Resultatredovisning



Relevanta dokument
Resultatredovisning

Lokal verksamhetsplan Grundskola F-6 inklusive fritidshem

Resultatredovisning. Broby/Skönberga. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER

Lokal verksamhetsplan Grundskola F-6 inklusive fritidshem Björkhagaskolan

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

Resultatredovisning

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Lokal verksamhetsplan Grundskola 7-9 samt grundsärskolan Ramunderskolan

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Resultatredovisning. Aspvedens rektorsområde. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Skolområde Korsavad 2013/2014

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Kvalitetsredovisning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Skolområde Korsavad 2012/2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet

Dokumentation grundskola

Enhetsplan för Nödingeskolan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

HT Vendestigens skola och förskola AB. Danderyd

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsrapport Så här går det

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Resultatredovisning

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Skolområde Korsavad 2014/2015

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Beslut för förskoleklass och grundskola

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Arbetsplan förskoleklass

Kvalitetsrapport. Brotorpsskolan

Västra Husbys skolas likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2017/2018. Grundsärskolan & Gymnasiesärskolan

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

uppdaterat augusti-17 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2017/18

Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Teamplan Ugglums skola F /2012

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan Läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

LÄSÅR 2014/2015. Läsårsplan 2014/2015. Innehållsförteckning. Hammarbacksskolan RO. Vårt rektorsområde... 3

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Transkript:

Resultatredovisning 2014-2015 Björkhagaskolan Söderköpings kommun 1

Innehållsförteckning Sid Sammanfattning av läsåret 2013/2014 3 Grundfakta om verksamheten läsåret 2013/2014 3 Mål A 1, Läsförmåga 4 Mål A 2, Matematik 7 Mål A 3, Trygghet och arbetsro 10 Mål A 4, Hälsa 15 Mål A 5, Meritvärde 17 Mål A 6, Betyg 17 Mål A 7, Gymnasieskolans attraktionsvärde 15 Mål B1, Utveckling och lärande 20 Mål B 2, Inflytande och delaktighet 23 Mål B 3, Trygghet, trivsel och påverkan på fritidshemmet 25 Särskolan 27 2

Grundfakta om verksamheten Björkhagaskolan ligger i Storängsområdet i Söderköping, nära natur, idrottsanläggningar och utomhusbad. Verksamheten bedrivs i Björkbackenhuset, och i Hagahuset. I varje hus finns det fritidshem, förskoleklass samt en klass från årskurs 1 tom årskurs 6. I Hagahuset finns också särskola för årskurs 1 6. Rektorsområdet omfattar ca 350 elever. Personal under läsåret (antal personer) Lärare i årskurs 1-3 Lärare i årskurs 4-6 Special- lärare Lärare i förskole- klass Lärare i Fritidshem Pedagogassistenter Övriga Särskola Totalt 7 11 2 4 11 6 2 3 49 Tillbakablick på föregående verksamhetsår Under det här läsåret, som är det andra för Björkhagaskolan som ny skola, har vi fortsatt arbetet med att jobba ihop oss som en skola. Vi har tagit oss an kommunens nya dokumentations och kommunikationssystem edwise vilket vållat en del huvudbry initialt, men vartefter vi börjat jobba med det ser vi att systemet stödjer och underlättar. Resultatmässigt finns det behov att utveckla vårt arbete i matematik och svenska, samtidigt som vi höjt vår andel godkända i flera årskurser. Vi behöver även utveckla vårt arbetssätt för att ännu mer inspirera och att våra elever blir bärare av lusten att lära. Vi behöver arbeta med eleverna språkbruk ute/i korridorer etc.,och även med kamratskap allt för att trygghet och att våra elever ska uppleva studiero. Lärargruppen har fortbildat sig via skolverkets matematiklyft och gått fortbildningen läsande klass, vilket är en god grund för våra utvecklingsbehov. Det vi förbättrat våra resultat i, är det sett vi påbörjat arbetet med att eleverna ska få förståelse i för kunskapskraven. Eleverna upplever att de får stöd avsina lärare och att lärarna har höga förväntningar på dem. Vi har under våren påbörjat arbetet med att förtydliga organisationen, påbörjat arbetet med gemensamma rutiner, sammanställt de behov av utveckling som framkommit i medarbetarenkäten/arbetsmiljöarbetet för att omsätta läsåret 2015 16,och vi fortbildat oss gemensamt i förhållningssätt och grundläggande färdigheter vi behöver arbeta med, med våra elever. Flickorna är något mer positiva inom samtliga områden i elevenkäten än pojkarna. Prioriterade områden för kommande verksamhetsår Det vi kommer att prioritera är trygghet, arbetsro, läsning och kamratskap. Vi kommer att fortsätta utvecklingen av vår matematik utifrån den utbildning vi gått. Det är viktigt att vi kan utmana, inspirera och utveckla samtliga elever till en högre måluppfyllelse och ett rikare kamratskap. Delaktighet, inflytande, ansvarstagande och att eleverna har kontroll/förstår/är insatta i mål och krav angående sitt eget lärande är viktiga delar i vår utveckling, och att fortsätta arbetet med en gemensam F-6 skola där vi nyttjar våra resurser på bästa sätt på individ, grupp och organisationsnivå. 3

