Kvalitetsredovisning ht vt 2011

Transkript

1 Kvalitetsredovisning ht vt 2011 Fastebol-Högby skolor Fastebolskolan F-5 Högbyskolan F-3 Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Leena Nystrand

2 (13) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2 Verksamhetsdokument...2 Verksamhetsstöd...2 Elevsäkerhet...2 Elever och personal den 15 oktober Miljödiplomering...3 Övrigt 3 3. FRITIDSHEM: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...3 Verksamhetsdokument...3 Verksamhetsstöd...3 Öppethållande...4 Barnsäkerhet...4 Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2010,...4 Övrigt 4 4. GRUNDSKOLA: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT Kunskaper...5 Normer och värden...8 Elevinflytande...11 Föräldrars delaktighet FRITIDSHEM: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT Meningsfull fritid...15 Pedagogik, inflytande och delaktighet...17 Omsorg om barnen...18 Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år

3 (13) Kvalitetsredovisningen ska göras varje år. Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe. Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se 1. UPPGIFTER OM SKOLAN Verksamhetens namn och inriktning Fastebol-Högby skolor F-5 Huvudman Järfälla kommun Namn på rektor Leena Nystrand E-post till enheten fastebolskolan@jarfalla.se Kommundel Viksjö Telefon E-post till huvudman Jarfalla.kommun@jarfalla.se 2. GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Elever Delas verksamhetsplan ut till föräldrar? Ja Nej Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd? Båda skolorna arbetar på samma sätt med den aktuella frågan. Verksamhetsstöd Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för elever i behov av särskilt stöd? Om ja, hur används verksamhetsstödet? Det extra verksamhetsstödet används företrädesvis till anpassning av elev- och personalorganisation för att möta individuella behov samt för inköp av kompensatoriska läromedel, leksaker och spel. Båda skolorna arbetar på samma sätt med den aktuella frågan. Elevsäkerhet Genomförs regelbundna elevskyddsronder? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Finns dokumenterade rutiner för: Elevolycksfall Ja Nej Mobbning/kränkning Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej Dokumenteras elevernas närvar/frånvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Ja Nej Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Båda skolorna arbetar på samma sätt med den aktuella frågan.

4 (13) Elever och personal den 15 oktober Skola Antal elever Antal lärare (motsvarande heltidstjänster) per 100 elever Andel behöriga lärare (%) Fastebolskolan 273 6,2 90% Högbyskolan 80 6,6 100% Miljödiplomering Är skolan miljödiplomerad? Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten Fastebol- och Högbyskolan bedriver sin verksamhet parallellt med gemensam ledning, styrning, administration samt vision och pedagogisk ledning. Efter år3 erbjuds eleverna från Högbyskolan plats i Fastebolskolan för att gå de två resterande åren. Enheten har en ny verksamhetsplan som reviderades september Föräldrar får möjlighet till delaktighet genom klassombudsmötet fyra gånger per läsår. På dessa möten träffar klassombuden rektor samt delar av personalgruppen som berättar om skolans situation, bl.a. inom ekonomi, personalplanering och nuläget i verksamheterna. Angående elevskyddsrond, eleverna bereds kontinuerligt möjlighet att påpeka uppkomna brister i arbetsmiljön genom en stående punkt på elevrådet. Enheten har från läsåret en fungerande elevhälsoorganisation med skolsköterska, skolpsykolog och nu även skolkurator. Enheten beräknas bli miljödiplomerad på bronsnivån under höstterminen FRITIDSHEM: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Delas verksamhetsplan ut till föräldrar? Ja Nej Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Båda skolorna arbetar på samma sätt med den aktuella frågan. Verksamhetsstöd Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd? Om ja, hur används verksamhetsstödet? Det extra verksamhetsstödet används företrädesvis till anpassning av elev- och personalorganisation för att möta individuella behov samt för inköp av kompensatoriska läromedel, leksaker och spel. Båda skolorna arbetar på samma sätt med den aktuella frågan. 1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

5 (13) Öppethållande Verksamhetens öppettider: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Finns informationsmaterial till föräldrar om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Ja Nej Hur många vardagar har verksamheten varit stängd mellan 1 augusti juli 2011? Antal dagar:22 vardagar. Dock samarbetar fritidshemmen inom enheten och kommundelen och kan alltid erbjuda skolbarnsomsorg. Båda skolorna arbetar på samma sätt med den aktuella frågan. Barnsäkerhet Genomförs regelbundna barnskyddsronder? Senaste protokollförda barnskyddsrond utförd den: Finns dokumenterade rutiner för: Barnolycksfall Ja Nej Försvunna barn Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej Dokumenteras barnens närvar/frånvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Ja Nej Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Båda skolorna arbetar på samma sätt med den aktuella frågan. Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober , (exkl. verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd) Fritidshem Barn per årsarbetare Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen (%) Fastebolskolans 9,6 77% Högbyskolans 6,6 77% Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten Det finns en nyligen reviderad arbetsplan för både fritidshem samt den öppna fritidsverksamheten på klubben. 2 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

