Verksamhetsplan 2012. Uteförskolan Totte



Relevanta dokument
Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2014 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Välkommen till Väjerns förskola

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan 2017

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Ängen,

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Arbetsplan. Killingens förskola

Hunnebostrands förskola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vår verksamhet under läsåret

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Arbetsplan läsåret

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

för Havgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Verksamhetsplan

Augusti Verksamhetsplan. Smedjans Uteförskola

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitet på Sallerups förskolor

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Välkommen till vår förskola Grimsta

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Välkommen till Torps förskoleområde

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Profil. Naturvetenskap och teknik

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Arbetsplan Violen Ht 2013

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Grovplanering och verksamheten. våren Mossängens förskola avdelning Grodan

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Grovplanering och verksamheten Hösten 2010 Mossängens förskola avdelning Grodan

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

i vardagen, som följer som en röd tråd tillsammans med den sociala kompetensen. Ytterligare information om kommunens förskolor,

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Transkript:

Verksamhetsplan 2012 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen Lpfö - 98 1

Vi arbetar för: att varje dag ska vara den bästa! Vår filosofi Upplägg av verksamheten och planering Varje dag ska vara den bästa vilket i praktiken innebär att alla i arbetslaget skall sträva efter att varje dag på förskolan blir lustfylld och inspirerande. Förskolan skall vara en plats som man glädjer sig att komma till. Utomhuspedagogik Vi arbetar utifrån den reviderade läroplanens alla delar och lyfter fram naturkunskap och utomhus pedagogik. Då vårt fokus ligger på naturkunskap och experiment gör att vi försöker se barnens lärande och fånga upp saker de gör och ge förslag på hur vi kan ta leken eller aktiviteten vidare. En stor del av vårt naturvetenskapliga arbetssätt handlar om att observera, sortera, klassificera, ställa hypoteser, undersöka, dra slutsatser och kommunicera. Vi serverar inte färdiga kunskaper utan är medforskare. Vi lär mycket genom det informella lärandet och låter intresset och nyfikenheten styra. För att hitta kunskap ställer vi: vad, hur och varför frågor. Det att vi arbetar med naturkunskap innebär inte vi har en total ämnesfokusering eller avancerade naturvetenskapliga experiment. Ett experiment kan vara att undersöka om rutschbanan går fortare om man kastar på mer snö. Det gäller att hitta glädjen i utforskandet, vi behöver inte kunna förklara allt. För oss är det innehållet i varje dag som är viktig. I vardagen använder vi oss oss av läroplanen och andra styrdokuments olika innehåll på ett naturligt sätt. Det är genom leken och vardagssituationerna som barnen får sitt språk, lär känna sig själva och sin omgivning. Stommen i vår vardag är våra rutiner som med sina klara och tydliga strukturer ger barnet trygghet som i sin tur ger glädje. Vi arbetar aktivt med att just i vardagen och i leken tydliggöra språket, sammanhanget och innehållet i det vi gör. Vi arbetar dagligen med språk- och matematiklekar. Hos oss kommer barnen att ta del av olika aktiviteter som: temaarbete, olika lekar, nya och traditionella, utflykter, rörelse/gymnastik, sång/sagostund, skapande verksamhet, teaterbesök och naturvetenskap. Det mesta av detta gör vi utomhus. 2

