2011-09-05 Sammanställning av Elevernas arbetsmiljö och inflytande 2011 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en analys på varje enskild skola som ska resultera i åtgärder för förbättring eller att bibehålla bra resultat. Resultaten presenteras med ett medelvärde utifrån elevernas svar på hur väl ett påstående överensstämmer med deras uppfattning i en femgradig skala utifrån områdena kamratrelationer, bemötande, undervisning och vuxenrelationer samt skolmat och lokaler. Eleverna som har besvarat enkäten har förutom att de svarat på i vilken grad ett påstående stämmer dessutom fått rangordna vilka påstående som är de tio viktigaste för dem. Denna rapport utgör en sammanställning av kommunens samtliga skolors resultat samt analys och åtgärdsbehov. 1. 1 RESULTAT AV Lusten att gå till skolan åk 5 Jmf tidigare år (värden i %) Totalt 2008 2009 2010 2011 Alltid/för det mesta 75,0 67,0 75,0 67,4 Ibland 15,0 22,0 16,0 23,1 Sällan/aldrig 10,0 13,0 9,0 9,5 Flickor 2008 2009 2010 2011 Alltid/för det mesta 82,6 67,6 82,3 69,9 Ibland 10,9 23,9 12,9 23,1 Sällan/aldrig 6,5 8,5 4,3 7,0 Pojkar 2008 2009 2010 2011 Alltid/för det mesta 68,3 66,2 67,3 64,6 Ibland 18,6 19,2 20,0 23,1 Sällan/aldrig 13,2 14,6 12,7 12,3 I 2011 års enkätundersökning visar medelvärdet av samtliga frågors resultat att lusten att gå till skolan har minskat i jämförelse med hur resultatet såg ut för de elever som gick i åk 5 under 2010. Däremot är resultatet på samma nivå som 2009 års resultat. Värt att notera är att pojkarna känner mindre lust att gå till skolan än vad flickorna gör. 1
Kamratrelationer Viktigt Bedömning rangordnat Totalt F P 3 jag har bra kamrater. 4,7 4,6 4,7 1 jag har någon att vara tillsammans med. 4,6 4,5 4,7 7 jag kan lita på mina kamrater. 4,3 4,2 4,4 det alltid finns någon kamrat på skolan som bryr sig om mig. 4,5 4,5 4,6 4 Kamratrelationer 4,5 4,5 4,6 Det påstående som eleverna tycker är allra viktigast för dem i skolan är att de har någon att vara tillsammans med. Elevernas svar visar att de i hög omfattning har någon att vara tillsammans med i skolan och att de har bra kamrater i skolan. Bemötande 4 ingen på skolan retar mig. 3,9 3,7 4,0 10 ingen på skolan blir hotad. 3,6 3,6 3,5 13 ingen på skolan blir slagen. 3,4 3,4 3,4 19 det är god stämning på skolan. 3,6 3,6 3,6 23 det aldrig är bråkigt på lektionerna. 3,5 3,3 3,6 26 det aldrig är bråkigt på rasterna. 3,1 3,0 3,3 Bemötande 3,5 3,4 3,6 När det gäller hur eleverna bemöter varandra på skolan är flertalet påståenden besvarade åt det positiva hållet men det finns ett behov av att sätta in åtgärder för att elevernas bemötande gentemot varandra ska bli bättre. En hög andel av eleverna har prioriterat påståendet -ingen på skolan retar mig. Medan det är bråkigt på rasterna- kommer långt ner i denna ranking. Undervisning/vuxenrelationer 2 mina lärare är rättvisa. 4,0 4,0 3,9 8 mina lärare är snälla. 4,2 4,2 4,2 8 undervisningen är lärorik. 4,4 4,4 4,4 12 Jag behöver aldrig skämmas när jag gör fel eller inte kan. 3,9 3,8 4,1 11 mina lärare säger till när någon bär sig illa åt. 4,3 4,4 4,3 15 jag känner att jag klarar av arbetsuppgifterna. 4,3 4,2 4,3 25 bestämma vad vi ska göra på lektionerna. 2,9 2,9 2,9 18 undervisningen är omväxlande. 4,2 4,1 4,3 Undervisning/vuxenrelation 4,0 4,0 4,0 På frågor som berör undervisningssituationen ger eleverna höga svar förutom då det gäller deras känsla av att de får vara med att bestämma vad de ska göra på lektionerna. Detta påstående får dock en låg prioriteringsgrad av många elever, medan många elever tycker det är viktigt att lärarna är rättvisa. 2