Mål A1 Läsförmåga Alla elever ska uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i läsning och lära sig läsa innan de börjar i årskurs 3. Utvärderingsdatum Vårterminen 2015 Utvärderingsmetod Bedömning av undervisande lärare Andelen med godkänd läsförmåga. VT 2015 VT 2014 VT 2013 Mål Resultat Resultat kommunen Resultat Resultat kommunen Resultat Årskurs 1 100 % Årskurs 2 100 % Årskurs 3 100 % Årskurs 4 100 % Årskurs 5 100 % Årskurs 6 100 % 88 % 82 % 93 % 88 % 88 % 94 % 86 % 88 % 88 % 92% 92 % 92 % 92 % 91 % 92 % 90 % 87 % 94 % 86 % 86 % 90 % 91 % 88 % 92 % 75 % 93 % 96 % 93 % 91 % 96% Snitt årskurs 1-6 100 % 91 % 89 % 91 % 89 88 % Läsundervisning sker av behöriga lärare 4

Läsundervisning Lärare/arbetslag Enligt handlingsplan Maj 2015 Sommarskola för årskurs 2 och 3 Sommarskolans lärare Enligt handlingsplan Efter genomförande Läsprojekt, en läsande klass Förstelärare Arbetslaget utvärderar Maj 2015 Resultatanalys Undervisningen sker av behöriga lärare vilket lett till att de flesta eleverna lärt sig läsa. Resultaten i åk 1 är det som sticker ut och som ligger under 90 %. Vi kan identifiera behoven. I övriga årskurser ha vi i huvudsak ökat läsförmågan både om man jämför samma åk och om man följer klassutvecklingen, med något undantag. I och med fortbildningen en läsande klass har vi bl.a. påbörjat ett utvecklingsarbete med en bättre struktur samtal kring läst litteratur och utvecklat vår kunskap kring lässtratergier. Vi upplever att vi fått mer av elevengagemang, väckt intresse för läsning när eleverna blivit mer medvetna om lässtrategier, de har fått bättre struktur i texter, ökat sin förmåga att analysera texter, hanterar svårigheter, förutspå vad som kommer att hända Vi behöver fortsätta att gemensamt utveckla våra metoder med en läsande klass, en röd tråd i vår klassrumsundervisning i ett F 6 perspektiv, kopplingen till vetenskaplig grund, strukturen på undervisningen, språkutveckling i samtliga ämnen, arbetet med elever med lässvårigheter. Vi kommer fortbilda oss via Göran Svanlid (studiedag, litteraturläsning och diskussioner) och fördjupa oss i de kursplanens krav på generella kompetenser och didaktiska val utifrån detta, samt att delta i ett läsprojekt som är på gång i kommunen kring temat likheter och olikheter under våren. Särskilt stöd till elev/elevgrupp Stöd av specialpedagog Rektor EHT Maj 2015 Konsultation av stödteamet Rektor/specialpedagog EHT Maj 2015 5

