Ekonomi i miljöåtgärder



Relevanta dokument
Ekonomi i miljöåtgärder

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Kväve i höstvete 2013

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Exempelgården Potatis och svin

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Fortsatt varierande kväveupptag

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Sida 1(6)

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Västerås NPK-stege i vårkorn

Rådgivning för lantbruk och miljö

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Kvävestrategi i höstvete

Utnyttja restkvävet i marken

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Sortanpassad kvävegödsling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Organiska gödselmedel till höstvete

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Syra till gödsel sparar kväve

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Instruktion till kalkylerna

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Lågt kväveupptag senaste veckan

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Rådgivning för lantbruk och miljö

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Dränering Från missväxt till tillväxt

Foto: Janne Andersson

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

Utlakning efter spridning av

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Transkript:

Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning 6. Bandspridning och direktmyllning av flytgödsel 7. Bättre täckning av gödselbehållare 8. Fånggrödor och senarelagd jordbearbetning 9. God markvård 10. Ändra markanvändning, inkl. våtmarker 11. Inga höstsprutningar 12. Skyddsavstånd vid bekämpning

Behovsanpassad kvävegödsling Vad är det värt att anpassa kvävegödslingen efter årsvariationer? Kvävetillgång på våren Förfruktseffekter Stallgödsel Produktpris Kvävepris

Skörd beroende av kvävegödsling Skörd (kg/ha) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Höstvete Höstvete proteinkorr Korn/havre 0 0 100 200 300 N (kg/ha)

Skörd beroende av kvävegödsling 7000 6000 Korn 1 kr/kg; Kväve 8 kr/kg Skörd (kg/ha) 5000 4000 3000 2000 1000 Höstvete Höstvete proteinkorr Korn/havre 0 0 100 200 300 N (kg/ha)

Skörd beroende av kvävegödsling 7000 Skörd (kg/ha) 6000 5000 4000 3000 2000 Korn 1 kr/kg; Kväve 8 kr/kg Korn 2 kr/kg; Kväve 10 kr/kg Höstvete Höstvete proteinkorr Korn/havre 1000 0 0 100 200 300 N (kg/ha)

Nettointäkt och skörd vid olika kvävegivor VÅRKORN Nettointäkt (kr/ha) Skörd (kg/ha 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 50 100 150 200 250 N (kg/ha) Skörd Nettointäkt Korn 1 kr/kg, Kväve 8 kr/kg N-Optimal 87 kg Skörd 4 850 kg Nettointäkt 3 185 kr N + 30 % -54 kr N 30 % -60 kr

Nettointäkt (kr/ha) Skörd (kg/ha 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Nettointäkt och skörd vid olika kvävegivor VÅRKORN 0 50 100 150 200 250 N (kg/ha) N-Optimal 110 kg Skörd 5 030 kg Nettointäkt 7 953 kr N + 30 % -153 kr N 30 % -188 kr Skörd Nettointäkt Korn 1 kr/kg, Kväve 8 kr/kg Korn 2 kr/kg, Kväve 10 kr/kg N-Optimal 87 kg Skörd 4 850 kg Nettointäkt 3 185 kr N + 30 % -54 kr N 30 % -60 kr

Nettointäkt (kr/ha) Skörd (kg/ha 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Prisernas betydelse för optimal gödsling HÖSTVETE 0 50 100 150 200 250 N (kg/ha) N-Optimal 155 kg Skörd 6 440 kg Nettointäkt 10 046 kr N + 30 % -382 kr N 30 % -364 kr Skörd Nettointäkt Vete 1 kr/kg, Kväve 8 kr/kg Vete 2 kr/kg, Kväve 10 kr/kg N-Optimal 130 kg Skörd 6 240 kg Nettointäkt 3 955 kr N + 30 % -107 kr N 30 % -120 kr

Nettointäkt (kr/ha) Skörd (kg/ha 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Prisernas betydelse för optimal gödsling HÖSTVETE proteinkorrigerat 0 50 100 150 200 250 N (kg/ha) N-Optimal 167 kg Skörd 6 480 kg Nettointäkt 9 985 kr N + 30 % -648 kr N 30 % -510 kr Skörd Nettointäkt Vete 1 kr/kg, Kväve 8 kr/kg Vete 2 kr/kg, Kväve 10 kr/kg N-Optimal 147 kg Skörd 6 320 kg Nettointäkt 3 878 kr N + 30 % -183 kr N 30 % -166 kr

Slutsats De höga priserna har ökat betydelsen av rätt kvävegiva Produktionen pressas till ett känsligare område Priset gör att avvikelser får större ekonomisk betydelse

