Beslut för förskola. i Värnamo kommun

Transkript

1 Beslut Värnamo kommun Beslut för förskola i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 atoslut 2(11) Tillsyn av förskolan i Värnamo kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Värnamo kommim under hösten Värnamo kommun besöktes av Skolinspektionen mellan den 30 september och den 3 oktober Fakta om förskolan i Värnamo kommun Värnamo kommun erbjuder förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år. Det finns 38 kommunala förskolor med 1455 barn placerade. Knappt hälften av förskolorna består av endast en avdelning. Värnamo kommun har organiserat förskolor, grundskolor och fritidshem i två skolområden och varje område leds av en skolområdeschef. Ytterst ansvarig för verksamheten är Barn- och utbildningsnämnden och på förvaltningsnivå finns en barn-och utbildningschef, en biträdande förvaltningschef och två utvecklingsstrateger. De åtta förskolecheferna ansvarar för ett varierande antal förskoleavdelningar, allt ifrån 7 till 17 avdelningar. Totalt är 87 procent av barnen mellan 1 och 5 år i kommunen inskrivna i förskolan. Det finns 24 barn placerade i pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, varav 9 i enskild verksamhet. I kommunen finns 11 fristående förskolor med annan huvudman. I de fristående förskolorna är 237 barn placerade. Statistik från Skolverket år 2013 visar att 55 procent av personalen i förskolan har pedagogisk högskoleutbildning jämfört med 53 procent för riket. Samma statistik visar att det genomsnittliga antalet barn per avdelning är 17,4 i Värnamo jämfört med 16,8 för riket. Antalet barn per årsarbetare är 5,8 att jämföras med 5,3 för riket. Helhetsbedömning Tillsynen av förskolorna i Värnamo kommun visar inte annat än att verksamheten inom flera områden uppfyller kraven i skollagen och läroplanen. Verksamheterna har sin utgångspunkt i läroplanen för förskolan och arbetet bedrivs i syfte att nå de nationella målen. Personalen är lyhörda för barnens intressen och barnen ges inflytande över planeringen av verksamheten. Förskolecheferna tar sitt ansvar som pedagogiska ledare och ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete enligt huvudmannens strukturer och rutiner. Varje förskola utvärderar verksamheten i förhållande till, de av huvudmannen utvalda, nationella målen. Detta beslut visar dock att det finns områden där huvudmannen behöver vidta åtgärder. I förskolorna bedrivs ett målinriktat arbete för att skapa en trygg miljö

3 g f S gyfl- 3(11) och motverka kränkande behandling. Förskolornas planer mot kränkande behandling behöver dock utvecklas så att de motsvarar kraven i skollagen. För att förskolan ska kunna utvärdera de åtgärder som anges i planerna behöver åtgärderna konkretiseras. Trots att planerna innehåller rutiner för hur personalen ska anmäla signaler om kränkande behandling till förskolecheferna görs inte detta. Tillsynen visar att det finns kvalitetsskillnader mellan kommunens förskolor när det gäller lokaler och utemiljöer. Vissa förskolor har goda förutsättningar i form av bland annat nybyggda och anpassade lokaler och utemiljöer som både är säkra och samtidigt utmanar till lek och lärande. Tillsynen visar emellertid att det finns andra förskolor där miljöerna eller tillgången till personal inte är tillräckligt anpassade för att ge alla barn en miljö som är säker och trygg och samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Av tillsynen framgår även att förskolomas arbete med att motverka traditionella könsmönster inte tillräckligt tydliggörs i den dagliga verksamheten. Sammantaget visar tillsynen att huvudmannen brister i att följa upp och utvärdera i vad mån barngruppernas sarnmansättning och storlek påverkar förskolans möjlighet att uppfylla de nationella målen och erbjuda barnen en god miljö. Utan en sådan uppföljning kan huvudmannen inte säkerställa att barngrupperna anpassas så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Värnamo kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 16 februari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Grundläggande värden och inflytande Bedömning Värnamo kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Förskolomas arbete ska vara medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Motivering Av skollagen framgår bland annat att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga

4 g,a^: i] 4(11) rättigheterna som exempelvis alla människors lika värde och jämställdhet. Enligt läroplanen ska alla som verkar i förskolan hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Det framgår vidare av läroplanen att barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Vidare ska förskolan enligt läroplanen motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Enligt personal och förskolechefer uppmärksammas inte läroplanens mål att motverka traditionella könsmönster vid planeringen av verksamheten och det förs inte diskussioner på förskolorna om betydelsen av vuxnas förhållningssätt utifrån ett genusperspektiv. Vid intervjuer med föräldrar framkommer exempel på hur personalen på ett omedvetet sätt bemöter barnen när det gäller utseende och klädsel. Personalens beteende i dessa situationer förstärker enligt föräldrarna traditionella könsroller istället för att motverka dem. Föräldrarna ger också uttryck för att de vill ha information om hur förskolan medvetet arbetar med könsmönster. Personal uppger vid intervjuerna att de ofta hamnar i samtal med föräldrar där föräldrarnas uppfattningar och värderingar strider mot uppdraget i läroplanen att motverka traditionella könsmönster. Personalen efterlyser mer kunskap och stöd för att kunna bemöta föräldrarnas synpunkter och åsikter. Av intervjuer med förskolecheferna framgår att läroplanens mål gällande könsmönster inte varit i fokus de senaste åren. För några år sedan var dock några av förskolorna i kommunen involverade i en kompetensutvecklingsinsats kring genusfrågor. Enligt förskolecheferna väckte detta arbete många funderingar. Av intervjuer med personalen framgår dock att erfarenheterna från detta utvecklingsarbete inte fått någon vidare spridning i kommunen. Sammantaget visar de intervjuer som Skolinspektionen haft med representanter för vårdnadshavare, personal och förskolechefer och den dokumentation som huvudmannen lämnat inför tillsynen att förskolornas arbete för att motverka traditionella könsmönster inte bedrivs på ett målinriktat sätt. Huvudmannen måste se till att förskolornas arbete är inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Författning 1 kap. 5 skollagen Lpfö 98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden och Saklighet och allsidighet

