Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Skälbyskolan Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Margareta Odstam
2010-09-26 1 (11) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2 Verksamhetsdokument...2 Verksamhetsstöd...2 Elevsäkerhet...2 Förskoleklass: elever och personal den 15 oktober 2009...3 Grundskola: elever och personal den 15 oktober 2009...3 Miljödiplomering...3 Övrigt...3 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 VT 2010...4 Kunskaper...4 Normer och värden...6 Elevinflytande...7 Föräldrars delaktighet...8 1. Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år 5...10 2. Bilaga 2: Resultat i ämnesprov år 3...11
2010-09-26 2 (11) Kvalitetsredovisningen ska göras varje år. Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe. Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se 1. UPPGIFTER OM SKOLAN Verksamhetens namn och inriktning Skälbyskolan Huvudman Järfälla kommun Namn på rektor Margareta Odstam E-post till enheten skalbyskolan@jarfalla.se Kommundel Ba/Sk Telefon 08/580 29898 E-post till huvudman Jarfalla.kommun@jarfalla.se 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Ja Nej Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Elever Delas verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ut till föräldrar? Finns verksamhetsberättelse för föregående år? Ja Nej Vilka deltar i arbetet med att ta fram verksamhetsberättelsen? Ledning All personal Föräldrar Elever Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Ja Nej Ja Nej Finns dokumenterade rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd? Ja Nej Verksamhetsstöd Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för elever i behov av särskilt stöd? Ja Nej Om ja, hur används verksamhetsstödet? material, extra personalresurs, kompetensutveckling, handledning, specialpedagogstöd Elevsäkerhet Genomförs regelbundna elevskyddsronder? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Ja Nej Finns dokumenterade rutiner för: Elevolycksfall Ja Nej Mobbning/kränkning Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej Dokumenteras elevernas närvar/frånvaro varje dag? Ja Nej Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Ja Nej Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Ja Nej
2010-09-26 3 (11) Förskoleklass: elever och personal den 15 oktober 2009 1 Antal elever Antal lärare (motsvarande heltidstjänster) per 100 elever 86 8,1 Grundskola: elever och personal den 15 oktober 2009 2 Antal elever Antal lärare (motsvarande heltidstjänster) per 100 elever Andel behöriga lärare (%) 423 7,8 96,7 % Miljödiplomering Är skolan miljödiplomerad? Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten Skälbyskolan är en kommunal skola och består av förskola, grundskola F-5 samt skolbarnsomsorg. Ca 500 barn och 85 personal har sin dagliga verksamhet hos oss. Vår övergripande målsättning är att varje barn ska utveckla goda kunskaper, självständighet och ansvarskänsla. I vår skola ska alla känna sig sedda och trygga, samt ges bästa förutsättningar för att lyckas. Detta gör vi bla genom att organisera verksamheten i arbetslag - spår - med god kompetens och samverkan. Utöver ovanstående lärartäthet utgör också skolbarnsomsorgens personal en mycket god resurs under skoldagen. Våra utvecklingsområden under läsåret har varit matematik, språkutveckling, IT och inflytandefrågor. Under läsåret 2009/10 har vi också uppmärksammat skolans 50-årsjubileum med aktiviteter för både barn, föräldrar och personal. 1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas. 2 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.
2010-09-26 4 (11) 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 VT 2010 Svarsfrekvens i elevenkäten: Årskurs 3: 97 % Årskurs 5: 93 % Kunskaper Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan minst nå godkändnivå. Effektmål Nyckeltal 3 2009 2010 Måluppfyllelse Samtliga elever i årskurs 5 ska enligt styrdokumenten nå målen i alla ämnen Samtliga elever ska nå godkända resultat på nationella prov i årskurs 5 Samtliga elever i årskurs 3 ska enligt styrdokumenten nå målen i svenska/svenska som andraspråk (SVA) och matematik Andel av eleverna i årskurs 5 som når målen i alla ämnen (skolans bedömning) 79 % 90 % Se Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år 5 Andel av eleverna i årskurs 3 som når målen i alla ämnen (skolans bedömning) 4 90 % 96 % Målet är nästan Målet är nästan Målet är nästan Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Kunskaper Målen uppfylls i huvudsak inom alla övriga ämnen utom simning inom idrottsämnet. Motivera bedömningen Den låga siffran årskurs 5 2009 beror på att eleverna inte nått målen i simning inom idrottsämnet. Resultatet är dock bättre än föregående år. Inom övriga ämnen i årskurs 5 är måluppfyllelsen god. Resultaten på de nationella proven i årskurs 5 visar att 93 % har godkänt resultat i engelska, 95 % i matematik samt 97 % i svenska. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Skolans utvecklingsarbete med matematik sedan fem år tillbaka syftar till att med ökad lärarkompetens öka elevers lust och utveckling i matematik. I förskoleklassen börjar matematikarbetet med konkret material såsom föremål, bilder, experimenterande mm. Skolans matematikutvecklingsgrupp har under året hållit i studiecirkel, förberett för matematikverksstad kring laborativ matematikundervisning i samarbete med Järfälla Resurscentrum. Den kommunala matematikscreeningen i årskurs 3 visade också på bra resultat. "Månadens mål" utifrån den lokala pedagogiska planeringen har funnits uppsatta i 3 Betygs- och provresultat redovisas exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola 4 Se också bilaga 2 för resultat i nationella prov.
