J Beslut Skolinspektionen Dnr 43. 2013:5628 Lunds kommiin Beslut för förskola i Lunds kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
Eksslut 2(10) Tillsyn av förskolan i Lunds kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Lunds kommun under våren 2014 och genomförde tillsyn av förskoleverksamheten under perioden april till juni. Fakta om förskolan i Lunds kommun Lunds kommun erbjuder verksamhet för förskolebarn i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskoleverksamhet. Kommunen har två nämnder som ansvarar för förskoleverksamheten, Barn- och skolnämnd Lunds stad och Barn- och skolnämnd Lund Öster. Förskolorna i Barn- och skomärnnd Lunds stad är indelade i sex skolområden. I Lund Öster är förskolorna fördelade i fyra team inom skolområdena. I Lunds kommun finns totalt 81 kommunala förskolor, varav 60 förskolor i Lunds stad och 21 förskolor i Lund Öster. Sarntliga förskolor leds av förskolechefer. En av förskolorna är en förskola som är särskilt anpassad för bam med allergier och en förskola har kvälls-, natt- och helgomsorg. Kommunen erbjuder även förskoleverksamhet med fokus på pedagogisk verksamhet utomhus. Lunds kommun tillhandahåller bussar kopplade till olika förskolor som möjliggör att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas i miljöer utanför förskolans område. Det finns 4660 barn inskrivna vid kommunens förskolor och 92 bam inskrivna i den pedagogiska omsorgen i form av familjedaghem. Öppen förskola erbjuds endast inom Lunds stad. I kommunen finns 45 förskolor i enskild regi. Enligt Skolverkets statistik för Lunds kommun år 2013, är 87 procent av barnen i åldern 1-5 år inskrivna i förskolan (i riket 84 procent) och en procent i pedagogisk omsorg (i riket 3 procent). Personaltätheten är 4,9 bam per årsarbetare i Lunds kommun att jämföra med 5,3 i riket. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är 57 procent, vilket är något högre än genomsnittet i riket som är 53 procent. Förskolan i Lunds kommun har tillgång till ett centralt modersmålscentrum för utveckling av barns modersmål (som inte har svenska som modersmål) i förskola och i pedagogisk omsorg. Lunds stad har vidare tillgång till ett förskoleteam med uppdrag att stödja barn och personal när bam är i behov av särskilt stöd. I förskoleteamet arbetar specialpedagoger, psykologer, logoped och socionom. I Lund Öster finns liknande team, som arbetar med att stödja bam och elever i både förskolor och skolor. Förskolorna i Lunds kommun följer upp verksamheterna genom ett systematiskt och regelbundet kvalitetsarbete som utgår ifrån bedömningar av verksamhetemas måluppfyllelse utifrån läroplanens krav.
B@sfli -i v 3(10) Av den uppföljning som huvudmannen genomför framgår att förskolorna i huvudsak har god måluppfyllelse. Helhetsbedömning Förskoleverksamheten i Lunds kommun uppfyller huvudsakligen författningarnas krav. Pedagogerna och förskolecheferna i verksamheterna arbetar målmedvetet för en god omsorg och för barnens utveckling och lärande. Arbetet i kommunen med att ge särskilt stöd till barn i förskolorna uppges i intervjuerna vara välfungerande och exemplifieras genom till exempel korta handläggningstider och handledjiing. Vid förskolorna sker ett arbete för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla både sitt modersmål och svenska språket. I några förskolor uppges också att detta är en generell tillgång för hela förskolans arbete med språkutveckling och mångfald. Kommunen erbjuder barn förskoleplats inom tre månader efter att vårdnadshavare ansökt önskemål om plats. Barn- och skolförvaltningania i Lunds kommun ger personalen förutsättningar att utvecklas i sitt arbete till exempel genom en omfattande och långsiktig kompetensutvecklingsinsats kring bedömning för förskolans lärande. Förvaltningarna har ett systematiskt kvalitetsarbete där förskoleverksamheten följs upp och utgör underlag för förändringar och förbättringar. Av tillsynen framkommer att många förskolor i sin verksamhet medvetet arbetar för att ge alla barn det stöd och den stimulans de behöver så att barnen utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Det finns dock förskolor som har svårt att tillgodose detta. Lunds kommun har enligt nationell statistik färre barn i grupperna än riket i genomsnitt. Trots detta visar tillsynen att det i vissa förskolor finns en gemensam uppfattning hos föräldrar, personal och förskolechefer om att gruppstorleken negativt påverkar förskolornas möjligheter att uppfylla läroplanens krav. I tillsynen framkommer att detta främst orsakas av