FIRST LEGO League Skövde 2012 Presentasjon av laget SKB Lichron Vi kommer fra Skövde Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 15 jenter og 19 gutter. Vi representerer Skövde Montessoriskola Type lag: Skolelag Lag nr: 17 Lagdeltakere: Amanda Backhaus Jente 11 år 1 Klara Herin Jente 10 år 0 Anton Sunesson Gutt 11 år 1 Klemens Ng Gutt 11 år 0 Anton Holmefeldt Gutt 12 år 1 Kristian Kieskewicz Gutt 12 år 1 Aron Lindbäck Gutt 11 år 1 Lina Marmefeldt Jente 11 år 1 Axel Bergman Gutt 10 år 0 Linnea Melker Jente 12 år 0 Carl Johansson Gutt 10 år 0 Louise Kandeman Jente 11 år 1 Carl-Fredrik Fjaestad Kennedy Gutt 12 år 1 Love Fogelström Gutt 10 år 0 Daniel Friedländer Gutt 10 år 0 Marcus Hermansson Gutt 11 år 1 Emil Holmefeldt Gutt 12 år 1 Mathilda Hansson Jente 10 år 0 Emily Henriksson Jente 10 år 0 Michael Yacob Gutt 12 år 1 Emmy Geerberg Jente 11 år 1 Mickael Gayet Gutt 10 år 0 Frida Brandt Jente 10 år 0 Milene Lindelöf Jente 10 år 0 Hugo Stuivers Gutt 11 år 1 Robin Sandberg Gutt 11 år 1 Ingrid Gustavsson Jente 12 år 0 Saga Lindelöf Jente 10 år 0 Jarl Eriksson Gutt 11 år 1 Sofia Wahren Jente 10 år 0 Jennifer Därth Jente 12 år 1 Teodor Friberg Gutt 12 år 1 Julia Torstensson- Edman Jente 11 år 1 Valmir Brahimi Gutt 12 år 0
1a Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. När vi fick reda på uppdraget,som var att hjälpa och underlätta för äldre i deras vardag,började vi med att sammanställa egna frågor. Vi funderade på var man kunde träffa på äldre personer som vi kunde intervjua. Vi bestämde oss för att gå till torget i Skövde och även besöka två köpcentrum. Bredvid vår skola finns ett äldreboende dit vi också gick. Vi ställde följande frågor: När och var är du född? Var gick du i skolan? Vilka arbeten har du haft/har du nu? Vad tyckte du om att göra när du var 10 år? 25 år? 40 år? Vad tycker du om att göra nu? Finns det något speciellt du vill göra som är svårt att göra? Finns det något du skulle önska fanns som skulle kunna underlätta för dig i din vardag? När vi sammanställt intervjusvaren kunde vi se att det de äldre, i vår urvalsgrupp, hade svårt med var att utföra tunga vardagssysslor och hänga med i ny teknik så som datorer,digitalkameror och mobiltelefoner samt att de ville ha roligare fritidsysslor. Vi delade upp oss i sex grupper i klassen för att utifrån intervjuresultatet komma med olika förslag till vad vi skulle fortsatta jobba med. Förslagen som vi sedan presenterade för varandra i klassen var: "Gamlingars OS"- En dag när äldre får tävla i sporter anpassade för dem så som poker,bowling och golf. "Fotokurs"-Starta en kurs för att lära äldre att ta kort med digitalkamera och redigera bilder i datorn. "Danskurs"-Starta en danskurs där rörelserna är anpassade för äldre, där de får lära sig moderna danser så som streetdance och hiphop. "Seniordagen"- En dag som vi anordnar tillsammans med näringsidkarna i Skövde. Dagen ska vara de äldres motsvarighet till " Barnens dag". Dagen är till för dom äldre ska ha roligt. De kan göra olika aktiviteter t ex åka runt i stan med Skövdetåget,och gå tipspromenad. De får rabatter i affär och på caféer. "Spadagen"- En dag som vi anordnar på skolan där vi bjuder in äldre till en lugn dag. Vi erbjuder olika sorters massage. Man får också en härlig kaka med en härlig saft eller en härlig kopp kaffe. "Snowbug" och "Snowman"- Två stycken snöslungerobotar som ska hjälpa till med snöskottning." Snowbug" styrs av en joystick,en slags fjärrkontroll."snowman" funkar ungefär som en automatisk gräsklippare fast den slungar snö och den styrs av slingor i marken. Under presentationerna var även vår senior partner med. Hon heter Anita. Vi hade vid ett tidigare tillfälle intervjuat henne också. Nu var hon med och gav oss feedback på våra idéer. När presentationerna var klara gjorde vi en omröstning i klassen. Resultatet blev att vi skulle utveckla idén med snöslungan. Vi valde dock att slå ihop de båda snöslungeidéerna till en. Vi tog designen och namnet från "Snowbug" gruppen och teknologin från den andra gruppen. Vår uppfinning heter alltså "Snowbug" och är