Resultatanalys Vi har 2 utbildade speciallärare som kunnat prioritera om sina resurser för enstaka elever som kommer att nå målen. Ett förhållningssätt har varit att öka elevers tilltro till elevers egen förmåga, parallellt med den specialkompetens dessa besitter i arbetet med den enskilde elever. Några lärare har fått stöd i/fortbildning att använda nya program/appar. Vi skulle behöva bättre pedagogisk kompetens i allt som finns att tillgå. Behov finn av fortbildning inom IKT, och hur vi kan öka elevers tilltro till sin egen förmåga generellt.. Konsultation av stödteamet har förekommit kring flera elever där vi fått stöd i vad i svårigheten består och hur vi kan tänka vidare i arbetet med elever. Vi kommer se över våra prioriteringar tätare. Vi kommer att anställa en specialpedagog för att hitta ytterligare arbetssätt och former. 6

Mål A2 Matematik Alla elever skall uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i matematik och vara godkända i nationella prov i årskurs 3. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Bedömning Undervisande lärare Maj 2015 Andelen med godkänd kunskapsnivå i matematik. VT 2015 VT 2015 VT 2014 VT 2013 Mål Resultat Resultat kommunen Resultat Resultat Årskurs 1 100 % 98 % 98 % 100 % 96 % Årskurs 2 100 % 96 % 89 % 94 % 98 % Årskurs 3 100 % 96 % 96 % 96 % 90 % Årskurs 4 100 % 94 % 91 % 89 % 90 % Årskurs 5 100 % 83 % 86 % 92 % 90 % Årskurs 6 100 % 93 % 91 % 95 % 95 % Snitt årskurs 1-6 100 % 93 % 92 % 94 % 93 % Kompetensutveckling av lärare Studiedagar Matematikgruppen/Rektor Utvärdering Maj 2015 Fortbildning av nyckel- Matematikutvecklaren Utvärdering Maj 2015 7

Kompetensutveckling av lärare personer Matematiklyftet Matematikutvecklaren Utvärdering Maj 2015 Resultatanalys Vi ha några klasser som sticker ut negativt, övriga är vi i nuläge nöjda med. Vi måste identifiera resultat/svårigheter på individnivå och hitta metoder för dessa elever. Områden som problemlösning, Vi har ökat vår bedömarkompetens vilket gör att vi tror att våra bedömningar är mer korrekta än tidigare. Vi har påbörjat en utveckling utifrån vår gemensamma utbildning (via matematiklyftet) och vi bla haft mer diskussioner, samarbete, använt laborativt material, självreflektion, pratat strategier i undervisningen. Vi ha även påbörjat ett arbete med att förändra elevers tilltro till sin egen förmåga och utveckla dras sociala samspel. Fortsatt arbete med att identifiera lärobjeketet inom varje matematikområde samt utveckling i arbetet med problemlösning, Arbete med ett F-6-perspektiv och övriga moduler kommer vi att fortsätta arbetet med på våra kategorimöten 2015-16 tillsammans med kommunens matematikutvecklare Samtliga anställda ska använda ett korrekt matematikspråk. Kommungemensam matematikutvecklare Kartläggning av elevers taluppfattning Matematikutvecklare/lärare Diagnos Maj 2015 Handledning till lärare Matematikutvecklare/lärare Utvärdering Maj 2015 8

Resultatanalys Utifrån den skanning som är gjord ( till viss del ofullständig/ej i fas), så ses en betydlig nergång i resultat under 3 år, som samtidigt sakta vänder uppåt i vissa klasser andra. Mätningen är gjord i aretmik. Fortsatt arbete med att identifiera lärobjeketet inom varje matematikområde, utveckling i arbetet med problemlösning, Arbete med ett F-6-perspektiv och övriga moduler kommer vi att fortsätta arbetet med på våra kategorimöten 2015-16. Samtliga anställda ska använda ett korrekt matematikspråk. Den fortsatta utvecklingen/handledningen kommer att ledas av kommunens matematikutvecklare. 9