Uteförskola Vi är en uteförskola och vår verksamhet bedrivs till största del utomhus. Men att gå på uteförskola innebär inte att vi är ute hela tiden, utan sunt förnuft får råda. Vi leker, lär och skapar i naturen med det som finns i naturen. Vi lär oss om naturen och vår miljö genom att leka i den. Vi följer naturens växlingar på nära håll. Barn är forskare och genom sina upptäckter i naturen väcks nyfikenheten och de börjar ställa frågor som: Hur? och Varför? Hur kan trädet växa? och Varför sjunger fåglarna? Tillsammans tar vi reda på svaren på våra frågor. Naturen är en utmärkt utgångspunkt för naturvetenskapliga begrepp där olika händelser hänger ihop med varandra. Barnen går från gripa till begripa. Vi sover alltid ute, frukost och lunch äter vi nästan alltid inne, mellanmål äter vi ute när vädret tillåter. Utomhuspedagogiken är en process. En plats för lärande,ett sätt att lära och en mening med lärandet. Utomhuspedagogiken kopplar samman känsla och förnuft, anden och handen, teori och praktik, knopp och kropp. Källa; Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass / Anders Szczepanski. Naturvetenskap är en naturlig del av vår verksamhet Naturvetenskap förklarar vår omvärld. I förskolan utgår vi från barnets vardagsvärld i arbetet med naturvetenskap och skapar där med en naturlig förståelse. Detta gör vi genom att intressera och medvetandegöra barnen i att själva vilja undersöka, uppleva och upptäcka. Det leder så småningom till kunskaper hos barnen som hjälper dem att själva ställa en hypotes/fråga och testa den. Barn i förskolan är fyllda av nyfikenhet, de är kreativa och funderar kring naturfenomen och ställer frågor och söker svar på dessa. T.ex. - Vem ska vattna träden och blommorna när vi dör? Barn lär hela tiden och vi arbetar med tänket där rummet är tredje pedagogen (Loris Malaguzzi, Reggio Emilia). 3

Utdrag ur läroplanen för förskolan (Lpfö-98) I läroplanen står det att förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Man ska inte glömma att naturen är full med spännande saker och tillräckligt intressant i sig. Ofta räcker det att prata om och titta på det vi ser och upptäcker. Barn utforskar och undersöker hela tiden naturvetenskap i sin närmiljö. Vatten och luft är alltid intressant, terrarier med småkryp likaså och det är roligt att titta närmare och undersöka stenar och annat naturmateria. Det gäller att hitta intressanta och undersökningsbara material och givetvis fånga tillfällena! Reggio Emilia inspirerad det forskande barnet Vi inspireras av Reggio Emilia pedagogiken En bärande idé i Reggio Emilia pedagogiken är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Att barn har hundra språk är ett vedertaget förhållningssätt. Pedagogen (den vuxne) ska inte värdera eller påverka på vilket sätt barnet vill eller ska ha möjlighet till att uttrycka sig. Därför används lekmateriel som oftast inte är färdiga. Istället får barnet andra typer av material som öppnar möjligheten att vrida och vända på sin fantasi. Barnets lekfulla förundran tas till vara genom att pedagogen ser sig själv som medforskande i livets alla delar som är nya för barnet. Pedagogen bör helst inte ge färdiga svar på frågor utan istället finnas med som ett stöd för barnet när hon/han funderar på hur de kan lära sig förstå det de funderar på. Skapande, observation och dokumentation har stor betydelse i verksamheten. Barnet ses som rikt, kompetent och nyfiket. Den pedagogiska filosofin står också för: ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Loris Malaguzzi har sagt: "Jag tror att de ord som bäst sammanfattar vår verksamhet är utforskande och delaktighet." 4

bejakandet av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning. en pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett pedagogiskt program som man kan "ta över" eller kopiera. Man kan däremot som vi inspireras av grundtankarna och filosofin för att utveckla dem i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar. Leken Leken utgör grunden för barns lärande och utveckling. Barn utvecklar sin lekförmåga genom lust till lek och lust till socialt samspel med andra. Det är i leken som barnen tränar sig på att avläsa sina kamraters känslor.den viktiga empatin! Leken är viktig för barn, den är rolig, språkligt och socialt utvecklande. Barn lär av barn (Vogotsky). Det jag som barn ser något annat barn göra i dag, kan jag prova att göra i morgon! Leken medvetandegör och utvecklar barnets förmågor och färdigheter Det är viktigt att: ge gott om tid för lek utan avbrott en lekinspirerande miljö både ute och inne engagerade vuxna som tillvara på tillfällen att ge barn kunskaper och upplevelser som inbjuder till lek vid behov att pedagogerna kan initiera en en viss ped.lek för att öva på ett specifikt område t.ex. matematiska begrepp eller liknande 5