5 Btestufr 5(11) Trygghet och en god miljö Bedömning Värnamo kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och en god miljö. Personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla detta till förskolechefen. Det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Enligt skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Vidare framgår att huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Som ett led i detta ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Representanter för politiker från Barn- och utbildningsnämnden uppger i intervjuer att de regelbundet får in anmälningar om kränkande behandling från skola och fritidshem. Däremot får de så gott som aldrig några anmälningar från förskolorna. Detta har politikerna tolkat som att det i förskolans verksamhet inte förekommer allvarligare kränkningar. I intervjuer med representanter för personal i förskolan framkommer att de inte gör någon anmälan till förskolechefen gällande kränkiiingar mellan barn. Personalen uttrycker att de upplever det svårt att göra bedömningar av vad som ett litet barn kan uppleva som en kränkning och hur signaler om krärukningarna ska hanteras. Detta resulterar i att inga anmälningar görs till förskolechefen. Förskolecheferna bekräftar i in-

6 j y 6(11) tervjun att de inte får denna typ av anmälningar och att kränkningar mellan barn är en fråga som ibland diskuteras på förskolorna men att detta hittills inte lett till några anmälningar. Förskolecheferna säger i intervjun att detta är ett område som behöver förtydligas. Värnamo kommun har det övergripande ansvaret för att utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar och vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra kränkningar i framtiden. Det är enligt Skolinspektionen allvarligt att eventuella signaler om kränkande behandling inte anmäls till förskolecheferna som därmed inte har möjlighet att göra anmälan till huvudmannen. Inför tillsynen har Skolinspektionen tagit del av ett antal planer mot kränkande behandling. I en del av planerna saknas konkreta och tidsatta åtgärder som utgår från en aktuell kartläggning av förskolans miljö. Åtgärderna som finns beskrivna i dessa planer är av generell karaktär och därför svåra att följa upp och utvärdera. Av intervjuer med personal, förskolechefer och ansvariga tjänstemän framgår att arbetet med att försäkra barnen en trygg miljö i förskolan utvärderas en gång per år i enlighet med kommunens riktlinjer i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen mot kränkande behandling ska stödja detta arbete genom att tydliggöra vilka åtgärder som utifrån en aktuell kartläggning ska genomföras kommande år. I kartläggningsarbetet kan exempelvis faktorer som barnens ålder, lokalernas utformning, och utomhusmiljön vara viktiga att beakta. De granskade planerna saknar också en redogörelse för hur tidigare planerade åtgärder genomförts. Huvudmannen ska se till att varje förskola har en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som behöver vidtas. Planen ska även innehålla en redogörelse över föregående års åtgärder. Huvudmannen måste också säkerställa att personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till förskolechefen. Författning 6 kap. 6, 8 och 10 skollagen Materiella resurser Bedömning Värnamo kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedönniingsområdet Materiella resurser. För utbildningen i förskolan ska det finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås.

7 B sl ut 7(11) Motivering Enligt skollagen ska barnen i förskolan erbjudas en god miljö. Vidare ska det för utbildningen i förskolan finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Förskolan ska, enligt läroplanen, erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet och inspirera barnen att utforska omvärlden. Vidare ska verksamheten ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Av intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän i Värnamo kommun framkommer att verksamheten i flera förskolor bedrivs i lokaler som inte från början varit avsedda för denna typ av verksamhet. Det finns flera lösningar som varit tänkta som provisoriska, men där verksamhet nu bedrivits i över tio år. Vid tidpunkten för tillsynen har kommunen 15 förskolor som endast består av en avdelning. De flesta av dessa är inrymda i lägenheter eller kontorslokaler som i olika grad anpassats efter verksamhetens behov. Inspektörerna besöker i samband med tillsynen några förskolor och kan notera att lokalerna i vissa fall är trånga och består av många små rum. I en av de besökta förskolorna finns ett förråd utan dagsljus som även fungerar som pedagogisk miljö för barnen. På grund av antalet barn måste flera av de små rummen möbleras med bord och stolar för barnens måltider vilket begränsar möjligheterna till lek och aktivitet. Inspektörerna kan även konstatera att utemiljön vid de besökta förskolorna har få lekredskap och annan utrustning i förhållande till antalet inskrivna barn. Av intervjuer med representanter för personal framgår att några förskolor försöker kompensera en bristfällig utemiljö med att uppsöka andra platser som till exempel parker eller lekplatser. Enligt personalen måste dock dessa aktiviteter många gånger ställas in när det saknas tillräckligt med personal. Vidare beskriver personalen på några förskolor att de inte har möjlighet att låta barnen vara ute på eftermiddagen även om förskolan har sin utemiljö i närheten. Detta beror på att förskolans lokaler finns på andra eller tredje våningen och förskolans utemiljö ligger så att barnen med personalens hjälp måste slussas ut från förskolan och vidare ut på gården. Om något barn till exempel behöver gå på toaletten när personalen är ensam ute på gården måste hela barngruppen samlas ihop och bäras eller lotsas in i lägenheten så att de inte lämnas utan tillsyn. Intervjuer med representanter för vårdnadshavare visar att lokalerna på flera förskolor i Värnamo kommun upplevs som allt för små i förhållande till det antalet barn som är placerade. Personal uppger i intervjuer att de signalerar brister i lokaler och utemiljö till huvudman och fastighetsägaren men att de inte alltid åtgärdas. De kan ge exempel på otillräcklig ventilation, hög ljudnivå, tra-

8 -,- r H 8(11) siga lekredskap utomhus och risker med persiermsnören som personal inte själv får åtgärda. Representanter för politiker och förvaltningen bekräftar att det finns stora kvalitetsskillnader vad det gäller förskolornas lokaler och miljöer. Kommunen har planer för nybyggnation av förskolor. Denna plan sträcker sig över flera år framöver. I och med nybyggnationen kommer i första hand de lägenhetsförskolor som finns att ersättas. Tillsynen visar att det finns begränsningar i fråga om lokaler och utmstning som innebär att vissa förskolor inte kan erbjuda en verksamhet som främjar lek, kreativitet och lustfyllt lärande. Lokalerna framstår inte som helt ändamålsenliga att bedriva förskoleverksamhet i och det finns förskolor som idag inte kan erbjuda en miljö som utmanar och lockar barnen till lek och lärande såväl ute som inne. Även om det finns planer på nybyggnation måste huvudmannen även under tiden som en utbyggnad av lokalerna pågår vidta åtgärder som gör det möjligt för förskolan att arbeta utifrån läroplanens intentioner och mål Huvudmannen ska se till att det för utbudnhigen i förskolan finns de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Författning 2 kap. 35 skollagen 8 kap. 8 skollagen Lpfö 98 Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolan uppdrag Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Värnamo kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grappsammansättiungens lämplighet. Huvudmannen ska följa upp och utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Vidare ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. I läroplanen

9 > y 9(11) för förskolan framhålls att barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i barns utveckling och lärande. I skollagen har lagstiftaren inte angivit några exakta tal vare sig för barngruppernas storlek eller för hur grupperna ska vara sammansatta. I stället har lagstiftaren stannat vid kravet att grupperna ska ha en lämplig sanmiansättning och storlek och anpassas till varierande behov. Det ligger således ett stort ansvar på kommunen att se till att det finns uppdaterad kännedom om tillståndet i barngrupperna på de olika förskolorna, storleksmässigt men också när det gäller sainmansättaingen. Av tillsynen framkommer att förskolecheferna två gånger om året rapporterar uppgifter till huvudmannen om antalet inskrivna barn i förskolorna. Underlaget används för att fördela resurser enligt det resursfördelnhigssystem som kommunen har för förskolan. Av intervjuer med förskolechefer och ansvariga tjänstemän framkommer att underlaget inte använts för att följa upp och utvärdera om omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses på de olika förskolorna och avdelningarna. - Detta innebär enligt förskolechéferna att det saknas tillräckliga resurser att anpassa barngruppernas storlek och sannmansätming. Enligt förskolecheferna finns det förskolor som regelbundet under vissa tider varje vecka tar emot barn som vanligtvis är i familjedaghem. De aktuella förskolorna får inget extra resurstillskott för detta. I något fall görs en konsekvensutredning på förskoleenhetsnivå som delges områdeschefen. Förvaltningschef och områdeschefer bekräftar att det under senare år varit många barn som erbjudits plats och utesluter inte att det kan ha påverkat förskolornas måluppfyllelse i förhållande till läroplanens mål. Trots detta har huvudmannen, inom ramen för sitt uppföljningsansvar, inte utvärderat om barngruppernas storlek och sammansättning får konsekvenser för omsorgen och det pedagogiska uppdraget i förskolan. Huvudmannen ska kontinuerligt följa upp och utvärdera att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. Författning 4 kap. 3 skollagen 8 kap. 8 skollagen Lpfö 98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag

10 Beslut 10(11) I ärendets slutliga handläggning har utredare Anna Rosenquist Robertson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Beslutsfattare/Undervisningsråd Yrsa Alm Holmkvist Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

11 Bilaga 1 11 (11) Alimänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbndningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömrungar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.