Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar



Relevanta dokument
Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?

Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete

SKADEHÄNDELSER OCH PREVENTIVA ÅTGÄRDER BLAND FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER I UMEÅ KOMMUN

AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM. Personskador i samband med snöskottning på tak

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Skador vid kontakt med dörrar. Av Johanna Björnstig och Ulf Björnstig Institutionen för Rättsmedicin, Umeå universitet

Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling

HARSH WEATHER TESTING NETWORK Syftet med projektet är att skapa ett gränsöverskridande nätverk med inriktning på Harsh Weather för test- forsknings-

AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder

Säkerhetsarbetets relevans och effekter - slutrapport från ett femårigt forskningsprogram

Icke-dödliga skadehändelser som inträffat i samband med färd på fyrhjuling

Vägverket 1. Presentation av Fyrhjulings-OLA

AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM

AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Jan Schyllander

STRADA Värmland

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete

RISKBRUK i Västerbotten

Resultat från webbenkät

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

GNS Väg tema DoU Cykelolyckor

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot operationssjukvård. VT 2011 Kurs: Omvårdnad med inriktning mot operationssjukvård 10,5 hp 3OM213

Fordonsrelaterade skadefall som behandlats vid Norrlands Universitetssjukhus under år 2007

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

AKUT- OCH KATASTROFMEDICINSKT CENTRUM

HEMTENTAMEN för kvantitativa delen av moment 2 på Socialt arbete D

7HNQLVNDRUVDNHUWLOO F\NHORO\FNRU

Fastsand i Sverige. Anna Niska

Vinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige

Säkerhetspolicy i Linköpings kommun

Skadade i trafiken 2009

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Seminarieprogram. 10:e Nationella Skadekonferensen En Jubileumskonferens, Svenska Mässan, Göteborg oktober 2013

SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/

FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR

Attitydundersökning mars 2015 Projekt Väg 77, delen länsgränsen - Rösa

CHILD INJURIES AT HOME

Granskning av ytterfall vid NUS 2014 på uppdrag av Norrlandstingens Regionförbund

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Landstingsstyrelsen Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

Glesbygdsmedicinskt/centrum/

Icke-dödliga skadehändelser i samband vid färd på fyrhjuling

Mångfaldsbarometern Ansvariga: Fereshteh Ahmadi, professor, huvudansvarig, Högskolan i Gävle Irving Palm, docent, Uppsala Universitet

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Program 10:e Nationella Skadekonferensen En Jubileumskonferens, Svenska Mässan, Göteborg oktober 2013

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION

Min vård- och rehabiliteringsplan

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3

9994/17 ee/ss 1 DGE 2A

Markörbaserad Journalgranskning

Trafik- & Gatudagarna Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Norrlänningarna missnöjda med politikernas insatser för sysselsättning och företagsutveckling

FÅR VI EN SÄKRARE VÅRD?

Kultursamverkansmodellen. Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013: 2

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård

Samband mellan hastighetsnivå på olycksplatser och skadegrad för gående och cyklande Preliminära resultat

Markörbaserad journalgranskning

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

UMEÅ UNIVERSITET. Anmärkning. Ärende

Arbets-PM Hur mycket arbetar seniorer?

Resultat av genomförd brukarundersökning inom Hälsa 2018 kommunens träffpunktsverksamhet

Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 2. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Varför cykla på vintern? Dubbdäck ger säkrare cykling vintertid. Miljö, trängsel Hälsa. Snabbt och enkelt Avkopplande och uppiggande.

Kvalitetsregistret Senior alert

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Förändring, evidens och lärande

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOTGÄNGARNAS FÖRENING FOT. Olyckor och risker som följd av ökad gång- och cykeltrafik Analys av säsongsvariationerna.

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Information till deltagaren

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

I vilken utsträckning leder cykelolyckor till sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning? Diarienummer TRV 2014/77216

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Personal vid universitet och högskolor

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Medicinska fakulteten

Studera krafterna som påverkar höften. Studerar och förbättrar nya protesdesigner. Funktion och överlevnad av proteser

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Rapport till Företagarna december 2011

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Forskning och utveckling inom landstinget

UMEÅ UNIVERSITET. Anmärkning. Ärende. Linda Wahlqvist föredrar ärendet. Beslut: Projektparts godkännande.