Mål A3 Trygghet och arbetsro alla barn/elever skall känna trygghet och arbetsro. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Enkäter Rektor April 2015 Andelen som känner trygghet och upplever sig trivas VT 2015 VT 2014 VT 2013 VT 2012 Mål Resultat Resultat Resultat Resultat Björkhagaskolan 4 3,3 3,5 3,6 3,6 Välorganiserad rasttillsyn Rasttillsynsschema Arbetslagen Utvärdering Juni 2015 Vuxna finns på strategiska platser Arbetslagen Utvärdering Juni 2015 Livskunskap inom ramen för skoldagen Åldersblandade temadagar Arbetslaget Utvärdering Juni 2015 Aktivt arbeta med Våga vara eller liknande koncept Arbetslaget Utvärdering Juni 2015 10

Resultatanalys Åldersblandade temadagar har genomförts ex fritluftsspår, julpyssel, fadderverksamhet hos några och hos några arbete med livskunskap. Detta speglar tyvärr inte resultatet där vi minskat elevernas upplevelse av trygghet och trivsel till 3,3. Rastillsynsscheman har i högre grad lagt fokus på tillsyn än trygghetsskapande, i och med de kort pass vuxna ansvarat ute. ska platser har inte identifierats där vuxna behöver finnas. Det förekommer vi och dom bland eleverna på skolan beroende på vilken byggnad eleverna går i. Åtgärder för vårdat språk kommer att genomföras direkt vid uppstart och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå. Vi kommer att införa organiserad rastverksamhet initialt 2 dgr/vecka för att sedan utöka denna.. Kartläggning kommer att göras med eleverna för att identifiera otrygga platser. Gemensamma regler kommer att arbetas fram ute, lekar och bollspel. Vi vuxna ska hela tiden ha ett förhållningssätt om att vi är en skola Vi. Vi kommer påbörja arbetet med situationer/rutiner där vi måste ha samsyn/gemensamt förhållningssätt. Vi behöver definiera bgreppet trygghet bland elever och oss personal. Arbeta med elevdemokrati Klassråd/elevråd arbetar med trygghetsfrågor bl.a. tydliga regler Elevgrupperna arbetar med begreppen arbetsro, trygghet och vikänsla Uppföljning av elevenkäten på klassnivå Klasslärare/elevrådsansvarig Utvärdering Juni 2015 Klasslärare Enkät Maj 2015 Klasslärare Utvärdering Juni 2015 Resultatanalys Demokratiska samtal har genomförts i klassrummet och i elevrådet. Elevråden har främst arbetet med frågor rörande rastredskap och via matrådet frågor som rör trivsel i matsalen och maten. Det har inte alltid varit en prioriterad verksamhet. Elevenkäten har inte följs upp på klassrummet. 11

Elevrådet kommer att få en tydligare roll i kvalitetsutvecklingen med rastverksamhet och tryggheten och kopplingen till klasserna. Utvecklingsarbetet via likabehandlingsplanen kommer att arbetas med i klasserna. Ytterligare arbete med inflytande på undervisningen behöver arbetas med på sikt. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Nulägesanalys Arbetslagsledarna Utvärdering Juni 2015 Upprätta nya planer Rektor Utvärdering Juni 2015 Resultatanalys Det som vi uppmärksammat är det ovårdade språk som används bland eleverna som sannolikt kan vara kopplat till kränkning, diskriminering och trakasserier. Vi har arbetat med åtgärder på individnivå och gruppnivå och har behov att utveckla en gemensam tanke på organisationsnivå,. När det gäller kränkande behandling finns en plan som vi behöver utveckla och få omsatt i praktiken. Åtgärder för vårdat språk kommer att genomföras direkt vid uppstart och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå. Vi kommer att införa organiserad rastverksamhet initialt 2 dgr/vecka för att sedan utöka denna.. Kartläggning kommer att göras med eleverna för att identifiera otrygga platser. Gemensamma regler kommer att arbetas fram ute, lekar och bollspel. Vi vuxna ska hela tiden ha ett förhållningssätt om att vi är en skola Vi. Vi kommer påbörja arbetet med situationer/rutiner där vi måste ha samsyn/gemensamt förhållningssätt. Vi kommer att arbeta fram en fungerande rutin för arbetet med/mot kränkande behandling. Med oss vuxna kommer vi påbörja arbetet med samtliga v. 33 och fortsätta v 35, för att omsätta i praktiken under hela skoldagen (fm och em) tillsammans med eleverna. 12