en ökriing av antal barn i relation till personalresurser och barnens vistelsetid. De stora barngrupperna påverkar särskilt pedagogernas möjligheter att ge barnen den ledning och stimulans de behöver och deras möjligheter att ta hänsyn till barns olika behov. Pedagogerna tvingas prioritera omsorg och tillsyn, därmed är kontinuitet och kvalitet i det pedagogiska uppdraget svårt att tillgodose i dessa barngrupper. Kommunen behöver därför göra mer omfattande uppföljrtingar av barngruppernas storlek och sammansättning i relation till olika faktorer, för att säkra möjligheterna för förskolorna att arbeta i enlighet med författrungarnas krav. Kommunen måste också säkerställa att utemiljön i några av förskolorna inom Lund Öster utgör en god och trygg miljö för barnen.
Bos [ ut 4(10) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lunds kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 12 februari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. I förskolorna ska alla barn ges det stöd och den stimulans de behöver för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Motivering Enligt skollagen ska alla barn ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättrringar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Enligt läroplanen ska förskolans verksamhet präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen och motivation att söka kunskap, samt genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Av intervjuer med pedagoger, förskolechefer och föräldrar till barn i förskolorna i Lunds kommun framkommer att pedagogerna vid ett flertal förskolor inte kan möta varje barns intresse och behov av stöd och stimulans. Pedagogerna uppger i intervjuer att det till exempel vid hämtning och lämning, men även vid andra tider under dagen, kan vara svårt att ge alla barn det stöd och den stimulans de behöver och att de ofta måste prioritera tillsyn och omsorg. Det framkommer också att pedagogerna inte hinner planera eller fullfölja pedagogiska planeringar och att det får konsekvenser för kvaliteten i förskolorna, särskilt när det gäller stimulans och stöd. Ett av skälen till detta uppger förskolechefer och pedagoger är att pedagogerna på flertalet förskolor har fått utökade administrativa uppgifter till exempel schemaläggning och vikarieanskaffning utan att det görs anpassningar till barngruppens storlek eller sammansättning (Se vidare bedömningsområde Gruppsammansättningens lämplighet). Pedagoger är genom de nya administrativa uppgifterna stundtals borta från den dagliga verksamheten med barnen, menar de. Vid sådana tillfällen måste tillsyn prioriteras, vilket leder till att de inte kan ge den stimulans och det stöd
Beslöt 5(10) gruppen eller varje barn behöver. Det framgår vidare av intervjuerna med pedagogerna att detta också påverkar den dagliga verksamhetens långsiktiga arbete med stimulans och stöd. Arbetet blir kortsiktigt och det leder till att kontinuiteten i arbetet för barnens utveckling och lärande brister. Förskolechefer med ansvar för dessa förskolor uppger också att många barngrupper är stora och att barnens vistelsetider har ökat utan att föratsättmingarna i barngrupperna har förändrats. Förskolecheferna uppger att verksamheterna behöver mer personal för att täcka hela dagen. De uppger också att reflektions- och planeringstid ibland måste tas bort för att få ihop logistiken och för att tillförsäkra en trygg omsorg och tillsyn. Förskolecheferna uppger vidare att de, vid de så kallade bokslutsdialogerna med politiker i kommunen, har lyft att de bedömer att barngruppernas storlek kan få allvarliga konsekvenser för barnens säkerhet och den pedagogiska verksamheten i förskolorna. Det framkommer vidare i intervjuerna med förskolechefer och personal att trycket på att ta emot fler barn i förskolegrupperna under vissa delar av året är mycket stort. Kompletterande uppgifter från förvaltningen gör dock gällande att barngruppernas storlek inte varierat nämnvärt under de senaste åren. Intervjuade föräldrarepresentanter i dessa förskolor menar att personalen gör sitt yttersta för att skapa en stödjande och stimulerande miljö, samtidigt som föräldrarna lyfter fram brister i tillsyn och omsorg kopplade till barngruppernas storlek till exempel pedagogernas möjligheter att se varje enskilt barns behov. Enligt föräldrarna upplever de svårigheter när det är lite personal och många barn, främst under morgonen. Föräldrar uppger att de ofta undviker att samtala med personalen då, eftersom de vet och ser att pedagogerna har fullt upp med att ha uppsikt över barnen. I vissa förskolor är enligt föräldrar, pedagoger och förskolechefer även problem med tillgång till vikarier orsak till att kvaliteteten och kontinuiteten i verksamheterna är svår att upprätthålla. Mot bakgrund av ovanstående kan Skolinspektionen konstatera att det i Lunds kommun finns förskolor som brister i arbetet med att fullgöra läroplanens uppdrag gällande stöd och stimulans. Huvudmannen uppger till Skolinspektionen att barngruppernas storlek inte ökat. Även om huvudmannen bedömer att barngruppernas storlek inte förändrats är det angeläget att huvudmannen försäkrar sig om att förskolorna kan tillgodose det pedagogiska uppdraget i läroplanen. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen måste säkerställa att alla barn i förskolorna i Lunds kommun ges det stöd och den stimulans de behöver för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så lång som möjligt enligt utbildningens mål.
Bes J ut 6(10) Författning 1 kap. 4 skollagen 3 kap. 3 skollagen Lpfö 98 1. Förskolans värdegrund och uppdrag, 2.2 Utveckling och lärande Trygghet och en god miljö Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet mom bedörnningsområdet Trygghet och en god miljö. Miljön i förskolorna ska präglas av trygghet. Signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. Det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehålla en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Skollagen anger att barnen i förskolan ska erbjudas en god miljö. Läroplanen föreskriver att förskolan ska erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktiviteter. I skollagen anges att det inom ramen för varje särskild verksamhet ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av bam. Som ett led i detta ska det i varje särskild verksamhet, varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vidare anger skollagen att en förskolechef som får kännedom om att ett bam anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränknhigama och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I intervjuer med föräldrar, personal och förskolechefer från förskolorna som tillhör förvaltningen Lund Öster framkommer att det finns förskolor vars utemiljöer upplevs som färliga för barnen. Detta skapar ängslan bland pedagoger, föräldrar och förskolechefer. I intervjuerna ges beskrivriingar av till exempel en
I3 S 10 ; lt 7(10) vattenfylld sandlåda, hål i asfalten och en trappa som saknar räcke. Personalen uppger att de anmäler detta till förskolecheferna som i sin tur uppger att de kontaktar ansvarig fastighetsförvaltning, men att det ofta tar mycket lång tid innan problemen åtgärdas. Förvaltningschefen för förskolorna i Lund Öster berättar att detta har tagits upp med ledningen för Serviceförvaltrangen för åtgärder, men att det inte har lett till någon förbättring. Allvarliga brister i utemiljön framkommer inte i tillsynen när det gäller Lund stad, men huvudmannen måste säkerställa att miljö är trygg i alla förskolor i Lunds kommun I de planer mot kränkande behandling som inkommit till Skolinspektionen framkommer att förskolorna i både Lunds stad och Lund Öster bedriver ett arbete för att förebygga kränkande behandling. Många av planerna saknar dock en beskrivning av uppföljning av de åtgärder som vidtagits föregående år. Personalen beskriver att det på många förskolor görs uppföljningar, men att dessa inte dokumenteras. Förskolecheferna i Lunds stad uppger i intervjuer att de får kännedom och är medvetna om att det kan förekomma kränkningar på förskolorna, men att de flesta inte anmäler vidare till huvudmannen. Företrädaren för Barn- och skolförvalhiingen i Lunds stad berättar att det gjorts en satsning för att förankra och säkerställa att grundskolorna är medvetna om att kränkningar ska anmälas till nämnden, men att denna satsning ännu inte nått förskolorna i Lunds stad. Huvudmannen ska därför se till att det skapas rutiner för att säkerställa att utemiljön på samtliga förskolor är trygg och säker. Vidare måste huvudmannen ta ansvar för att det i planerna mot kränkande behandling finns en årlig dokumenterad uppföljning av de åtgärder som förskolorna vidtagit när det gäller att motverka kränkande behandling. Det måste också säkerställas att förskolecheferna anmäler ärenden om kränkande behandling till huvudmannen. Författning 6 kap. 6, 8 och 10 skollagen 8 kap. 8 skollagen Lpfö 98,1. Förskolans värdegrund och uppdrag, Saklighet och allsidighet och Förskolans uppdrag. Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedönmingsområdet Gmppsarnmansättnmgens lämplighet.
B S ] yl: 8(10) Huvudmannen och förskolecheferna ska anpassa barngruppernas sammansättning så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Huvudmannen och förskolecheferna ska följa upp och utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen och förskolecheferna se till att barngrupperna har en lämplig saimnansätming och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan bör kommunen beakta flera faktorer i arbetet med att sätta samman grupperna i förskolan. Utifrån personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning bör kommunen ha system för att följa upp hur de tar hänsyn till exempelvis barnens ålder och kön, behov av särskilt stöd, barnens närvarotider och lokalernas beskaffenhet. Skolinspektionen konstaterar i en tidigare bedömning (Se bedömningsområde Utveckling och lärande) att pedagogerna i ett antal förskolor inte ger alla barn det stöd och den stimulans de behöver och att personal och förskolechefer upplever att detta bland annat beror på de stora barngrupperna. Vid intervjuer med pedagogerna vid förskolorna framkommer att flertalet inte känner till om det sker någon uppföljning av barngruppernas sammansättning eller storlek när barn placeras i barngruppen. Vidare uppger pedagogerna att det inte heller sker någon bedömning av de olika förskolornas förutsättningar att erbjuda en god miljö, vid placering av barn. Det enda som uppges vara avgörande när barngrupperna sätts samman är vilka barn som finns i kön och vilken avdelning som har plats för fler barn. Det framkommer vidare i intervjuerna med förskolechefer och personal att många barn i jämförelse med tidigare år har en längre vistelsetid och att trycket på att ta emot fler barn i förskolegrupperna under vissa delar av året är mycket stort. Förskolecheferna berättar att huvudmannen gör uppföljningar av barngrupperna två gånger om året. Deras uppfattning är att antalet barn och barnens ålder i grupperna följs upp, men inte några andra faktorer som till exempel barnens vistelsetid i förskolan, lokaler, flerspråkighet hos barnen eller om det finns barn i behov av särskilt stöd. Förskolecheferna berättar att de inte har möjlighet att sätta samman barngrupperna efter något annat än vilka barn som finns i kön. Detta bekräftas av företrädare för nämnd och förvaltning som dock uppger att det sker andra uppföljningar om än i mindre utsträckning. Komplet-
Beslut 9 (10) terande uppgifter från förvaltningen som Skolinspektionen tagit del av visar att det bland annat görs översyn av lokaler och utemiljöer vid förskolorna. Företrädare för barn- och skolnämnderna medger emellertid att det saknas underlag och utvärderingar för att tillräckligt bedöma barngruppernas sammansättning och storlek. Nämndernas och förvaltningarnas representanter menar att de måste bli bättre på att förstå och avgöra de faktiska förhållandena på de olika förskolorna. Eftersom förvaltningarna inte gör en tillräcklig uppföljning och konsekvensanalys saknas också tillfredsställande underlag för att analysera hur barngruppernas sarrmiansättning och storlek påverkar verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Huvudmannen och förskolecheferna ska anpassa barngruppernas sammansättning så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Huvudmannen och förskolechefernas ska också följa upp och utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek för att säkerställa att det finns förutsättningar i verksamheten att följa målen i läroplanen och i andra författningar. Författning 1 kap 4 skollagen 8 kap. 8 skollagen I ärendets slutliga handläggning har utredare Viveka Berglund deltagit. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Beslutsfattare/ Undervisningsråd Lena Lindh Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 1 10(10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedönuimgspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behanclling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella gransknmgstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.