerade med kursiverad text; föreslagna strykningar är markerade med överstruken text. Förslaget har diskuterats med de politiska sekreterarna, med partiernas gruppledare samt som ett informationsärende i ägarutskottet den 17 december 2013. I huvudsak är inriktningen att betalning ska ske via kortbetalning eller via faktura. Kontant betalning får ske vid särskilt anvisade kassor/platser. Varje förvaltning ansvarar för att det finns minst en plats/kassa, dit den som vill betala kontant kan vända sig. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-01-09 Diarienummer RS 685-2013 samt RS 722-2011 2 (2) Regionkansliet Ann-Sofie Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilagor 1. Förslag till reviderad Policy för fordringar och inkasso samt högkostnadsskydd och frikort i Västra Götalandsregionen, 2014-01-09 2. Regionfullmäktiges beslut om återremiss, 2013-09-24 3. Framställan från Styrelsen för Angereds Närsjukhus, 2013-03-27 Beslutet skickas till Samtliga nämnder, styrelser och bolag

Bilaga 1 1 (4) Förslag till policy Datum 2014-01-09 Diarienummer RS 722-2011 Regionkansliet Handläggare: Eva-Lena Enerbäck Telefon: 010-441 12 69 E-post:eva-lena.enerback@vgregion.se Policy för fordringar och inkasso samt högkostnadsskydd och frikort i Västra Götalandsregionen Denna policy gäller för samtliga styrelser och nämnder och de helägda bolagen. Varje nämnd/styrelse är ansvarig för att denna policy genomförs och följs och att erforderliga beslut som följer av den behandlas. 1 Betalningsskyldighet Patientens/kundens Betalningsskyldighet enligt denna policy följer av lagstiftning, särskilda taxebeslut eller genom avtal med regionen. Västra Götalandsregionen accepterar betalningssätten betalkort, faktura eller kontanter. Västra Götalandsregionens strävan att minska kontanthanteringen innebär att möjligheten att betala med kontanter ska begränsas enligt denna policy. Varje förvaltning ansvarar för att anvisa plats dit man kan hänvisa kund för att betala kontant. 2 Betalning inom Västra Götalandsregionens förvaltningar och verksamheter exklusive hälso- och sjukvård Betalning sker i normalfallet genom fakturering. I de fall fakturering inte är möjlig ska betalkort accepteras för betalning. Västra Götalandsregionens strävan att minska kontanthanteringen innebär att möjligheten att betala med kontanter ska begränsas. Varje förvaltning som mottar betalningar ansvarar för att kontanthanteringen begränsas och att man anvisar lämplig plats dit kund kan hänvisas för kontant betalning. 3 Betalning inom hälso- och sjukvård 3.1 Öppenvård/tandvård Patienter i öppenvård/tandvård skall betala med betalkort eller kontant. I de fall betalning ej kunnat erläggas vid vårdkontakten, skall faktura utfärdas. Inom öppenvård/tandvård finns tre sätt att betala sin vårdavgift eller annan betalning; med betalkort, faktura eller kontant. I huvudsak ska betalning erläggas vid vårdbesöket med betalkort. Om betalning inte kan ske vid vårdbesöket ska faktura utfärdas. Västra Götalandsregionens strävan att minska kontanthanteringen innebär att möjligheten att betala med kontanter i alla kassor begränsas. Varje förvaltning har ansvar att anvisa en eller flera kassa/or dit man kan hänvisa patient/kund för att betala sin avgift kontant. Förvaltningen bör i samråd med respektive hälso- och sjukvårdsnämnd besluta om vilka platser där kontant betalning kan ske. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Förslag till policy, 2014-01-09 2 (4) Information om vilka betalningsalternativ som regionen tillämpar finns på 1177.se samt på respektive förvaltnings hemsida. Se Västra Götalandsregionens patientavgiftshandbok för ytterligare information om betalning inom hälso- och sjukvård. http://intra.vgregion.se/sv/insidan/amnesomraden/halso---sjukvard/regler-ochrattigheter/patientavgiftshandboken/ 3.2 Slutenvård Inom slutenvården, dvs när patient är inskriven på t.ex. vårdavdelning, tillämpas endast fakturabetalning i efterskott. Faktura skickas till patienten efter avslutad vårdperiod. 3.3 Högkostnadsskydd Inom öppenvården tillämpas ett högkostnadsskydd för öppenvårdsavgifter inom hälsooch sjukvården. Alla betalda patientavgifter ska registreras i ekonomisystemet Raindance högkostnadsmodul. Inom slutenvården tillämpas ett särskilt högkostnadsbelopp. Fakturering och beräkning av detta högkostnadsbelopp görs inom regionservice, patientfaktureringen. 3.4 Utfärdande av frikort inom öppenvården När avgifter upp till högkostnadsgränsen är erlagd/betalad ska frikort utfärdas. Frikortet ska registreras, av kassapersonalen eller annan person som utfärdar frikortet, i regionens frikortsdatabas. 3.5 Avtal om köp av frikort Frikort kan köpas i förskott, d.v.s. innan patienten har fått tillgång till den vård som omfattas av avtalet. Patienten erlägger hela beloppet vid ett tillfälle och frikort utfärdas enligt gängse rutiner. Förköp av ett frikort anses vara ett separat avtal mellan Västra Götalandsregionen och patienten. Frikort som förköps återbetalas inte. 4 Fakturering 4.1 Fordringar Fordringar ska faktureras i nära anslutning till prestationen dock senast 10 dagar efter utförd prestation. I undantagsfall avvaktas utgången av en faktureringsperiod. Fakturering bör ske i förskott om det bedöms lämpligt utifrån varans eller tjänstens beskaffenhet. Fakturering bör ske under löpande vård/behandling. Fakturering ska om möjligt samordnas, så att patienten/kunden erhåller en samlingsfaktura. Möjlighet till e-faktura/edi (elektronisk fakturering), dvs. elektronisk faktura till patientens/kundens internetbank kommer att kunna erbjudas.

Förslag till policy, 2014-01-09 3 (4) 4.2 Identifiering av patient/kund Inom hälso- och sjukvården ska kontroll ske av patientens identitet och adress. EU-medborgare ska uppvisa giltigt försäkringskort. Vid beställning från juridiska personer ska kontroll ske av namn, adress och organisationsnummer. 4.3 Kreditupplysning Kreditupplysning kan begäras vid beställning från juridiska personer. Kreditupplysning gällande privatperson kräver ett legitimt behov. En begäran om kreditupplysning i förväg kan vara legitim om det är möjligt att neka vård/behandling; eller det finns möjlighet att välja ett billigare alternativ; eller kostnaderna för vården/behandlingen är höga och en avbetalningsplan kan vara lämplig. En begäran om kreditupplysning i efterhand kan vara legitim om patienten inte betalar i tid. 4.4 Faktureringsavgift Faktureringsavgift uttas inte på fakturor inom hälso- och sjukvården inom Sverige. Vid utlandsfakturering tas faktureringsavgift ut motsvarande respektive förvaltnings särkostnad. 4.5 Betalningsvillkor Västra götalandsregionen ska tillämpa affärsmässiga betalningsvillkor vid fakturering, dvs 30 dagar från fakturadatum, om inte annat avtalats. Upplysning om betalningsvillkor ska finnas tillgänglig för patienten och vid fakturering framgå av faktura. 4.6 Betalningspåminnelse Om fakturan inte har betalats senast på förfallodagen ska en betalningspåminnelse skickas ut. Betalningspåminnelsen har betalningsvillkoret 10 dagar, det vill säga den ska betalas inom 10 dagar. Högsta lagstadgade avgift för betalningspåminnelse uttas. Av betalningspåminnelsen ska framgå att inkassoåtgärder kan komma att vidtas om betalning inte sker och att ytterligare kostnader kan komma att följa av detta. 4.7 Dröjsmålsränta Dröjsmålsränta tas ut enligt räntelagen på fordringar som inte betalas i rätt tid.

Förslag till policy, 2014-01-09 4 (4) 4.8 Återbetalning Överbetalda avgifter ska återbetalas om beloppet överstiger 50 kronor. 4.9 Anstånd med betalning och avbetalningsplan Om det ökar möjligheten att få betalt, får anstånd med betalning beviljas eller avbetalningsplan upprättas Nämnd/utförarstyrelse kan delegera beslutanderätten. Anstånd med betalning bör inte beviljas för längre tid än en månad utom vid t ex utredning kring dödsbo eller annan juridisk eller social omständighet/utredning. Avbetalningsplan kan upprättas av respektive förvaltning eller läggas upp hos en extern part som regionen har avtal med, t ex inkassobolag eller bank. En avbetalningsplan bör inte överstiga 12 månader. Lagstadgad ersättning för upprättande av avbetalningsplan ska tas ut. 4.10 Indrivning Om fordran inte betalas efter påminnelse ska fordran skickas för inkassohantering, senast 10 dagar efter påminnelsens förfallodag. Högsta lagstadgade avgift för inkassokrav ska tas ut. God inkassosed ska tillämpas. Enbart fakturerings- och påminnelseavgift ska inte vara grund för inkasso. Vid inkassohantering ska fordringar avseende samma patient/kund från olika förvaltningar så långt som möjligt hanteras som ett indrivningsärende. 4.11 Reservering för osäkra fordringar Värderingsregler för osäkra fordringar fastställs i anvisningar för delårsrapporter och årsbokslut. 4.12 Avskrivning av fordran gentemot betalningsskyldig Avskrivning av fordran gentemot betalningsskyldig ska ske när kundförlusten är konstaterad. Nämnd/styrelse kan delegera sin beslutanderätt. 5 Ansvar och uppföljning Nämnd/styrelse har ansvaret för genomförandet av denna policy. Rapportering av verksamheten enligt denna policy sker av nämnd/styrelse till regionstyrelsen enligt anvisningar för delårsrapporter och årsredovisning. Avgifter regleras enligt Förordning 1981:1057 om ersättning för inkassokostnader. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/forordning- 19811057-om-ersa_sfs-1981-1057/?bet=1981:1057

Ärende 3

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-09-23 Diarienummer RS 1869-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen/ Tandvårdsenheten Handläggare: Ann-Marie Olhede Telefon: 076-116 90 01 E-post: ann-marie.olhede@vgregion.se Till Ägarutskottet Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet, genomförd utredning om samverkan och finansiering mellan Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen med mera Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår Regionstyrelsen följande: 1. regionstyrelsen tar i beaktande kostnader som finns i anslutning till tandhygienisternas verksamhetsförlagda utbildning i samband med regionstyrelsens värdering av Folktandvårdens ägarbidrag. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström har en utredning genomförts för att tydliggöra samverkan och finansiering mellan regionen och Göteborgs Universitet knutet till utbildningen av tandhygienister. Utredaren uppdrogs att analysera och vid behov föreslå åtgärder. I uppdraget ingick även att beskriva bakgrunden till dagens situation. Utredaren har beskrivit den historiska bakgrunden till finansiering av verksamhetsförlagd utbildning för tandhygienister och han har övervägt de minusposter som Folktandvården anfört. Utredaren bejakar att det finns kostnader på 6 miljoner kronor per år som med hänsyn till Västra Götalandsregionens tecknade avtal med staten måste bäras av regionen. I övrigt har utredaren i denna fråga inte funnit anledning att förändra de rådande förutsättningarna. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: annmarie.olhede@vgregion.se

Datum 2013-09-23 Diarienummer RS 1869-2013 2 (2) Motivering Folktandvården har under ett antal år redovisat ett överskott i sin verksamhet samtidigt som det nu utredda förhållandet med underskottet i den verksamhetsförlagda utbildningen för tandhygienister har funnits. Det är därför lämpligt att historiska minus såväl som plusposter övervägs i kommande beslut om eventuella framtida ägarbidrag. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Peter Lönnroth Biträdande Hälso- och sjukvårdsdir. Ann-Marie Olhede Tandvårdschef Bilaga 1. Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet, samverkan mellan Institutionen för Odontologi och Västra Götalandsregionen. Skickas till Gunnar Eriksson, Dir. Folktandvården i Västra Götaland Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör

Rapport 1(5) Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tandvårdsenheten / Ann-Marie Olhede 2013-06-14 Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet, samverkan mellan Institutionen för Odontologi och Västra Götalandsregionen. På uppdrag av Hälso- och Sjukvårdsdirektör Anne Söderström har en utredning gjorts kring tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet och frågor kring finansiering, samverkan med VGR, de olika intressenternas ansvar och alternativa lösningar för den s.k. verksamhetsförlagda utbildningen. Bakgrund Tandhygienistutbildningen i Göteborg startades 1969 inom ramen för de vårdutbildningar som då drevs av Göteborg och Bohuslandstinget. Utbildningen övertogs av staten i två steg genom avtal 1998 och 2001 gällande alla de s.k. medellånga vårdutbildningarna för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter m fl. Staten tog med detta över hela ansvaret för utbildningarna, dessas finansiering, omfattning, kvalitet mm. Kvar hos huvudmännen blev att tillhandahålla s.k. verksamhetsförlagd utbildning mot en bestämd ekonomisk ersättning, allt reglerat i avtalet från 2001. Tandhygienistutbildningen hade från starten 1969 bedrivits vid Odontologen i Göteborg i en gemensam infrastruktur med tandläkarutbildningen. Skälen till detta samutnyttjande av infrastruktur är flera; samma typ av utrustning används vid båda utbildningarna handledare i form av tandläkare finns på plats och kan samutnyttjas. Kompetensen på övriga handledare och lärare kan upprätthållas genom knytningen till den odontologiska fakulteten. Den verksamhetsförlagda utbildningen kliniska färdighetsträningen - för tandhygienisterna bedrevs och bedrivs till största delen inom utbildningsklinikerna för vuxen och barntandvård. Sedan 1999 är utbildningen i Göteborg 3- årig. Något beslut från Regeringen om en treårig utbildning finns inte trots att flera utredningar föreslagit en sådan, utan är ett lokalt initiativ. En treårig utbildning finns även i Umeå som är den utbildningsort som har mest likheter med Göteborg bl a finns ett avtal med Staten om att i tillhandahålla infrastruktur för tandläkarutbildningen det s.k. TUA avtalet. Avtal och olika intressenters ansvar: Tandhygienistutbildningen bedrivs idag vid institutionen för odontologi inom Sahlgrenska Akademin. Utbildningen startades 1969 vid den skola för vårdutbildningar som då drevs gemensamt av Göteborgs stad och Bohuslandstinget. I avtal från 1998 och 2001 överfördes utbildningen tillsammans med alla andra medellånga vårdutbildningarna till Staten. Hela ansvaret för utbildningen vad gäller omfattning, inriktning, kvalitet mm åvilar Göteborgs Universitet. Efter överförandet åligger det VGR att tillhandahålla s.k. verksamhetsförlagd utbildning i enlighet med avtalet från 2001 då beräknat till 650 veckor per år mot en ersättning av 1200 kr/vecka. I avtalet från 1998 överfördes aktuell personal från den kommunalt drivna utbildningen till staten tillsammans med finansieringen för desamma. Den renodling av de medellånga utbildningarna vad gäller resurser och kostnader som gjordes mellan Staten och huvudmännen i avtalen från 1998 och 2001 där VFU är

2(5) huvudmännens enda kvarvarande åtagande, kunde på grund av utbildningens karaktär inte genomföras inom tandhygienistutbildningen vilket också speglas i överflyttningsavtalet från 1998 I tandhygienistutbildningen är den kliniska färdighetsträningen en väsentlig del av utbildningen med idag 35 veckor dvs. ca 1/3 av utbildningen. Eftersom den bedrivs till stor del i samma infrastruktur som tandläkarutbildningen behölls vissa handledare och resurser inom tandvården och överflyttning av lönemedel gjordes enbart för två befattningar och hyresmedel motsvarande 53000 kr/år samt utrustning för ett värde av 36 000 kr. Idag har institutionen tre lektorer och två adjunkter varav en halv lektor finansieras av VGR. Motsvarande resurser inom FTV för den kliniska utbildningen är två tandhygienister och ½ tandläkare på vuxenkliniken samt personal vid barnkliniken, röntgenkliniken samt andra serviceavdelningar. Om personal och övriga kostnader för infrastruktur för hela den kliniska träningstiden förutom VFU hade förts över från Vårdhögskolan till Universitetet i samband med växlingen 1998 så hade troligen motsvarande resurser förts över till Staten som totalt erhöll en ersättning på ca 67 milj. / år från VGR:s företrädare för hela Vårdhögskoleverksamheten. Det är den ersättningen som för tandhygienistutbildningen beräknats till ca 4 milj. / år fram till 2012 och som stannade inom VGR I avtal från 2010 mellan Folktandvården och institutionen för Odontologi regleras Folktandvårdens insatser i den s.k. kliniska färdighetsträningen som omfattar ca 30 veckor och som bedrivs vid utbildningsklinikerna vid Odontologen i samverkan med tandläkarutbildningen. Avtalet förutsätter en finansiering från VGR med ca 3,9 milj. förutom de medel på ca 800000 kr som erhålles från Sahlgrenska Akademin för den s.k. verksamhetsförlagda utbildningen och intäkter för patientbehandling. 1999 förlängdes utbildningen från 2 till 3 år. Innan dess hade man en påbyggnadsutbildning på ett år för 10 studenter. Totalt uppgick den kliniska färdighetsträningen och VFU då till ca 30 veckor. Motsvarande idag är ca 35 veckor så övergången till en 3 årig utbildning för 20 studenter medförde inga drastiska förändringar i resursanvändningen. Förläggning av den kliniska träningen, alternativ Under hand har en diskussion förts om önskvärdheten och möjligheten att flytta den kliniska träningen från Odontologens utbildningsklinker till kliniker regionen i form av ett antal perioder på kanske 2-3 veckor under den 3 åriga utbildningen. En sådan modell redovisas nedan. Andra utbildningsanordnare sätt att lösa klinisk utbildning och finansiering Tandhygienistutbildningen i Umeå är den utbildning som mest liknar den i Gbg. Umeå har samma avtal med staten som VGR vad gäller tandläkarutbildningen det s.k. TUA avtalet och har också inrättat sin utbildning för tandhygienister på samma sätt dvs. i nära samverkan med tandläkarutbildningen. I en utredning från 2010 gör Umeå samma genomgång av tandhygienistutbildningen - dess villkor, avtal, finansiering och placering som är förutsättningarna för detta uppdrag. Slutsatserna från utredningen i Umeå kommer att redovisas i anslutning till de punkter som slutredovisas i uppdraget.

3(5) Organisatorisk struktur för samverkan mellan tandvårdens olika intressenter inom VGR och Göteborgs Universitet. För att kunna driva utbildningarna inom det odontologiska området på ett optimalt sätt krävs en ingående samverkan mellan tandvårdens olika intressenter i VGR och Göteborgs Universitet. Detta finns reglerat i avtal mellan VGR och Staten. Utredningsuppdraget Utredningsuppdraget har genomförts genom ett antal intervjuer med olika intressenter för tandhygienistutbildningen inom VGR och Göteborgs Universitet samt en genomgång av de avtal och utredningar som sedan 1996 på något sätt har kunnat påverka denna. Genomgång av de i uppdraget fokuserade områdena. 1. De olika intressenternas ansvar i utbildningen. I Avtalen från 1998 och 2001 om de medellånga vårdutbildningarna tydliggörs att Göteborgs Universitet har ett totalansvar för tandhygienistutbildningen. VGR:s ansvar är att tillgodose s.k. VFU. Utbildningen har dock ett stort klinisk inslag vilket är förlagt i samverkan till samma infrastruktur som tandläkarutbildningen. Ansvariga för genomförandet av den kliniska utbildningen inom VGR är Folktandvården. Utredningen i Umeå drar samma slutsats. 2. Kostnader och kostnadstäckning för den kliniska delen av utbildningen. Vid överförandet av utbildningen till Staten enligt 1998 års avtal överfördes endast två befattningar och kostnader för hyror motsvarande 53000 kr. Konsekvenserna blev att kostnaderna för hela den kliniska träningen låg kvar inom tandvårdens regi såsom den gjort sedan starten 1969. Samma ställningstagande gjordes i Umeå. Institutionen tillförs medel från Universitetet som enbart täcker den teoretiska delen idag 78 000 per helårsstudent. Av dessa betalar man till regionen för den s.k. VFU dvs. ca 5 veckor/ student ca 1300 kr/vecka. Man är därför helt beroende av att VGR som en del av avtalet från 1998 finansierar resten av den kliniska utbildningen ca 30 veckor. Kostnaderna för denna var 2012 ca 4 milj. kr vilka tillfördes Tandvården från Beställarnämnderna. I ett antal utredningar och framställningar mellan olika organ inom VGR har frågan om vem som skall finansiera den faktiska kostnaden för tandhygienisternas kliniska träning tagits upp till behandling. I några av dokumenten framgår med tydlighet att kostnaderna för den kliniska färdighetsträningen inte togs upp när Staten tog över verksamheten och kostnader och intäkter reglerades mellan parterna. Ett skäl till detta kan vara att verksamheten fram till 1998 långsamt och på ett naturligt sätt vuxit in i den infrastruktur som användes av tandläkarutbildningen och som ersattes genom det s.k. TUA avtalet. När delningen kom blev det uppenbart att en subventionering av tandhygienistutbildningen genom TUA avtalet inte längre varken var möjlig eller önskvärd. En beräkning av tandhygienistutbildningens del av kostnaderna för infrastrukturen som man delar med tandläkarutbildningen gjordes då av Folktandvården. Det finns ingen anledning att i stort ifrågasätta tandvårdens sätt att i grunden beräkna kostnaderna för den kliniska träningen, man har med ökad kunskap gjort beräkningarna sedan 1998. Dock har det funnits anledning att utifrån den grundläggande beräkningen diskutera möjliga marginaleffekter speciellt i relation till tandläkarutbildning som tandhygienistutbildningen delar infrastruktur med. En utökning av antalet studenter från 20 till 30 per år vilket man gjorde från höstterminen 2012 har ställt ökade krav på resurser. Ett antal olika enheter har under 2000 talet finansierat verksamheten - personalpolitiska, tandvården, hälso- och sjukvårdsnämnderna m fl. I någon utredning

4(5) föreslogs att nya förhandlingar skulle tas upp med staten om ett övertagande av finansieringen. Med tanke på hur avtalen är utformade så måste regionens möjligheter att få Staten att ta på sig dessa ses som små, om man skulle välja att ta upp en sådan diskussion. Regionens föregångare har i avtal accepterat den finansieringsordning som ligger och Regionen har tagit över ansvaret för dessa avtal. Regionen har under mer än tio års tid internt diskuterat hur en finansiering av tandhygienistutbildningen skall ske men någon definitiv lösning har inte kunnat presenteras trots en flera framställningar, förslag och utredningar. För närvarande täcks kostnaderna av samtliga beställarnämnder men ett antal andra lösningar har också prövats under 2000-talet. Folktandvården som i samverkan med Göteborgs Universitet ansvarar för utbildningen är en konkurrensutsatt organisation som inom Västra Götaland bör ha en roll som prispressare inom tandvårdstaxorna och utvecklare av ny teknologi i samverkan med Institutionen för Odontologi. Man skall inte för varje år vara osäker på om och hur en finansiering av tandhygienistbildningen skall hanteras. Den rimligaste lösningen på finansieringen av tandhygienistutbildningen vore att Regionstyrelse/ Fullmäktige tar det ansvar för avtalet från 1998 som man övertagit från Göteborg och Bohuslandstinget och direkt ersätter Folktandvården för de uppkomna kostnaderna för 30 studenter per år med 6 milj. kr. En liknande lösning har också genomförts i anslutning till utredningen i Umeå. 3. Alternativ för den kliniska utbildningen. Under hand har en diskussion förts om önskvärdheten och möjligheten att flytta den kliniska träningen från Odontologens utbildningsklinker till kliniker regionen i form av ett antal perioder på kanske 2-3 veckor under den 3 åriga utbildningen. En sådan modell förutsätter att tillräckligt många kliniker i Regionen kan ta emot studenter under totalt 35 veckor fördelade på tre år Klinikerna förutsätts också kunna ställa behandlingsrum, undervisningsrum och lämpligt patientklientel till förfogande. Den mottagande enheten förutsätts också då ha tillgång till handledarkompetens motsvarande Högskoleverkets krav. I den nuvarande utbildningen varvas teoretisk och klinisk färdighetsträning på plats inom utbildningsklinikernas lokaler vid Odontologen. För att säkerställa en god kvalitet och samordning mellan utbildningens teoretiska del och den kliniska träningen samt att ge möjlighet till kontinuerlig reflektion är alternativet med en Internt förlagd klinisk färdighetsträning att föredra. Modellen ger även betydligt bättre möjligheter att upprätthålla en god kompetens bland handledarna som är av största betydelse för den totala kvaliteten i utbildningen. Bedömningen är att en modell med helt externt förlagd VFU inte kan uppnå samma kvalitetsnivå som den nuvarande med långt driven integrering mellan teorimoment och klinisk färdighetsträning i samverkan med tandläkarutbildningen. Samma slutsats dras också i Umeå 4. Organisatorisk struktur för samverkan mellan tandvårdens olika intressenter inom VGR och Göteborgs Universitet. För att kunna driva utbildningarna inom det odontologiska området på ett optimalt sätt krävs en ingående samverkan mellan tandvårdens olika intressenter i VGR och Göteborgs Universitet. I de avtal från 2001- medellånga vårdutbildningarna och 2004 det s.k. TUA avtalet som ligger till grund för den utbildning som idag bedrivs inom Tandvården i VGRfinns reglerat hur en samverkan skall organiseras. Den huvudsakliga samverkan sker samverkansgrupperna Hälso-Sam och Odont-Sam där regionen är representerad

5(5) av både bl. a bitr. Hälso- och Sjukvårdsdirektör, Tandvårdsdirektören och Tandvårdschefen i Regionen dvs. både av de ansvariga för central strategi och långsiktighet och den operativt ansvarige för den dagliga kommunikationen med Universitet. Dessutom kan frågor rörande den verksamhetsförlagda utbildningen tas upp i lokala samverkansgrupper och i styrgruppen för regional samverkan kring de s.k. medellånga vårdutbildningarna. Det är av vikt att den interna kommunikationen mellan regionens företrädare i samverkansorganisationen fungerar på ett bra sätt så att båda långsiktighet och närliggande operativa frågor kan lyftas i Odont-Sam. Det finns för närvarande inga skäl att se över eller förändra samverkansorganisationen med Universitetet kring tandvårdsutbildningarna. Genomgången i Umeå där en liknande samverkansorganisation finns föranledde heller inga förslag till förändringar. Sammanfattning och förslag. 1. Totalansvaret för Tandhygienistutbildningens omfattning och kvalitet åvilar Göteborgs Universitet Institutionen för Odontologi. Ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen och viss klinisk träning åvilar VGR/Folktandvården i samverkan med Universitetet i enlighet med regionalt avtal kring TUA och de medellånga vårdutbildningarna. Avtalet följs upp i samverkansgrupperna Hälso-Sam och Odont-Sam. 2. Som en konsekvens av de avtal som tecknades mellan Staten och Göteborg/ Bohuslandstinget samt VGR 1998 och 2001 kring de s.k. medellånga vårdutbildningarna finns kostnader för tandhygienistutbildningen som måste bäras av VGR. Folktandvården bör ersättas för dessa direkt av Regionstyrelse/ Fullmäktige med 6 milj. /år från 2014. 3. Som ett alternativ till dagens förläggning av tandhygienistutbildningen vid Odontologen har diskuterats möjligheten att i större utsträckning förlägga denna till kliniker i Regionen. Bedömningen är att en modell med helt externt förlagd klinisk träning och verksamhetsförlagd utbildning inte kan uppnå samma kvalitetsnivå som den nuvarande med långt driven integrering mellan teorimoment och klinisk färdighetsträning i samverkan med tandläkarutbildningen. 4. Samverkan mellan VGR och Universitet kring de olika utbildningarna inom tandvården sker enligt samverkansavtal med Universitetet i samverkansgrupperna Hälso-Sam och Odont-Sam. I dessa grupper finns både bitr. Hälso- och Sjukvårdsdirektör, Tandvårdsdirektören och Tandvårdschefen i Regionen dvs. representanter för både central strategi och långsiktighet och den operativt ansvarige för den dagliga kommunikationen med Universitet. Vid de intervjuer som gjorts har de olika intressenterna förklarat sig nöjda med hur samverkan fungerar både internt inom VGR och gentemot Universitetet. Det finns för närvarande därför inga skäl att förändra samverkansorganisationen med Universitetet kring tandvårdsutbildningarna. 2013-06-14 Conny Persson Utredare

Ärende 4

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-12-04 Diarienummer RS 11-2013 Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Mattias Berntsson Telefon: 0700-824250 E-post: mattias.h.berntsson@vgregion.se Till Ägarutskottet Nybyggnad; tilläggsinvesteringsmedel Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår Regionstyrelsen besluta: 1. Tillstyrka ansökan från Angereds Närsjukhus om att anpassa och färdigställa en disponibel yta för rehabiliteringsteam och psykiatriteam. 2. Tillstyrka tilläggsinvesteringsmedel för 2014 med 12 500 000 kr. Sammanfattning av ärendet Angereds Närsjukhus begär ytterligare investeringsmedel för att finansiera färdigställande av en disponibel yta för att anpassa och färdigställa den för rehabiliteringsteam och psykiatriteam. Vid planeringen av sjukhusbyggnaden fanns inte dessa team med, men de ingår numera som en del av vårdöverenskommelsen med Hälso- och sjukvårdsnämnd 12. Det är en stor fördel om verksamheterna finns samlade i det nya sjukhuset med avseende på logistik, service och samarbete. Genom att samla all känd verksamhet under samma tak undviks också extra kostnader för till exempel reception, service- och säkerhetstjänster. Motivering Byggnation av sjukhusbyggnaden pågår och det vore ekonomiskt fördelaktigt att projektera och genomföra byggåtgärder för den disponibla ytan inom den pågående byggprocessen. Vid ett senareläggande uppstår merkostnader för utförandet och störningar för verksamheten då ombyggnaden måste ske i efterhand. Kostnaden för att färdigställa den disponibla ytan, ca 700 kvm för de båda teamen ryms inte inom det ursprungliga projektets ram. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2013-10-11 Diarienummer RS 11-2013 2 (2) Beredning Angereds Närsjukhus ställde i april 2013 till Västfastigheter och regionkansliet begäran om tilläggsbeslut om ytterligare investeringsmedel, ANS 77-2013. Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 27 augusti 2013, 76, att under förutsättning att fastighetsnämnden får kostnadstäckning för investeringsutgiften föreslå regionstyrelsen besluta att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet och att projektet finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar. Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björk Ekonomidirektör

Ärende 5

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset Byggnad för förlossnings- och neonatalvård Alternativ byggnad Förstudie oktober 2013

Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 2 2. Regionövergripande planering 4 3. Förutsättningar 5 4. Förslag 6 5. Fastighet 8 6. Tidplan och fortsättning 8 7. Genomförande och utgifter 8 8. Ekonomi 9 9. Handlingsalternativ 9 10. Bilagor 10 Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 1

1. Sammanfattning Projektet Östra sjukhuset, tillbyggnad för förlossning och neonatal har funnits med i den tidigare investeringsmodellen och är prioriterat i Västra Götalandsregionens investeringsplan för strategiska fastighetsinvesteringar. En översiktlig lokalförsörjning i flera skeden skisserades för byggnad KK i Lokalförsörjningsplan augusti 2011. Denna planering låg till grund för det fortsatta arbetet som åren därpå presenterades i Förstudie april 2012 och Programrapport maj 2013. Lokaler för mottagningsverksamhet, förlossning och BB samt en neonatal intensivvårdsavdelning redovisas. För att öka planeringsberedskapen och minska risken för felprioriteringar presenterades även senare skeden. Det övergripande syftet är att lösa utrymmesbrist och därmed säkerställa patientsäkerhet och arbetsmiljöproblem. Parallellt med utredningen av verksamhetens behov har Västfastigheter utfört en grundlig inventering av fastigheten och dess tekniska status. Upprustningsbehovet och de omfattande evakueringar som skulle krävas för att genomföra ombyggnaden, är så stora och komplicerade att lösa, så att det alternativ som här presenteras har bedömts rimligare. Alternativet innebär följande, uppdelat i etapper: Ny byggnad i 9 våningar ovan mark uppförs väster om befintlig KK byggnad, inreds t o m plan 5, i enlighet med programrapport Inredning av plan 5 8 Tillbyggnad norrut i 9 våningar ovan mark Befintlig byggnad rivs ner till plan 0 Påbyggnad av bef byggnad upp till plan 2 Jämfört med tidigare presenterat förslag innebär det i slutskedet ungefär samma yta. Det ger dock en större flexibilitet för universitetssjukhusets förlossnings och neonatalvård, samtidigt som lokalförsörjningen för hela sjukhuset underlättas av att sjukhusets centrala delar bebyggs med högre byggnader som ansluts med förbindelsegångar och kulvertar. Den nya byggnadens plan 1 kommer att ligga på samma plushöjd som övriga sjukhusbyggnader för att underlätta intern kommunikation. Byggnaden får våningshöjder som möjliggör att operationssalar för snitt kan ligga inom förlossningsavdelningen. Det nya KK föreslås byggas i etapper, där första etappen beräknas kunna vara inflyttad 2018 och hela huset färdigställt 2023. Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 2