Att skapa en gemensam syn på vad vi menar med arbetsro Kartläggning Klasslärare Diskussion med elever Vid behov Skapa regler tillsammans med eleverna Klasslärare Klassråd/Elevråd Fortlöpande Andelen elever som upplever att det är arbetsro i skolan ska öka Organisera arbetet i mindre grupper Klart och tydligt förhållningssätt i klassrummet från personalens sida Det är viktigt att ha ett bra schema för eleverna för att undvika stress Möjlighet att ge de elever som behöver, en enskild arbetsplats i klassrummet. Tillsammans komma fram till vad som gäller för hur det skapas arbetsro i klassen Lärare Utvärdering Juni 2015 Lärare Utvärdering Juni 2015 Lärare Utvärdering Juni 2015 Lärare Utvärdering Juni 2015 Lärare/elever Utvärdering Juni 2015 13

Resultatanalys Vi har arbetat med strukturerad undervisning, längre arbetspass, tydligt ledarskap, organisering av arbete i mindre grupper vilket vi tror lett till bättre arbetsro för eleverna och ökad måluppfyllelse. Vi har nyttjat möjligheterna vi har att organisera i flera rum. Gemensam konkret tolkning av arbetsro på organisationsnivå ska göras med vuxna och med eleverna på klassnivå och att omsätta i praktiken. Detta ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. 14

Mål A4 Hälsa Hälsotalet för barn och unga skall öka. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Enkät Rektor April 2015 Andelen barn/unga med god hälsa VT 2015 VT 2014 VT 2013 Mål Resultat Resultat Resultat Björkhagaskolan 4 3,5 3,6 3,6 Barns och ungdomars alkoholdebut ska senareläggas ANDT-undervisning Lärare arbetslagsmöten kontinuerligt God kosthållning och fysisk aktivitet Inom ämnet Hem och konsumentkunskap Ansvarig lärare undervisning kontinuerligt Inom ämnet idrott och hälsa Idrottslärare undervisning kontinuerligt 15

Resultatanalys Skolhälsovården har genomfört hälsolektioner i klasserna 1 och 5 som har väckt intresse hos eleverna. Aktiva idrottslärare väcker intresset för rörelse och att möta varje individ för att hitta sitt sätt att hitta glädjen i rörelse. Begreppet kamrattillhörighet bör införas i hälsobegreppet, detta kommer fritidshemmet arbeta med i höst. Rastverksamheten kommer att öka elevers rörelse ute. 16

Mål A5 Meritvärde Pojkars och flickors meritvärde skall öka. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat skall minska genom att pojkars resultat ökar mer än flickors. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Mål A6 Betyg Alla elever skall uppnå minst betyg E (godkänt) i alla ämnen efter avslutad grundskola. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Bedömning Undervisande lärare Juni 2015 Andelen elever med minst betyg E i alla ämnen efter avslutad årskurs 6 VT 2015 VT 2014 VT 2013 Mål Resultat Resultat Resultat Björkhagaskolan 100 % 90,6% 80 % 95 % Alla elever ska efter årskurs 6 ha uppnått minst betyget E Se nedan Undervisande lärare Se nedan Juni 2015 Resultatanalys 53 elever - 5 har inte nått betyget E i ett eller flera ämnen Vi har ökat antalet godkända elever, det finns elever med svåra förutsättningar där vi inte nått fram. 17