Skolmat och lokaler 17 maten är god. 3,3 3,2 3,4 19 det är rent och snyggt på toaletterna. 2,4 2,5 2,4 22 det är rent och snyggt på skolan. 3,3 3,3 3,3 Skolmat och lokaler 3,0 3,0 3,0 Den fysiska skolmiljön, skolmat och lokaler, är det område som får lägst resultat i undersökningen. Eleverna ger en bedömning under mittvärdet då det gäller toaletterna. 1.2 SKOLORNAS ANALYS Resultatet för kamratrelationer är högt. Det kan tolkas som att de flesta elever upplever att de har någon kamrat på skolan som de ser som en riktig vän. Således är det få som känner sig ensamma på skolan. Flera skolor arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och att stärka relationer barnen emellan, vilket kan ligga till grund för att eleverna upplever sig ha bra kamrater. En skola påtalar att flera av eleverna i klassen bor inom samma bostadsområde och att de känner tillhörighet med barn från samma etniska ursprung vilket också påverkar känslan av kamratskap i skolan. En skola ser positiv utveckling inom området kamratrelationer från föregående år, framförallt inom pojkgruppen. En annan skola gläds över att det höga resultatet kring kamratrelationer då det betydelsefullt att känna att någon bryr sig om en för att kunna trivas i skolan, vilket i sin tur påverkar elevernas studieresultat. Elevernas bemötande gentemot varandra får ett lägre resultat i undersökningen. En tolkning av skillnaden mellan resultatet kring kamratrelationer och bemötandet är att eleverna bemöter de personer som de ser som sina vänner på ett bra sätt medan andra elever på skolan, som de inte har denna nära relation med hamnar de lättare i konflikt med. Då kan elever bli utsatta för hot, slag och retningar av olika slag. En skola påtalar att eleverna inte känner samma respekt för alla lärare och att det är en anledning till att det är bråkigt på vissa lektioner. En skola som ser förbättrade resultat kring elevernas bemötande sinsemellan är att en elev som tidigare uppträtt hotfullt mot flera elever på skolan numera uppträder på ett acceptabelt sätt mot sina kamrater. En utav de mindre skolorna menar att alla elever är kända för all personal som arbetar på skolan och att det alltid finns vuxna i elevernas omgivning som ser och hör om eleverna bemöter varandra på ett olämpligt sätt och därmed kan ingripa i ett tidigt skede. Detta gör att eleverna känner trygghet. På en skola arbetar det tre pedagoger i två klasser. Detta möjliggör att elevgrupperna blandas vid olika moment i undervisningen, eleverna kan bryta gamla mönster, skapa nya kamratrelationer vilket bidragit till att det förkommer färre konflikter än tidigare. Ytterligare en orsak till det förbättrade resultatet på denna skola är att pedagogerna aktivt arbetar med att eleverna i grupperna får upptäcka fördelar hos varandras sätt att resonera och för att var och en ska kunna vidga sina egna referensramar kring kamratrelationer. 3
På de frågor som behandlar undervisningssituationen och vuxenrelationer ger elevgruppen höga resultat då det gäller hur de vuxna bemöter eleverna samt hur undervisningen är utformad, medan eleverna ger lägre resultat på frågan om de får vara med att bestämma vad som ska ske på lektionerna. På en skola förklarar pedagogerna att det finns en skillnad mellan att vara med att bestämma på det individuella planet och att bestämma tillsammans i en grupp. Pedagogerna förklarar att frågan tolkas av många elever utifrån att de upplever att de inte får vara med att bestämma i särskilt hög utsträckning utifrån ett individuellt perspektiv. Då det är många elever i klassen samt att det finns en läroplan och kursplan som styr, upplever pedagogerna att det inte finns stort utrymme för att varje elev kan få möjlighet att bestämma