1 (8) Förvaltning/enhet Handläggare: Ann-Marie Olhede Telefon: E-post:

Transkript

1 1 (8) Utredning Datum Diarienummer Förvaltning/enhet Handläggare: Ann-Marie Olhede Telefon: E-post: Till Ägarutskottet Utredning om tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet, samverkan och finansiering mellan Institutionen för Odontologi och Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: annmarie.olhede@vgregion.se

2 2 (8) Förord På uppdrag av Hälso- och Sjukvårdsdirektör Anne Söderström har en utredning gjorts kring tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet och frågor kring finansiering och samverkan med Västra Götalandsregionen, de olika intressenternas ansvar och alternativa lösningar för den s.k. verksamhetsförlagda utbildningen. Conny Persson Utredare

3 3 (8) Innehåll Utredning om tandhygienistutbildningen vid Göteborgs Universitet, samverkan och finansiering mellan... 1 Sammanfattning... 4 Utredningsuppdraget... 4 Utredningsuppdragets omfattning... 5 Tydliggöra respektive intressenters ansvar i utbildningen av tandhygienister Kostnader och kostnadstäckning för den kliniska delen av utbildningen Alternativ för den kliniska utbildningen Organisatorisk struktur för samverkan mellan tandvårdens olika intressenter inom VGR och GU.... 7

4 4 (8) Sammanfattning För att kunna driva utbildningarna inom det odontologiska området på ett optimalt sätt krävs en ingående samverkan mellan tandvårdens olika intressenter i Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs Universitet (GU). Detta finns reglerat i avtal mellan VGR och Staten. Det är Institutionen för Odontologi (IO) vid GU som har totalansvaret för tandhygienistutbildningens omfattning och kvalitet. Folktandvården i Västra Götaland har ansvaret för den interna och externa verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Folktandvården och GU samverkar i enlighet med ett regionalt utbildningsavtal för tandvård (TUA) och de medellånga vårdutbildningarna. Samverkansgrupperna Hälso Sam och Odont Sam är ansvariga för att följa upp avtalen. Som en konsekvens av de avtal som tecknades mellan Staten och Göteborg/ Bohuslandstinget samt VGR 1998 och 2001 kring de s.k. medellånga vårdutbildningarna finns kostnader för tandhygienistutbildningen som måste bäras av VGR. Utredaren har beskrivit den historiska bakgrunden till finansiering av verksamhetsförlagd utbildning för tandhygienistutbildningen och förslår att det finns kostnader på 6 miljoner kronor per år som med hänsyn till VGR:s tecknade avtal med Staten måste bäras av VGR. Alternativ till dagens förläggning av tandhygienistutbildningen vid IO har diskuterats. Bedömningen är att en modell med helt externt förlagd klinisk träning och verksamhetsförlagd utbildning inte kan uppnå samma kvalitetsnivå som den nuvarande med långt driven integrering mellan teorimoment och klinisk färdighetsträning i samverkan med tandläkarutbildningen. Samverkan mellan VGR och GU kring de olika utbildningarna inom tandvården sker enligt samverkansavtal i samverkansgrupperna Hälso Sam och Odont Sam. I dessa grupper finns representanter för både central strategi och långsiktighet och den operativt ansvarige för den dagliga kommunikationen med GU. Vid de intervjuer som gjorts har de olika intressenterna förklarat sig nöjda med hur samverkan fungerar både internt inom VGR och gentemot GU. Det finns för närvarande därför inga skäl att förändra samverkansorganisationen mellan VGR och GU kring tandvårdsutbildningarna. Utredningsuppdraget Utredningsuppdraget har genomförts genom ett antal intervjuer med olika intressenter för tandhygienistutbildningen inom VGR och GU samt en genomgång av de avtal och utredningar som sedan 1996 på något sätt har kunnat påverka denna. I uppdragshandlingen förtydligas fyra områden som skulle belysas. VGR och Västerbottens läns landsting (VLL) är de landsting i Sverige som har en liknande samverkansmodell mellan Universitetet och landstinget när det gäller tandvårdsutbildningar. Från VLL har VGR fått ta del av en utredning med motsvarande frågeställningar. Nedan kommenteras även hur VLL har bedömt situationen.