2010-09-26 5 (11) de olika grupperna att jobba kring. Barnen utvärderar Månadens mål och graderar sin kunskap på skala varje månad. Vi har lagt stor vikt vid att alla ska ha förståelsen för olika begrepp. Under våren har vi haft en stimulansgrupp inom matematik från årskurs 5. Syftet har varit att ge dessa elever extra utmaningar genom att utgå från det praktiska för att sedan teoretisera kring vad man gjort. Vi arbetar med språklig medvetenhet hos elever från förskoleklass. Här använder vi oss av Bornholmsmodellen dagligen, för att uppnå god språklig medvetenhet. Skolans ökade kompetens i språkutvecklande arbetssätt leder till bl a ett genomgående fokus i alla ämnen på ordförståelse, läsförståelse och förförståelse. Arbetet med TIL - tidig intensiv läsning - har gett bra stöd och grund för lästräning.vi har betonat bok-stavsljuden för att tydligt kunna höra hur det låter. Användningen av Ving-böckerna i läsgrupper leder till bra resonemang kring text och innehåll. Vi har också arbetat med olika lässtrategier för barn, utvecklat och upprustat skolbiblioteket samt fortsatt att jobba vidare med genresvenska och guidad skrivning. Vi har utvecklat en egen screening inom engelskaämnet för årskurs 3. Våra elever har också deltagit i bl a arbete på KomTek och Snilleblixtarna. Exempel på vårt miljöarbete är källsortering, kompostering, omvårdnad om leksaker och närmiljön inne och ute (städning på skolgården), vi släcker lampor och har miljöfix på fredagar med några barn i taget. Vi odlar frön i mjölkkartonger (återvinning). Barnen återanvänder papper från pappersinsamling. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Personalens intresse för utveckling och ökad kompetens på flera områden leder till förbättrade arbetssätt och metoder. Vi arbetar med organiserade möten för erfarenhetsutbyte och för att uppnå en likvärdighet inom skolan. Organisationen i spår visar på en tydlighet för både barn, föräldrar och personal och ger därmed både trygghet och kontinuitet. Våra rutiner för att öka simkunnigheten måste förbättras. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Vi vill försöka förbättra analysmetoder för måluppfyllelse inom alla ämnen via fördjupadekopplingar mellan kursplan - lokal pedagogisk planering - IUP. Vi provar även under nästa läsår med en stimulansgrupp inom matematik. Vi vill öka användandet av datorn som verktyg, även som kompensatoriskt hjälpmedel. Förutom simundervisningen i årskurs 2 behöver vi noga följa upp övriga årskurser vid de två simhallsbesök per termin de ska göra. Under kommande läsår avser vi att nå Miljödiplomering i Guld.