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Transkript:

ewa.rolfsman@edusci.umu.se Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar

Skador bland cyklister och fotgängare Britt-Inger Saveman, leg sjuksköt., professor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Per-Olof Bylund, Leg. sjuksköt., MD Akut- och katastrofmedicinsk centrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Ewa Rolfsman, FD Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Johanna Björnstig, projektassistent Enheten för kirurgi Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap Umeå universitet Lina Gyllencreutz, Leg. sjuksköt., doktorand Institutionen för omvårdnad Umeå universitet

Skador bland cyklister och fotgängare forskning med tillämpning i ett lokalt säkerhetsarbete Samarbetsprojekt mellan Umeå kommun och Umeå universitet Projektet kan ses som en fortsättning på det forskningsoch utvecklingsarbete som genomförts vid Akut- och katastrofmedicinskt centrum samt Enheten för kirurgi Möjlighet att nyttja redan pågående verksamhet Ett flertal studier har genomförts baserade på i huvudsak skaderegistrering vid NUS som har funnits sedan 1985

Exempel på centrala frågeställningar inom projektet Hur ser skadepanoramat ut för cyklister och fotgängare - skillnader och likheter? Typ av skador? Grad av allvarlighet? Bakgrundfaktorer (kön, ålder)? Omständigheter? Attityder och uppfattningar (orsaker till skadehändelsen och preventiva åtgärder)? Finns det ett samband mellan skadepanorama och attityder och uppfattningar (kunskaper)? Vilka skillnader och likheter uppvisar skadade och icke med avseende på preventiva strategier?

Genomförda och pågående studier 2009 - Skador bland cyklister på specifika platser där preventiva åtgärder genomförts, baserat på skadedatabasen vid NUS Bylund, P-O., Saveman B-I., Rolfsman, E. Evaluation of road safety measures taken for a pedestrian bicycle bridge Has the number of injuries declined? (manuscript) Skador bland barn utomhus, baserat på skadedatabasen vid NUS Gyllencreutz, L., Rolfsman, E., & Saveman, B-I. Outdoor activities and circumstances leading to child injuries - a total retrospective register study(submitted BMC Pediatrics) Skador bland cyklister och fotgängare under 2009 baserat på skadedatabasen vid NUS samt enkäter Rolfsman, E., Bylund, P-O., & Saveman, B-I (2012) Single injury incidents among pedestrians and bicyclists in northern Sweden. Safety Science Monitor (accepted) Seniorer (65+) skadade som cyklister och fotgängare under 2010-11 baserat på skadedatabasen vid NUS samt enkäter (analys pågår) Intervjustudie med icke skadade seniorer (65+) (påbörjad studie)

Singelkrascher bland cyklister och fallskador bland fotgängare 2009 Rolfsman, E., Bylund, P-O., & Saveman, B-I (2012) Single injury incidents among pedestrians and bicyclists in northern Sweden. Safety Science Monitor (accepted). Bakgrund: Existerande samarbete mellan kommun, landsting och universitet Empiri: NUS skadedatabas (skade- och medicinsk journal) Data från kompletterande enkät Fotgängare (n=423/244) Cyklister (n=310/123)

Huvudresultat Skadepanoramat varierar beroende på ålder, kön, tidpunkt (tid på dagen, veckodag, årstid) Cyklister och fotgängare skiljer sig åt med avseende på skadegrad (Abbreviated Injury Scale AIS) Cyklister och fotgängare ger uttryck för olika uppfattningar avseende orsaker till skadan och preventiva åtgärder - Människa Produkt Omgivning

Resultat fotgängare (n=244) Merparten är kvinnor (76 %) Huvuddelen (66%) har fallit/halkat på snö/is Hälften (48 %) hade ådragit sig moderata-svåra skador (MAIS 2-4) Skadar sig i huvudsak november- mars och under lunchtid Endast ett fåtal använde broddar

Resultat fotgängare (n=244), forts.. Orsaker: I huvudsak faktorer i omgivningen (62%), t.ex. dåligt underhållna vägar/gångbanor (oavsett årstid) Preventiva åtgärder: Endast 1/6 av de som halkat på snö/is angav broddar som en bra preventiv åtgärd Hälften (48 %) anger faktorer i omgivningen (oavsett årstid), övriga Produkt, Människa eller kombinationer

Resultat cyklister i singelkrascher (n=123) Jämn könsfördelning I huvudsak i maj-oktober Skadehändelser jämnt fördelade över dagen I hög grad till följd av halka/dåliga vägförhållanden(63%) En av tre fick moderata-svåra skador (MAIS 2-4)

Resultat cyklister i singelkrascher (n=123), forts.. Orsak till skadehändelse samt preventiva åtgärder varierar över årstid; Sommar= Individfaktorer (Människa, 40 %) Vinter= Omgivning (50 %) Endast ett fåtal anser att dubbade däck vintertid kan ha en preventiv effekt

Intervjustudie: Seniorer (65+) som inte har skadat sig Intervjustudie med ett slumpmässigt urval av seniorer (65+), bosatta i Umeå som inte har skadat sig under perioden 1 jan 2009-30 april 2011 Övergripande syfte: Undersöka hur gruppen icke skadade skiljer sig från gruppen 65 + skadade med avseende på preventiva strategier? Baseras på frågor från tidigare enkätstudie Studien genomförs i samarbete med Umeå kommun Nyttiggörande av kunskap: Befolkningens uppfattning om kommunens säkerhetsarbete och den enskildes ansvar kan tydliggöras och komma till nytta i det fortsatta säkerhetsarbetet

Tack så mycket!