Precision vid spridning av mineraloch stallgödsel Vad är det värt att anpassa kvävegödslingen efter variation inom fältet? N-sensor Skördekartering GPS

Värdet av optimal kvävegiva y=a+bx+cx 2 +bx 3 Pris Spml 0,8 kr/kg Pris N 8,0 kr/kg 95 --1 95--2 95--3 medel a 4491 3988 3352 b 18,53 18,38 39,38 c -0,047-0,119-0,345 d -0,0000690,000263 0,000901 N-optimal 77,5 40,5 54 57,3 kg/ha Skörd, var 5613 4555 4614 4927 kg/ha Skörd, jämn 5386 4700 4646 4911 kg/ha TB variabel 3870 3320 3260 kr/ha TB jämn 3850 3301 3258 kr/ha diff 20 19 2 13 kr/ha

Värdet av optimal kvävegiva y=a+bx+cx 2 +bx 3 Pris Spml 1,8 kr/kg Pris N 10 kr/kg 95 --1 95--2 95--3 medel a 4491 3988 3352 b 18,53 18,38 39,38 c -0,047-0,119-0,345 d -0,0000690,000263 0,000901 N-optimal 111 70 66 82,3 kg/ha Skörd, var 5874 4782 4707 5121 kg/ha Skörd, jämn 5386 4700 4646 4911 kg/ha TB variabel 9464 7907 7813 kr/kg TB jämn 8871 7637 7539 kr/kg diff 593 270 275 379 kr/kg

Uppmäta skillnader i produktion inom ett fält (Vårsäd) 7000 6000 5000 4000 3000 95 --1 95--2 95--3 2000 1000 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160

Kalkyl för N-sensor, Lågt spannmålspris Areal Skörd 25 ha 8 000 kg/ha Kvantitet Pris Kr/ha Kr totalt Kostnad Lejd N-sensor ha 1 200 200 5 000 Intäkter/inbesparingar Ökad skörd kg 170 0,89 151 3 783 Ökad proteinhalt kg 8170 0,002 16 409 Inbesparad körning Diesel l 4 5 20 500 Uh 0,5 50 25 625 Arbete tim 0,5 145 73 1 813 Summa Intäkter 285 7 129 Nettovinst 85 2 129

Kalkyl för N-sensor, Högt spannmålspris Areal Skörd 25 ha 8 000 kg/ha Kvantitet Pris Kr/ha Kr totalt Kostnad Lejd N-sensor ha 1 200 200 5 000 Intäkter/inbesparingar Ökad skörd kg 170 1,8 306 7 650 Ökad proteinhalt kg 8170 0,002 16 409 Inbesparad körning Diesel l 4 5 20 500 Uh 0,5 50 25 625 Arbete tim 0,5 145 73 1 813 Summa Intäkter 440 10 996 Nettovinst 240 5 996

Slutsats De höga priserna har ökat betydelsen av precision inom fältet. Fler åtgärder är lönsamma. Orsaken är Produktionen pressas till ett känsligare område Priset gör att avvikelser får större ekonomisk betydelse

Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning Täcker värdet av det tillvaratagna kvävet de extra kostnaderna för lagring mm?

Stallgödselvärde (NPK) i kr per ton vid spridning av svinflytgödsel till spannmål. Spridningstidpunkt Kväveeffekt Kvävevärde inkl långsiktig N-verkan PK-värde Långsiktig bördighets effekt (mullhalt, struktur) Transportoch spridnings kostnad Markpackning/ körskador Stallgödselvärde Vårbruk (Sand) 85% 22 26 5-17 -2 * 34 Växande gröda(sand) 70% 19 26 5-17 -4 29 Höst (Sand) 35% 11 26 5-17 -1 24 Vårbruk (Lera) 85% 22 26 5-17 -15 21 Växande gröda (Lera) 70% 19 26 5-17 -8 25 f ö r e g å e n d e Höst (Lera) 35% 11 26 5-17 -3 21 Investeringskostnad Utökning 19 kr/m 3 /år Vid nybygge 13 kr/m 3 /år Kalkylförutsättningar Livslängd 15 år Realränta 6 % Investeringsstöd 30 %

Slutsats Det går sällan att räkna hem en investering i större gödselbehållare Risken för packningsskador och senarelagt vårbruk är avgörande Lättast vid nyinvestering och sandjord Kalkylen har inte förbättrats av höjt spannmålspris. Höjt pris på kväve har viss betydelse.