2010-09-26 6 (11) Normer och värden Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk Effektmål Nyckeltal 2009 2010 Måluppfyllelse Andelen Andel (%) negativa barn/ungdomar som svar 5 i elevenkät. År 3: 9 % Målet är känner sig mobbade Fråga: Jag blir bra År 5: 16 % År 5: 11 % eller kränkta ska bemött av andra elever minska varje år i skolan Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år Andelen barn/ungdomar som skolkar ska minska varje år Andel (%) positiva svar 6 i elevenkät Fråga: Jag tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 7 Andel (%) elever med olovlig frånvaro under läsåret År 5: 78 % År 3: 94 % År 5: 66 % 0 % 0 % Målet är inte Målet är Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Normer och värden Målen uppfylls, dock inte inom området att pojkar och flickor ska uppleva att de ges samma förutsättningar. Motivera bedömningen Dagligen arbetar vi med förståelse och respekt för varandra genom SET, vårt arbete med social och emotionell träning. Vi kan trots detta se via elevenkäten att när det gäller lika förutsättningar för pojkar och flickor så upplever inte eleverna detta. Inom området kränkning/mobbning ser vi att andelen negativa svar i elevenkäten minskat från föregående läsår. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs En kartläggning av områden för att få en trygg och jämlik skola görs på höstterminen och följs upp under året av Likabehandlingsgruppen och SOM-gruppen - Stöd och Mobbningsgruppen - som arbetar med de elever i skolan som behöver extra stöd och hjälp. Vi arbetar med värdegrundsfrågor på schemat via SET - social och emotionell träning. Faddersystemen inom spåren utvecklas och ger möjlighet till kontakter mellan åldersgrupperna. Pedagogernas medvetenhet kring fördelning av ordet i klassrummet och gruppindelning påverkar tryggheten liksom grupperingar inom idrottsämnet. Arbetet med kamratstödjare har varit fortsatt bra. Arbete med "Abrahams barn" har genomförts i alla femmor, och mottagits mycket positivt. Vi fortsätter att organisera deltagandet i Aktion Julklappen till hösten. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet 5 Svarsalternativ 1 och 2 6 Svarsalternativ 3 och 4 7 2009 formulerades frågan Jag tycker att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter i skolan
2010-09-26 7 (11) Skolans förebyggande arbete mot mobbning fungerar mycket väl. Vi behöver lägga ner stor kraft på jämställdhetsarbete. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet I vår Likabehandlingsplan för nästa läsår måste en plan läggas upp för att stärka genusarbetet. Elevinflytande Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin egen arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet Effektmål Nyckeltal 2009 2010 Måluppfyllelse Andelen Andel (%) positiva barn/ungdomar som svar 8 i elevenkät Fråga 1 År 3: 62 % anser att de har inflytande över sin med det inflytande Fråga 1: Jag är nöjd ställdes inte År 5: 97 % 2009 arbetssituation ska jag har över mitt Målet är öka skolarbete Andelen barn/ungdomar som anser att de tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år Fråga 2: Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan Andel (%) positiva svar i elevenkät Fråga: Jag tar ansvar för mitt skolarbete År 5: 76 % År 5: 90 % År 3: 62 % År 5: 82 % År 3: 93 % År 5: 100 % Målet är Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Elevinflytande Målen uppfylls. Motivera bedömningen Andelen positiva svar ang inflytandet över arbetssituationen har ökat. Årets fråga kring inflytandet över skolarbetet har en mycket hög positiv andel. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Skolans Likabehandlingsgrupp har under året på arbetsplatsmöten aktualiserat arbetet kring elevers delaktighet. Skälbyskolans råd för elevdelaktighet är Elevråd, Kamratstödjare och Matråd. Dessa råd får vid läsårsstart en halv utbildningsdag. Förutom klassråd och elevråd också de olika arbetslagen - spåren - egna demokratiska forum där man tex kan påverka arbetsmiljön. Barnen i förskoleklass har fått ge önskemål om aktiviteter genom en idélåda, som tas upp på samlingar och genomförs i den mån det går. De flesta grupper har haft klassvärdar som har tagit hand om klassrum, matbordstorkning och duscharna i idrotten. 8 Svarsalternativ 3 och 4