Förslaget leder till: Bättre nyttjande av central mark Våningshöjder anpassas till övriga byggnader Ökade ytor större flexibilitet Evakueringsbehov minimeras Planfigur, fullt utbyggt förslag Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 3

2. Regionövergripande planering Förlossning och nyföddhetsvård är koncentrerad till ett fåtal platser i Västra Götalandsregionen. Universitetssjukhusvården av för tidigt födda och mödrar med komplikationer eller sjukdomar är i hög grad lokaliserad till Östra sjukhuset i Göteborg. Projektet Östra sjukhuset, tillbyggnad för förlossning och neonatal har funnits med i den tidigare investeringsmodellen och är prioriterat i Västra Götalandsregionens investeringsplan för strategiska fastighetsinvesteringar. Verksamhetsperspektivet: Inom förlossnings och neonatalvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetens och utrustning utöver vad länssjukvården kan erbjuda. Tendensen är att alltfler patienter inom dessa specialiteter tas emot vid Östra sjukhuset. Det gäller gravida kvinnor med sjukdomar eller förväntade komplikationer i samband med förlossning. Extremt för tidigt födda barn och barn med missbildningar bereds också plats. Inom Västra Götalandsregionen pågår f n en diskussion om var gränsen utifrån födelsevecka för vård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset går. Det troliga är att fler barn från regionen kommer att vårdas här tillsammans med sina familjer. En översiktlig lokalförsörjning i flera skeden skisserades för byggnad KK i Lokalförsörjningsplan 2011. Denna planering låg till grund för det fortsatta arbetet som året därpå presenterades i Förstudie april 2012, där lokaler för mottagningsverksamhet, förlossning och BB samt en neonatal intensivvårdsavdelning redovisas. I förstudien presenterades även senare skeden för att öka planeringsberedskapen och minska risken för felprioriteringar. Det övergripande syftet är att lösa utrymmesbrist och därmed säkerställa patientsäkerhet och arbetsmiljöproblem. Fastighetsperspektivet: Förstudien visar en möjlig utveckling och utvidgning av projektet genom större nybyggnadsvolymer. Avsikten är att belysa möjliga lösningar för att lösa tidigare obearbetade problem som i första hand skall underlätta för verksamheterna att fungera ostört under en lång byggtid. Samtidigt löser man andra problem som har med fastighetens tekniska status att göra (höjder, energibrister, miljöfarliga ämnen), genom att man river de gamla byggnaderna. De nya byggnaderna får våningshöjder som ger större flexibilitet och plats för teknik som krävs för den högteknologiska vården. Plushöjder samordnas med det övriga sjukhuset. Genom en större exploatering på värdefull mark i sjukhusets centrala delar skapas bestående värden för sjukhusets utveckling. Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 4

Förslag till slutligt utseende där höghus och låghus har bytt plats och byggnaderna anpassats till det övriga sjukhusets plushöjder. 3. Förutsättningar Under 2012 har nya lokaler för ultraljudsmottagning, mottagning för nyfödda samt en kuratorsmottagning byggts i plan 0. Ombyggnaden var en del av Antenatalprojektet som var inflyttningsklart i maj 2013. För att fullfölja den tidigare planeringen och avsikten att samla all öppenvård på plan 0 återstår att skapa ändamålsenliga och moderna lokaler även för specialmödravård och dagvårdsverksamhet Antalet födda i Göteborg har ökat under många år. Under 2012 föddes 10.500 barn på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Siffran bedöms öka till ca 13.000 inom 3 4 år. Av dessa föds ca 60 % på Östra sjukhuset och ca 40 % på Mölndals sjukhus. Till följd av den medicinska utvecklingen och det goda omhändertagandet överlever fler mycket för tidigt födda barn. Tendensen är att allt fler barn remitteras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset från såväl Västra Götalandsregionen som från andra landsting. I dagsläget behövs ca 10 intensivvårdsplatser i neonatalverksamheten. Behovet inför det närmaste årtiondet bedöms till 14 16 intensivvårdsplatser. Tvillingar måste också beredas plats tillsammans. Fastighetsperspektivet: Som en fortsättning på arbetet med Byggnadsplan 2011 gjordes det ett fördjupat arbete, "Handlingsplan Teknisk infrastruktur och upprustning" dec 2012. I rapporten redovisas kostnaderna för nödvändiga upprustningsaktiviteter och behovet av att förstärka den tekniska infrastruktur som beskrivs i Byggnadsplan 2011. Utgångspunkten för upprustningen är att förlänga byggnadernas livslängd med 30 år. Den tekniska försörjningen utgick från antagandet om en fastighetsutveckling som klarar verksamhetens behov av nya lokaler samt regionens miljö och energi krav på lång sikt. Projektet bygger på fastlagda utvecklingslinjer i Byggnadsplan 2011. Citat: Samtidigt skall den centrala högteknologiska zonen utmed Rondvägen förtätas så att byggnader kan närma sig varandra på ett för verksamheterna gynnsamt sätt. Det innebär att förbindelsegångar och kulvertar byggs ut för att ge en bättre försörjningsstruktur för hela Östra sjukhuset. Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 5

Illustration från ÖSTRA SJUKHUSET Byggnadsplan 2011 Stadens detaljplan anger att möjlig byggnadshöjd inom området är +90 m (plushöjd) vilket kan ge 8 9 våningar över mark. Tomten i centrum av sjukhusområdet tål en hög exploatering förutsatt att dagsljuskrav beaktas och att gatumiljön vid Rondvägen studeras. 4. Förslag En förnyelse av samtliga lokaler för obstetriken, neonatalogin och gynekologin på Östra sjukhuset inleds med målet att så snart som möjligt inrymma verksamheten i moderna energieffektiva byggnader. Etapp 1: Nybyggnad med 9 våningar (0 8) ovan mark och 2 under mark. Plan K2, undre källarplan, t.o.m plan 3/4, teknikplan, inreds för de verksamheter som nu har programmerats. Plan 5 8 lämnas tills vidare oinredda. Dessa plan är senare avsedda för vårdavdelningar för samvård av mor/barn och familjevård. Delar av låghuset rivs. Etapp 2: Tillbyggnad norrut i 9 våningar, efter rivning av återstående låghusdelar. Mottagningslokaler i markplan, förlossning i plan 1, lokaler för neonatal i plan 2 samt vårdavdelningar för samvård och familjevård i de övre planen. Plan 5 8 från etapp 1 inreds så att byggnaden i sin helhet kan ta emot en komplett verksamhet från det gamla höghuset. Etapp 3: Rivning av befintlig höghusbyggnad ner till och med plan 1. Påbyggnad av plan 1,2 och ev. ett mindre fläkt/teknikplan på plan 3. De undre planen (K1, K2 och 0) i den ursprungliga byggnaden är redan ombyggda och sanerade från miljöstörande ämnen. I plan K1 finns skyddsrum, omklädning och administration/möteslokaler. Grundläggning och delar av stommen återanvänds. Entréer återställs och hela byggnaden tas i bruk. I plan K2 finns transportkulvert, förråd och teknikutrymmen. I slutläget är en flexibel och generell vårdbyggnad uppförd med möjlighet till förändrade arbetssätt, familjer får plats i enkelrum med sina nyfödda och avancerad neonatalvård kan bedrivas på ett patientsäkert sätt. Nya försörjningssystem och samverkande installationer finns i hela byggnaden. Förslaget innebär en snabbare övergång till ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 6

ETAPPER:. URSPRUNGSLÄGE RIVNING 1 För att bereda plats för nybyggnad, rivs en av tre låghusflyglar ETAPP 1 NYBYGGNAD Etappen innehåller mottagning, förlossning, neonatal IVA, teknikvåning, samt tre eller fyra oinredda vårdplan (Figuren redovisar åtta plan.) Förbindelsegång över Rondvägen RIVNING FÖR ETAPP 2 För att bereda plats för nybyggnad etapp 2, rivs återstående låghus Evakuering av mottagningslokaler sker till plan 0 nybyggnad ETAPP 2 NYBYGGNAD Etappen innehåller mottagningar, förlossning, snittsalar, neonatalvård, teknikvåning samt tre eller fyra vårdplan. De oinredda planen i etapp 1 inreds. RIVNING FÖR ETAPP 3 Befintligt höghus rivs efter att verksamheten har tagit nybyggnaden i bruk Plan K2, K1 och plan 0 sparas ETAPP 3 NYBYGGNAD Etappen innebär påbyggnad (plan 1 2) och innehåller ny förlossningsentré, förlossning med akutmottagning, samvård, BB. Teknikvåning kan tillkomma Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 7

5. Fastighet Nybyggnaden planeras utifrån gällande energimål och miljömål för VGR. Tillgänglighet skall prioriteras, liksom generalitet och föränderbarhet för en långsiktig användbarhet. Hållbarhetsperspektivet skall beaktas ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Vårdmiljön skall utformas läkande och stödjande. Rivning av befintliga byggnader innebär en lösning för bortförande av miljöstörande ämnen som finns i 1970 talsbyggnaderna. Även nödvändig marksanering skall utföras. Östra sjukhusets byggnader är regionens minst energieffektiva. Att bygga nytt i större omfattning och därefter riva de gamla byggnaderna ger en bättre infrastruktur för hela sjukhustomten, än att upprusta och bygga om de gamla vårdbyggnaderna. 6. Tidplan och fortsättning En grov tidplan redovisas här : Etapp 1 i bruk 2018 Etapp 2 i bruk 2020 21 ( inkl tidigare byggda oinredda plan i etapp 1) Etapp 3 i bruk 2023 Etapperna som nu har studerats översiktligt måste studeras grundligt för att verksamheten ska fungera under varje etapp med målet att undvika onödiga evakueringar och att successivt öka tillgången på adekvata lokaler för verksamheten. Provisoriska entréer etc kommer att krävas. Förslaget som helhet kräver bearbetning av programfrågorna, med efterföljande systemskede för strategiska val av byggnad och anläggningsdelar. Detta arbete kan starta omgående. Ett viktigt delmål är att 2018 kunna erbjuda förlossnings och neonatalvården nya lokaler enligt programmet som redovisats i Programrapport maj 2013. Den nu pågående systemhandlingen måste därför anpassas till en större byggnad, vilket kan ske parallellt med den övergripande planeringen för etapperna 1 3. Slutläget är en fullt fungerande verksamhet i nya lokaler. 7. Genomförande och utgifter De tre nybyggnadsetapperna omfattar totalt 31 500 m2 BTA och byggnad KK kommer efter färdigställandet att totalt omfatta ca 38 500 m2 BTA att jämföra mot dagens ca 24 000 m2 BTA. Den beräknade investeringen är totalt ca 1200 mkr (kostnadsläge augusti 2013) Yta m² BTA Investering mkr Hyra mkr/år Etapp 1, Plan 5 8 lämnas tills vidare oinredda 16.500 m² 450 mkr 17 mkr Etapp 2, inkl inredning Plan 5 8 i etapp 1 10.000 m² 600 mkr 18 mkr Etapp 3 5.000 m² 150 mkr 5 mkr Rivning 1 1.000 m² Ingår etapp 1 1 mkr/år Rivning 2 1.000 m² Ingår etapp 2 1 mkr/år Rivning 3 15.000 m² Ingår etapp 3 15 mkr/år Befintligt KK, ( Ej ombyggt) 7.000 m² 5 mkr/år Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 8

I beräkningen ovan ingår inte kostnader för utrustning. Hyran för de oinredda plan 5 8 är antagen till Lokaltyp 2. Kostnaderna för evakuering har inte bedömts utan idén är att verksamheten i störst möjliga utsträckning evakueras till de nybyggda lokalerna. Det kan dock inte undvikas att vissa verksamheter måste evakueras tillfälligt innan de får sin slutliga placering. Den verksamhet som kan behöva evakueras till paviljonger är främst mottagningar. Operationsverksamheten för gynekologi och obstetrik kommer att behöva nya lokaler alternativt en annan lösning då endast operationssalar för akut obstetrisk operation föreslås i nybyggnaden. Utgifterna har bedömts fördela sig enligt nedanstående tabell: År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt (mkr) Etapp 1 enl Investeringsplan Budget 2014 40 75 100 85 300 Nominering enligt denna förstudie Utökning etapp 1 15 135 150 Etapp 2 3 25 50 150 200 150 150 25 750 Totalt (mkr) 40 75 100 125 185 150 200 150 150 25 1200 8. Ekonomi Den nya hyran för etapp 1 3 är beräknad till ca 45 mnkr/år. Nuvarande hyra är 22 mnkr/år. Hyreskostnadsförändringen är ca 23 mnkr/år. 9. Handlingsalternativ Ett handlingsalternativ är att gå vidare med en lägre nyexploatering och samtidigt planera för en ombyggnad och upprustning av befintlig höghusbyggnad. Programrapport maj 2013 beskriver första etappen av en sådan planering, baserad på lokalförsörjningsplan 2011 och förstudie 2012. Alternativet med en mindre nybyggnad och en större del upprustning bedöms kosta ca 1.200 mkr, och består av: Nybyggnad totalt ca 16.000 m BTA fördelat på Etapp 1 ca 10.000 m2 BTA, enligt Programrapport maj 2013 samt etapp 2, 6000 m2 enligt lokalförsörjningsplan 2011. kostnad ca 600 mkr. Upprustning och verksamhetsanpassningar av befintliga KK, ca 22.000 m2 BTA, kostnad ca 600 mkr. Efter om och tillbyggnaden kommer byggnad KK att totalt omfatta ca 38.000 m2 BTA att jämföra mot dagens ca 24 000 m2 BTA. Evakueringsbehov under ombyggnad bedöms till ca 10.000 m2 (en halv huskropp i taget). Kostnaderna för att evakuera slutenvårdsverksamheter från byggnad KK till paviljonger eller annan byggnad har inte bedömts. Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 9

Illustration ur Programrapport maj 2013, med en lägre nybyggnad och upprustning/ombyggnad av hela det befintliga höghuset. Att bygga nytt i stor omfattning och samtidigt riva, ger en bättre helhetslösning för hela sjukhuset, än att rusta upp och bygga om de gamla vårdbyggnaderna. 10. Bilagor Östra sjukhuset, byggnad 4233 KK, Tillbyggnad förlossning och neonatal Bilaga 1: Programrapport maj 2013 Bilaga 2: Förstudie april 2012 Bilaga 3: Lokalförsörjningsplan augusti 2011 Denna förstudie och bilagor kan beställas från Resursplaneringsenheten, anna.skoog@vgregion.se Västfastigheter och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Byggnad för förlossnings och neonatalvård Förstudie oktober 2013 10