Vi behöver fortsätta att gemensamt utveckla våra metoder med en läsande klass, en röd tråd i vår klassrumsundervisning i ett F 6 perspektiv, kopplingen till vetenskaplig grund, strukturen på undervisningen, språkutveckling i samtliga ämnen, arbetet med elever med lässvårigheter. Vi kommer fortbilda oss via Göran Svanlid (studiedag, litteraturläsning och diskussioner) och fördjupa oss i de kursplanens krav på generella kompetenser och didaktiska val utifrån detta, samt att delta i ett läsprojekt som är på gång i kommunen kring temat likheter och olikheter under våren. Fortsatt arbete med att identifiera lärobjeketet inom varje matematikområde, utveckling i arbetet med problemlösning, Arbete med ett F-6-perspektiv och övriga moduler kommer vi att fortsätta arbetet med på våra kategorimöten 2015-16. Samtliga anställda ska använda ett korrekt matematikspråk. Vi kommer att arbeta igenom minst ett ämne inom So och No blocket kollektivt. Vi kommer att arbeta med förutsättningar till lärande ex, trygghet, arbetsro och tilltron till sin egen förmåga. Tidiga insatser Regelbunden formativ bedömning Lärare Samtal/dokumentation Maj 2015 IUP Lärare Samtal/dokumentation Maj 2015 Resultatanalys Vi har blivit tydligare med att presentera mål, presentera pedagogiska planeringar, visa konkreta elevexempel och arbete med two star and a wish, vilket gör att eleverna är medvetna om sin egen kunskapsbedömning och vad som krävs för fortsatt utveckling. Samtliga elever har en IUP-plan där de är involverade. Anpassningar som är gjorda är dokumenterade där. Vi har riktade insatser i åk 1 vilket lett till att flertalet lärt sig läsa de flesta når betyget E. Vi behöver fort utveckla detta tillsammans på organisationsnivå, och inom p/e-ämnen. Förskoleklassens lärare kommer att utveckla sitt sätt att arbeta med grundläggande kompetenser och vi kommer kollektivt att arbeta fram förmågor, kunskaper och utveckling i ett F- 6 perspektiv. 18

Kompetensutveckling av lärare Öka kunskapen hos lärarna om betyg och bedömning Rektor/Förste lärare Diskussioner på studiedagar och arbetslagsmöten Maj 2015. Vi har ökat kunskapen hos lärarna bl.a. a via sambedömning, intern fortbildning och mattelyftet. Vi kommer fortbilda oss via Göran Svanlid lektor (studiedag, litteraturläsning och diskussioner) och fördjupa oss i de kursplanens krav på generella kompetenser och didaktiska val utifrån detta. Vi kommer även att arbeta med litteratur och fortbilda oss via en föreläsning Att bedöma och sätta betyg av och med Ander Jönsson biträdande professor i didaktik. Mål A7 Gymnasieskolans examensmål - Alla gymnasieelever på Nyströmska skolan skall ha en gymnasieexamen efter avslutad utbildning. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum 19

B Verksamhetsspecifika mål Mål B1 Utveckling och lärande andelen positiva enkätsvar skall öka. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Enkät Rektor April 2015 Andelen positiva enkätsvar VT 2015 VT 2014 VT 2013 VT 2012 Mål Resultat Resultat Resultat Resultat Björkhagaskolan 4 3,4 3,6 3,6 3,5 Stimulera elevernas nyfikenhet och lust att lära Entreprenöriellt arbetssätt Lärare Utvärdering maj 2015 Resultatanalys När det gäller nyfikenhet och lusten att lära har vi en alldeles för låg andel ca 75% som är positiva. Här är en stor utmaning till följande läsår. Entreprenöriellt arbetssätt har vi inte arbetat med tillräckligt. Vi kommer att omsätta SYV-planen i praktiken ht 2015 20

Kommunicera elevernas utveckling av lärande Utvecklingssamtal Lärare Enkät Maj 2015 Kontinuerliga samtal med eleverna under terminerna Lärare Enkät Maj 2015 Samtal inom arbetslaget Arbetslaget Enkät Maj 2015 Resultatanalys Vi har blivit tydligare med att presentera mål, presentera pedagogiska planeringar, visa konkreta elevexempel och arbete med two star and a wish, vilket gör att eleverna är medvetna om sin egen kunskapsbedömning och vad som krävs för fortsatt utveckling.. Vi har fått god respons för arbetet med att förtydliga mål och krav av eleverna utvärdering. Vi behöver fort utveckla detta tillsammans på organisationsnivå, och inom p/e-ämnen. Arbetet med elevledda utvecklingssamtal behöver arbetas med på organisationsnivå i ett F-6 perspektiv och med en tydlig progression 21