5 5 (8) Utredningsuppdragets omfattning 1. Tydliggöra respektive intressenters ansvar i utbildningen av tandhygienister. 2. Tydliggöra kostnader och kostnadstäckning för den kliniska delen av utbildningen (VFU) och bedöma eventuella effekter vid utökad utbildningsvolym 3. Tydliggöra möjliga alternativ för att lösa den verksamhetsförlagda utbildningen med bibehållen kvalitet 4. Tydliggöra och komma med förslag på hur organisatorisk struktur och samverkan kan se ut, avseende TUA samverkan, Folktandvårdens uppdrag, regionkansliet och hälso- och sjukvårdsnämnderna Tydliggöra respektive intressenters ansvar i utbildningen av tandhygienister. I Avtalen från 1998 och 2001 om de medellånga vårdutbildningarna tydliggörs att GU har ett totalansvar för tandhygienistutbildningen. VGR:s ansvar är att tillgodose s.k. VFU. Utbildningen har dock ett stort klinisk inslag vilket är förlagt i samverkan till samma infrastruktur som tandläkarutbildningen. Ansvariga för genomförandet av den kliniska utbildningen inom VGR är Folktandvården. Utredningen i VLL drar samma slutsats. Tandhygienistutbildningen i Göteborg startades 1969 inom ramen för de vårdutbildningar som då drevs av Göteborg och Bohuslandstinget. Utbildningen övertogs av staten i två steg genom avtal 1998 och 2001 gällande alla de s.k. medellånga vårdutbildningarna för sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter m fl. Staten tog med detta över hela ansvaret för utbildningarna, dessas finansiering, omfattning, kvalitet mm. Kvar hos huvudmännen blev att tillhandahålla s.k. verksamhetsförlagd utbildning mot en bestämd ekonomisk ersättning, allt reglerat i avtalet från Tandhygienistutbildningen hade från starten 1969 bedrivits vid Odontologen i Göteborg i en gemensam infrastruktur med tandläkarutbildningen. Skälen till detta samutnyttjande av infrastruktur är flera; samma typ av utrustning används vid båda utbildningarna handledare i form av tandläkare finns på plats och kan samutnyttjas. Kompetensen på övriga handledare och lärare kan upprätthållas genom knytningen till den odontologiska fakulteten. Den verksamhetsförlagda utbildningen kliniska färdighetsträningen - för tandhygienisterna bedrevs och bedrivs till största delen inom utbildningsklinikerna för vuxen och barntandvård. Sedan 1999 är utbildningen i Göteborg 3-årig. Något beslut från Regeringen om en treårig utbildning finns inte trots att flera utredningar föreslagit en sådan, utan är ett lokalt initiativ. En treårig utbildning finns även vid Umeå Universitet som är den utbildningsort som har mest likheter med GU bland annat genom att det finns ett avtal med Staten om att i tillhandahålla infrastruktur för tandläkarutbildningen i det så kallade TUA avtalet. Kostnader och kostnadstäckning för den kliniska delen av utbildningen. Vid överförandet av utbildningen till Staten enligt 1998 års avtal överfördes endast två befattningar och kostnader för hyror motsvarande kronor. Konsekvenserna blev att kostnaderna för hela den kliniska träningen låg kvar inom tandvårdens regi såsom den gjort sedan starten Samma ställningstagande gjordes i VLL.