6 (13) 4. GRUNDSKOLA: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT 2011 Kunskaper Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan minst nå godkändnivå. Svarsfrekvens i elevenkäten Årskurs 3: 100% Årskurs 5: 97% Årskurs 3: 100% Svarsfrekvens i föräldraenkäten Årskurs 3: 84% Årskurs 5: 79% Årskurs 3: 67% Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Samtliga elever i Andel av eleverna i årskurs 5 ska enligt årskurs 5 som når Målet är inte styrdokumenten nå målen i alla ämnen 80% 81% uppfyllt målen i alla ämnen (skolans bedömning) Samtliga elever ska nå godkända resultat på nationella prov i årskurs 5 Samtliga elever i årskurs 3 ska enligt styrdokumenten nå målen i svenska/svenska som andraspråk (SVA) och matematik Barn- och utbildningsförvaltningen beslutade 2011 att det inte skulle vara obligatoriskt att genomföra proven i år 5. Målet kan därför inte följas upp. Andel av eleverna i årskurs 3 som når målen i svenska/sva och matematik (skolans bedömning) 4 93% 85% 95% 100% Gör en sammantagen bedömning av respektive skolas måluppfyllelse inom området Kunskaper Målen uppfylls inte Målen uppfylls i huvudsak Motivera bedömningen Målet är nästan uppfyllt 3 Betygs- och provresultat redovisas exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola 4 Se också bilaga 2 för resultat i nationella prov.

7 (13) Fortlöpande bedömningar av elevers utveckling. Inför revidering av IUP görs bedömningar på individnivå i alla ämnen. Skolan har även genomfört vissa prov i åk5 med hjälp av förra årets nationella provmaterial som kompletterande bedömningsunderlag. De elever som inte uppfyllde kriterierna för Godkänt på nationella proven, bedöms ändå ha nått kunskapsmålen vid vårterminens slut. Dessa elever har fått mycket individuellt stöd under en längre tid. Nationella prov i åk3 Den sammanlagda procentuella statistiken på de nationella proven utreds lokalt då den grundar sig på individuella elevers resultat. Då samma elev inte klarar flera delprov ger det ett högre sammanlagt resultat, än då flera elever inte klarar ett enstaka delprov. Skolan behöver alltid ha alla enskilda elevers prestationer i alla ämnen som bedömningsgrund. Alla elever har gjort nationella prov i svenska, och även bedömts enligt kriterier för svenska. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet på respektive skola bedrivs Enheten Fastebol-Högby skolor har en gemensam pedagogisk grundsyn, och det pedagogiska utvecklingsarbetet bedrivs gemensamt med samma prioriterade områden. Elevorganisationen är åldershomogen, vilket det finns ett starkt stöd för hos enhetens pedagoger. Organisationen med arbetslag, F-åk1, åk2-3 och åk4-5, som spänner över två årskurser möjliggör erfarenhetsutbyte och samordning av undervisningen, mellan lärare inom samma årskurs, men också med en angränsande årskurs. Dessutom blir det en naturlig ombildning av arbetslagen läsårsvis vilket främjar samarbetsklimatet i stort. Inom arbetslagen ges personalen även möjlighet att gruppera eleverna i olika konstellationer efter behov. T.ex genomförs just nu daglig lästräning i liten grupp, i enlighet med modern läsforskning, för de elever i åk3, åk4 och åk5 som annars riskerar att inte nå målen i läsning. De äldre eleverna erbjuds även regelbundet läxhjälp/stöd efter schemalagd lektionstid. Detta främjar, förutom ökade kunskaper, ett större ansvarstagande från eleverna. För ökad variation anordnas det t.ex. mattedagar med utomhusanpassade uppgifter, sagoteman inom svenskundervisningen mm. Systematisk och kontinuerlig kartläggning av behovet av särskilt stöd inom klasser och årskurser underlättar vid prioriteringar och organisation i arbetslagen. Tidig upptäckt, och att kunna sätta in lämpligt stöd för de elever med störst svårigheter, är högt prioriterat. För elever med specifika läs- och skrivsvårigheter har stora satsningar gjorts på inköp av kompensatoriska hjälpmedel t ex ljudböcker, Alpha Smart och just nu förbereds ett större inköp av moderna Daisy-spelare för att bättre tillgodose nämnda elevers behov. Inom matematikämnet organiseras också undervisning i mindre grupper för de elever som har behov av särskilt stöd för att nå målen och en speciell matematikverkstad har inrättats, som ger alla elever en rik tillgång till laborativt material. För att öka elevernas lust till läsning satsar vi också kontinuerligt på skolans bibliotek, både när det gäller bokinköp och personella resurser. Enheten har två matematikansvariga lärare som ansvarar för studiecirklar och nätverkar med motsvarande funktioner på andra skolor i kommunen. Dessa har även ansvar för specialundervisningen i matematik.