Eleverna vet vad de behöver göra för att nå sina mål Tydliga planeringar med tydliga mål så att eleverna vet vilka mål som de arbetar mot Visa eleverna elevarbeten för att konkretisera kunskapsnivåerna Eleverna utvärderar sina mål inför varje utvecklingssamtal Lärare Enkät Maj 2015 Lärare Enkät Maj 2015 Lärare/elever Enkät Maj 2015 Resultatanalys Vi har blivit tydligare med att presentera mål, presentera pedagogiska planeringar, visa konkreta elevexempel och arbete med two star and a wish, vilket gör att eleverna är medvetna om sin egen kunskapsbedömning och vad som krävs för fortsatt utveckling. Detta är en framgångsfaktor. Vi har fortfarande ca 12 % av eleverna vi behöver bli tydligare med. Vi behöver fort utveckla detta tillsammans på organisationsnivå, och inom p/e-ämnen. 22

ål B2 Inflytande och delaktighet andelen positiva enkätsvar skall öka. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Enkät Rektor April 2015 Andelen positiva enkätsvar VT 2015 VT 2014 VT 2013 VT 2012 Mål Resultat Resultat Resultat Resultat Björkhagaskolan 4 3,5 3,6 3,6 3,4 Att arbeta med elevdemokrati Klassråd Klasslärare Enkät Maj 2015 Elevråd Arbetslagen Enkät Maj 2015 Resultatanalys Demokratiska samtal har genomförts i klassrummet och i elevrådet. Elevråden har främst arbetet med frågor rörande rastredskap och via matrådet frågor som rör trivsel i matsalen och maten Vi har fått god respons av elevenkäten på detta område.. Elevrådet kommer att få en tydligare roll i kvalitetsutvecklingen med rastverksamhet och tryggheten och kopplingen till klasserna. Utvecklingsarbetet via likabehandlingsplanen kommer att arbetas med i klasserna. Ytterligare arbete med inflytande på undervisningen behöver arbetas med på sikt. 23

Eleverna ska kunna påverka sitt lärande Eleven är aktiv i sitt utvecklingssamtal Lärare Enkät Maj 2015 Eleverna är delaktiga i planeringen Lärare Diskussioner med eleverna i klassen Maj 2015 Resultatanalys Vi har utvecklat denna del via större och tydligare kunskaper om sin egen kunskapsutveckling och vilka behov varje elev har att utveckla för högre måluppfyllelse, vilket är en förutsättning för större inflytande. Vi har påbörjat ett arbete med öppna frågor som ger större möjligheter på individnivå. Huruvida eleverna lett/varit aktiva i sitt utvecklingssamtal ser olika ut. Detta kommer bli en del av att de utveckla beslutade områdena med kvalité. 24

Mål B3 Eleverna ska trivas och känna sig trygga på fritidshemmet och de ska ha möjlighet att påverka verksamheten - andelen positiva enkätsvar skall öka. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Enkät Rektor April 2015 Andelen positiva enkätsvar Björkhagaskolan VT 2015 VT 2014 VT 2013 VT 2012 Mål Resultat Kommune n Resultat Resultat Resultat 4 3.4 3,5 3,5 3,6 3,5 Andelen fritidshemselever trygghet och upplever sig trivas VT 2015 VT 2014 VT 2013 VT 2012 Mål Resultat Kommunen Resultat Kommunen Resultat Skolans namn 4,0 3,86 3.73 Resultatanalys Vi ser att en verksam för de äldre eleverna har sämre omdöme från eleverna än övriga, vilket gör att vi tror att det är helt rätt att starta en verksamhet för de äldre. En risk kan vara att våra 10-12- åringar upplevt att verksamheten inte utmanat dem, utan att de deltagit i verksamhet som i högre grad riktar sig till åk 2-3. Ihop med trygghetsresultatet kan man jämföra resultatet med förtroende för vuxna som är låg när det gäller alla men glädjande nog 3. 86 på enskildas vuxna. Vi behöver arbeta på förtroendet från övriga elever. Vi har satsat på vissa elever mer en andra, vilket lett till en lugnare miljö för fler. Vi behöver ta tid att kartlägga, organisera och nyttja vår kompetens att se elevers styrkor och behov för att kunna möta på ett bättre sätt, vilket vi upplever svårt ibland. Vi kommer att kartlägga via triangel, sociogram och piltavlan för att få ett underlag med gemensam syn för att kunna möta eleverna på ett bättre sätt i utbildningen på fritidshemmet. 25