så mycket själv. En förklaring kan dessutom vara att eleverna får möjlighet att göra individuella beslut inom en viss ram, men att detta inte upplevs som en större frihet för den enskilda eleven, då mycket av skolans verksamhet är styrt av strukturella och organisatoriska faktorer. På en skola upplever pojkarna att lärarna är snälla i mindre grad än vad flickorna upplever, detsamma gäller frågan för hur rättvisa de upplever lärarna. Skolan ger en tänkbar förklaring på detta genom att pojkarna tar större plats i klassrummet än vad flickorna gör och därmed får fler tillsägelser. Eleverna har förklarat att de inte alltid får ett bra bemötande från lärarna vilket gör att irritationen mellan lärare och elev växer och gör situationen svår att hantera. Då det finns en skillnad mellan pojkarnas och flickornas upplevelse kan det vara svårt för läraren att hitta en bra balans i bemötandet gentemot både pojkar och flickor så att alla känner sig nöjda. Den fysiska miljön är det område som får lägst resultat i undersökningen. Allra lägst får den fråga som ställs om det är rent och snyggt på toaletterna, 2,4. En skola anser att eleverna har ett ansvar för att själva vara delaktiga i hur det ser ut på toaletterna, alla har ett ansvar. En annan skola uppger att en anledning är att sanitetsporslinet är slitet och nött, att golv och vägbeläggning också är sliten vilket gör det svårt att hålla rent. En skola upplever att toaletterna städas ytligt och att de inte känns rena. Ett par skolor nämner att utemiljön är torftig och att eleverna saknar lekredskap vilket gör att eleverna inte erbjuds ett bra utbud av lekmöjligheter och rastaktiviteter. Då eleverna inte har gett särskilt höga svar angående skolmaten förvånar det personalen på flertalet skolor då de ser att eleverna äter gärna och mycket i skolmatsalarna. På flera skolor finns det matråd där elever är representerade och det har genomförts förändringar utifrån synpunkter som framkommit i dessa matråd. En av förklaringarna som ges till att eleverna svarat negativt på frågan angående skolmaten kan vara då skolköket har gjort i ordning mat till en av skolans utflyktsdagar. Maten har då varit så nerkyld att det varit på gränsen till djupfryst när eleverna skulle äta den. Dessutom var portionerna för små. Skolmaten får ett högt omdöme av Östra skolan som får sin lunch serverad på Salliusskolan där maten är lagad från grunden. Under förra verksamhetsåret fick delar av Norrevångsskolan sin lunch serverad på Salliusskolan och då gav eleverna där också ett högt omdöme på skolmaten. 4
1.3 FRAMTIDA ÅTGÄRDER som leder till förbättringar eller bevarar det som är positivt För att eleverna ska känna större delaktighet i skolan måste det vara väl känt för dem vad som förväntas av dem. De mål som klassen arbetar mot måste lärarna synliggöra för eleverna både vad gäller ett enskilt arbetsområde och ämnet i sin helhet. Skolans ordningsregler upprättas i samråd med elever och vårdnadshavare. Dessa behöver kontinuerligt följas upp på skolorna. Kommunens skolor ger olika beskrivningar av hur detta sker idag och flera skolor har kommit fram till att den kontinuerliga uppföljningen måste förbättras. En skola uttrycker att de behöver betona arbetet med elevinflytande genom att få till fungerande rutiner kring klassråd, elevråd, matråd samt genom föräldraskolråd. Lärare och elever behöver tillsammans diskutera hur och vad de kan göra för att förbättra skolans fysiska miljö. Trivseln ökar om skolan känns ren och snygg. En skola betonar vikten av att få eleverna medvetna om att var och en har ett ansvar för skolans arbetsmiljö. För att förbättra elevernas kamratrelationer anser