en snöslungerobot som går på slingor i marken. En av grupperna som hade arbetat med snöslungeidén hade kollat på internet för att se om produkten redan fanns på marknaden. Det som fanns var en snöslunga som är fjärrstyrd med en joystick, vilket gjorde att vi slopade den idén och bestämde oss för att gå vidare med snöslungan som går på slingor och som man kan förprogrammera. Vi tror också att den idén kommer att tilltala den tänkta målgruppen mer. De hade också kontaktat "Söderströms", ett företag som säljer och servar vanliga snöslungor och robotgräsklippare. Personalen på Söderströms tyckte att det var en bra idé att göra en robotsnöslunga. Deras enda invändning var att de trodde att det kunde bli en dyr produkt för kunden att köpa. Vi tror dock att man med tiden kan utveckla teknologin så att man kan få ner priset. Snöslungan fungerar på följande vis: man gräver ner slingor i marken, antingen själv eller med hjälp av en installatör, där man vill att snöslungan ska skotta. Snöslungan ställs i sin startposition och om man vill kan man ställa in en tidpunkt då man vill att snöslungan ska sätta igång. Snöslungan följer sedan slingorna och röjer bort snön på det förutbestämda området. När den har arbetat färdigt åker den och ställer sig vid sin startposition. Vid startpositionen finns en dockningsstation där snöslungan laddas av el. Det som är nytt med vår uppfinning är att man inte behöver pulsa runt i snön när man ska röja snö och man behöver inte ens ta på sig och gå ut. Det är bara att ställa in timern och så har man garageuppfarten och gången upp till huset färdigröjd lagom till att man vill ta sig ut till jobbet eller på en härlig vinterpromenad.roboten gör jobbet medan du sover! Vi har kontaktat både "WIPER" och" Lövs specialmaskiner" som båda är tillverkare av dylika maskiner. Båda dessa tillverkare tycker att det är en mycket bra idé och skulle vara intresserade av att vidarutveckla den. Vi har också en idé om att man skulle kunna vidareutveckla snöslungan till en sandslunga för de länder som inte har snö. Efter tävlingen i Skövde så har vi fortsatt att utveckla vår idé. Vi har haft ett möte med VD.n på Löfs specialmaskiner för att bland annat diskutera säkerheten på vår produkt. Vi har kommit fram till att vi behöver ha en laser som skannar av området framför snowbug för att känna av om det finns föremål i vägen. Vi behöver även ha en värmesensor på den ifall grannens katt råkar springa framför den. Vid båda fallen så ger snowbug i första läget av sig en signal som varning. Flyttar inte föremålet på sig så stannar Snowbug automatiskt. När föremålet sedan är avlägsnats känner Snowbug av det och startar igen. Vi har även omdesignat den lite för att förena design med funktion. Vi har också diskuterat olika förslag på hur den kan styras. Vi har ju valt att vår produkt ska gå på slingor i marken men det hade också gått att styra den via GPS apparater uppsatta på husväggen eller via så kallade "Taggar" som har information i sig och som man placerar ut med jämna mellanrum längs med "banan" som man vill att den ska gå. Dock kände vi att vi inte hade tid till att sätta oss in i de olika teknikerna innan den skandinaviska finalen. Kritiken som vi fått på våra slingor i marken har varit att det är dyrt och svårt att sätta ned dem. För att möta kritiken så har vi varit i kontakt med Tekniska kontoret på Skövde Kommun och de hävdar att det varken behöver vara dyrt eller svårt att få ner slingorna i marken. Man kan göra på olika vis beroende på underlaget och det finns även snygga sätt att dölja slingorna på. Vi har med den informationen i bakhuvudet valt att fortsätta med den idén. Vi har bestämt oss för att Snowbug ska ha ett larm ifall någon försöker stjäla den. Det ska vara ett kodlarm som endast fungerar ihop med den laddningsstation som hör ihop med slungan. På slungan ska det vara en sorts laseravläsare som läser av snödjupet så att den inte går ut och arbetar i onödan, Om det vräker ner snö behöver kanske Snowbug gå ut och arbeta flera gånger under kort tid. Laseravläsaren känner av detta också.
2. Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? Vi har byggt vår robot på ett sätt som vi tyckte var stabilt, smidigt och hyfsat balanserat. Vi har en speciell plog som vi kallar "bumper", vi hade en plog som gick under samma namn ifjol fast den var mycket klumpigare. Med detta i åtanke har vi utvecklat en nytt objekt som funkar i princip på samma sätt. Det vi har gjort är att göra den plogen ihålig vilket vi kallar "hollow-bumper", detta gör den mycket lättare. Vi har två gafflar på vår bumper, de hjälper till att hålla föremål som bollen till bowlingen. Vi valde att sätta hjulmotorerna ganska nära varandra eftersom vi ville minska chansen att få hjulen att luta inåt. Detta har vi lyckats ganska bra med. I början hade vi väldigt små hjul men efter att vi vann bytte vi hjul till stora vita hjul istället, dels för att de gick mycket fortare. Vi funderade ett tag på att ha en utväxling bredvid motorerna så att de gick mycket snabbare men det blev alldeles för klumpigt och stort. Som sagt har vi de större hjulen nu så de går snabbare ändå även om vi inte har en utväxling. Förut hade vi alla uppdrag i var sitt program men vi märkte att det inte var så bra eftersom det var jobbigt att växla mellan programmen och eftersom roboten åkte in i basen varje gång så förlorade vi massa tid på att ställa om roboten. Vi har såklart inte alla program i ett enda stort program utan det vi har gjort är att vi har satt ihop uppdrag som ligger ganska nära varandra t.ex som blå plattorna och video samtalet. Ifjol satt allt ihop och det enda som skilde de olika programmen åt var knapptryckningar på NXT-enheten som vi hade ställt in. Detta ställde till det för oss, vi krockade med vår robot förra året och eftersom allt satt ihop blev vi tvungna att hålla uppe roboten i luften och köra det långa programmet och vänta tills hjulen har snurrat klart tills den har kommit till det programmet vi ville ha. Vi förlorade massa tid på det. Men i år som sagt har vi olika program, Så när vi ska köra t.ex bowlingen så bläddrar vi fram det och kör det, fast numera heter bowling programmet "bowlingen_stol" så vi kör stolen och bowlingen i samma programm. Detta tycker vi underlättar på många sätt så vi lätt kan köra om våra program om vi misslyckas. Vi såg att andra lag löste sin programmering på detta viset förra året. I programmet bowlingen så tänkte vi först att vi skulle kasta bollen framifrån men hjälp av vår "bumper" resultatet var att bollen bara studsade och bara tog ca. 3 käglor. Men sen kom vi på en annan strategi. Vi bestämde oss för att kasta bollen bakifrån det vill säga att vi la bollen på bumperns gafflar och slängde bollen över roboten istället, roboten kunde på det sättet slunga iväg bollen detta gav mycket bättre resultat, och mycket mer kraft. Vi kallar det för katapult-teknik. Vi valde bowlingen för att den gav mycket poäng och var ganska enkelt att programera. Vi har också gjort ett reserv program alltså boll-maskinen, som vi bara skulle röra ifall de andra laget puttar bort den gula bollen. Om man puttar bort den gula bollen i början av matchen kan de resultera i en fight som kan hålla på så gott som hela matchen. Vi har andra program också givetvis. Vi valde att göra en rad små program så som, kakelbitarna, blommorna, och stolen. Dessa småprogram har vi satt ihop för att spara tid. De ger bara 25 poäng men om man gör flera så blir det ganska mycket poäng. Det fanns också ett jättesvårt program som gav jättemycket poäng, det går ut på att man ska flytta en mätare flera gånger, men det programmet ville vi inte ta med för det skulle nästan gå åt all vår tid på banan, vissa kallar uppdraget för "The impossible mission". Genom vårt arbete med roboten har vi lärt oss att samarbeta och att lösa konflikter. Det är viktigt att lyssna på varandras idéer och vidareutveckla dem. Vi har också lärt oss mer om själva programmeringen, blivit duktigare och lärt oss nya lösningar. Vi har tittat lite på olika idéer på nätet och diskuterat och vidareutvecklat dem men det mesta har vi kommit på själva.
3. Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringsdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. Vi har tänkt att vi skulle kunna marknadsföra våran produkt, som kallas Snowbug, på följande sätt : Köpa en reklamsnutt på tv 4s lokalsändning. Köpa en reklamartikel i SLA. Lämna ut reklam i brevlådor. Demostrera på stan och olika mässor. Göra en reklamjingel i lokalradion. Det vi har skrivit är bara en början. Om det blir en stor hit, kommer vi att utöka våran reklam till hela Sverige, Europa och förhoppningsvis hela världen. I vissa länder finns det ingen snö, så därför har vi kommit fram till att vi i de länderna kan göra om Snowbug till en sandslunga. Under turneringsdagen kommer vi att marknadsföra våran produkt och vårt lag på följande sätt : Vi kommer att sätta upp skyltar med vårt namn, och vi ska bjuda på godis. Vi ska hänga upp ballonger, serpentiner och göra det lite snyggt runt vår monter för att människor ska uppmärksamma vårat lag. Vi kommer såklart att ha hejaramsor och heja på vårat lag riktigt ordentligt! Vi kommer att skissa en prototyp på vår snöslunga och sätta upp vid montern. Vi kommer noga informera alla människor som går förbi om våran produkt och lämna informations blad. Efter vinsten i Skövde så har vi diskuterat hur saker & ting ska se ut & fungera under den Skandinaviska finalen. Vid vår monter ska vi ha en dator som spelar upp några reklamsnuttar om "SNOWbug" som vi har spelat in. Vi har skrivit manuset och spelat in dem på skolan. Vi användes oss av vår Senior partner och hennes man som två av skådespelarna. Vi har gjort en prototyp av "SNOWbug" som är gjord av papier mache. Vi ska ha reklamblad vid montern om "SNOWbug". Vi ska försöka följa våran limegröna lagfärg, tex duk, ballonger & serpentiner i lime grönt/ grönt & gult. Vi ska ha lego formade godisar för att locka till människor. Vi ska sätta upp skisser på"snowbug". I övrigt så tycker vi att det är viktigt att vara stöttande och heja på varandra. Den här gången har vi inte något lotteri.
4. Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? Vi är ett stort lag som innehåller 34 elever(åk 4-5-6). Vi började arbetet med att allihopa tillsammans intervjua äldre medborgare på stan för att få lite mera koll vilka svårigheter man kan möta på när man blir äldre. Vi hjälptes också åt med att skaffa sponsorer. Eftersom vi är ett stort lag delade vi därefter upp oss i olika team för att vi skulle vara effektiva och för att alla skulle få något att göra. Vi har ett programmeringsteam, ett forskningsteam och ett marknadsföringsteam. Programmeringsteamet består av 10 personer. De har tillsammans utformat robotens utseende och löst de olika problemen på robotbanan. De har även tagit in olika ideer från oss andra. Samarbetet har varit bra. Ibland har konflikter uppstått när teamet stött på olika svårigheter, men teamet har löst dem på ett bra sätt. Forskningsdelen har alla 34 eleverna varit delaktiga i, men 15 av oss har varit lite extra ansvariga. Hur vi gick till väga i forskningsuppgiften finns beskrivet i forskningsrapporten. Vi tycker att vi har lärt oss mycket om bland annat hur det är att vara äldre, komma på nytänkande ideer och att presentera dem för andra. Vi har haft ett väldigt bra samarbete i hela klassen. Marknadsföringsteamet som består av 9 personer har jobbat med två olika delar. Dels hur våran produkt ska marknadsföras och dels hur vi ska marknadsföra vårat lag under turneringsdagen. Vi har fått hjälp och stöd från våra lärare och vår seniorpartner. Vi har också tagit hjälp av många seniorer på stan och rådfrågat tillverkare om vår produkt går att tillverka. Efter tävlingen i Skövde valde vi att utse 12 personer som fick vara representanter i skandinaviska finalen i Oslo. 5 personer har varit mest aktiva i programmeringen på grund av att de har mest erfarenhet och kunskaper av det. Annars har alla 12 lagmedlemmarna arbetat tillsammans. De övriga i klassen följer med som hejarklack och stöttning och de kommer också att jobba vid vår marknadsföringsmonter. 6 personer valde att inte följa med. Arbetet har gått superbra! Alla har fokuserat mer på arbetet då vi har känt mer tidspress. Eftersom vi var färre så var det lättare att komma överens.
1b Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? Jerry på Söderströms - Skövde Wiper - www.wiper.se Husqvarna www.husqvarna.com Löfs specialmaskiner - www.lofs-specialmaskiner.se Intervjuat 48 st äldre invånare Intervjuat vår senior partner Sökt på olika sidor på internet för att se om det finns en snöslunga redan Klas-Arne Löf - VD på Löfs specialmaskiner www.deere.se (John Deeres hemsida)