Ärende 6

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-12-10 Diarienummer RS 1859-2013 Ärende 9 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Anna Verdoes E-post: anna.verdoes@vgregion.se Introduktion av nya medicinska kunskapsunderlag Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag till regionstyrelsens beslut: 1. Regionstyrelsen uppdrar till hälso- och sjukvårdsnämnderna och berörda utförare att implementera Regionala medicinska riktlinjer för Kardiogenetisk diagnostik och Endometrios, Regional vårdprocess för osteoporosrelaterade frakturer, Regionuppdrag psykosociala insatser vid schizofreni samt Fortsatta åtgärder i strokevårdkedjan. Hälso- och sjukvårdsutskottets beslut för egen del, under förutsättning av regionstyrelsens beslut: 1. Redovisade åtgärder 2014 2016 introduktionsfinansieras med medel ur hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag i enlighet med förslag i tjänsteutlåtande 2013-12-10. Sammanfattning av ärendet Under våren och sommaren 2013 har flera medicinska kunskapsunderlag utarbetats. De regionala konsekvensbeskrivningarna har visat att det behövs ett tillskott av resurser för ett eventuellt genomförande. Då tillgängliga resurser i regionen emellertid är begränsade behöver en samlad horisontell prioritering göras för att kunna bedöma vilka av dessa kunskapsunderlag som i första hand bör stödjas med tillskott av resurser i form av introduktionsfinansiering. Prioriteringen kan ses som en del i ordnat införande av nya medicinska riktlinjer i regionens rutinsjukvård. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2013-12-10 Diarienummer RS 1859-2013 2 (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Förslag Att godkänna de prioriterade kunskapsunderlagen och genom introduktionsfinansiering underlätta ett införande. Tillkommande kostnad Introduktion Introduktion Introduktion Kunskapsunderlag för föreslagna åtgärder År 1 År 2 År 3 År 1: 1,4 Mnkr RMR Kardiogenetisk diagnostik 1,0 Mnkr efter avrop 2,3 Mnkr efter avrop - År 2: 2,3 Mnkr RMR Endometrios 0,5 Mnkr per per år 0,5 Mnkr efter avrop 0,5 Mnkr efter avrop 0,5 Mnkr efter avrop RVP osteoporosrelaterade frakturer År 1: 5,2-6,4 Mnkr År 2: 12,1-14,4 Mnkr År 3: 17,9-21,7 Mnkr 5 Mnkr efter avrop 10 Mnkr efter avrop 8 Mnkr efter avrop År 1: 5,35 Mnkr Regionuppdrag psykosociala insatser Statsbidrag samt 4,85 År 2: 8,65 Mnkr Statsbidrag vid schizofreni Mnkr efter avrop. År 3: 6,75 Mnkr 6,75 Mnkr efter avrop Fortsatta åtgärder i strokevårdkedjan År 1: 4,7 Mnkr År 2: 4,7 Mnkr 4,3 Mnkr efter avrop 4,3 Mnkr efter avrop Summa, Mnkr: 10,8 21,95 15,25 Uppdrag till beställare och utförare Beställare och utförare får i uppdrag att implementera de prioriterade kunskapsunderlag och genomföra de åtgärder som anges. Berörda utförare i regionen ansvarar för att verksamheten följer de aktuella kunskapsunderlagen och successivt anpassas. Kunskapsunderlagens implementering följs upp fortlöpande och redovisas i den årliga uppföljningsrapporten för ordnat införande. Kostnader och finansiering De föreslagna beloppen för introduktionsfinansiering täcker i stort sett de i underlagen beräknade tillkommande kostnaderna. RVP Osteoporosrelaterade frakturer beräknas innebära minskade kostnader på sikt och introduktionsersättningen är därför lägre än de beräknade tillkommande kostnaderna och minskas år 3. Under 2014-2015 finansieras delar av redovisade särskilda åtgärder för att genomföra regionuppdraget för psykosociala insatser vid schizofreni via PRIO-statsbidrag. Ersättning utbetalas i efterskott tre gånger per år mot faktura i samband med delårs- och årsbokslut. Beredning Förslag till Regionala medicinska riktlinjer, Regional vårdprocess, Regionuppdrag och fortsatta åtgärder i Strokevårdkedjan behandlats i Program- och prioriteringsrådet, i hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp och i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Medicinska kunskapsunderlag underlag för prioritering

Medicinska kunskapsunderlag - underlag för prioritering

Inledning Under våren och sommaren 2013 har flera medicinska kunskapsunderlag utarbetats. De regionala konsekvensbeskrivningarna har visat att det behövs ett tillskott av resurser för ett eventuellt genomförande. Då tillgängliga resurser i regionen är ändliga behöver en samlad horisontell prioritering göras för att kunna bedöma vilka av dessa kunskapsunderlag som i första hand bör stödjas med tillskott av resurser i form av introduktionsfinansiering. Prioriteringen kan ses som en del i ordnat införande av nya medicinska riktlinjer i regionens rutinsjukvård. Följande nio kunskapsunderlag ingår i prioriteringen. Regional medicinsk riktlinje för Kardiogenetisk diagnostik Klart i PPR. Regional medicinsk riktlinje för Endometrios Klart i PPR. Regional vårdprocess för osteoporosrelaterade frakturer Komplettering av regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar. Regionuppdrag psykosociala insatser vid schizofreni Klart i PPR. Fortsatta åtgärder i strokevårdkedjan Regional medicinsk riktlinje för Inflammatorisk ryggsjukdom Utgår denna omgång. Ytterligare beredning behövs. Regionuppdrag sjukdomsförebyggande metoder Utgår i denna omgång. Ytterligare beredning behövs. Regional medicinsk riktlinje för Långvarig smärta Utgår i denna omgång. Ytterligare beredning behövs. Nationella behandlingsstrategier diabetes Utgår i denna omgång. Ytterligare beredning behövs. Definitiva nationella behandlingsstrategier kommer från Nationella diabetesrådet under november. Prioriteringen av de medicinska kunskapsunderlagen har baserats på Socialstyrelsens modell för prioriteringar, som utgår från gällande etiska principer för prioriteringar, sjukdomens svårighetsgrad, utredningens/behandlingens nytta/risker för aktuella patienter samt utredningens/behandlingens kostnadseffektivitet. De föreslagna beloppen för introduktionsfinansiering täcker i stort sett de i underlagen beräknade tillkommande kostnaderna. RVP Osteoporosrelaterade frakturer beräknas innebära minskade kostnader på sikt och introduktionsersättningen är därför lägre än de beräknade tillkommande kostnaderna och minskas år 3. Beslut av riktlinjer/vårdprocess/regionuppdrag tas i vanlig ordning medan de fortsatta åtgärderna i strokevårdkedjan endast beslutas i samband med detta underlag. Arbetet med prioriteringen har genomförts i en arbetsgrupp med följande medlemmar: Peter Lönnroth (ordförande), Krister Järbrink, Annika Strandell, Jarl Torgerson och Anna Verdoes. Arbetsgruppens förslag har behandlats i Program- och prioriteringsrådet den 25 oktober och i HSA:s ledningsgrupp den 4 november. Beslut i HSU tas 27 november. 1

RMR Kardiogenetisk diagnostik Bakgrund: Medicinska sektorsrådet i kardiologi har aktualiserat frågan om etablering av ett kardiogeniskt centrum i Västra Götalandsregionen. Sektorsrådet beskriver att genetisk diagnostik numera är möjlig vid ett stort antal ärftliga kardiovaskulära tillstånd. Hälso- och sjukvårdsdirektören har därför efterfrågat en regiongemensam riktlinje (RMR). Riktlinje: Patienter med ärftliga kardiomyopatier, kärl- eller arytmisjukdomar bör erbjudas kardiogenetisk vägledning. Vid diagnoser där genetisk diagnostik är möjlig och rekommenderad kan man efter vägledning besluta om molekylärgenetisk utredning. I de fall där den sjukdomsalstrande mutationen identifierats hos patienten kan mutationsscreening erbjudas förstagradssläktingar för att fastställa vilka som löper risk att utveckla sjukdom. Sjukdomens svårighetsgrad: Ett antal allvarliga kardiomyopatier, kärl- och arytmisjukdomar, i flera fall med risk för plötslig död (SCD), har konstaterats vara ärftliga. De flesta av dessa är monogena, dvs. de orsakas av mutation i en gen, och är dominant nedärvda med 50% risk att mutationen nedärvs, medan risken för mutationsbärare att utveckla sjukdomen är varierande och till stor del okänd. Sjukdomens incidens/prevalens: Gruppen kärl- och arytmisjukdomar består av ett flertal olika diagnoser. Prevalensen varierar mellan ett fåtal till ett antal hundra patienter inom VGR beroende på diagnos. Effekt: Via genetisk analys av blodprov kan man i upp till 70 % av fallen, beroende på diagnos, identifiera den sjukdomsorsakande mutationen hos den sjuke (probanden). Detta möjliggör kaskadscreening av riskindivider i släkten vilket innebär att man erbjuder anlagsbärartest av förstagradssläktingar (syskon, barn och föräldrar) för att fastställa vilka som löper risk att utveckla symtom på sjukdomen. Förutom att friskförklara de som inte bär på mutationen kan identifikation av mutationsbärare vara viktigt ur prognostisk eller terapeutisk synvinkel när bärarskapet i sig leder till profylaktiska åtgärder såsom livsstilsråd eller medicinering. Detta är betydelsefullt framför allt vid potentiellt livshotande tillstånd där tidig diagnostik och insatta åtgärder kan förebygga komplikationer. Risk: Inga risker med utredning och diagnostik redovisade. Evidens: Ingen evidens redovisad men metoderna för utredning och diagnostik är beprövade. Metodutveckling pågår fortlöpande. Behandling av hjärtarytmier görs med mycket gott evidensunderlag. Kostnadseffektivitet: Begränsat vetenskapligt underlag. En nyligen publicerad studie indikerar att kostnaderna för genetisk diagnostik understiger kostnaderna för de kliniska tester som man annars hade behövt göra av anhöriga i familjer med hypertrof kardiomyopati (Sabater- Molina et al., 2013). Samma studie visar också för ett mindre antal patienter att genetisk diagnostik är kostnadseffektivt för anhöriga i familjer med långt QT syndrom och arytmogen högerkammarkardiomyopati om dock ej kostnadsbesparande. Överlag är kostnadseffektiviteten avhängig indikationernas incidens och tillgången till framgångsrika behandlingar. Inom diagnostiken är det också viktigt att beakta vad vetskapen om ett ärftligt anlag har för betydelse för den hälsorelaterade livskvaliteten. 2

Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Verksamheten planeras att etableras under en två-årsperiod. Under det första året beräknas tillkommande kostnader(centraliserad modell) till 1,4 Mkr och under det andra året till 2,3 Mnkr. I kostnaderna ingår personalkostnader samt kostnader för analyser och undersökningar. Därefter kommer kostnaderna att öka med 200 Tkr/år för analyser och undersökningar. På sikt tillkommer också behov av utbildningstjänst för Kardiolog respektive Klinisk genetiker (25% vardera) samt ytterligare sjuksköterske- och sekreterarresurser för att hantera uppföljningsundersökningar och kumulerande patientdata. Finns förslag på tre olika finansieringsmodeller med olika grad av centralisering av kostnader för lab och kliniska undersökningar. Genetisk diagnostik av probanden och vidare kaskadscreening kan innefatta ett stort antal individer och få livslånga medicinska, sociala, etiska (t ex familjeplanering), legala (t ex försäkringar) och psykologiska konsekvenser. Förutom själva analyskostnaderna kan livslånga kontroller av mutationsbärare ta avsevärda sjukvårdsresurser i anspråk. Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad: Ansvarig vårdgivare uppmanas att fortlöpande rapportera uppföljning av proband och förstagradssläktingar till KGR som genom kvalitetsregister kan kvalitetssäkra uppföljningen av dessa riskindivider inom ramen för ett Nationellt samarbetsprojekt och möjliggöra rapportering till huvudman beträffande verksamheten. Etiska aspekter: En viktig etisk fråga är andelen falska negativa respektive positiva i screeningen dvs skapar man risk för överbehandling och oro i onödan. Finns etiska komplikationen med släktningars integritet. Likaså påverkas personers autonomi genom att olika framtida valalternativ kan framstå som mindre attraktiva med vetskap om mutation samtidigt som det också möjliggöra mer informerade val. Risk för ökad oro för gruppen med konstaterad mutation men samtidigt möjlig behandling och därmed hantering av sådan oro. Rangordning: Svårighetsgrad: Mycket hög Effekt av åtgärd: God till Mycket god Risk med åtgärd: Låg Kostnad per given effekt: Låg till Måttlig Förslag: Prio 1 Introduktion: År 1 1,0 Mnkr på avrop År 2 2,3 Mnkr på avrop 3

RMR Endometrios Bakgrund: HSU har tagit ett inriktningsbeslut rörande nya regionala riktlinjer för diagnostik och behandling av endometrios. Etablering av specifik kompetens samlad inom multidisciplinära team (MDT) och konferenser (MDK) på alla sjukhus föreslås som best practice. Riktlinje: Medicinsk behandling av endometrios bör inledas så tidigt som möjligt efter att diagnosen verifierats, annars kan sjukdomen förvärras och bli mer svårbehandlad. Behovet av medicinering, kirurgi, sjukskrivning och rehabiliterande åtgärder kan skifta kraftigt från patient till patient och varierar dessutom under sjukdomens förlopp. Svåra patienter ska vårdas av ett multidisciplinärt team med tvärprofessionell kompetens. Omhändertagandet ska vara strukturerat. Multidisciplinära team ska finnas vid varje kvinnoklinik i regionen, teamen bildar tillsammans referensgrupp Endometrios i VGR. Sjukdomens svårighetsgrad: För cirka 20 procent av de kvinnor som har endometrios är sjukdomen så grav att den medför avsevärt försämrad livskvalitet och nedsatt arbetsförmåga, för vissa är tillståndet invalidiserande. Sjukdomens incidens/prevalens: Endometrios drabbar 10 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Endometrios är därmed den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen hos kvinnor i fertil ålder. Antalet kvinnor i åldern 15 50 år med svår endometrios uppgår till cirka 5 000 i regionen. Effekt: Etablering av MDT och MDK säkerställer jämlik vård i hela VGR. Medicinska och kirurgiska behandlingsalternativ, psykosocialt stöd och omvårdnad kan erbjudas alla patienter, baserad på aktuell kunskap. I de svåraste fallen kan regionkliniken erbjuda vård med nödvändig kompetens avseende framför allt avancerad kirurgi i samverkan mellan gynekolog, kolorektalkirurg och urolog. Risk: Läkemedel som hämmar frisättningen av könshormoner (GnRH-agonister ellerantagonister) är effektiva mot endometrios. De orsakar dock ofta postmenopausala biverkningar, såsom kraftiga blodvallningar och svettningar, och kan leda till osteoporos vid långvarig behandling. Dessa biverkningar kan till stor del undvikas med add back-terapi med en låg kontinuerlig dos östrogen. Evidens: Saknas beskrivning Kostnadseffektivitet: Kan inte bedömas. Samlad kompetens, förbättrad kontinuitet i vården samt utsedd patientansvarig läkare och sjuksköterska kan i ett längre perspektiv förväntas medföra färre akutbesök och därigenom minskad sjukvårdskonsumtion och minskande sjukvårdkostnader. Frånvaro av Endometrioscentrum i regionen kan förväntas resultera i ett ökande antal patienter som kräver att bli remitterade till befintliga centra i andra delar av landet. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Regionens allmänläkare behöver utbildas för att höja deras medvetenhet om vilka symtom som kan väcka misstanke om endometrios och föranleda gynekologbedömning. Kräver tid av gynekolog i föreberedelsetid och genomförande av ca 20 seminarer under ett år för att nå hälften av alla allmänläkare i primärvården. 4

En utökad resurs avseende algologisk kompetens krävs inom alla sjukhus i regionen för att inte detta skall utgöra hinder för etablering av MDT. Deltagande i MDT och MDK kräver att vissa gynekologer profilerar sig inom området endometrios, vilket kommer att ha organisatoriska samt även vissa ekonomiska konsekvenser, då dessa inte kan vara delaktiga i samma grad som tidigare i klinikens övriga aktiviteter. De kommer även att behöva tid för fortbildning och resor för regelbundna MDK. Lokala teammöten 2 tim 1-2 gånger per månad =15 gånger per år Läkare Barnmorska /ssk konsultläkare Sjukgymnast /kurator SU 3 st =6 tim 4 tim 2 tim 4 tim NÄL 2 st= 4 tim 2 tim 1 tim 2 tim SKAS 2 st= 4 tim 2 tim 1 tim 2 tim SÄS 2 st= 4 tim 2 tim 1 tim 2 tim Totalt per tillfälle 18 tim 10 tim 5 timmar 10 timmar Totalt per år 270 tim 150 tim 75 tim 150 tim Regionala teammöten 4 tim 2 gånger per termin =4 gånger per år Sammanlagt resursbehov per år i regionen för teammöten gynekolog: 414 timmar konsultläkare: 83 timmar barnmorska/sjukgymnast/kurator 348 timmar Total beräknad kostnad för teammöten ca 400 tkr per år. Beräknat resursbehov för utbildning ca 100 tkr under ett år. Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad: För att utvärdera effekten bör varje påbörjad behandling följas av uppföljning på den vårdnivå där behandlingen ordinerats. Både medicinsk och kirurgisk behandling kan leda till bieffekter och komplikationer. Behandlingen behöver då ändras eller kompletteras. Specifika kvalitetsindikatorer för endometriosbehandling antagna av den gynekologiska professionen saknas för närvarande. Dock finns kvalitetsindikatorer i det nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (Gynop-registret). Patienter som genomgår gynekologisk kirurgi på grund av endometrios ska enligt rutin registreras och följas upp i Gynopregistrets adnexsträng. I denna registrerar ansvarig läkare uppgifter under vårdtiden (avseende operationen och komplikationer) och patienten registrerar sin uppfattning angående behandlingsresultatet (graden av nöjdhet) 2 månader samt 12 månader efter operationen. Endometrios ICD 10-kod: N80.1-9, N97.8D, N99.4. Etiska aspekter: Endometrios är en vanlig sjukdom som innebär stort lidande och som ofta ger psykosociala konsekvenser. Införandet av den föreslagna regionala riktlinjen kommer att förbättra vården och leda till en mer jämlik vård för endometriospatienterna i VGR. 5