6 6 (8) Institutionen för Odontologi tillförs medel från GU som enbart täcker den teoretiska delen vilket idag uppgår till per helårsstudent. Av dessa betalar GU till regionen för VFU 1300 kronor per vecka under 5 veckor. I tandhygienistutbildningen är den kliniska färdighetsträningen en väsentlig del av utbildningen med idag 35 veckor vilket motsvarar 1/3 av utbildningen. Eftersom den bedrivs till stor del i samma infrastruktur som tandläkarutbildningen behölls vissa handledare och resurser inom tandvården och överflyttning av lönemedel gjordes enbart för två befattningar och hyra motsvarande kronor per år samt utrustning för ett värde av kr. Idag har institutionen tre lektorer och två adjunkter varav en halv lektor finansieras av VGR. Motsvarande resurser inom FTV för den kliniska utbildningen är två tandhygienister och ½ tandläkare på vuxenkliniken samt personal vid barnkliniken, röntgenkliniken samt andra serviceavdelningar. Om personal och övriga kostnader för infrastruktur för hela den kliniska träningstiden förutom VFU hade förts över från Vårdhögskolan till Universitetet i samband med växlingen 1998 så hade troligen motsvarande resurser förts över till Staten som totalt fick en ersättning på ca 67 miljoner kronor per år från VGR:s företrädare för hela Vårdhögskoleverksamheten. Det är den ersättningen som för tandhygienistutbildningen beräknats till ca 4 miljoner per år fram till 2012 och som stannade inom VGR. Tandhygienistutbildningen är därför helt beroende av att VGR som en del av avtalet från 1998 finansierar resten av den kliniska utbildningen som idag omfattar 35 veckor. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i VGR tillförde till Folktandvården under 2012, 4 miljoner kronor för den utökade utbildningstiden. Tidigare år har den extra kostnaden betalats av Personalutskottet och även en tid varit ofinansierad, med resultat att Folktandvården själv finansierat utbildningen. I ett antal utredningar och framställningar mellan olika organ inom VGR har frågan om vem som skall finansiera den faktiska kostnaden för tandhygienisternas kliniska träning tagits upp till behandling. I några av dokumenten framgår med tydlighet att kostnaderna för den kliniska färdighetsträningen inte togs upp när Staten tog över verksamheten och kostnader och intäkter reglerades mellan parterna. Ett skäl till detta kan vara att verksamheten fram till 1998 långsamt och på ett naturligt sätt vuxit in i den infrastruktur som användes av tandläkarutbildningen och som ersattes genom TUA avtalet. När delningen kom blev det uppenbart att en subventionering av tandhygienistutbildningen genom TUA avtalet inte längre varken var möjlig eller önskvärd framför allt i ett konkurrensneutralitetsperspektiv. En beräkning av tandhygienistutbildningens del av kostnaderna för infrastrukturen som man delar med tandläkarutbildningen gjordes då av Folktandvården. Det finns ingen anledning att ifrågasätta tandvårdens sätt att i grunden beräkna kostnaderna för den kliniska träningen, man har med ökad kunskap gjort beräkningarna sedan Dock har det funnits anledning att utifrån den grundläggande beräkningen diskutera möjliga marginaleffekter speciellt i relation till tandläkarutbildning som tandhygienistutbildningen delar infrastruktur med. En utökning har skett av antalet tandhygieniststudenter från 20 till 30 per år vilket man gjorde från höstterminen 2012 har ställt ökade krav på resurser. Folktandvården bedömer därför att det från 2013 finns kostnader på 6 miljoner kronor per år som måste bäras av VGR. I en tidigare utredning föreslogs också att nya förhandlingar skulle tas upp med staten om ett övertagande av finansieringen. Med tanke på hur avtalen är utformade så måste regionens möjligheter att få Staten att ta på sig dessa ses som små, om man skulle välja att ta upp en