Så här ser det ut hos oss Varje dag har vi utesamling i vår dunge, med våra 20 barn. Samlingen ska vara rolig och väcka barnens nyfikenhet och intresse. Varje samling startar vi med vår startsång, barnen vet då att det är dags för något roligt och spännande! Vi sjunger tillsammans, gör rörelselekar och ramsor och äter frukt. Att varje dag hälsa på varandra och se vem som är här idag och tillsammans prata en stund om dagen och vad vi ska göra ger oss lugn, bekräftelse och trygghet. Därefter delar vi upp barnen i två mindre grupper, efter ålder och mognad, för att tillgodose allas behov av utveckling och går iväg, varför sig, för att skapa, samtala och leka utifrån vårt tema. Även denna mindre grupp kan delas vid behov. Gymnastik, bad och utflykter in till Staffanstorp ingår också i vår agenda. Två ny inköpta Christianiacyklar ska invigas för små utflykter under mars-april. Femåringarna är två ggr/veckan ute med F-klassen på deras rast. Under mars-maj äter femåringarna med F-klassen en gång i veckan, och är en stund därefter inne hos dem. Vi arbetar för att stärka självkänslan genom lagom svåra utmaningar. Vi vill att barnet ska klara av saker själva och att de får mycket beröm för detta. Barnen ska ställas inför rimliga krav, så att barnen får känna succé. När barnen ofta får göra det de redan kan stärks deras självkänsla och de känner sig stolta. De ska även få utmaningar och möjlighet att undersöka och prova sig fram för att få nya erfarenheter detta ger bra självkänsla och självförtroende. Vi kopplar vårt pedagogiska arbete till målen i Läroplanen för förskolan Lpfö 98 Målet är att barnen ska uppleva, utforska och ha roligt hos oss. Att barnen ska vara nyfikna, kreativa och självständiga när de tar steget över till F-klassen. Att åstadkomma ett medvetet och konstruktivt föräldrasamarbete. Denna vår följer vi nu på nära håll och med spänning vårt bygge av en ny anpassad lokal och utemiljö som vi ska ta i anspråk i augusti -12. 6

Veckans hållpunkter: Måndag: Tisdag: Onsdag Torsdag: Fredag: Utegymnastik, femåringarna tillsammans ute med F-klassen Temagrupper Temagrupper Temagrupper Bad och utflyktsdag, femåringarna tillsammans ute med F-klassen Tema : Vänskap en igelkott och en ekorre ska bygga en koja i skogen och allt fler och fler vänner i skogen vill vara med hur löser vi detta? Detta kopplar vi till: Läroplanen Lpfö 98 2.2 Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar sin förmåga att fungera enskilt i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Vi har också bestämt att fokusera och dokumentera ett MATEMATISKT mål lite närmre: Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp Vi har BARNRÅD en gång i månaden som vi kopplar till Lpfö 2.3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Målsättningen med vår verksamhet är att vi ska få: glada, trygga, nyfikna och forskande barn! 7

Dokumentation och återkoppling Personalen diskuterar, planerar och dokumenterar verksamheten under planeringstid och arbetsplatsträffar. Alla barn har en IUP. Minst två utvecklingssamtal hålls/ år/ barn. Ett till två föräldramöten anordnas varje år. Löpande planering och dokumentation finns att läsa i förskolans hall. Veckobrev/månadsbrev mailas hem till alla föräldrar. Den dagliga dialogen med föräldrarna är vår viktigaste kommunikation. Föräldrasamverkan Förskolan styrs av en styrelse som är väljs av medlemmarna på föreningens årsstämma. Förskolan har styrelsemöte ca. 10 ggr/år där förskolechefen är närvarande som adjungerad ledamot. Förskolans personal har det övergripandet pedagogiska ansvaret för verksamheten. Förskolan har tre olika arbetsgrupper, som består av barnens föräldrar, som personalen och föräldrarna kan anlita vid behov. Trädgårdsgrupp, vaktmästeri och trivselgrupp. Föräldrarna ordnar tillsammans fixardagar och olika återkommande aktiviteter för att försöka få alla föräldrar att lära känna varandra och att skapa en vi känsla. Förskolans medlemmar har inte arbetsplikt. 8