Vi kommer att prioritera trygghet, arbetsro och kamratskap och en utmanande och rolig verksamhet för alla elever. Vi kommer att starta en 10-12 årsverksamhet. Vi kommer att organisera oss i arbetslaget på ett bättre sätt. Vi kommer fortbilda oss via litteratur Professor Emerita Birgitta Knutsdotters forskning om lek. Eleverna är delaktiga i planeringen av aktiviteterna och de gemensamma reglerna Fritidshemsråd Arbetslaget Enkät Maj 2015 Arbetslaget skapar tydliga regler tillsammans med eleverna Eleverna är med och påverkar planeringen av aktiviteter Innehållsrik verksamhet utifrån elevernas intressen Aktivt arbeta med barnens individuella behov Gruppaktiviteter med blandade åldrar Arbetslaget Enkät Maj 2015 Arbetslaget Enkät Maj 2015 Arbetslaget Enkät Maj 2015 Arbetslaget Enkät Maj 2015 Arbetslaget Enkät Maj 2015 Resultatanalys Vi har börjat om med ett grundläggande arbete med rutiner så att vi vuxna har ett gemensamt förhållningssätt och att det blir en tydlighet för eleverna. Lärargruppen arbetar igenom grundregler/rutiner och förankrar, eleverna är involverade i de mer verksamhetsnärarutiner/regler. Detta har resulterat i tryggare elever som vet vad som gäller, inflytande i det nära och färre konflikter. Att elevernas egna förslag tas tillvara och omsätts i praktiken upplever lärarna att det oftast är så. Detta utmynnar i mer trivsel, nöjdhet och entusiasm. Vi upplever att eleverna inte alltid ser de möjligheter till inflytande de i praktiken har. Här måste vi bli tydligare. Vi behöver även hitta metoder för alla elevers inflytande och en progression för att de äldre ska få utökat inflytande/ansvar. Ca 80 % 26

upplever att de kan ha inflytande i verksamheten. Eleverna uppskattar vårt förhållningssätt med lita bus och fånga upp i vardagen och på fritidshemsråd. Inom ramen av temat har vi upplevt att elevernas idéer och kreativitet ökar. Vi har parat ihop elever som inte vanligtvis leker ihop och haft åldersintegrerade grupper när det tjänat ett syfte vilket lett till Vi-känslan stärks, nya kamratrelationer, ett ökat ansvarstagande, en större samhörighet, trygghet och ett kunskapsutbyte. Viktigt med en balans av integrering och de äldre elevernas behov. Vi behöver fortsätta att arbeta med regler och rutiner och följa upp i den årliga planen. Fortsatt arbete med organisationen av oss vuxna. Vi behöver synliggöra alla elevers möjligheter till inflytande. Vi behöver se över våra samlingar med både till form och syfte och innehåll, och vi behöver synliggöra målen. Särskolan 1-6 Vi har arbetat med bildstöd för att för att förtydliga målen för våra elever, vilket lett till att eleverna fått ökad medvetenhet om målen, vilket vi ska fortsätta utveckla. Vi arbetar alltid med individuella nivåer ex vid läsningen på ett lustfyllt sätt - här måste vi utarbeta mer bildstöd. Vi har börjat arbeta med Ipad vilket gett oss nya möjligheter i att utveckla elevernas förmågor. Eleverna tränas i att leda sitt utvecklingssamtal via glada och ledsna ansikten träning på detta sker dagligen vilket leder till en ökad handikappmedvetenhet. Vi har haft stöd av skolpsykolog vilket lett till reflektion och nytt lärande för oss. 27