7 7 (8) sådan diskussion. Regionens föregångare har i avtal accepterat den finansieringsordning som ligger och Regionen har tagit över ansvaret för dessa avtal. Regionen har under mer än tio års tid internt diskuterat hur en finansiering av tandhygienistutbildningen skall ske men någon definitiv lösning har inte kunnat presenteras trots en flera framställningar, förslag och utredningar. Folktandvården som i samverkan med GU ansvarar för utbildningen är en konkurrensutsatt organisation som inom VGR bör ha en roll som prispressare inom tandvårdstaxorna och utvecklare av ny teknologi i samverkan med IO. Man skall inte för varje år vara osäker på om och hur en finansiering av tandhygienistbildningen skall hanteras. En lösningen på finansieringen av tandhygienistutbildningen vore att Regionstyrelse/ Fullmäktige tar det ansvar för avtalet från 1998 som man övertagit från Göteborg och Bohuslandstinget och direkt ersätter Folktandvården för de uppkomna kostnaderna för 30 studenter per år med 6 miljoner kronor. En liknande lösning har också genomförts i anslutning till utredningen i VLL. Alternativ för den kliniska utbildningen. Under hand har en diskussion förts om önskvärdheten och möjligheten att flytta den kliniska träningen från Odontologens utbildningsklinker till kliniker regionen i form av ett antal perioder på kanske 2-3 veckor under den 3 åriga utbildningen. En sådan modell förutsätter att tillräckligt många kliniker i Regionen kan ta emot studenter under totalt 35 veckor fördelade på tre år Klinikerna förutsätts också kunna ställa behandlingsrum, undervisningsrum och lämpligt patientklientel till förfogande. Den mottagande enheten förutsätts också då ha tillgång till handledarkompetens motsvarande Högskoleverkets krav. I den nuvarande utbildningen varvas teoretisk och klinisk färdighetsträning på plats inom utbildningsklinikernas lokaler vid Odontologen. För att säkerställa en god kvalitet och samordning mellan utbildningens teoretiska del och den kliniska träningen samt att ge möjlighet till kontinuerlig reflektion är alternativet med en Internt förlagd klinisk färdighetsträning att föredra. Modellen ger även betydligt bättre möjligheter att upprätthålla en god kompetens bland handledarna som är av största betydelse för den totala kvaliteten i utbildningen. Bedömningen är att en modell med helt externt förlagd VFU inte kan uppnå samma kvalitetsnivå som den nuvarande med långt driven integrering mellan teorimoment och klinisk färdighetsträning i samverkan med tandläkarutbildningen. Samma slutsats dras också i VLL. Organisatorisk struktur för samverkan mellan tandvårdens olika intressenter inom VGR och GU. För att kunna driva utbildningarna inom det odontologiska området på ett optimalt sätt krävs en ingående samverkan mellan tandvårdens olika intressenter i VGR och GU. I de avtal från medellånga vårdutbildningarna och 2004 i TUA avtalet som ligger till grund för den utbildning som idag bedrivs inom Tandvården i VGR - finns reglerat hur en samverkan skall organiseras. Den huvudsakliga samverkan sker samverkansgrupperna Hälso Sam och Odont Sam där regionen är representerad av både bl. a bitr. Hälso- och Sjukvårdsdirektör, Tandvårdsdirektören och Tandvårdschefen i Regionen det vill säga både av de ansvariga för central strategi och långsiktighet och den operativt ansvarige för den dagliga kommunikationen med Universitet. Dessutom kan frågor rörande den verksamhetsförlagda utbildningen tas upp i lokala samverkansgrupper och i styrgruppen för

8 8 (8) regional samverkan kring de s.k. medellånga vårdutbildningarna. Det är av vikt att den interna kommunikationen mellan regionens företrädare i samverkansorganisationen fungerar på ett bra sätt så att båda långsiktighet och närliggande operativa frågor kan lyftas i Odont Sam. Det finns för närvarande inga skäl att se över eller förändra samverkansorganisationen med Universitetet kring tandvårdsutbildningarna. Genomgången i VLL där en liknande samverkansorganisation finns föranledde heller inga förslag till förändringar. Conny Persson Utredare