Barn och unga i palliativ vård



Relevanta dokument
Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Antal barn som mister en förälder alla dödsorsaker resp cancer/år ATT SOM TONÅRING HA MIST EN FÖRÄLDER I CANCER.

Strävan mot en god pallia1v vård: varför vi måste göra vårt allra bästa.

Se till mig som liten är

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Syskons sorg. den tysta sorgen

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Närstående i palliativ vård

Barn palliativvård. Christina Lindström Biträdande vårdchef Lilla Erstagården barn och ungdomshospice

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Närstående i palliativ vård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Tobaksfri graviditet och tobaksfria barn. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem

IF XT002_ (RELATIONSHIP TO THE DECEASED) = 7. Annan släkting (specificera)

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

När någon i familjen fått cancer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Lilla Erstagården barn- och ungdomshospice. Christina Lindström Bitr. Vårdchef

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Arbete och hälsa USHER syndrom

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

Stillasittande & ohälsa

BARN PÅ SJUKHUS. Ca barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Uppmärksamma den andra föräldern

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Palliativ vård vid olika diagnoser

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Mediyoga i palliativ vård

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Personlig information

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Transkript:

Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se

WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ vård av barn är en aktiv vård av barnets kropp, själ och ande, och innebär också att ge stöd till familjen Den börjar när sjukdomen är diagnostiserad, och fortsätter oavsett om barnet får behandling riktad mot sjukdomen eller ej Vårdgivaren måste utvärdera och lindra barnets fysiska, psykiska och sociala symptom God palliativ vård kräver bred tvärvetenskaplig kompetens och alla tillgängliga resurser Palliativ vård för barn kan ges av ett flertal olika vårdgivare http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/

MIN OCH MEDARBETARES FORSKNING Föräldrar som mist barn i cancer Syskon som mist en bror eller syster i cancer Tonåringar som mist förälder i cancer Föräldrar till barn med Spinal Muskel Atrofi

SYFTE Att identifiera påverkbara och undvikbara faktorer i vården av den svårt sjuke som har betydelse för efterlevande familjemedlemmars psykiska hälsa på lång sikt

Percent BARNETS LIDANDE SISTA MÅNADEN Jalmsell. L., et al. Symptoms Affecting Children with Malignancies During the Last Month of Life: a Nationwide Follow-up. Pediatrics 2006;117:1314-20 Figure 2 100 90 80 Leukemia/Lymphoma Brain-tumor Sarcoma/Neuroblastoma 70 60 50 40 30 20 10 0 Physical fatigue Reduced mobility [*; #] Pain [*] Poor appetite [*] Nausea Weight loss [*] Sleepiness (daytime) Vomiting Depression Disturbed sleep due to pain Troublesome swellings/edema [*] Difficulties swallowing [*] Constipation [*; #] Shortness of breath Anxiety Impaired speech [*] Urinary problems Paralysis [*; #] Disturbed sleep due to anxiety [#]

PRATA OM DÖDEN MED SITT BARN?

KOMMUNIKATION MED ELLER UTAN ORD Jalmsell L. et.al. On the child s own initiative parents communicate with their dying child about death Death Studies Death Stud. 2015 Feb;39(2):111-7. Sagor Film Teckningar Musik Med eller utan ordet död

SYSKON SOM MIST Om jag visste att min syster hade det bra i himlen skulle jag göra henne sällskap, men, så länge jag inte vet, lever jag

ATT HA MIST EN BROR ELLER SYSTER Eliegård A., et al. Psychological health in siblings having lost a brother or sister to cancer two to nine years earlier. Psychooncology. 2012 Feb 20. 174/240 (73%) syskon som mist bror i cancer under år 2000-2007 i Sverige 219/293 (75%) syskon som inte mist Låg självkänsla Låg personlig mognad Sömnsvårigheter

OFÖRBEREDDA Rosenberg A., et al. Long-term psychosocial outcomes among bereaved siblings of children with cancer. J Pain Symptom Manage. 2015 Jan;49(1):55-65. Lövgren M., et al. Siblings experiences of the brother s or sister s cancer death: a nationwide follow-up 2-9 years later. Skickad till tidskrift. Ångest vid bristande information om sin bror eller systers förestående död och kroppsliga förändringar som inträffar

3 500 BARN MISTER EN FÖRÄLDER ÅRLIGEN

ATT MISTA EN FÖRÄLDER I CANCER Bylund-Grenklo T. et al. Self-injury in teenagers who lost a parent to cancer. JAMA 2013; 167:133-140 622 av 851 (73%) unga vuxna som mist en förälder åren 2000-2003 i Sverige 330 av 451 (78%) unga vuxna som inte mist Förlusten medför fördubblad risk för självskada

TILLIT EN FUNKTION AV INFORMATION Bylund-Grenklo T, et.al. Communication and trust in the care provided to a dying parent A nation-wide study on cancer-bereaved youth. JCO. 2013 Jul 15. En majoritet rapporterar tillit till vården Bristande medicinsk information om förälderns förestående död mer än fördubblar risken för att att inte känna tillit Brist på tillit mer än fördubblar risken för depression

PALLIATIVVÅRD AV BARN I VÄRLDEN Knapp C., et al. Pediatr Blood Cancer. 2011 Sep;57(3):361-8 Nivå 1:ingen känd 2: man arbetar på att skapa 3: känt utbud 4: man integrerar vården med annan vård

DÖDSFALL BLAND BARN 1 19 år År 2013 RIKET STOCKHOLM Perintala tillstånd 135 26 Medfödda missbildningar 89 18 Tumörsjukdomar 68 12 Nervsystemet 38 11 Symptom & sjudomstecken 56 9 Yttre orsaker 110 24

VAR DÖR BARN I SVERIGE År 2008 2012 Sjukhus c 294 (71%) 344 (74%) Hemma 88 (21%) 73 (16%) Institution 3 (1 %) 6 (1%) Annan plats 31 (8%) 39 (8 %) c De minsta barnen < 1 år dog bägge åren i störst utsträckning på sjukhus (2008 = 87.9 % / 2012 = 85.6 %) Källa: socialstyrelsens dödsorsaksregister 208/2012

VILKA VÅRDAR SITT BARN HEMMA? Surkan P., et al. Home care of a child dying of a malignancy and parental awareness of impending death. Palliative Medicine 2006;20:161-169 Pappor Mammor Intellektuell insikt 2.5 (1.1-5.9) 2.2 (1.2-4.3) Emotionell insikt 3.1 (1.3-7.4) 1.6 (0.7-3.2) Barnet hade insikt 6.5 (2.1-20.4) 3.7 (1.5-9.3) Information 2.6 (1.0-6.9) 2.7 (1.2-5.7) Inga signifikanta skillnader i lindring av symtom för barn som vårdades hemma eller på sjukhus

FÖRÄLDRAR TILL BARN MED SMA 45 av 56 föräldrar till 29 barn som avlidit 13 av 14 föräldrar till 7 barn som lever 1 till 31 månader / 9 m 4 till 13 år / 9.4 år

Hur uppfattade Du medicinska beslut som tagits om Ditt barns behandling? Föräldrar som mist IA 1 Inte informerad, VP - Informerad, inte delaktig 5 Informerad, delaktig 34 Föräldrar som inte mist 2-1 9

PALLIATIV VÅRD TILL ALLA BARN I HELA LANDET KRÄVER SAMARBETE MELLAN PROFESSIONER OCH ORGANISATIONER