8 (13) Enheten satsar sedan ett par år tillbaks på kompetensutveckling av alla pedagoger, både lärare och fritidshemspersonal, genom högskoleutbildningen Språkutvecklande arbetssätt. Detta medför att all svenskundervisning och bedömning bedrivs enligt kursplanen i svenska, även för de elever som kategoriseras som SVA. Förutom ovanstående har även flera lärare deltagit i Lärarlyftet och andra pågående fortbildningar, bl.a. Kvalitetssäkra läs- och skrivundervisningen och PIM. Kvaliteten på verksamheternas arbete och resultat inom de nationella och kommunala målområdena säkras genom en läsårsvis arbetslagskonsultation, som leds av rektor. Arbetslagen gör, i en skriftlig redogörelse, en bedömning av kunskaper, trygghet och arbetsro samt den sociala utvecklingen i alla årskurser och grupper. Resultaten och arbetet diskuteras sedan på arbetslagskonsulatationen där arbetslagets alla verksamheter representeras. Detta är rektors metod för att bli informerad om resultaten på, individ-, klass-, och skolnivå. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur respektive skolas förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Genom en långtgående delegation inom det strategiska utvecklingsarbetet, och det operativa arbetet, möjliggörs rektors pedagogiska ledarskap. Modellen för enhetens pedagogiska utvecklingsarbete är väl förankrad och fungerar. Rektor, tillsammans med enhetens utvecklingsledare, fastställer ett antal utvecklingsområden. Dessa områden prioriteras och förs in i Arbetsplan för pedagogisk utveckling, som anger de lokala målen för den pedagogiska utvecklingen. Sedan leds det vidare arbetet av rektor, tillsammans med enhetens utvecklingsledare som representerar olika verksamhetsområden och årskurser. Arbetslagsledare som ansvarar för att den dagliga verksamheten fungerar, träffas på arbetslagsledarmöte en gång i veckan. Dessa möten leds av rektor. Arbetet inom mycket specifika målområden, ex. simning i idrottsämnet, där arbetslagen omdisponerar resurser för att öka måluppfyllelsen är framgångsrikt. En förutsättning för detta är tillräckligt stora arbetslag, något som i andra hänseenden kan vara en utmaning. Samarbetsformer inom, och mellan, arbetslag behöver ytterligare utvecklas. Medarbetarnas kompetens är skolans största resurs, och organisationen ska, relativt lätt, kunna ställas om för riktade insatser mot specifika områden vid behov. Tjänstefördelningen tillåter en flexibilitet och prioritering av personal där behov uppstår. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Ett inkluderande arbetssätt förutsätter en hög grad av medvetenhet, kring elever i behov av särskilt stöd, i hela organisationen. Uppdraget från skolledningen är att anpassa studiemiljö, arbetssätt och struktur för att ge alla elever möjligheter att optimalt nyttja sina förmågor. Det lagstadgade systematiska kvalitetsarbetet ska vara vägledande för den pedagogiska verksamheten. Kontinuerlig utvärdering av resultat samt bedömningar, för kartläggning av styrkor och svagheter inom organisationen, belyser förbättringsområden och bidrar till att höja nivån. Enheten behöver arbeta ytterligare med systematisering av resultatdata och dokumentation på bedömningar av kunskapsutveckling. För att kunna tillgodose de ökade kraven, på

9 (13) individ-, klass-, årskurs- och skolnivå, behövs lättanvända snabba system för sammanställning och uppföljning. Rutiner för regelbunden självskattning av personalen ska utarbetas och förankras. Detta ska genomföras på individ-, arbetslags-, och skolnivå, och finns med som ett utvecklingsområde i skolans pedagogiska utvecklingstrappa. Ur tidigare kvalitetsredovisning: "Ett annat arbete av vikt är diskussionen om kunskap och kompetens i framtiden. Vad behöver dagens elever lära sig för att lyckas? Vem är bäst rustad för framtiden, den som vet mycket, eller den som kan ta reda på allt? De arbeten och samhällsfunktioner som dagens elever ska utföra finns i många fall inte än." Normer och värden Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som Andel (%) negativa svar 5 i elevenkät. År 3: 8% År 3: 7% känner sig mobbade Fråga: Jag blir bra År 5: 6% År 5: 16% Målet är inte eller kränkta ska bemött av andra elever i uppfyllt minska varje år skolan År 3: 0% År 3: 5% Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år Andel (%) positiva svar 6 i elevenkät Fråga: Jag tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar År 3: 86% År 5: 72% År 3: 93% År 3: 51% År 5: 57% År 3: 100% Målet är inte uppfyllt Andelen barn/ungdomar som skolkar ska minska varje år Andel (%) elever med olovlig frånvaro under läsåret År 3: 0% År 5: 0% År 3: 0% År 3: 0% År 5: 0% År 3: 0% Målet är uppfyllt Gör en sammantagen bedömning av respektive skolas måluppfyllelse inom området Normer och värden Målet uppfylls inte. Målet är nästan uppfyllt. 5 Svarsalternativ 1 och 2 6 Svarsalternativ 3 och 4

10 (13) Motivera bedömningen Skolan når inte målen och resultaten på Skolundersökningen är alarmerande. Dock tyder skolans egna enkät på att bilden inte är fullt lika negativ i alla årskurser och grupper. Skolledningen behöver öka personalens medvetenhet om vikten av Skolundersökningens funktion och dess betydelse för verksamheternas resultatförbättringsarbete. Det finns en hög grad positiva svar i Högbyskolans Skolundersökning. Skolans egna elevenkäten visar på ett liknande resultat. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet på respektive skola bedrivs Skolans värdegrund definieras i dokumentet Fastebol-Högby skolors likabehandlingsplan och värdegrundspolicy, som även används som handlingsplan vid olika situationer, t.ex. i samtal efter incidenter. Som komplement och kvalitetssäkring till Skolundersökningen genomför skolan en egen elevenkät för att få en helhetsbild av alla elevers uppfattning om skolans arbete inom målområdet. I enkäten utvärderas likabehandlingsplanen och elevernas upplevelse av bl.a. kompisrelationer, skolarbetet, inflytande, allmän trygghetskänsla samt tryggheten i olika lokaler och på skolgården. Med anledning av Skolinspektionens synpunkter från Kvalitet i fritidshem, genomfördes en satsning på kompetensutveckling i jämställdhetsarbete med genusperspektivet i fokus. En heldag, med föreläsare Ann-Katrine Roth, ägnades åt genomgång av aktuell lagstiftning och praktiskt arbete med utvecklande av en kommande jämställdhetsplan. Dessutom fick all personal gemensamma begrepp inom området genom bl.a. en presentation av diskrimineringsgrunderna. Enheten fortsätter med schemalagd livskunskap samt stödkompisverksamhet. Kvaliteten på verksamheternas arbete och resultat inom de nationella och kommunala målområdena säkras genom en läsårsvis arbetslagskonsultation, som leds av rektor. Arbetslagen gör, i en skriftlig redogörelse, en bedömning av kunskaper, trygghet och arbetsro samt den sociala utvecklingen i alla årskurser och grupper. Resultaten och arbetet diskuteras sedan på arbetslagskonsulatationen där arbetslagets alla verksamheter representeras. Ur tidigare kvalitetsredovisning: "Livskunskap på schemat innebär att det regelbundet diskuteras värdegrund- och likabandlingsfrågor. Utöver detta används även tiden till bl.a. barnmassage, hälso- och samhällsfrågor. Fastebolskolan har stödkompisar under ledning av stödkompisvuxna. Stödkompisarna är valda av sina klasskamrater och har som huvuduppgift att hålla öron och ögon öppna på rasterna. Om något inte verkar gå sjysst till meddelar stödkompisarna någon av de vuxna rastvakterna som tar hand om situationen. Stödkompisarna är också behjälpliga i arbetet med bl.a. Aktion Julklappen, Läkarmissionens insamling för barn i fattiga länder."

11 (13) Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur respektive skolas förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Vi kan konstatera, utifrån resultaten på skolundersökningen, att på Högbyskolan fungerar arbetet väl, medan det på Fastebolskolan finns brister. Trots en dokumenterad och väl förankrad värdegrund är elevernas upplevelse av skolans arbete inom området inte bra. I de aktuella årskurserna fanns ett antal elever som var aktuella inom elevhälsovården. Skolan lyckades inte tillräckligt väl i sina ansträngningar att möta dessa elevers behov, vilket gjorde ett starkt avtryck på alla elevers helhetsupplevelse av skolsituationen. Enheten behöver höja personalens kompetens för att bättre hantera elevers individuella behov. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Pedagoger och lärare måste ges en större insikt i styrdokumentens krav för att organisera en verksamhet som tar hänsyn till alla elevers rätt till likvärdig utbildning och fritid. För det behövs en ökad kompetens, i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, för alla yrkeskategorier. Att ta tillvara personlig kompetens och skapa en personalorganisation som kan möta och tillgodose elevernas individuella behov. Rutiner för regelbunden självskattning av personalen ska utarbetas och förankras. Detta ska genomföras på individ-, arbetslags-, och skolnivå, och finns med som ett utvecklingsområde i skolans pedagogiska utvecklingstrappa. För att peka på områden där konkreta åtgärder krävs, behöver enheten utarbeta en slags "Att göra"-lista där det framkommer vad, av vem, när och hur arbetet ska bedrivas, ett lokalt resultatförbättringsprogram.

12 (13) Elevinflytande Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin egen arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka Andel (%) positiva svar 7 i elevenkät Fråga 1: Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Frågan ställdes ej År 3: 67% År 5: 69% År 3: 100% Fråga 2: Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan År 3: 96% År 5: 79% År 3: 72% År 5: 73% Målet är inte uppfyllt År 3: 88% År 3: 100% Andelen barn/ungdomar som anser att de tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år Andel (%) positiva svar i elevenkät Fråga: Jag tar ansvar för mitt skolarbete År 3: 93% År 5: 94% År 3: 100% År 3: 92% År 5: 93% År 3: 96% Målet är inte uppfyllt Gör en sammantagen bedömning av respektive skolas måluppfyllelse inom området Elevinflytande Målet uppfylls inte. Målet är nästan uppfyllt. Motivera bedömningen I skolans egen elevenkät, där alla elever deltar, värderas påståenden på en skala mellan 1 (Inte alls) och 4 (Helt). Påståendet "Jag kan vara med och påverka mitt eget och skolans gemensamma arbete" får ett medelvärde på 3,3. En ökning med 0,1 sedan förra enkäten, och betydligt mer positivt än Skolundersökningen. Skolan behöver därför, med elevernas hjälp, utreda frågan ytterligare för att vidta lämpliga åtgärder. 7 Svarsalternativ 3 och 4

13 (13) Det finns en hög andel positiva svar i Högbyskolans Skolundersökning. Skolans egna elevenkäten visar på ett liknande resultat. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet på respektive skola bedrivs Ur tidigare kvalitetsredovisning: "Fastebol-Högby skolors likabehandlingsplan och värdegrundspolicy definierar skolans syn på elevinflytande för elever, föräldrar och personal. Under rubriken demokrati står följande, "Du har rätt att få vara med och påverka ditt eget och skolans gemensamma arbete" men även, "Då ska du också engagera dig, komma med förslag och respektera gemensamma beslut"." Klassråd Med stigande ålder blir de ofta återkommande klassråden allt viktigare. Här tas frågor som rör den egna klassen upp och det finns också möjlighet att få eller delge information till elevrådet genom klassens egen elevrådsrepresentant. Elevråd Representanter från varje klass i år2-6 i Fastebol, och år F-3 på Högby, träffas en gång per månad för att diskutera och besluta i frågor som rör bl.a. stödkompisverksamheten och klassärenden. Elevrådsrepresentanter deltar i Skolrådet. Stödkompisar I vårt arbete för en trygg skola har vi stödkompisgrupper som fungerar som en länk mellan elever och vuxna i skolan. Bland annat håller stödkompisarna ögon och öron öppna under rasterna för att se till att alla trivs och tillkallar personal om någon konflikt skulle uppstå. Stödkompisgrupperna leds och ansvaras av "stödkompisvuxna". Kvaliteten på verksamheternas arbete och resultat inom de nationella och kommunala målområdena säkras genom en läsårsvis arbetslagskonsultation, som leds av rektor. Arbetslagen gör, i en skriftlig redogörelse, en bedömning av kunskaper, trygghet och arbetsro samt den sociala utvecklingen i alla årskurser och grupper. Resultaten och arbetet diskuteras sedan på arbetslagskonsulatationen där arbetslagets alla verksamheter representeras. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur respektive skolas förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Organisationen med klassråd, elevråd och stödkompisar fungerar väl, dock behöver skolan arbeta vidare med elevernas dagliga inflytande i undervisningen och fritidsverksamheten. Ett förbättringsområde är att öka tydligheten kring valmöjligheter och vad det kan innebära, och ett viktigt arbete är att föra ett resonemang med eleverna om inflytandefrågan. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Skolan behöver bli bättre på att kommunicera mål och syfte med eleverna. Skolan ska även bli bättre på att alla elevers lärstil och lärande ges utrymme vid planering, och genomförande av verksamheterna. Rutiner för regelbunden självskattning av personalen ska utarbetas och förankras. Detta ska genomföras på individ-, arbetslags-, och skolnivå, och finns med som ett utvecklingsområde i skolans pedagogiska utvecklingstrappa.

14 (13) Föräldrars delaktighet Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att förstärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas Effektmål Bedömningsgrund Måluppfyllelse Antalet föräldrar vid Skolans bedömning: Antalet är högt och Målet är nästan skolans träffar ska oförändrat uppfyllt öka varje år Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år Andel (%) positiva svar 8 i föräldraenkät Fråga: Jag är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten Siffror från 2010 saknas p g a för låg svarsfrekvens 2011 År 3: 69% År 5: 80% Gör en sammantagen bedömning av respektive skolas måluppfyllelse inom området Föräldrars delaktighet Målen uppfylls till viss del. År 3: 78% Motivera bedömningen En ökning av måluppfyllelsen, från föregående år, kan inte kontrolleras men bedömningen är att enhetens resultat är i paritet med Järfällas snitt. Enheten glädjs åt ett stort engagemang från klassombuden. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs I all föräldrasamverkan är ett bra bemötande från skolan en framgångsfaktor för god måluppfyllelse. En viktig punkt är att stämma av ömsesidiga förväntningar, mellan skolan, eleverna och vårdnadshavarna, för att tydliggöra skolans uppdrag. Klassombudsmöte anordnas två gånger per termin. Där samlas föräldrarepresentanter från alla klasser för att få information från rektor men även kunna förmedla frågor från föräldragruppen till rektor. Medverkande vid klassombudsmötet är även representanter från skolans olika verksamheter, elevråd och stödkompisarna. Klassombuden får information om skolövergripande frågor, bl.a. aktuella händelser, resultat, ekonomi, personalorganisation mm. Mötena ger även en indikation till skolledningen, vilka frågor som är angelägna i föräldragruppen för tillfället. För att introducera nya klassombud i uppdraget finns en introduktionsskrift som utvecklats i samarbete mellan föräldragruppen och skolan. Kvaliteten på verksamheternas arbete och resultat inom de nationella och kommunala målområdena säkras genom en läsårsvis arbetslagskonsultation, som leds av rektor. Arbetslagen gör, i en skriftlig redogörelse, en bedömning av kunskaper, trygghet och arbetsro samt den sociala utvecklingen i alla årskurser och grupper. Resultaten och arbetet diskuteras sedan på arbetslagskonsulatationen där arbetslagets alla verksamheter representeras. 8 Svarsalternativ 3 och 4

15 (13) Veckobrev skickas hem, vanligtvis via e-post, varje vecka. Veckobrevet ger en sammanfattning både av veckan som gått och kommande verksamhet. För att garantera att viktig information når föräldrar använder sig enheten av en standardmall med färdiga rubriker. Ur tidigare kvalitetsredovisning: "Föräldramöte anordnas för varje klass två gånger per år. Föräldramötet handlar företrädesvis om ämnen som är angelägna för klassen i första hand men fungerar också som en länk till klassombudsmötet. Utvecklingssamtal hålls mellan klasslärare och föräldrar varje termin. Där får eleven sitt skriftliga omdöme och en ny IUP upprättas. Skolan har utarbetat ett årskalendarium som ger en läsårsvis översikt på skolans återkommande aktiviteter såsom föräldramöten, utvecklingssamtal, organisation inför kommande läsår, processen vid Val av skola mm." Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Informationen om verksamheternas innehåll genom veckobreven är enligt klassombuden uppskattad. Antalet föräldrar som kommer på föräldramöten, klassombudsmöten och andra träffar är högt. Följande ur tidigare kvalitetesredovisning är fortfarande aktuellt: "Skolan behöver regelbundet kartlägga och utvärdera föräldrarnas åsikter i samarbetet mellan skolan och hemmet. En metod är att ta reda på föräldrarnas förväntningar på skolan, men även klargöra skolans förväntningar på eleverna och samarbetet med föräldrarna. Det kan exempelvis göras som gruppuppgift vid föräldramöten." Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Undersökning och uppföljning av föräldrarnas upplevelse av verksamheterna genom föräldraenkät. Rutiner för regelbunden självskattning av personalen ska utarbetas och förankras. Detta ska genomföras på individ-, arbetslags-, och skolnivå, och finns med som ett utvecklingsområde i skolans pedagogiska utvecklingstrappa.

16 (13) 5. FRITIDSHEM: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT 2011 Enligt skollagen är fritidshemmens uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Skolinspektionen genomförde 2009 en kvalitetsgranskning av ett stort antal fritidshem i landet. Denna kvalitetsredovisning utgår från samma områden som Skolinspektionen granskade. Meningsfull fritid Verksamheten ska vara stimulerande och lustfylld. Den ska också anpassas till barnens ålder, mognad, kön, intressen och erfarenheter. Elevenkät årskurs svarsfrekvens: 100% 100% Fråga Jag tycker att vi gör roliga saker på fritidshemmet Andel (%) positiva svar Fastebol: 74% Fastebol: 72% Högby: 92% Högby: 96% Gör en bedömning av respektive fritidshems arbete inom området Meningsfull fritid Arbetet behöver utvecklas. Arbetet är tillfredställande. Vad baseras bedömningen på? Resultatet på Skolundersökningen är under kommunsnittet och lägre än föregående år. En fortsatt hög andel positiva svar på Skolundersökningen. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet inom området på respektive fritidshem bedrivs Arbetet bedrivs enligt de lokala arbetsplaner som finns, både för fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Dessa har reviderats för att svara mot krav och riktlinjer i LGR11. I arbetsplanerna finns, förutom övergripande beskrivning av mål och syfte med verksamheten, metoder för måluppfyllelse inom åtta områden: Relationer och konflikthantering Genus Lek, rörelse och hälsa Natur, miljö och teknik 9 Svarsalternativ 3 och 4 i enkäten

17 (13) Språk och kommunikation Kultur Individens identitet Elevernas inflytande och ansvar Kvaliteten på verksamheternas arbete och resultat inom de nationella och kommunala målområdena säkras genom en läsårsvis arbetslagskonsultation, som leds av rektor. Arbetslagen gör, i en skriftlig redogörelse, en bedömning av kunskaper, trygghet och arbetsro samt den sociala utvecklingen i alla årskurser och grupper. Resultaten och arbetet diskuteras sedan på arbetslagskonsulatationen där arbetslagets alla verksamheter representeras. Ur tidigare kvalitetsredovisning: "Det pedagogiska utvecklingsarbetet i skolans verksamheter bedrivs parallellt. Skolan har en gemensam plan, Utvecklingstrappan, där pedagogiska utvecklingsområden för alla skolans verksamheter finns. Lärare arbetar med grundskolespecifika områden och fritidspedagoger och barnskötare med fritidsspecifika områden. Vissa områden sammanfaller och blir då ett gemensamt utvecklingsområde." Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur fritidshemmets förutsättningar påverkar arbetet inom området Enheten har en mycket hög andel inskrivna barn på fritidshemmen och i fritidsklubbsverksamheten. Verksamheten är varierad och anordnar ofta utflykter mm Fritidshemmet behöver bli mer lyhört för barnens behov och erbjuda ett mer varierat utbud av aktiviteter och möjligheter till olika fria lek. Barnen måste uppleva att fritidsverksamheten är meningsfull och rolig. En vattenskada på Fastebolskolan påverkade fritidshemmets verksamhet under vårterminen då några avdelningar fick dela lokaler. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete inom området Rutiner för regelbunden självskattning av personalen ska utarbetas och förankras. Detta ska genomföras på individ-, arbetslags-, och skolnivå, och finns med som ett utvecklingsområde i skolans pedagogiska utvecklingstrappa. Ur tidigare kvalitetsredovisning: Fritidshemmen ska arbeta med att lyfta fram betydelsen av fritidsverksamheten, dels som en egen verksamhet, men också som ett komplement till grundskoleverksamheten. Vidare behöver också fritidshemmen tydliggöra de pedagogiska skillnaderna mellan verksamheterna och kunna definiera fritidsverksamhetens mål, syfte och funktion, inför elever och föräldrar. Delar av skolans helhetsuppdrag, att främja utvecklingen av en god social kompetens, förmedla demokratiska och humanistiska värderingar och erbjuda en meningsfull fritid, är exempel på områden som måste vara grundläggande i planeringen av fritidsverksamheten.

18 (13) Pedagogik, inflytande och delaktighet Läroplanen (Lpo 94) innehåller mål för utveckling och lärande. Järfälla kommun har satt mål för kunskaper i skolan, som bland annat innebär att samtliga elever i årskurs 3 ska nå målen i svenska/svenska som andraspråk och matematik. Skolinspektionens undersökte om det fanns en medveten avsikt med verksamheten och om den syftade till att utveckla barnen emotionellt, socialt, fysiskt och intellektuellt. Information till föräldrar, barns inflytande över verksamheten samt motverkande av traditionella könsmönster behandlades i samband med detta. Fråga Jag får vara med och påverka vad vi gör på fritidshemmet Andel (%) positiva svar Fastebol: 74% Fastebol: 60% Högby: 89% Högby: 95% Gör en bedömning av respektive fritidshems arbete inom området Pedagogik, inflytande och delaktighet Arbetet behöver utvecklas Arbetet är tillfredställande Vad baseras bedömningen på? Resultatet på Skolundersökningen, som givetvis föranleder ytterligare åtgärder och fördjupning inom området. Fritidshemmens arbetsplan utvärderas läsårsvis och inflytande, delaktighet och jämställdhet är prioriterade områden. Skolundersökningens resultat är bra. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet inom området på respektive fritidshem bedrivs Varje dag erbjuds en planerad temaaktivitet, vilken kan ha koppling till skolarbetet. Som komplement till detta finns även möjlighet till lek inomhus och utomhus, ex. pyssel och bollspel. Det anordnas utflykter i närområdet där barnen kan välja på olika aktiviteter. De olika aktiviterna har en koppling till områden inom den lokala arbetsplanen, stimulans av fin- och grovmotorik, demokrati och inflytande mm Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur fritidshemmets förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Arbetsplanen fungerar väl som underlag för planering av verksamheten men utvärderingen som instrument för förändringsarbete behöver förbättras och kopplas tydligare till skolundersökningen. Enhetens elevenkät behöver modifieras för att få ett bättre beslutsunderlag när det gäller fritidshemsspecifika frågor. 10 Svarsalternativ 3 och 4 i enkäten

19 (13) Kvaliteten på verksamheternas arbete och resultat inom de nationella och kommunala målområdena säkras genom en läsårsvis arbetslagskonsultation, som leds av rektor. Arbetslagen gör, i en skriftlig redogörelse, en bedömning av kunskaper, trygghet och arbetsro samt den sociala utvecklingen i alla årskurser och grupper. Resultaten och arbetet diskuteras sedan på arbetslagskonsulatationen där arbetslagets alla verksamheter representeras. Skolledningen behöver, i underlaget, tydligare efterfråga fritidshemsspecifika resultat och beskrivningar av gruppens utveckling. Förutsättningarna för verksamheten påverkades av en vattenskada på Fastebolskolan under vårterminen, då några avdelningar fick evakueras och dela lokaler med andra. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete inom området Rutiner för regelbunden självskattning av personalen ska utarbetas och förankras. Detta ska genomföras på individ-, arbetslags-, och skolnivå, och finns med som ett utvecklingsområde i skolans pedagogiska utvecklingstrappa. Utveckla system och rutiner för att bättre tillvarata barnens önskemål och intressen. Utveckla bättre rutiner och underlag för utvärdering. Ur tidigare kvalitetsredovisning: Fritidshemmen behöver stärka kopplingen mellan arbetsplanen och den dagliga verksamheten. Fritidshemmen behöver också arbeta med att lyfta fram och tydliggöra möjligheterna till inflytande och delaktighet för barnen. Omsorg om barnen Skolinspektionen undersökte om det finns förutsättningar för att erbjuda barnen en fysiskt god vistelsemiljö som är säker och trygg, samt om det finns förutsättningar för att skapa nära och positiva relationer till såväl kamrater som personal. Fråga Andel (%) positiva svar Jag känner mig trygg på fritidshemmet Fastebol: 74% Fastebol: 89% Högby: 92% Högby: 100% Gör en bedömning av respektive fritidshems arbete inom området Omsorg om barnen Arbetet behöver utvecklas. En försiktig optimistisk trend kan skönjas i resultet från föregående år. Arbetet är mycket framgångsrikt. Vad baseras bedömningen på? 11 Svarsalternativ 3 och 4 i enkäten

20 (13) Andelen positiva svar i Skolundersökningen har ökat sedan föregående år. Dock krävs ett ännu högre resultat för att arbetet kan anses som tillfredställande. Skolundersökningens resultat stämmer även bättre överrens med enhetens egna elevenkät. I skolans egen elevenkät där barnen värderar påståenden på en skala mellan 1 (Inte alls) och 4 (Helt) får påståendet "Jag känner mig välkommen till fritids/klubben" ett medelvärde på 3,7 (3,7) "Jag känner mig trygg i skolan" ett medelvärde på 3,6 (3,5) "Jag känner mig trygg i fritidsrummet/klubbens lokaler" ett medelvärde på 3,7 (3,7). Föregående års resultat inom parentes. Resultatet i Skolundersökningen är mycket bra. Personalen har även fått positiv respons från föräldrar. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet inom området bedrivs Enhetens värdegrunds- och trygghetsarbete fortsätter på ett liknande sätt som tidigare år. Elevenkäten har kompletterats med en arbetsplan för genomförandet och blivit tidsbestämd till maj varje år. Enheten använder den reviderade Trygghet och arbetsro tillsammans med Fastebol-Högby skolors likabehandlingsplan och värdegrundspolicy för att förmedla värdegrunden till föräldrar och elever. Ur tidigare kvalitetsredovisning: "Skolans värdegrund befästs och presenteras i dokumentet, Fastebol-Högby skolors likabehandlingsplan och värdegrundspolicy. Dokumentet, som revideras årligen, ligger till grund för såväl det övergripande värdegrundsarbetet som att fungera som stöd i diskussioner och samtal efter incidenter. Skolans värdegrund är konsekvent och innefattar alla verksamheter. Verksamheternas behov inom värdegrundsarbetet kartläggs genom skolans årliga elevenkät där även den fysiska yttre, och inre, miljön behandlas." Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur fritidshemmets förutsättningar påverkar arbetet inom området De dokument som styr värdegrundsarbetet, bl.a. den reviderade Trygghet och arbetsro, är väl förankrade och skolans likabehandlingsplan och värdegrundspolicy fungerar väl som ett stöd i det dagliga arbetet. I den egna elevenkäten instämmer en stor andel av eleverna i påståendet "Jag känner till skolans arbete med likabehandling". Högbyskolans faddersystem är väl inarbetat och uppskattas av elever och föräldrar. Ny eller tillfällig personal ska snabbt instrueras i skolans trygghetsrutiner. En förutsättning som påverkar fritidshemmens arbete är att enheten har haft möjlighet att utöka antalet personal sedan föregående år. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete inom området

21 (13) Rutiner för regelbunden självskattning av personalen ska utarbetas och förankras. Detta ska genomföras på individ-, arbetslags-, och skolnivå, och finns med som ett utvecklingsområde i skolans pedagogiska utvecklingstrappa. Enheten behöver kontinuerligt aktualisera området, och arbeta aktivt med barn och föräldrar kring skolans värdegrund samt trygghet och arbetsro, och hur det påverkar alla verksamheter. Bifoga respektive skolas och fritidshems: 1. Likabehandlingsplan 2. Verksamhetsplan Leena Nystrand Datum Uppgiftslämnare

22 (13) Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år 3 Ämne Delprov Antal elever i år 3 Matematik Svenska SVA 13 Alla ämnesprov Andel (%) som nått kravnivån Fastebol Högby A: Geometriska mönster 97% 90% B: Jämföra, mäta massa och tid 93% 100% C: Taluppfattning 93% 100% D: Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt 97% 100% E: Matematiska problem 98% 100% F: Skriftliga räknemetoder 84% 100% G: Kommunikation och begrepp 100% 100% Samtliga delprov matematik 72% 90% A: Muntlig uppgift 96% 100% B: Läsning skönlitterär text 100% 100% C: Läsning faktatext 96% 94% D: Elevens högläsning 98% 100% E: Skrivuppgift: berättande text 100% 100% F: Samma elevtext som delprov E 98% 100% G: Samma elevtext som delprov E 100% 100% H: Skrivuppgift: beskrivande text 98% 94% Samtliga delprov svenska 85% 86% Antal elever 0 0 A: Muntlig uppgift B: Läsning skönlitterär text C: Läsning faktatext D: Elevens högläsning E: Skrivuppgift: berättande text F: Samma elevtext som delprov E G: Samma elevtext som delprov E H: Skrivuppgift: beskrivande text Samtliga delprov svenska Samtliga delprov 64% 81% 12 Exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola 13 Resultat redovisas endast om det finns fler än fem elever.