Rangordning: Svårighetsgrad: Effekt av åtgärd: Risk med åtgärd: Kostnad per given effekt: Hög God Låg Kan inte bedömas Förslag: Prio 1-2 Introduktion: 0,5 Mnkr per år efter avrop under 3 år 6

RVP Osteoporosrelaterade frakturer Bakgrund: Utgår från Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar, som komplettering. Vårdprocess: Det övergripande målet är att öka den frakturförebyggande behandlingen(dxa-mätningar och läkemedelsbehandling) av äldre patienter med tidigare osteoporosfraktur, och därmed sänka frakturförekomsten i VGR, för att på så sätt minska lidandet för regionens patienter och samtidigt minska kostnaderna för osteoporosrelaterade frakturer. En anpassning av vårdorganisationen med införande av frakturkedjor vid samtliga sjukhus i VGR bedöms vara nödvändig för att uppnå målet. Sjukdomens svårighetsgrad: Nedsatt funktionsförmåga, lidande och risk för förtida död. Sjukdomens incidens/prevalens: Var tredje kvinna i åldern 70 79 år konstateras ha osteoporos vid bentäthetsmätning i höften. Ungefär hälften av alla kvinnor och cirka 25 procent av alla män beräknas få en osteoporosrelaterad fraktur under sin livstid. Varje år inträffar cirka 70 000 frakturer i Sverige som beror på osteoporos. För Västra Götalandsregionen (VGR) innebär det cirka 12 000 frakturer per år. Effekt: Minskat antal frakturer, minskat lidande och ökad överlevnad för patienterna. Risk: Inga redovisade Evidens: Hänvisning till Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Stockholm: 2012. Kostnadseffektivitet: Socialstyrelsen redovisar att antalet frakturer i slutenvård som skulle kunna undvikas kan uppskattas till cirka 3200 per år, varav cirka 1900 är lårbensfrakturer. Med en uppskattad kostnad på 120 000 kronor per lårbensfraktur och 30 000 per övrig fraktur skulle kostnaderna för dessa kunna minska med 267 mkr per år. För VGR innebär detta en beräknad kostnadsminskning med 45 Mkr per år på sikt, förutom minskat lidande och bättre överlevnad för patienterna. Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Beräknade kostnadsökningar 2014 2015 2016 Implementeringsgrad 50% 100% 100% DXA-mätningar 1,6-2,0 3,3-4,0 5,7-7,0 Behandlingsrekommendationer 0,8-1,0 1,6-2,0 2,8-3,5 Specialistläkarkonsultationer i 0,3-0,4 0,7-0,8 0,7-0,8 spec.öppenvård Ökad läkemedelsbehandling 1,1-1,4 3,2-3,9 4,6-5,7 Direktbehandling av höftfrakturpatienter 0,8-1,0* 2,2-2,6* 3,0-3,6* >80år Tjänster för FKK 0,6 1,1 1,1 Total beräknad kostnad per år 5,2-6,4 12,1-14,4 17,9-21,7 Förväntade kostnadsökningar som resultat av vårdprocessens införande. *Belopp kommer sannolikt att nedjusteras beroende på lägre framtida kostnad för zoledronsyra där patentet 7

upphörde i maj 2013. Hänsyn har tagits till att den genomsnittliga implementeringen av vårdprocessen beräknas uppgå till 50% under 2014. Etiska aspekter: Ej aktuellt Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad: För att möjliggöra uppföljning av antalet utredda och behandlade bör diagnos och åtgärdskoder harmoniseras, dvs. samma koder för mätning, diagnos och behandling bör införas på alla sjukhus. Detta är speciellt viktigt för infusions/injektionsbehandlingarna som på vissa sjukhus ges som rekvisitionsläkemedel. Antalet patienter som identifieras och remitteras till DXAmätning bör kontrolleras mot diagnosregister och frakturregister för att utvärdera hur stor andel av patienterna som remitteras och genomgår mätning. Manuell genomgång av sända remisser jämfört med antalet DXA-undersökta patienter utvärderas när vårdprocessen pågått under 3, 6, 9 och 12 månader. Gemensamma diagnos- och åtgärdskoder bör användas i hela VGR för Osteopeni M85.0 bör användas vid alla osteoporosenheter. Kotkompressionsfraktur identifierad på morfometrisk kotanalys med DXA. Diagnossättning bör ske vid samtliga osteoporosenheter. Bentäthetsmätning inklusive läkarbedömning för höft, ländrygg, helkropp och arm. KVÅ koderna AN004 (helkropp), AN006(höfter och rygg), AN003(arm) bör användas vid samtliga osteoporosenheter Behandling med injektions/infusionsläkemedel så som zoledronsyra och denosumab. Åtgärd och diagnos skall dokumenteras i patientadministrativt system (f n Elvis) så att uppföljning kan ske via Vega, regional vårddatabas. Årlig uppföljning och införande av resultatrelaterat mål som bör vara andelen kvinnor med tidigare osteoporosfraktur över 50 år med frakturförebyggande behandling 6-12 månader efter fraktur (enligt SKL öppna jämförelser). Som led i denna utvärdering bör jämförelse av ovan indikator utföras och publiceras på vårdcentralsnivå för att synliggöra lokala skillnader i andelen behandlade. Ovan beskriven kvalitetsindikator bör kopplas till ekonomisk ersättning och införas i primärvården. Årlig uppföljning av antal slutenvårdstillfällen med utvalda diagnoser (S72 höftfraktur) och åtgärdskoderna NFJ39-99 och NFB09-NFC99 per sjukhusförvaltning och år. Baseras på datauttag från VEGA-databasen. Rangordning: Svårighetsgrad: Hög Effekt av åtgärd: God Risk med åtgärd: Låg Kostnad per given effekt: Låg Förslag: Prio 1 Introduktion: År 1 5 Mnkr efter avrop(halvår) År 2 10 Mnkr efter avrop År 3 8 Mnkr efter avrop Nedåtgående trappa i introduktionsersättningen eftersom insatserna leder till minskade kostnader. 8

Regionuppdrag psykosociala insatser vid schizofreni Bakgrund: Regionuppdrag till följd av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. Regionuppdrag: Regionuppdraget fokuserar på de centrala rekommendationerna i nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. Åtgärder behöver genomföras för att anpassa vårdpraxis till de nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen rekommenderar tidiga åtgärder för att upptäcka symtomen så tidigt som möjligt och kunna erbjuda åtgärder. Dessutom är insatser som kognitiv beteendeterapi, arbetsinriktad rehabilitering, familjeinterventioner och utbildningsinsatser för både anhöriga och patienten av stor vikt. Sjukdomens svårighetsgrad: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som ofta medför betydande psykiska och sociala konsekvenser. Det finns studier som visar på att personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än andra. Sjukdomens incidens/prevalens: Livstidsrisken att insjukna i schizofreni är cirka 0,8 procent. Svenska studier tyder på att andelen personer som har schizofreni är cirka 0,35 procent under ett år. Internationella studier redovisar ett medianvärde som tyder på att 15/100 000 invånare nyinsjuknar årligen i schizofreni. Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utgör en stor andel inom den mer omfattande gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Effekt: När det gäller schizofreni finns flera faktorer som minskar risken för återfall i akut psykos, återintagning på sjukhus och allvarliga konsekvenser som exempelvis självmord. Förutom att medicineringen upprätthålls är det viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. Risk: Ej aktuellt Evidens: Socialstyrelsens nationella riktlinjer Kostnadseffektivitet: Socialstyrelsens nationella riktlinjer Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Beskrivning av åtgärder Tidig upptäckt: Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården bör utbilda allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och erbjuda personer med tidiga tecken på psykos direkt hänvisning till ett specialteam. Utbildningsinsatser för psykosociala team och distriktsläkare på vårdcentralen Utbildningsinsatser för MHV, UM, BHV samt rehabilitering (sjukgymnastik, arbetsterapi) Utbildning för specialistpsykiatrin 9

Stöd till patient och dess anhöriga: Socialstyrelsen rekommenderar gemensam psykopedagogisk utbildning till personen och anhöriga, psykopedagogisk utbildning enbart till anhöriga, psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering och återhämtning, familjeinterventioner och åtgärder i form av specifikt anpassat föräldrastöd. De yrkeskategorier som är speciellt lämpade att utföra dessa insatser är socionomer. Resursförstärkning - krävs en förstärkning av socionomer inom både öppen - och slutenvården Utveckla ersättningssystemet för att stödja arbetet med att möta och stödja anhöriga Kognitiv beteendeterapi (KBT) Utbildningsinsatser inom KBT anpassad för psykosproblematik Integrerad psykologisk terapi (IPT-k): Manualbaserat program med kognitiv beteendeterapeutisk grund, som integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial inriktning. Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning ges i tillägg till sedvanlig behandling och kan ges i grupp. De yrkeskategorier som är speciellt lämpade att utföra dessa insatser är arbetsterapeuter enligt riktlinjerna. Resursförstärkning för att introducera metoden på samtliga enheter. Genomförs av förvaltningarna med stöd av introduktionsfinansiering. Regionalt projekt initieras av Hälso- och sjukvårdsavdelningen för samordning av utbildningsinsatser och för utvärdering av metoden. ACT-modellen (Intensiv case management) ACT-modellen innebär en samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team där både psykiatrisk behandling och psykosociala åtgärder (inklusive krisinterventioner) finns tillgängliga och i stor utsträckning genomförs av teamet i personens vardagsmiljöer. ACTmodellen innebär en samordning av vård och stödåtgärder i redan befintliga multiprofessionella team. För att vidareutveckla i enlighet med ACT-modellen behövs incitament i form av processtödjare. Resursförstärkning i form av processtödjare (1,5 SU, 1 NU, 1 SÄS, 1 SkaS, 0,5 Kungälv) Resursförstärkning 0,5 tjänst Kunskapscenter för psykisk hälsa Kunskapsutveckling och utbildning om ACT-modellen Handledning Åtgärderna finansieras initialt av statsbidrag, se tabell nedan. Åtgärd År 2014 Beräknad kostnad 6 mån Finansiering 3.1 Tidig 0,25 mnkr upptäckt År 2015 Beräknad kostnad helår Finansiering År 2016 Beräknad kostnad 6 mån Finansiering 3.3 Stöd till patient och 11 heltidstjänster i 6 mån = 3,3 11 heltidstjänster i 12 mån = 11 heltidstjänster i 6 mån = 3,3 10

dess anhöriga mnkr 6,6 mnkr mnkr 3.4 KBT Beräknas senare Beräknas senare Beräknas senare 3.5 IPT-k 6 heltidstjänster i 6 mån= 1,8 mnkr 6 heltidstjänster i 12 mån = 3,6 mnkr 6 heltidstjänster i 6 mån = 1,8 mnkr 3.7 ACTmodellen - 5 heltidstjänster i 12 mån = 3 mnkr 5 heltidstjänster i 6 mån = 1,5 mnkr - 0,5 heltidstjänst i 12 mån (KPH) = 0,3 mnkr 0,5 heltidstjänst i 6 mån (KPH) = 0,15 mnkr Totalt 5,35 mnkr 13,5 mnkr 6,75 mnkr Finansiering PRIO-statsbidrag 5,35 mnkr PRIO-statsbidrag 8,65 mnkr Utvecklingsanslag 4,85 mnkr Utvecklingsanslag 6,75 mnkr Stöd till patient och dess anhöriga och IPT-k är de åtgärder som bedöms vara viktigast att prioriteras i ett första steg. ACT-modellen innebär en samordning av vård och stödåtgärder i redan befintliga multiprofessionella team. Men för att vidareutveckla i enlighet med ACTmodellen behövs incitament i form av processtödjare. Under introduktionsfinansieringen ansvarar förvaltningarna för att göra en systematisk utvärdering och översyn av nuvarande åtgärder för utmönstring, för att kunna implementera de nya åtgärderna i enlighet med regionuppdraget. Efter introduktionstiden övertas ansvaret för fortsatt utveckling och finansiering av beställare och utförare i vårdöverenskommelsearbetet. Etiska aspekter: Socialstyrelsens nationella riktlinjer. En viktig etisk fråga är frågan om följsamhet kontra självbestämmande. Uppföljning av följsamhet, effekt och kostnad: Uppföljningsplan finns framtagen med definitioner, tidplan och ansvarig. Anger hur åtgärder i regionuppdraget kommer att följas upp. Under implementeringstiden till och med 2016 ansvarar hälso- och sjukvårdsavdelningen för uppföljningen. Rangordning: Svårighetsgrad: Hög Effekt av åtgärd: God till Mycket god Risk med åtgärd: Låg Kostnad per given effekt: Måttlig 11

Förslag: Prio 1 Introduktion: År 1 Kostnad täcks av statbidrag År 2 4,85 Mnkr År 3 6,75 Mnkr Arbetsgruppen bedömer att det är angeläget att prioritera en resursgivning för en fortsatt förlängd introduktion av riktlinjerna efter att statbidragen upphör. 12

Strokevårdkedjan Bakgrund: Fortsatt implementering av Nationella riktlinjer för Stroke med fokus på vården efter det akuta omhändertagandet. Önskvärt läge är att alla invånare i Västra Götalandsregionen skall ha tillgång till god strokevård även efter vårdtiden på sjukhuset oavsett boendeort. Detta innebär att det skall finnas tillgång till multidisciplinärt uppbyggd teambaserad rehabilitering under första året efter stroke. Denna kan organiseras olika utifrån lokala förutsättningar men behöver vara teambaserad, kontinuerlig och innehållande god kompetens. För att nå dit behövs: Samverkan och implementering av befintliga rutiner Kompetenshöjning genom samverkansutbildning Organisation och arbetssätt - inventering, analys, spridning och verksamhetsnära forskning FOUU insatser - hälsoekonomisk analys för att skapa underlag för adekvat förändring Uppdrag Strokevårdkedjan: Uppdrag från Västkom och VG Region försatta åtgärder i det långa perspektivet för att utveckla Strokevården. Sjukdomens svårighetsgrad: Risk för nedsatt funktionsförmåga, lidande och förtida död. Sjukdomens incidens/prevalens: Drabbar ca 6000 individer inom VGR varje år. En av de sjukdomar som orsakar flest vårddagar på svenska sjukhus. Effekt: Åtgärder för att förbättra omhändertagandet i samband med och efter utskrivning från strokeenhet. Risk: - Evidens: Nationella riktlinjer Stroke anger evidensgrad 3 (skala 1-10). Kostnadseffektivitet: Kvalitetsökningen med bland annat uppbyggnad av multiprofessionella team är svårbedömd och påverkas av andra beslut kring rehabiliteringen som vårdval, prioriteringar lokalt, delregionalt och regionalt. För att värdera kostnadsökningen behövs tillgång till nuvarande kostnader för rehabilitering av strokepatienter och vilket innehåll som den rehabiliteringen har. Kunskapen om detta gap är ofullständigt och att undersöka detta är en viktig del av det föreslagna projektet. Även om det till synes finns goda potentialer till vinster i hälsorelaterad livskvalitet och kostnadsbesparingar så är det begränsat vetenskapligt stöd för att multidisciplinära team är effektiva för patienter som lämnat sjukhuset efter en stroke (Fens et al., 2013). Beräknad tillkommande kostnad per år i regionen: Föreslagna åtgärder Utveckling av Samverkansutbildning och kunskapsspridning genom särskilt utbildade nyckelpersoner. Hälsoekonomisk analys av pågående och planerade förändringar av Strokeprocessen. Uppföljning av rutin för samordning av insatser för habilitering och rehabilitering enligt SOSFS 2008:20 13

Projektet bedöms behöva minst 2 år för att nå resultat med analyser, insatser, utbildningar och för att nå tillräcklig spridning. Kostnad projektledare 0,51 Mnkr per år under 2 år. Akademisk utbildning (15 högskolepoäng) kostar i nuläget 18 800 kr per person, ett års kvartstidsstudier, examinationer och eget arbete med återkoppling är inräknat. Denna utbildning kommer i fråga för personal som arbetar till största delen med stroke och är en av de föreslagna utbildningsnivåerna för att få ersättning som neuroteam i Vårdval Rehab i föreliggande förslag. Utbildningen bedöms behövas för nyckelpersoner i rehabilitering i öppenvård för att öka kunskap om kritiskt tänkande och evidensbaserat arbete. Utbildade personer står för intern fortsatt utbildning vid sina enheter. Uppskattningsvis två hela kurser med 10 deltagare per kurs och till en totalkostnad 376 000 kr. Strokekompetensutbildningen är en av de större satsningarna och behöver nå de av öppenvårdspersonalen som behandlar strokepatienter som en stor del av sin arbetsdag. Utbildningen bedrivs lokalt, med lokala föreläsare men med kompetens inom utbildning av denna typ. Insatsen vid denna utbildningstyp är såpass stor att den inte kan förväntas göras inom sin ordinarie tjänstgöring varför kostnaden framförallt är i form av tid för de inblandade föreläsarna och för att bereda ledighet för studierna vid respektive arbetsplats. Omfattningen kan uppskattas till ett behov av ca 2 kurser per år i varje länsdel vilket innebär för regionen ca 10 kurser varje år till en kostnad av totalt 1,8 Mnkr per år. Genombrottsprojekt i öppenvården runt varje större sjukhusgrupp och sprids under de två åren. Det innebär ca 4 projekt med 4 lärandeseminarier och en spridningskonferens per år och ca 75 personer per projekt. Kostnad kan beräknas till 1-1,5 milj kronor per projekt. Övernattning bekostas av respektive arbetsgivare. Tillkommer kostnader för 2 personer och kringadministration i det fall CVU inte finns kvar i någon form. Åtgärd Tillkommande kostnad per år 2014-2015 Projektledare 50 % 0,51 mnkr Akademisk utbildning, 20 deltagare 0,376 mnkr Strokekompetensutbildningen, 10 kurser 1,8 mnkr Genombrottsprojekt 2 mnkr per år Totalt: 4,7 mnkr per år Etiska aspekter: Ej aktuellt Rangordning: Svårighetsgrad: Effekt av åtgärd: Risk med åtgärd: Kostnad per given effekt: Hög God Låg Bör utvärderas (ligger i förslag till åtgärder) Förslag: Prio: 2 Introduktion: År 1 4,3 mnkr efter avrop. År 2 4,3 mnkr efter avrop. Högskoleutbildningsinsatsen exkluderad. 14

Ärende 7 Förslag till reviderad avtalsmall för fri barn- och ungdomstandvård 3-19 år från 2015 samt beslut om uppsägning av befintliga avtal med mera RS 177-2014 Ärendet utgår, har inte behandlats i hälso- och sjukvårdsutskottet.

Ärende 8

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-01-07 Diarienummer RS 184-2014 Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Åse Nyberg/Magnus Engelbrektsson Till Regionstyrelsen Västra Götalandsregionens medverkan i Almedalsveckan 2014 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Västra Götalandsregionen ska medverka i Almedalsveckan 2014 och delta i en gemensam västsvensk arena. 2. Regionstyrelsen anslår maximalt 450 000 kronor för regiongemensamma insatser och finansieringen sker genom det anslag som står till regionstyrelsens förfogande. 3. Regiondirektören får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen med redovisning av planerade insatser kontinuerligt under våren 2014. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) har medverkat i politikerveckan i Almedalen med programpunkter sju gånger, de senaste två åren i samverkan med Göteborgs universitet, Chalmers, Västsvenska Handelskammaren och Göteborgs stad under det gemensamma namnet Västsvenska arenan. Förslaget är att VGR medverkar i Almedalsveckan och Västsvenska arenan även 2014 och att 450 000 kr avsätts för detta, samma belopp som 2013. Syftet med den Västsvenska arenan är att lyfta de gemensamma västsvenska frågorna, viktiga både för Västra Götaland och för Sverige som helhet. Västsvenska arenans huvudbudskap är Nationella utmaningar regionala lösningar. VGR deltar som en av de drivande organisationerna för de västsvenska frågorna, såväl som för de frågor som är i VGRs nationella påverkansagenda. Deltagandet ger även möjligheter att knyta och fördjupa kontakter med nationella makthavare, att stärka samarbetet med andra aktörer från Västra Götaland samt att ta intryck och lära av andra genom att bevista eller delta i andras seminarier. Utöver de egna och gemensamma aktiviteterna på Västsvenska arenan bör en ambition vara att VGRs företrädare engageras som talare i andra aktörers arrangemang. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-01-07 2 (3) Diarienummer RS 184-2014 Fördjupad beskrivning av ärendet Almedalsveckan 2013 var den största någonsin med cirka 20 000 besökare, en ökning med flera tusen sedan året innan. Antalet evenemang i det officiella kalendariet var 2285, också det en kraftig ökning. Antalet arrangörer var 1029, varav 95 tillhörde kategorin stat/kommun/landsting. Över 700 journalister var ackrediterade. Inför 2014 beräknas Almedalen växa ytterligare. En effekt är att det blir allt svårare att nå fram med ett budskap och att profilera sig, det ställer ökade krav på seminarieinnehåll och medverkande. Samtidigt ökar möjligheterna för planerade och spontana möten med ledande personer från partier, intresseorganisationer och näringsliv. Almedalsveckan 2014 genomförs 29 juni till och med 6 juli. Planering pågår för att återigen ha en västsvensk arena med Högskolan som fysisk plats. Inriktningen är att fortsätta med tidigare års huvudbudskap Nationella utmaningar regionala lösningar. Parterna genomför fyra gemensamma seminarier på teman relevanta för samtliga organisationer, preliminärt stadsutveckling 8 million city testarenor marina/maritima frågor. Innehållet i dessa seminarier arbetas fram just nu och VGR medverkar i samtliga. Övriga seminarietider på Västsvenska arenan, ett 40-tal, fördelas mellan de fem organisationerna. VGR har för avsikt att hålla nere antalet egna arrangemang och hellre medverka med talare på andras. Exakt vilka seminarier, vilka utgår ifrån den nationella påverkansagendan, som slutligen kommer att genomföras och tidpunkten för dessa, fastställs senast sista mars 2014. Planen är att även 2014 genomföra ett västsvenskt mingel (måndag 30 juni), men formerna ses över. Västsvenska handelskammaren projektleder och samordnar liksom tidigare år den Västsvenska arenan. Samordning av VGRs medverkan sker på tjänstemannasidan av en styrgrupp bestående av Ann-Sofi Lodin, Bertil Törsäter, Ann Söderström, Magnus Engelbrektsson och Åse Nyberg samt en arbetsgrupp bestående av berörda tjänstemän. Samtliga seminarier som genomförs i VGRs regi skall godkännas av styrgruppen. Syftet är att på ett bättre sätt arbeta utifrån den nationella påverkansagendan och tydligare framföra regionens budskap. Däremot kan VGR:s företrädare med fördel delta som föredragshållare på andra arrangemang. All medverkan i Almedalen ska ha ett tydligt syfte och mål. Finansiering Utgångspunkten är att insatserna i Almedalen 2014 personellt och kostnadsmässigt ligger i nivå med 2012 och 2013 års insats. Anslaget från regionstyrelsen har varit 450 000 kronor båda åren. Därutöver har enskilda nämnder och styrelser bidragit med anslag. Den totala kostnaden för Västra Götalandsregionens medverkan blev 637 680 kronor 2013.

Datum 2014-01-07 3 (3) Diarienummer RS 184-2014 Förslag till budget för projektet 2014 är ett anslag från regionstyrelsen om 450 000 kronor för regiongemensamma insatser. Summan inkluderar vår andel av den Västsvenska arenan (250 000 kronor), VGR:s gemensamma kommunikations- och pressarbete, teckentolkning av samtliga seminarier, lokaler m.m. Bolag och förvaltningar som medverkar i de gemensamt beslutade arrangemangen eller som talare på andras arrangemang måste själva bekosta resa och boende för sina deltagare och eventuellt material till de enskilda seminarierna. Alla sådana kostnader måste tas av respektive styrelse/nämnd och rapporteras in till styrgruppen för att VGR ska ha en totalbild av kostnaden för medverkan. Beredning Beredningen har utgått från överenskommelser mellan högsta nivån hos de fem parterna i Västsvenska arenan. VGR företräds där av regionstyrelsens ordförande, regiondirektören och regionutvecklingsdirektören. Regionen är också representerad i Västsvenska arenans programgrupp (som bereder frågan om gemensamma seminarier) och projektgrupp (som bereder samarbetet i stort). En viktig utgångspunkt har varit de fem klustren. Internt i VGR har frågan beretts av koncernledningsgruppen för tillväxt och utveckling. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin regiondirektör Bertil Törsäter regionutvecklingsdirektör

Ärende 9

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-01-14 Diarienummer RS 1779-2013 Handläggare: Petter Wrenne Telefon: 070-323 39 36 E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till regionstyrelsen Yttrande över Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande till Länsstyrelsen Örebro län enligt regionutvecklingsnämndens förslag (svarsblankett). Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beretts tillfälle att yttra sig över Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020. Regionutvecklingsnämndens presidium har behandlat ärendet den 14 januari 2014 och föreslagit regionstyrelsen besluta enligt ovan. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin regiondirektör Bengt Säterskog administrativ direktör Skickas till 1. Länsstyrelsen Örebro län 2. Regionutvecklingsnämnden Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Remissvar Örebro läns Regionala Digitala Agenda (RDA) Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. till RDA.orebro@lansstyrelsen.se Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post Datum 9 januari 2014 Svarslämnare Organisation Max Falk/Tore Johnsson Västra Götalandsregionen Skicka in via e-post: RDA.orebro@lansstyrelsen.se senast den 31 januari 2014. Tack för dina synpunkter! KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Inledning Bakgrund Sju regionala strategiska områden Den har ett väldigt brett spektrum av områden att täcka IT-utvecklingen inom. Tillgång till bredband, Stöd till dem som behöver, E- förvaltning, E-hälsa, Skolan, Energi och klimat, Kultur och kerativitet är verkligen heltäckande. Är samtidigt en bra övergripande markering av att IT-utveckling inte är en IT-fråga utan en generell integrerad del av all verksamhet och en nyckel till god verksamhetsutveckling. 1) Tillgång till bredband Inriktningsmål

KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål 2020 2) Stöd till dem som behöver Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Men är inte detta lite försiktigt och sent? Men är inte detta lite försiktigt och sent? Etappmål 2020 Bra mål. 98 % av alla vuxna har digitala kompetens för att utnyttja internet är betydligt bättre än dagens 11-13 %. 3) E-förvaltning 3.1 Öppna data Inriktningsmål Etappmål 2016 Har vi verkligen inte kommit längre 2016 med automatik? 2

KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Etappmål 2018 Har vi verkligen inte kommit längre 2016 med automatik? 3.2 e-legitimation Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål 2020 3.3 Högre kvalitet och tillgänglighet i offentlig verksamhet Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål 2020 3

KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 3.4 Medborgarinflytande Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål 2020 3.5 Förenkla för företag Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål 2020 4) E-Hälsa Inriktningsmål för individen Etappmål 2016 4

KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Etappmål 2020 Inriktningsmål för personal och beslutsfattare Etappmål 2016 Etappmål 2020 5.1 Förskoleklass till och med gymnasium, i kommunal regi Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål 2020 5.2 Universitet och kommunal vuxenutbildning Inriktningsmål 5

KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Etappmål 2016 Etappmål 2018 6) Energi, klimat och miljö Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål 2020 Kan själv inget om energianvändning. Mål 2 borde väl kunna åstadkommas tills 2016? 7) Kultur och kreativitet Inriktningsmål Etappmål 2016 Etappmål 2018 Etappmål 2020 6

KOMMENTARER PÅ ÖREBRO LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Organisation för genomförande och uppföljning Det framgår inte hur den politiska hanteringen ser ut. En gemensam politisk hantering borde också vara en viktig faktor för framgång i arbetet framöver. ÖVRIGA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar Målen är imponerande tydliga och väldefinierade. En hel del av målen är däremot inte speciellt svåra att nå. Kommer troligtvis att ske i alla fall genom den gerella utveckling som pågår. Det saknas en hel del "Hur" i agendan. Men den övergripande kopplingen är mycket bra och är viktig för att man skall ha en övergripande kontroll på att de föreskrivna målen nås. Konstaterar att VG län inte är emot under någon enda punkt i denna agenda. 7

2 Innehåll Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål för Örebro läns regionala digitala agenda... 3 Nästa steg... 4 Hur agendan tagits fram... 4 Bakgrund... 5 EUROPA 2020... 5 En digital agenda för Sverige IT i människans tjänst... 5 Strategiska områden... 5 Den nationella avsiktsförklaringen... 7 Örebro läns nuläge och utmaningar... 8 Sju regionala strategiska områden... 10 1) Tillgång till bredband... 12 2) Stöd till dem som behöver... 16 3) e-förvaltning... 18 3.1 Öppna data... 19 3.2 e-legitimation... 21 3.3 Högre kvalitet och tillgänglighet i offentlig verksamhet... 22 3.4 Medborgarinflytande... 24 3.5 Förenkla för företag... 25 4) ehälsa:... 26 5) Skolan... 29 5.1 Förskoleklass till och med gymnasium, i kommunal regi... 29 5.2 Universitet och kommunal vuxenutbildning... 31 6) Energi och klimat... 32 7) Kultur och kreativitet... 36 Organisation för genomförande och uppföljning... 38 Bilagor... 39

3 Inledning Örebro läns regionala digitala agenda har utarbetats i samverkan mellan Länsstyrelsen i Örebro län, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting, samtliga kommuner i Örebro län och Örebro Universitet. Den regionala digitala agendan har antagits av Länsstyrelsen i Örebro län, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting. Länets kommuner, Örebro universitet och andra intressenter kommer i nästa steg att erbjudas att bli signatärer. Signatärskapet innebär att länets kommuner, Örebro universitet och andra intressenter undertecknar en avsiktsförklaring angående en regional digital agenda för Örebro län. Avsiktsförklaringens innebörd är att - vi delar målen i Örebro läns regionala digitala agenda, och - vi avser att bidra till och verka för att målen i Örebro läns regionala digitala agenda uppfylls Syfte Den digitala agendan för Örebro län är ett avstamp och en del av den process som skall skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i regionen. Den regionala agendan skall vara ett levande dokument och följas upp regelbundet. Syftet med agendan är att det ska finnas tydliga och gemensamma mål som bidrar till att vi, med hjälp av IT, uppfyller målen i nationella och regionala styrdokument 1. Agendan ska ge vägledning och vara ett stöd till Länsstyrelsen i Örebro län, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting och kommuner i Örebro län för att prioritera, planera och genomföra e-utvecklingsinsatser under perioden 2014-2020. En önskvärd effekt är även att agendan ska ge inspiration och stöd till andra samhällsaktörer. Aktörer som arbetar för att på olika sätt utveckla eller använda sig av digitaliseringens möjligheter för att uppnå samhällsnytta. Övergripande mål för Örebro läns regionala digitala agenda Modern digital teknik ska bidra till att skapa en attraktiv, stark region som kan möta framtidens utmaningar. Tekniken ska förenkla för företag och bidra till att skapa fler arbetstillfällen. Barn som slutar skolan ska stå väl rustade för en arbetsmarknad som kräver goda IT-kunskaper. IT ska bidra till att miljöbelastningen minskar. 1 Bilaga 1 ÖReDA källor

Ärende 10

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-01-14 Diarienummer RS 1978-2013 Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Roy Svensson Telefon: 010-441 05 35 E-post: roy.svensson@vgregion.se Till regionstyrelsen Yttrande över Förslag om ändrade regler om direktupphandling Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande till socialdepartementet enligt regionkansliets förslag. Sammanfattning av ärendet Socialdepartementet har berett Västra Götalandsregionen möjlighet att yttra sig över förslag till nya regler om direktupphandling. Förslagen har tidigare remitterats i samband med remitteringen av upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling SOU 2013:12. Aktuell remiss är endast en komplettering till slutbetänkandet. I promemorian behandlas ett i förhållande till betänkandet reviderat förslag avseende direktupphandlingsgränserna, förslag till dokumentationsplikt vid direktupphandling samt förslag till krav på riktlinjer i vissa fall för genomförande av direktupphandlingar. Till skillnad från utredningens förslag är de nu föreslagna direktupphandlingsgränserna i likhet med nuvarande lagstiftning angivna som procentdel av tröskelvärdet. De är också begränsade till ett värde per lag, dvs. ett för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader gemensamt belopp i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Regionkansliet, juridiska enheten har utarbetat ett förslag till yttrande som bifogas. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin regiondirektör Bengt Säterskog administrativ direktör Skickas till Socialdepartementet Roy Svensson Postadress: Västra Götalandsregionen Regionkansliet Residenset, Torget 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget 462 80 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 vxl 010-441 05 35 dir Webbplats: www.vgregion.se E-post: roy.svensson@vgregion.se

1 (2) Förslag till yttrande Datum 2014-01-14 Diarienummer RS 1978-2013 Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Roy Svensson Telefon: 010-441 05 35 E-post: roy.svensson@vgregion.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Förslag om ändrade regler om direktupphandling Utredningen i korthet I promemorian behandlas ett i förhållande till betänkandet reviderat förslag avseende direktupphandlingsgränserna, förslag till dokumentationsplikt vid direktupphandling samt förslag till krav på riktlinjer i vissa fall för genomförande av direktupphandlingar. Till skillnad från utredningens förslag är de nu föreslagna direktupphandlingsgränserna i likhet med nuvarande lagstiftning angivna som procentdel av tröskelvärdet. De är också begränsade till ett värde per lag, dvs. ett för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader gemensamt belopp i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Yttrande Regionstyrelsen ställer sig i huvudsak positiv till de framlagda förslagen och får anföra följande. Direktupphandlingsgränsen bör höjas mer än vad som föreslagits. Direktupphandlingsgränsen bör höjas ytterligare Västra Götalandsregionen har i det tidigare remissyttrandet till slutbetänkandet från upphandlingsutredningen framfört att regionen instämmer i att gränserna för direktupphandling är alldeles för låga och angivit skälen för detta (se Västra Götalandsregionens yttrande sidan 3 f). Regionen har även framfört att om det ska finnas en gräns för direktupphandling bör denna sättas till 1 000 000 kronor. Till skillnad från utredningens förslag är de föreslagna direktupphandlingsgränserna i likhet med nuvarande lagstiftning angivna som en procentdel av tröskelvärdet. Direktupphandlingsgränserna är också begränsade till ett värde per lag (dvs. ett gemensamt värde för upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader). Postadress: Västra Götalandsregionen Regionkansliet Residenset, Torget 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget 462 80 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 vxl 010-441 05 35 dir Webbplats: www.vgregion.se E-post: roy.svensson@vgregion.se

Datum 2014-01-14 Diarienummer RS 1978-2013 2 (2) Regionen delar bedömningen att användningen av ett procenttal i förhållande till tröskelvärdet är lämpligt för att slippa ändra lagarna enbart på grund av förändringarna i kronans värde. Regionen delar även uppfattningen om att byggentreprenader bör ha samma direktupphandlingsgräns som varor och tjänster. Promemorians förslag innebär att gränsen för direktupphandling bör bestämmas till 32 procent av tröskelvärdet (1 897 540 kronor), dvs. 607 212 kr för lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och till 27 procent av tröskelvärdet ( 3 795 080 kronor), dvs. 1 024 671 kr i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Regionen vidhåller emellertid att gränsen för direktupphandling är för låg i LOU. Procenttalet borde höjas till 53 procent av tröskelvärdet, dvs. 1 005 410 kr. Gränserna för direktupphandling bör således vara samma i LOU och LUF. Gert-Inge Andersson ordförande Ann-Sofi Lodin regiondirektör

Ärende 11

Anmälan av delegeringsbeslut vid regionstyrelsens sammanträde 21 januari 2014 1. Delegeringsärenden avgjorda av regionstyrelsens ordförande - Ledamöter och ersättares deltagande i kurser, konferenser m.m., 70/13, 71/13, 1/14 - Avsiktsförklaring avseende samverkan för utveckling av västsvensk filmproduktion mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Trollhättans stad (bilaga) 2. Remiss av motioner anmälda vid regionfullmäktige den 26 november 2013, beslutat av regionstyrelsens ordförande efter samråd med RS beredningsgrupp (bilaga).

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-10-04 Diarienummer 0686/12 Repronummer 0230/13 Stadsledningsstaben Näringsliv, turism, kultur, fritid, möten och evenemang Eva Magnusson, Frank Lund Telefon 031-368 00 91, 031-368 01 78 E-post: eva.magnusson@stadshuset.goteborg.se frank.lund@stadshuset.goteborg.se Förslag till handlingsplan för filmutvecklingen och rörlig bild i Västsverige Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom stadsledningskontorets förslag till strategi, handlingsplan och organisering kring filmutveckling och rörlig bild i enlighet med vad som redovisas i detta tjänsteutlåtande. 2. Kommunstyrelsen hemställer till kulturnämnden att ansvara för koordineringen av filmutvecklingen och rörlig bild i Göteborgs stad i samverkan med Västra Götalandsregionen i enlighet med vad som redovisas i detta tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsen förklarar uppdraget till BRG och Göteborg & Co, att initiera en ökad samverkan för att underlätta tillgången till det offentliga rummet, som slutfört. Sammanfattning Kommunstyrelsen har i ett yrkande 2013-03-26 initierat uppdrag till BRG och Göteborg & Co att öka samverkan med stadens förvaltningar och myndigheter för att underlätta tillgången till det offentliga rummet samt att stadsledningskontoret tar fram en strategi och handlingsplan för det fortsatta filmutvecklingsarbetet. Uppdragen baseras på det filmutvecklingsuppdrag och utredningen Filmutveckling i Göteborg nästa steg som tillsattes under föregående år. Stategin för Göteborgs filmutveckling är: att öka filmproduktionen genom samverkan med Västra Götalandsregionen och Film i Väst att skapa en lokal basorganisation för att koordinera utvecklingen av film och rörlig bild och stärka möjligheterna till fri film och talangutveckling att utveckla branschen via innovationer, forskning och utbildning att öka samverkan i staden för att underlätta tillgången till det offentliga rummet Handlingsplanen för filmutvecklingen i Göteborgs Stad vilar på tre ben med ökat stöd till Film i Väst, stöd till branschutveckling och innovation till BRG och Lindholmen 1 (11)

Science Park samt ökat stöd till fri film och nya talanger från kulturnämnden som också får ansvaret för koordineringen av stadens filmutveckling och rörlig bild. Ekonomiska konsekvenser Kommunfullmäktiges budget för 2014 innehåller centralt avsatta medel om10 Mkr för filmutveckling. Detta förslag redovisar en preliminär fördelning och användning av de 10 Mkr och de 3 Mkr som i dag finns beslut om till Film i Väst. Förslag till beslut om budgetfördelningen till respektive organisation kommer att redovisas i ärendet kompletterande budget. Barnperspektivet Samhället har ett särskilt ansvar för att barn och unga får goda och likvärdiga möjligheter att delta i kulturlivet. Det egna utövandet men även barns och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet i såväl planering som genomförande av de verksamheter som rör dem är viktigt. Forskare på Statens medieråd pekar på behovet av att utveckla talanger inom film och rörlig bild och på så sätt trygga återväxten bland svenska filmskapare. Unga filmare får lära sig hantverket på lokala filmverkstäder och regionala resurscentra för att via folkhögskolor med filmutbildning sedan kunna söka till de högre utbildningarna. Jämställdhetsperspektivet Myndigheten för Kulturanalys pekar på den kvantitativa betydelsen av att öka antalet kvinnor på betydelsefulla poster inom filmbranschen. Mångfaldsperspektivet Filmutvecklingen skapar möjligheter för värdefull lokal filmproduktion genom att många lokala aktörer från hela världen deltar och den svenska produktionen öppnar sig utåt internationellt. Lokal filmproduktion kan även vara alternativ till det vanliga bioutbudet och bidrar därigenom till en ökad kännedom och insikt om människors olika levnadssituationer. Miljöperspektivet I en globaliserad värld, med ett flöde av varor och tjänster och ökad konkurrens, får den specifika platsen och marknadsföringen av densamma allt större betydelse. Filmen som en del av vårt kulturutbud och kulturmiljö blir allt viktigare för att attrahera både människor och företag. Den gemensamma utemiljön med gatorna, torgen, parkerna samt husen, är viktiga igenkänningsfaktorer som bygger lokal identitet. Omvärldsperspektivet Stockholm Film Stockholm är Stockholms läns regionala resurscenter för film och rörlig bild som drivs av Stockholms läns landstings kulturförvaltning på uppdrag av kulturnämnden, och med stöd från Svenska Filminstitutet. Representanter från Göteborgs Stad har besökt London för att ta del av Film London som har utvecklat en vägledning Code of Practice som omfattar och underlättar all form av filmproduktion i London stad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (11)

Expedieringskrets Västra Götalandsregionen Film i Väst Kulturnämnden BRG Göteborg & Co Lindholmen Science Park Bilaga 1: Yrkandet Filmutveckling i Göteborg nästa steg Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (11)

Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2013-03-26 att staden ska ta fram en strategi och handlingsplan för att fortsätta filmutvecklingsarbetet i Göteborg. BRG och Göteborg & Co har fått ett uppdrag att öka samverkan mellan stadens förvaltningar och myndigheter för att underlätta tillgången till det offentliga rummet för filmproduktion. Bakgrund Staden har sedan 2006 stöttat filmproduktionen i Västra Götaland genom bidrag till Film i Väst, (FIV). Bolaget finansierar sin verksamhet med årliga bidrag, framförallt från Västar Götalandsregionen men också bland annat från Göteborg Stad. Stadens direkta driftbidrag till FIV har under ett flertal år varit 2 Mkr per år. Kommunstyrelsen beslutade i kompletterande budget hösten 2012 att utöka anslaget till FIV med ytterligare 1 Mkr per år. Utökningen är villkorad till att FIV övertar studio- och produktionslokaler på Lindholmen från Gothenburg Film Studios. Utifrån yrkande från (S) (MP) (V) (FP) beslutade kommunstyrelsen 2012-02-08 att uppdra till Lindholmen Science Park med flera att genomföra en utredning gällande film- och media utvecklingen i Göteborg. Utredningen levererades till kommunstyrelsen i juni 2012 och ett filmseminarium genomfördes i kommunstyrelsen i februari 2013. I mars 2013 beslutade kommunstyrelsen enligt yrkande (MP) (S) (V) Filmutvecklingen i Göteborg nästa steg att staden ska ta fram en strategi och handlingsplan för att fortsätta filmutvecklingsarbetet i Göteborg och samtidigt initierades ett uppdrag till BRG och Göteborg & Co för att öka samverkan mellan stadens förvaltningar och myndigheter. Stadsledningskontorets beredning av ärendet Stadsledningskontoret föreslår i detta ärende en basorganisation och ansvarsfördelning av filmfrågorna i staden enligt nedanstående. Stadsledningskontoret har genomfört uppdraget utifrån yrkandet. Förslaget i detta ärende har samverkats med Lindholmen Science Park, Västra Götalands Regionens kultursekretariat, BRG, Göteborg & Co, Film i Väst samt kulturförvaltningen. Förslaget till organisering av filmfrågorna i staden har utgångspunkt i den rapport, skriven av Bengt Toll, som Lindholmen Science Park levererade till kommunstyrelsen i juni 2012 Filmutvecklingen i Göteborg nästa steg. Film i Väst Film i Väst är i dag mottagare av bidrag från Göteborg. Det årliga driftbidraget till film i Väst föreslås öka. Film i Väst är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag. Västra Götalandsregionen är huvudsaklig finansiär av verksamheten. Film i Väst får också årliga bidrag från Göteborgs Stad, Trollhättans Stad, Vänersborgs kommun och Svenska Filminstitutet. De egna intäkterna uppgår till knappt 20 % av bolagets budget på cirka 93 Mkr kronor. Bolaget har både ett kulturpolitiskt och ett regionutvecklingsuppdrag givet av Västra Götalandsregionen. Visionen är att Västra Götaland ska vara en ledande film- och TVdramaregion i Europa i kraft av profilen och kvaliteten på den film som produceras i regionen. Film i Väst är en central motor för Västra Götalands film- och TV-bransch såväl kreativt som ekonomiskt. Film i Väst producerar inte själva filmerna. Det gör fristående produktionsbolag. Bolaget investerar i filmprojekt som genomför hela eller Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (11)

delar av produktionen i Västra Götaland. Film i Väst blir en samproducent och delägare i de filmer och TV-dramer bolaget väljer att satsa pengar i. Film i Väst tar ställning till över 600 projekt varje år. Film i Väst väljer att medverka i finansieringen i cirka 10 % av dem. Bolaget har att förhålla sig till den svenska kommunallagen och EU:s kommunikation på filmområdet. Det Film i Väst investerar i ett enskilt filmprojekt ska i sin helhet förbrukas i Västra Götaland i form av löner till personer mantalsskrivna i Västra Götaland och köp av varor och tjänster av företag med säte i Västra Götaland. Film i Väst kan inte ge stöd till en enskild näringsidkare, därför investeras medlen i filmprojekt där bolaget blir delägare. Stadsledningskontorets förslag till mål och strategier Göteborgs Stad förstärker kraftfullt sin satsning på film och rörlig bild i nära samarbete med Västra Götalandsregionen. Detta ska ses som ett nästa steg av filmutvecklingen i Västsverige. Satsningens struktur föreslås från start (2014) innehålla ett flertal element, som över tid bör värderas och eventuellt anpassas. Målet är att Västsverige och Göteborg 2021 ska vara både ett filmens kreativa centrum och den självklara inspelningsplatsen för intressanta, viktiga och framgångsrika filmer med publik världen över. Ett kreativt filmcentrum påskyndar samtidigt utvecklingen av de övriga kulturella och kreativa näringarna i regionen och staden. Strategier för att nå målet: Stärka samverkan mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i filmfrågor. Öka filmproduktionen regionalt och lokalt Öka det ekonomiska stödet till Film i Väst Representation av Göteborgs Stad i styrelsen för Film i Väst Skapa en basorganisation i staden för koordinering och filmutveckling Ekonomiskt stödja projekt för fri film och nya talanger Stödja branschutveckling och innovationer samt utbildning Öka tillgängligheten till stadens miljöer för filmproduktion Förslag till åtgärder Göteborgs filmkontor/koordinering Stadsledningskontoret föreslår att ett uppdrag att koordinera filmutvecklingen i staden förläggs till kulturnämnden. Ett sådant uppdrag överensstämmer väl med reglementet för kulturnämnden. Deras uppdrag och verksamhetsområde avser ett samordningsansvar för stadens arbete med kulturpolitik, konstpolitik och kulturplanering. Nämnden ska även verka för ett regionalt, nationellt och internationellt samarbete inom kulturområdet. För att möjligöra en expansion av kulturnämndens uppdrag förelås en lokal basorganisation inom kulturförvaltningen som koordinerar filmutvecklingen I det lokala koordinerings- och uppföljningsansvaret ingår följande uppgifter: Samverka med regionens filmaktörer Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (11)

Koordinera och bevaka filmtillgänglighet i staden Koordinera bidragsgivningen till Film i Väst Koordinera bidragsgivningen till Innovation och FoU Koordinera bidragsgivningen till Fri film och talangutveckling Ansvara för uppföljning och rapportering till kommunstyrelsen i ordinarie uppföljningsrapporter Kulturförvaltningen ingår redan idag i en rad nätverk där representanter finns från Göteborgs Universitet, Filmfestivalen, Film i Väst, Kultur i Väst, Akademi Valand, Gothenburg Film Studios med flera. Förvaltningen har under de senaste två åren arbetat med att utveckla olika former av referensgrupper och via dessa kontakter har förvaltningen redan idag en bra utblick över filmen i Göteborg och regionalt. Inom kulturförvaltningen finns koordinatorer för andra funktioner. Göteborg konst, Kulturstöd och Filmkontoret planeras till en strategisk avdelning tillsammans med ett centralt kansli och nämndfunktion. Ett årligt driftbidrag behövs till kulturnämnden för driften av ett filmkontor/ koordinering på totalt 1,5 Mkr. Öka filmproduktion i staden genom Film i Väst Som framgår ovan har staden sedan 2006 betalat 2 Mkr per år i driftbidrag till Film i Väst. Staden vill bidra mer till den Västsvenska utvecklingen och förslår att det direkta bidraget till Film i Väst ökas till totalt 5,5 Mkr kronor. Bolaget har en väl etablerad verksamhet med produktion i regionen och genom att öka bidraget till Film i Väst ger det också positiva effekter för staden. En representation från Göteborg i bolagets styrelse är ett förslag som också skulle stärka banden mellan staden och regionen i filmfrågorna. Skapa en enhet som jobbar med bidrag till fri film och talangutveckling I kulturnämndens reglemente regleras uppgifterna att fastställa kriterier för och ansvara för bidragsgivning till kulturorgan. Syfte är att främja ett mångsidigt kulturliv i staden samt att fördela stadens kulturstipendier till personer eller grupper, vilka gör betydande insatser för Göteborgs kulturliv. I rapporten från Lindholmens Science Park redovisas ett förslag till fördelning av medel till fri film och talangutveckling inom Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret föreslår att även detta uppdrag bör läggas på kulturnämnden. Följande uppgifter ingår: Handlägga ansökningar som bereds gemensamt med regionen Stöd/bidrag till fria kulturlivet och talangutveckling Bereda beslut om bidrag/stöd i en referensgrupp bestående av sakkunniga personer från kulturförvaltningen och det fria kulturlivet med fokus på film och som därefter beslutas i Kulturnämndens utskott för kulturstöd Ett årligt driftbidrag på 2 Mkr behövs till kulturnämnden för bidrag till projekt inom fri film och talangutveckling samt 0,5 Mkr administration av projektmedel. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (11)

Skapa en arena för innovationsprojekt utveckling av film och rörlig bild Staden behöver en arena för att stödja branschutveckling och innovationer inom film, TV-området och rörlig bild. Lindholmen Science Park AB, LSP, får uppdraget att etablera en arena för film och rörlig bild med "säte" på Lindholmen, som inkluderar aktörer i Västra Götaland. Aktörerna inkluderar film och mediearbetare, forskare, studenter, branschorganisationer, samhällsaktörer samt andra relevanta parter. Arenan ska omfatta verksamhetsmässigt bland annat seminarier, workshops, events, projektmäkleri, konferenser och kommer att använda de befintliga stukturer och resurser som finns i bolaget exempelvis Visual Arena. LSP ska arbeta för att: 1. attrahera ytterligare aktörer till Göteborg, större produktionsbolag är ett exempel, 2. bidra till samordning av kompetens och utbildningsfrågor för film och rörlig bild, 3. långsiktigt driva dialoger kring tillgång till riskkapital för film och rörlig bild, 4. tillhandahålla en löpande överblick för Göteborgs Stad vad gäller filmutvecklingen i alla dimensioner. Till arenan föreslår stadsledningskontoret att det organiseras ett beslutsforum som bereder bidragsansökningar till innovativa produktionsbolag som är etablerade eller planerar att etablera sig i Göteborg. En ekonomisk ram till stöd/bidrag till innovativa FoU projekt inom ramen för filmområdet föreslås hanteras genom att utveckla en "programförklaring" ett informationsmaterial som ger idé-ägaren möjlighet att förstå hur programmet är avgränsat i storlek, tidsutsträckning och medfinansieringskrav etc. Viktigt är att programmet inte går i strid mot statsstödsreglerna. Ansökningarna bereds av en rådgivande kommitté. Kommittén är rådgivande till VD i LSP som rekommenderar kulturnämnden beslut och utbetalning till sökande. LSP har ansvar för att följa upp projektportföljen över tid. LSP har rollen att stödja den fortsatta utvecklingen av fysiska miljöer (i utgångsläget det som idag är Gothenburg Film Studios). Arbetet ska ske i nära samarbete med regionutvecklingssekretariatet i VGR, kulturförvaltning i VGR och staden. Samråd ska också ske med Film i Väst, universitet och högskolor, utbildningsförvaltningen samt institut. Ett årligt driftbidrag behövs till Lindholmen Science Park och BRG på 1 Mkr för att driva klusterarbete och 2 Mkr till kulturnämnden för stöd till innovativa aktörer som kan bidra till utvecklingen av film och TV-området. Tillgången till det offentliga rummet BRG och Göteborg & Co har fått kommunstyrelsens uppdrag att gemensamt undersöka möjligheten att öka samverkan med stadens förvaltningar och myndigheter för att underlätta tillgången till det offentliga rummet med avseende på filmproduktion. För att göra en stad filmvänlig krävs tillgänglighet också till andra än renodlade offentliga platser, inte minst privata publika som t.ex. Nordstan, Frölunda Torg, Göteborgs Hamn etc. I det inledande arbetet med frågan föreslås följande: Utgångspunkten är att det ska finnas en gemensam ingång för alla typer av relevanta frågor och ärenden. För närvarande finns en motsvarande funktion för näringslivet generellt, i form av den företagslots som BRG driver sedan hösten 2012. Flera skäl talar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (11)

för att låta lotsen vara ingången också för de filmrelaterade frågorma. Omfattningen av dessa ärenden är oklara, lotsverksamheten är igångsatt och fungerar. För att lotsens arbete ska vara ändamålsenligt krävs en stark koppling till de beslutande och tillståndsgivande organen. Genom det s.k. Nålsögat (ett samverkansforum med representanter från trafikkontor, park och naturförvaltning, idrotts och föreningsförvaltningen, polisen, räddningstjänsten, Västtrafik m.fl.) nås en stor del av denna krets. Vidare behövs etablering av relationer till en rad andra aktörer, t.ex. trafikverket, Higab och Göteborg Energi. En kartläggning tillsammans med branschrepresentanter (i synnerhet platsletare/location scouts) av filmens nyckelaktörer ska göras under hösten. Oavsett hur en samordnande ingång organiseras måste följande beaktas; filmproduktion och filmkonst är en viktig del både för näringslivet och för kulturlivet liksom för utvecklingen av destinationen Göteborg och dess varumärke. Göteborg & Co har en viktig i roll i ansvaret för filmutvecklingen när det gäller evenemang och filmturism. Det finns alltså både kommersiella, direkta och indirekta, och icke kommersiella hänsyn att ta i den nu aktuella processen. Ett årligt driftbidrag till BRG för filmlots 0,5 Mkr. Sammanfattning av budgetfördelning, årligt bidrag: Film i Väst 5,5 Mkr varav 3,5 är en utökning Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden 1,5 Mkr för drift av filmkoordinering 2,0Mkr för bidrag till projekt inom fri film och talangutveckling 0,5 Mkr för administration av projektmedel Lindholmen Science Park 1,0 för att driva klusterarbete Kulturnämnden BRG Totalt 2,0 Mkr för bidrag till innovativa produktionsbolag (bereds av LSP) 0,5 Mkr för filmlots 13 Mkr (varav 3 Mkr gammalt beslut) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (11)

Bild: Översiktlig bild av organisering av filmfrågorna i staden enligt förslaget. Förslag till organisering Samverkan VGR Kulturnämnden Marknadsföring Tillgänglighet Goteborg & Co BRG Kulturförvaltningen film koordinering Klusterarbete Chalmers /GU Film i Väst Produktion Fri film och talangutveckling BRG/ Lindholmen Science Park Innovationsbidrag rådgivande kommitté Stadsledningskontoret Eva Magnusson Planeringsledare Solweig Adolfsson Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (11)

Bilaga 1 Yrkande (MP), (S), (V) Ärende 2.2.14 Kommunstyrelsen 2013-03-06 Filmutveckling i Göteborg nästa steg Filmseminariet som genomfördes i februari var den sista delen i det filmutvecklingsuppdrag som lades på rödgrönt initiativ februari 2012. Seminariet bekräftade bland annat vår bild att Göteborg med omnejd bedöms ännu ha en mycket stor potential att attrahera filmproduktioner, även internationellt. Vårt uppdrag hade det övergripande syftet att Göteborgs Stad skulle bli mer aktiv som aktör inom filmutvecklingen och på ett smidigare sätt kan länka in i och stötta Film i Väst och andra viktiga aktörers uppdrag. I och med att uppdraget i sin helhet nu slutförts, behöver vi nu skyndsamt gå vidare för att främja filmutvecklingen i staden och därmed också i regionen som helhet. Staden behöver nu ta fram en gemensam strategi och tillhörande handlingsplan för filmutveckling. I det arbetet behöver flera olika aktörer inom staden vara involverade. Denna strategi behöver vara i samklang med Västra Götalandsregionens filminriktning, och staden ska söka vidare samverkan med såväl VGR som Film i Väst i detta fortsatta arbete. Samtidigt behöver vi också se över vilka delar i vår egen organisation som behöver förändras för att underlätta filmutvecklingen. Den utredning som vi tillsatte förra året - Filmutveckling i Göteborg - visade bland annat på behovet att underlätta villkoren för film och TV i staden. Vi ser det som angeläget att fortsätta med den del som utredningen lyfter fram att BRG och Göteborg & Co får ansvar för att samverkan mellan stadens förvaltningar och myndigheter utvecklas för att underlätta tillgången till det offentliga rummet. I denna fråga är vi övertygade om att det, på kort sikt, går att utveckla och förbättra stadens arbete inom ramen för befintliga organisationers nuvarande uppdrag och ramar. Samtidigt lyfter filmutredningen flera andra delar som är av strategisk betydelse för filmutvecklingen. Viktiga delar kom också fram i och med filmseminariet i februari. En del vad gäller Gothenburg Film Studios och Film i Väst hanterades i kompletteringsbudgeten i november 2012. Övriga delar av filmutredningen som behöver ekonomiskt tillskott hänskjuter vi till förestående budgetberedning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (11)

KOMMUNSTYRELSEN FÖRESLÅS BESLUTA Att ta fram en strategi och handlingsplan för att fortsätta filmutvecklingsarbete i enlighet med ovanstående Att initiera ett uppdrag till BRG och Göteborg & Co för att öka samverkan mellan stadens förvaltningar och myndigheter för att underlätta tillgången till det offentliga rummet. Att anse yrkandet från M, FP och KD besvarat. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (11)

Remiss av motioner - anmälda RF 26 november 2013 Beslutat av regionstyrelsens ordförande, efter samråd med RS beredningsgrupp Motion Remiss Svar senast Motion av Annika Tännström (M) och Marith Hesse (M) om KBT-behandling på internet för unga Diarienummer RS 1806-2013 Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för NU-sjukvården Hälso- och sjukvårdsutskottet 31 mars 2014 Motion av Conny Brännberg (KD) och Valéria Kant (KD) om att nå småbarnsföräldrar med syfte att förebygga ohälsa bland barn och unga Diarienummer RS 1807-2013 Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Kommittén för folkhälsofrågor Hälso- och sjukvårdsutskottet 31 mars 2014

Ärende 12

Sammanställning över anmälningsärenden vid regionstyrelsens sammanträde 21 januari 2014 Protokoll 1. Protokoll från ägarutskottets sammanträde den 17 december 2013, länk till protokollet: http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Politik/Namnder-och-styrelser/Agarutskottet/ 2. Protokoll från hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträden den 12 och 27 november 2013, länk till protokollen: http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Politik/Protokoll-och-handlingar/Politiskahandlingar/Halso--och-sjukvardsutskottet/ 3. Protokoll från personalutskottets sammanträde den 6 november 2013, länk till protokollet: http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Politik/Protokoll-och-handlingar/Politiskahandlingar/Personalutskottet/ 4. Protokoll från kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 21 november 2013, länk till protokollet: http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Politik/Protokoll-och-handlingar/Politiskahandlingar/Kommitten-for-rattighetsfragor/ Skrivelser m.m. 5. Regionutvecklingsnämndens beslut 5 december 2013: 250 Halvtidsuppföljning av satsningar med anledning av Saabs konkurs, diarienummer RUN 643-0988-13 229 Sahlgrenska forskningsstiftelsen, diarienummer RUN 651-0963-11 246 Västra Götalandsregionens Brysselkontor, diarienummer RUN 660-0979-13 Domar 6. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 3 december 2013 beslutat att avslå YesP AB:s ansökan om överprövning enligt Lagen om offentlig upphandling (LoU) av Västra Götalandsregionens (VGR:s) upphandling av ramavtal för konsulttjänster inom ledarskap, organisations- och personalutveckling. Diarienummer RS 1283-2013 7. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 3 december 2013 beslutat att avslå ISEA Sweden KB:s ansökan om överprövning enligt LoU av VGR:s upphandling av ramavtal för konsulttjänster inom ledarskap, organisations- och personalutveckling. Diarienummer RS 1300-2013

8. Kammarrätten i Göteborg har den 4 december 2013 beslutat att inte meddela prövningstillstånd för Vrångö Transport AB:s överklagande av Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 20 september 2013. Saken gäller VGR:s upphandling av ambulanssjukvård i Göteborgs norra och södra skärgård. Förvaltningsrättens dom anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 8 oktober 2013. Diarienummer RS 1234-2013 9. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 6 december 2013 beslutat att bifalla CRAMA international Health Service AB:s ansökan om rättelse enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och att VGR ska vidta rättelse på så sätt att CRAMA international Health Service AB inte ska uteslutas på den grund som angivits. Det ankommer på VGR att pröva om förutsättningarna för att godkänna CRAMA international Health Service AB som leverantör i VG Primärvård i övrigt är uppfyllda. VGR har den 23 december 2013 överklagat detta beslut. Diarienummer RS 756-2013 10. Kammarrätten i Göteborg har den 5 december 2013 beslutat att meddela prövningstillstånd för en persons (anbudsgivare) överklagande av Förvaltningsrätten i Göteborgs beslut den 20 september 2013 att avslå ansökningarna från två anbudsgivare till regionens ansökningsinbjudan om samverkansavtal inom allmänmedicin. Saken gäller överprövning av beslut angående samverkansavtal enligt lagen om läkarvårdsersättning. Kammarrätten upphäver Förvaltningsrättens beslut och visar målet åter till Förvaltningsrätten för prövning i sak. Förvaltningsrättens beslut den 20 september 2013 anmäldes vid regionstyrelsens sammanträde den 8 oktober 2013. Diarienummer RS 1184-2013 11. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 12 december 2013 beslutat att avslå Allytec AB:s ansökan om överprövning enligt LOU av VGR:s öppna upphandling av urinblåsescanners. Diarienummer RS 1426-2013 12. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 16 december 2013, efter Gambro Lundias ansökan om överprövning av VGR:s upphandling av förbrukningsmaterial inom område Dialys, beslutat dels att upphandling avseende produktgrupp PG GA 1 får avslutas först sedan rättelse gjorts på så sätt att utvärderingen av de inkomna anbuden ska göras om i enlighet med vad bolaget påtalat, dels att avslå ansökan i övrigt. Den 23 december beslutade Kammarrätten i samma ärende, efter yrkande från Gambro Lundia AB, att VGR inte får ingå avtal avseende anbudsområdena PG 6, PG 7 och PG 10 innan något annat har bestämts. Rätten kommer senare att ta ställning till frågan om prövningstillstånd. Diarienummer RS 1456-2013 13. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 18 december 2013 beslutat att VGR:s upphandling genom förenklat förfarande av ramavtal för bemanning av läkarsekreterare, där Dedicare AB och Conscriptor AB ansökt om överprövning, ska göras om med hänvisning till att VGR brutit mot grundläggande principer för upphandling. VGR har den 30 december 2013 överklagat dessa beslut. Diarienummer RS 1444-2013, RS 1478-2013 14. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 19 december 2013 beslutat att avslå Apoteket AB:s yrkande att rätten interimistiskt ska besluta att VGR:s avtal med Apotekstjänst AB från den 26 november 2013 inte får fullgöras tills något annat bestämts. Diarienummer RS 1858-2013 15. Pågående ärende i Förvaltningsrätten i Stockholm, rörande utdömande av vite om 250 000 kronor. - Den 19 september förelade Arbetsmiljöverket Västra Götalandsregionen att vid vite av 250 000 kronor se till att all ambulanspersonal (SU,

Ambulanssjukvården)får ta rast eller göra måltidsuppehåll enligt gällande regelverk. - Den 9 oktober överklagade VGR beslutet till förvaltningsrätten, och yrkade dels att AMV:s beslut skulle undanröjas, dels att beslutet inte skulle gälla förrän förvaltningsrättens dom vunnit laga kraft. - Den 24 oktober avslog förvaltningsrätten yrkandet om inhibition. - Den 14 november ansökte AMV hos förvaltningsrätten om utdömande av vite enligt ovan. Diarienummer RS 1135-2013 16. Förvaltningsrätten i Göteborg har den 9 januari 2014 beslutat att avvisa Dahlmans Kylteknik AB:s ansökan om överprövning av upphandlingen Kylmaskiner, projektnr 10145. Diarienummer RS 185-2014

Regionutvecklingssekretariatet RUN 643-0988-13 Mats Granér 2013-12-05 Halvtidsuppföljning av satsningar på omställning och förnyelse i Trollhättan och övriga Fyrbodal