flera skolor att de behöver fortsätta arbetet med att utveckla elevernas socio-emotionella förmåga. En skola använder sig av att spela upp små pjäser för eleverna som de sedan reflekterar över. En annan skola arbetar efter en modell som kallas kooperativt lärande där eleverna lär sig samarbeta efter en viss struktur. Detta arbetssätt stärker samhörigheten mellan eleverna i gruppen. Flera skolor betonar vikten av att det genomförs regelbundna samtal med eleverna kring etik och moral samt demokratiska värderingar. Vuxennärvaron har ett inflytande på hur eleverna bemöter varandra och därför strävar en skola efter att öka vuxennärvaron på de delar av skoldagen där den varit bristfällig, t ex raster. Flertalet skolor lyfter i sina analyser fram vikten av underhåll och städning på skolorna. Toaletter nämns återkommande. Skolorna upplever att städningen på många håll är bristfällig och ska se över städrutiner. Skolor som har slitna lokaler efterfrågar förbättringar då det gäller underhåll av sådant som gått sönder samt ommålning mm. Likaså uppger några skolor att skolgården blivit eftersatt då det gäller underhåll och förnyelse av lekredskap vilket gör att eleverna begränsas genom att utemiljön inte erbjuder full stimulans. 5
2.1 RESULTAT AV Lusten att gå till skolan åk 7 TOTALT % Flickor % Pojkar % Alltid 34 13% 14 11% 20 14% För det mesta 139 52% 76 58% 63 46% Ibland 56 21% 26 20% 30 22% Sällan 33 12% 14 11% 19 14% Aldrig 7 3% 1 1% 6 4% Ej svar 0 0% 0 0% 0 0% Jmf tidigare år (värden i %) Totalt 2008 2009 2010 2011 Alltid/för det mesta 57,5 67,1 60,8 64,1 Ibland 25,0 19,0 24,8 20,7 Sällan/aldrig 17,5 13,9 14,3 14,8 Lusten att gå till skolan har ökat i förhållande till resultaten från undersökningen 2010 och den har ökat markant sedan 2008. Kamratrelationer Viktigt Elevbedömning rangordnat Totalt F P 1 jag har bra kompisar på skolan. 4,6 4,6 4,6 10 jag får vara med i gruppen 4,0 4,1 3,8 7 jag går i en klass där det är god stämning 3,7 3,9 3,6 Kamratrelationer 4,1 4,2 4,0 Elevernas tycker att de har vänner på skolan, vilket de också tycker är en viktig faktor för trivsel och lusten att komma till skolan.. Bemötande 8 jag inte blir retad 3,0 2,9 3,1 25 det aldrig förekommer hot på skolan 3,4 3,5 3,3 det aldrig förekommer påtryckn. från andra elever att göra sånt som jag 18 inte vill 4,0 4,1 3,8 15 att det aldrig sprids dåliga rykten på skolan 3,0 2,9 3,1 12 att det är bra stämning på skolan 3,7 3,8 3,6 24 det aldrig finns någon rasism på skolan 3,5 3,5 3,5 9 det alltid finns något att göra på rasterna 3,3 3,2 3,3 30 det aldrig finns elever på skolan som uppträder stöddigt 2,5 2,5 2,6 26 det aldrig förkommer slagsmål på skolan 3,0 3,1 2,9 28 vi aldrig använder fula ord om varandra 2,6 2,4 2,7 28 det aldrig är någon förstörelse på skolan 2,4 2,4 2,4 27 det är alltid lugn och ro i kapprum, uppehållsrum och vid elevskåp. 2,5 2,5 2,5 Bemötande 3,1 3,1 3,1 Elever upplever att bemötandet är lite sämre elever emellan. De frågor som fått lågt resultat är; att det finns elever som uppträder stökigt på skolan och att det förekommer förstörelse, 6
samt att det används det fula ord bland eleverna och det kan vara stökigt i korridorer, kapprum och liknande utrymmen. Undervisning/vuxenrelationer 2 lärarna är rättvisa 3,5 3,6 3,3 3 lärarna bryr sig 3,7 3,8 3,5 4 jag känner att jag klarar av mina arbetsuppgifter 4,1 4,1 4,1 5 lärarna har humor 2,6 2,8 2,4 14 lektionerna är lärorika 3,8 3,8 3,7 11 lektionerna är intressanta 3,0 3,0 3,0 12 det är lugn och ro i klassrummet 2,8 2,9 2,8 17 lektionerna är omväxlande 3,4 3,4 3,4 19 lektionerna är utvecklande 3,4 3,4 3,4 21 lektionerna är spännande 2,9 3,0 2,9 19 det finns bra skolmaterial 3,6 3,6 3,6 Undervisning/vuxenrelation 3,3 3,4 3,3 Eleverna ger påståendet jag känner att jag klarar mina arbetsuppgifter- ett högt betyg vilket också är ett påstående som de ger hög prioritet i rankingen av hur viktigt detta påstående är. De tycker också att lektionerna är relativt lärorika. Hög prioritering av hur viktiga påståendena är får - lärarna är rättvisa och lärarna bryr sig, ranking 2 respektive 3. Däremot upplever inte eleverna att lektionerna är spännande i någon högre omfattning och att det inte är särskilt mycket av lugn och ro i klassrummet. Skolmat och lokaler 8 skolmaten är bra 2,6 2,5 2,8 23 det är rent och snyggt på skolan 2,6 2,8 2,4 Lokaler och skolmat 2,6 2,7 2,6 Den fysiska miljön ger eleverna ett lågt omdöme då de svarat på frågan om det är rent och snyggt på skolan. Skolmaten får också ett lågt omdöme. 2.2 SKOLORNAS ANALYS Norrevångsskolan ser ett samband mellan resultatet kring kamratrelationer, vilket har förbättrats sedan föregående år, och de samarbetsövningar de håller med åk 7 eleverna vid inledningen av läsåret. En negativ påverkan kan däremot en situation skolan haft med ryktesspridning. Källebergskolan ser man ett behov att fortsätta med det preventiva arbetet mot mobbning och trakasserier då det finns elever som blir retade och uttrycker att det förekommer hot. Ekenässkolan har haft en del situationer med slagsmål och bråk vilket gett utslag i enkätundersökningen. Ölyckeskolan ligger lågt när det gäller bemötande vilket påverkats av att det varit mycket oro bland eleverna i åk 7 detta år. En utav anledningarna är att eleverna har små kapprum där lärarna inte passerar och således är det svårt att ha uppsikt över vad som sker bland eleverna. 7
Då det gäller undervisningssituationen och vuxenrelationer är Norrevångsskolan inte nöjd med resultatet på frågan i vilket utsträckning eleverna upplever lugn och ro i klassrummet. Flera skolor anser att det inte är så lätt att skapa spännande lektioner då IT-tillgängligheten är begränsad samt att möjlighet till utflykter och studiebesök är starkt begränsade på grund av höga kostnader för transporter. Då det gäller skolmaten ger eleverna ett lågt omdöme vilket förvånar pedagogerna då de ser att många elever äter ordentligt i skolmatsalen. Dessutom har flera skolor matråd där elever är representerade och ett antal förändringar har genomförts efter elevernas önskemål. Då eleverna har gett lågt omdöme till om skolan är ren och snygg ges förklaring att några skolor har ofräscha lokaler och att underhåll och städning är bristfällig. Källebergskolan och Ölyckeskolan anser att det finns för lite för eleverna att sysselsätta sig med mellan lektionerna. 2.3 FRAMTIDA ÅTGÄRDER som leder till förbättringar eller bevarar det som är positivt Skolorna presenterar en del åtgärder de ser behov av för att förbättra elevernas arbetsmiljö och trivsel. En åtgärd är att försöka skapa lektioner som gör eleverna mer intresserade än de är idag samt skapa mer lugn och ro i klassrummen och förbättra ordningen i matsalen. Det ges ingen närmare beskrivning på hur skolorna ska göra detta. Rasttillsynen behöver förbättras för att kunna påverka ordningen bland eleverna. Ekenässkolan uttrycker behov av renovering och övriga skolor behovet att förbättrad städning och underhåll av lokaler för att göra den fysiska miljön mer inbjudande. 3. SAMMANFATTANDE ANALYS Enligt Arbetsmiljöverket, 2010 omfattas elever i skolan om arbetsmiljölagstiftningen. På Arbetsmiljöverkets hemsida under rubriken Tema-skola, lyfts risker och förebyggande arbete fram. Bland risker nämns mobbning, våld och hot fram, vilket behandlas väl i Eslövs kommuns enkätundersökning Lusten att gå till skolan. Eslöv tar också upp några frågor i enkäten till eleverna angående den fysiska miljön. AV lyfter fram en del andra faktorer och dess påverkan i elevernas arbetsmiljö. Stress är en utav dem, som enligt AV kan leda till koncentrationssvårigheter. Ljud och buller är en annan aspekt som i sin tur kan leda till stress och okoncentration. Kring den fysiska miljön nämns bland annat hygienutrymme och där AV rekommenderar att en toalett bör användas av ca 15 elever och att toaletterna ska ligga på avskild plats så att eleverna kan använda dem ostört. Likaså rekommenderas att toaletterna ska underhållas och rengöras efter behov. I flera utav skolornas sammanfattning och analys av enkätundersökningen påtalas det att eleverna upplever att toaletterna inte är rena och välskötta och det kan tolkas som att de inte sköts i enlighet med AV s rekommendationer. 8
Då det gäller det förebyggande arbetet poängterar AV att eleverna ska vara delaktiga i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid skolorna. Det är inte någon skola i Eslövs kommun som har nämnt detta i sina nuvarande rutiner eller i framtida åtgärder. De områden som skolorna särskilt behöver åtgärda framöver är elevernas bemötande mot varandra och den fysika miljön. I åk 7 är det framförallt att minska användning av fula ord mot varandra, förstörelsen på skolan samt att skapa lugn i kapprum och uppehållsrum. Toaletterna är ett annat område som behöver bli fräschare enligt eleverna. Då det finns en hel del att önska av hur eleverna bemöter varandra finns det anledning att fundera över vad det är som ligger bakom detta. Arbetsmiljöverket, 2010, skriver att stress framkallar irritation och minskad koncentrationsförmåga vilket kan vara en tänkbar orsak till att eleverna inte alltid bemöter varandra på ett trevligt sätt. Om ett flertal elever känner stress kan det vara en del av förklaringen till många lärare upplever en ökad okoncentration bland eleverna vilket i sin tur påverkar studieresultaten. Stress framkallas i sin tur av bland annat buller och störande ljud. Det skulle vara intressant att få till ett systematiskt arbetsmiljöarbete med elevens arbetsmiljö i fokus följt av åtgärder för förbättring, för att se om det i sin förlängning får en effekt på elevernas studieresultat. Genom att jämföra resultaten på enkätundersökningen mellan åk 5och åk 7 blir det synligt att en något större andel elever känner mindre lust att gå till skolan i åk 7 än i åk 5. Då man jämför resultaten med tidigare år blir det märkbart att värdena går upp och ner och det är svårt att se en trend av utvecklingen. Då flickorna känner något mer lust att gå till skolan än vad pojkarna gör finns det anledning att fundera över orsaker till detta för att vidta insatser som kan höja pojkarnas lust till skolan. Genom att eleverna får svara på enkäten blir resultaten en utgångspunkt för både skolornas personal och elever att diskutera stämningen på skolorna och komma fram till lämpliga insatser för att få till en förbättring. Det viktiga är att de synpunkter och förslag som kommer fram genom denna process tas tillvara och att de förbättringar som behövs verkligen blir genomförda för att skapa ett för troende och trovärdighet från de vuxna som bär ansvaret till dagens unga och vår framtid. För att få en fullständig bild av elevernas arbetsmiljö i Eslövs kommun kan det vara lämpligt att se över enkätens utformning för att väga in alla delar av arbetsmiljöns utifrån AV s rekommendationer kring arbetsmiljön i skolan då elever i åk 1-9 omfattas av arbetsmiljölagen. Pia Persson Projektanställd skolutvecklare Barn och Familj Eslövs kommun 9