2010-09-26 8 (11) Vi lägger kraft på att utvecklingssamtalen ska bli trepartssamtal med hög elevdelaktighet. Inom idrotten har vi erbjudit eleverna i år 5 att planera/genomföra egna lektioner. I teman utgår vi från barnens frågor om vad de vill lära och veta mer om ämnet. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Vi har flera olika elevforum för medbestämmande, vilket är bra. Frågorna får bättre fokus. De yngre barnen är mindre nöjda med inflytandet, vilket behöver förbättras. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Vi måste akutalisera användandet av kompensatoriska hjälpmedel. Vi vill införa en portfoliomodell från förskolan och uppåt. Föräldrars delaktighet Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att förstärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas Effektmål Bedömningsgrund Måluppfyllelse Antalet föräldrar vid Skolans bedömning: Antalet är oförändrat Målet är nästan skolans träffar ska öka varje år Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år Målet har inte kunnat mätas 2010. Kommunen har beslutat att inte använda resultaten i föräldraenkäten, då svarsfrekvensen på de flesta håll blev för låg. Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Föräldrars delaktighet Målen uppfylls i huvudsak - oförändrat högt antal. Motivera bedömningen Det finns en hög grad av engagemang hos föräldrar. Hög närvaro vid våra föräldraträffar. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Under året har skolan arbetat med området Föräldrasamverkan. Vi har försökt hitta olika typer av möten med föräldrar. Ledningsgruppen har arbetat med boken "Vi skickar till skolan det käraste vi har" utgiven av Myndigheten för Skolutveckling" 2009. På personalmöten har vi diskuterat de förväntningar föräldrar ska ha möjlighet att ställa på skolan, vilket också Föräldrarådet varit delaktigt i. Föräldrarådet har hög närvaro. Två teman som förekommit under året har varit Trafik samt Skolmaten. Föräldrarådet fortsätter att stötta aktivitet "Värna vår skola" med föräldravandringar på vardags- och helgkvällar. Skolans informationsblad Skälbybladet utkommer ca 6 gånger per år. Vi har haft temanummer under läsåret, och valt att numera skicka det den digitala vägen.
2010-09-26 9 (11) Vi träffar alla föräldrar till år 1 elever på ett första föräldramöte för att introducera läsinlärning och tidig intensiv lästräning. Ett spår har också haft en uppfinnardag - då föräldrar inbjudits till hela skoldagen. Övriga kontakter med föräldrar sker via dagliga möten vid lämning, via telefon/mailkontakt, utvecklingssamtal, läskontrakt, veckobrev mm. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Vi har stor föräldradelaktighet i föräldramöten både i skola och skolbarnsomsorg. Kontakten mellan hem och skola upprätthålls inte minst via mailkontakt. Veckorapporter samt informationsblad skickas numera digitalt. De skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen uppskattas av föräldrar. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Från föräldrahåll efterlyses tydlig och snabb information. Vår hemsida kräver hela tiden en ständig uppdatering.vi kommer under läsåret att vara pilotskola för kommunens digitala Skolportal. Detta kommer också att möjliggöra en ännu bättre dialog när kommunikationen kan gå i bägge riktningarna även digitalt. 2010-09-23 Margareta Odstam Datum Uppgiftslämnare
2010-09-26 10 (11) 1. Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år 5 Ämne Delprov Andel (%) som nått kravnivån 2010 9 Engelska A: Samtala, tala 93 B: Lyssna, förstå (skriva) 95 CD: Läsa, förstå (skriva) 97 E: Skriva 97 Samtliga delprov engelska 92 Matematik A: Miniräknare, räknesätten 98 B: Längd, area, skala 95 C: Tid, statistik 95 D: Räknemetoder 95 Samtliga delprov matematik 92 Svenska A: Läsa, förstå litterär text 95 B: Läsa, förstå sakprosa 98 C: Berättande skrivuppgift 93 D: Förklarande skrivuppgift 93 E: Läsa, samtala 98 Samtliga delprov svenska 90 Alla ämnesprov Samtliga delprov 80 9 Exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola
2010-09-26 11 (11) 2. Bilaga 2: Resultat i ämnesprov år 3 Ämne Delprov Andel (%) som nått kravnivån 2010 10 Matematik A: Skriftliga räknemetoder 89 B: Räkna i huvudet 97 C: Tid 96 D: Likheter, tallinjen och talföljder 100 E: Uppdelning av tal och helheter 100 F: Area och volym 87 G: Statistik (gruppuppgift) 99 Samtliga delprov matematik 73 Svenska A: Muntlig uppgift 100 B: Läsning skönlitterär text 96 C: Läsning faktatext 100 D: Elevens högläsning 97 E: Skrivuppgift: berättande text 97 F: Samma elevtext som delprov E 93 G: Samma elevtext som delprov E 99 H: Skrivuppgift: beskrivande text 99 Samtliga delprov svenska 89 Alla ämnesprov Samtliga delprov 66 10 Exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola