ÅRSREDOVISNING 2014
Årsredovisning 2014 grafisk form/original Contactor Marknadskommunikation omslagsbild Hans Lundin www.upplands-bro.se kommun@upplands-bro.se telefon 08-581 690 00
årsredovisning 2014 INNEHÅLL Inledning.... 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet.... 4 Fem år i sammandrag... 5 Så användes skattepengarna för året... 6 Skattesats... 7 Mandatfördelning.... 7 Organisationsöversikt... 8 Ett händelserikt år... 10 Ett kulturhus blir till... 10 Svensk galopp till Bro.... 10 Förvaltningsberättelse... 11 Omvärld och förutsättningar.... 11 God ekonomisk hushållning... 12 Årets resultat.... 14 Driftsredovisning och budgetutfall för nämnder... 17 Finansiell ställning och kassaflöde... 18 Sammanställd redovisning... 22 Ekonomin och framtiden... 26 Målredovisning.... 27 Att styra mot målen... 27 Sammanställning av måluppfyllelse... 27 Erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden... 28 Förbättra servicen till medborgare och företagare varje år... 30 Fortsätta vara en expansiv kommun... 33 Vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling... 34 Ha en ekonomi i balans..................................................... 36 Använda skattebetalarnas pengar effektivt... 36 Vara en attraktiv arbetsgivare... 38 Nämndernas verksamhet 2014... 39 Bygg- och miljönämnden... 39 Kommunstyrelsen.... 41 Kultur- och fritidsnämnden.................................................. 58 Socialnämnden.... 63 Utbildningsnämnden... 71 Familjerättsnämnden... 77 Revisionen.... 79 Personalbokslut.... 81 Inledning....81 Personal...81 Lön...82 Hälsa...82 Attraktiv arbetsgivare...83 Medarbetarenkät...84 Miljöbokslut... 85 Inledning....85 Uppföljning av miljöplanen....86 Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar.... 91 Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna....91 Resultaträkning....92 Balansräkning...93 Kassaflödesanalys...95 Noter...96 Investeringsredovisning...104 Vatten- och avloppsverksamhetens resultat- och balansräkning...106 Redovisningsprinciper..................................................... 107 Revisionsberättelse...110 3
årsredovisning 2014 inledning inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet År 2014 var Supervalåret med val till EU parlamentet i maj och val till Sveriges riksdag, landsting och kommuner i september. Till EU parlamentet valde 48,2 % av kommunens medborgare att lägga sin röst (48,9 % riksgenomsnitt). Socialdemokraterna fick 24,8 % och Miljöpartiet 15,8 % av rösterna och blev de två största partierna i Upplands-Bro. För allianspartierna var det Centern med 4,5 % som ökade mest, men även Kristdemokraterna ökade till 6,9 %. Det parti som ökade allra mest var Sverigedemokraterna som fick 10,6 % av rösterna. I september genomfördes val till Sveriges riksdag, landsting och kommun. Valdeltagandet till kommunvalet låg på 81,55 % (85,81% riksgenomsnitt), en ökning med 0,69 procentenheter jämfört med valet år 2010. Kommunmedborgarna ger Kom munfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Under mandatperioden 2010 2014 hade en allians bestående av Mode raterna, Folkpartiet, Krist demokraterna och Centerpartiet flest mandat i Kommunfullmäktige. Valresultatet till Kommun fullmäktige i Upplands-Bro gav det rödgröna blocket 19 mandat, Alliansen 18 och Sverigedemokraterna fyra mandat. Därmed fick inget block egen majoritet. Den 13 oktober 2014 träffade därför Socialdemokraterna, Miljö partiet, Kristdemokraterna och Centern en överenskommelse om att bilda koalition för en stabil majoritet i Upplands-Bro kommun för att fortsätta driva utvecklingen framåt under den kommande mandatperioden 2015 2018. Grunden för koalitionens politik och färdriktning tecknades ner i en politisk plattform: Upplands-Bro idag och imorgon. De investeringar vi gör i dag skapar morgondagens samhälle. Därför är det avgörande att omställningen till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle med fler jobb och tryggad välfärd prioriteras. Det gör vi genom att satsa på välfärden under den kommande mandatperioden. Vi kommer att investera i skolor, förskolor, äldreboenden och fritidsanläggningar. Kommunens läge i en stark tillväxtregion och vår egen dragningskraft ger goda förutsättningar för en starkt positiv tillväxt i kommunen. 2014 ökade befolkningen med 584 invånare till 25 287 personer. Det innebär en befolkningsökning på 2,4 % per år. Det ställer krav på utveckling och tillväxt av kommunens verksamheter, kommunal service, infrastruktur, nya arbetstillfällen med mera. Tendenser i omvärlden påverkar starkt utvecklingen i Upplands-Bro. Det ställer också krav på strategisk och långsiktig planering, utveckling, kommunikation samt en fördjupad service på alla områden. Därför är det avgörande att omställningen till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle med fler jobb och tryggad välfärd prioriteras. Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Under 2014 har kommunen uppfyllt lagens krav på budget i balans. Camilla Janson (S) Kommunstyrelsens ordförande 4
inledning årsredovisning 2014 Fem år i sammandrag NYCKELTAL 2014 2013 2012 2011 2010 Folkmängd 31 december 25 287 24 703 24 353 23 984 23 676 Folkmängd 1 november 25 258 24 595 24 243 23 949 23 600 Utdebitering Kommunalskatt, kr 19,58 19,58 19,58 19,58 19,58 Landstingsskatt, kr 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 Resultat Resultat, mkr -1,9 32,5 42,6 29,8 26,1 Resultat, kr per invånare -77 1 316 1 749 1 242 1 102 Verksamhetens nettokostnad, mkr 1 133,3 1 040,1 1 005,5 978,3 953,2 Nettokostnadernas andel av skatter och utjämning 100,4 % 97,0 % 95,9 % 96,3 % 97,7 % Verksamhetens nettokostnad, kr per invånare 44 816 42 104 41 287 40 790 40 391 Balans Balansomslutning, mkr 1 353 1 355 1 583 1 409 1 235 Eget kapital, mkr 655 657 600 557 527 Eget kapital, kr per invånare 25 887 26 578 24 622 23 225 22 340 Soliditet 1 48,4 % 48,4 % 37,9 % 39,5 % 42,7 % Tillgångar, kr per invånare 53 501 54 862 64 997 58 757 52 338 Anläggningstillgångar, kr per invånare 40 118 41 196 38 448 42 594 38 350 Nettoinvestering, mkr 2 56 171 77 122 90 Nettolåneskuld av anläggningstillgångar 3 7 % 7 % 8 % 30 % 17 % Borgens- och ansvarsåtaganden, kr per invånare 75 640 74 695 61 634 62 835 63 872 Personal Antal tillsvidareanställda 1 358 1 353 1 389 1 392 1 395 Antal årsarbetare (tillsvidareanställda) 1 282 1 272 1 303 1 306 1 302 Kommunkoncernen Årets resultat, mkr 24,2 45,5 55,4 41,7 16,1 Eget kapital, mkr 741 711 641 586 544 Soliditet 26,2 % 26,6 % 24,9 % 24,4 % 24,4 % 1 Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. 2 Nettoinvestering är kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar. 3 Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Eventuell utnyttjad checkkredit ingår. 5
årsredovisning 2014 inledning Så användes skattepengarna för året Hundra kronor i skatt till kommunen fördelades så här: 26,49 kr grundskoleverksamhet 20,47 kr vård och äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning 16,54 kr förskola och barnomsorg 9,62 kr gymnasieskola och vuxenutbildning 9,00 kr individ- och familjeomsorg 5,16 kr gemensam administration och övrig verksamhet (inklusive pension) 4,67 kr infrastruktur, vägar, parker, näringsliv, turism med mera 2,91 kr fritidsverksamhet 1,68 kr kulturverksamhet 1,63 kr räddningstjänst 1,36 kr politisk verksamhet 0,47 kr miljö- och hälsoskyddsverksamhet Så här fick kommunen sina pengar: 66 % skatteintäkter 13 % taxor, avgifter och ersättningar 11 % statsbidrag och utjämning 8 % bidrag 1 % exploaterings- och försäljningsintäkter 1 % finansiella intäkter 6
inledning årsredovisning 2014 Skattesats Mandatfördelning Upplands-Bro kommuns skattesats är oförändrad 19:58. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2014 till 31:68. Kyrkoavgift betalar den som är med i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften betalas av alla invånare i kommunen. Skattesats 2014 2013 Kommunalskatt 19:58 19:58 Landstingsskatt 12:10 12:10 Summa skattesats 31:68 31:68 Kyrkoavgift: Bro församling 01:08 01:11 Varav begravningsavgift 00:14 00:17 Kungsängen Västra Ryd församling 01:04 01:04 Varav begravningsavgift 00:16 00:16 Under mandatperioden 2010 2014 har en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Center partiet flest mandat i Kommunfullmäktige. Kommun med borgarna ger Kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inrikt ning och det uppdrag som fastställts. Under höstens val gav valresultatet i Upplands-Bro det röd-gröna blocket 19 mandat, Alliansen 18 och Sverige demo kraterna fyra mandat. Därmed fick inget block egen majoritet. S, MP, KD och C träffade därför en överenskommelse om att bilda koalition för en stabil majoritet i Upplands-Bro kommun. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011 2014 2015 Moderaterna 13 10 foto: Glenn Viksten Folkpartiet 4 4 Kristdemokraterna 3 2 Centerpartiet 1 2 Socialdemokraterna 13 14 Miljöpartiet 3 3 Vänsterpartiet 2 2 Sverigedemokraterna 2 4 Totalt 41 41 7
årsredovisning 2014 inledning Organisationsöversikt Enligt Kommunallagen ska kommuner och landsting fastställa finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2014 antagit finansiella och verksamhetsanknutna mål och uppdrag. Uppföljningen av de finansiella målen redovisas i avsnittet god ekonomisk hushållning och uppföljningen av övriga mål och uppdrag i målredovisningen. Kommunkoncernen omfattar Upplands-Bro kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 procent. I kommunkoncernen ingår det helägda moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB med de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och AB Upplands-Brohus. Kommunen har också en ägarandel på 51 procent i bolaget Österhöjdens Garage AB. Dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen. Kommunens andel i räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda är 10,4 procent. Kommunen har dessutom mindre engagemang som i likhet med Räddnings tjänstförbundet Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (280 medlemmar), Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunal förbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). foto: Sara Eklind 8
inledning årsredovisning 2014 Samhällsbyggnadsutskott 7 ledamöter Kommunstyrelse 15 ledamöter Kommunledningskontor Revision 6 revisorer Bygg- och miljönämnd 7 ledamöter Kultur- och fritidsnämnd 9 ledamöter Tillväxtkontor KOMMUNFULLMÄKTIGE 41 ledamöter Utbildningsnämnd 11 ledamöter Socialnämnd 11 ledamöter Nämnd för familjerättsliga frågor (med Järfälla kommun) Utbildningskontor Socialkontor Valberedning Valnämnd 6 ledamöter Överförmyndare Upplands-Bro Kommunföretag AB (andel 100 %) 7 ledamöter Österhöjdens Garage AB (andel 51 %) 2 ledamöter AB Upplands-Brohus (andel 100 %) 9 ledamöter Upplands-Bro Kommunfastigheter AB (andel 100 %) 9 ledamöter 9
årsredovisning 2014 ett händelserikt år ETT händelserikt år Svensk galopp till Bro Ett kulturhus blir till 2014 var året då kulturhuset äntligen stod klart, efter mer än ett års byggande. 2 500 kvadratmeter fördelat på sex våningar med bland annat teaterscen, bibliotek, konsthall och café. Redan 2008 hölls samrådsmöten där önskemål på ett kulturhus diskuterades. 2009 togs ett lokalprogram fram. Där betonades att ett kulturhus skulle vara en mötesplats för alla. I februari 2013 beslutade Kommunfullmäktige att ge Upplands-Bro kommunfastigheter uppdraget att bygga ett kulturhus i Kungsängens centrum. Kulturhuset skulle byggas ihop med det redan befintliga kommunhuset. Runt 104 mkr beräknades byggnationen kosta och redan i april samma år togs det första spadtaget. Målet var ett hus för människors livslånga lärande. Förutom två våningar bibliotek, ett för barn och ett för vuxna, planerades även en konsthall, en scen, flexibla verkstadsytor, konferensrum, café med mera. I början av september invigdes huset, trots att det inte var helt klart. Det fanns aktiviteter på alla våningsplan och utanför huset fanns en scen där det var uppträdanden hela dagen. Många var nyfikna på huset och drygt 2 500 människor tog chansen att vara med på invigningsdagen. Ett par veckor efter invigningen öppnade kulturhuset på riktigt. Förutom en mötesplats för att besöka bibliotek, se konst, teater och film, lyssna på musik och skapa och uppleva kultur ska det även vara en mötesplats för alla, en tredje plats som varken är hemma eller på arbetet, en plats för det fria lärandet som erbjuder gemenskap och enskildhet, kommunikation och kontemplation. Biblioteket på plan 4 och 5 är välbesökt. På regelbunden basis ges föreställningar på plan 1 för både barn och vuxna. Föreläsningar hålls i den stora trappan och under våren 2015 kommer caféet att starta. Svensk Galopp började bygga sin nya galoppbana i Upplands-Bro 2014. Bro Park ska anläggningen heta och sommaren 2016 går troligtvis de första loppen av stapeln. I januari 2012 tillkännagav Svensk Galopp att de köpt 190 hektar mark vid Önsta gård i Bro för att bygga en helt ny galoppanläggning. Avsikten var att flytta hela verksamheten på Täby Galopp till Bro eftersom marken i Täby sålts för att bebyggas med bostäder. På kommunen inleddes ett intensivt arbete att planlägga området. I februari 2014 antog kommunfullmäktige detaljplanen för Önsta gård. Under sommaren 2014 började grävmaskiner med markarbete på området för att anlägga banorna. Den 5 september togs ett officiellt högtidligt spadtag för läktarbyggnaden och arkitekterna som ritat anläggningen fanns på plats för att berätta hur de tänkt. Hela hösten har arbetet på området fortgått, ett arbete som beräknas vara klart 2016. 2014 var ett händelserikt år för bygget av galoppbanan i Bro, det startade med en godkänd detaljplan och avslutades med att namnet på den nya banan blev officiellt. Den 16 december 2014 tillkännagav Svensk galopp att Bro Park blir Stockholms nya galoppbana. Byggnationen fortsätter, 2016 ska de första löpen gå av stapeln. foto: Stefan Olsson 10
Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 FöRVALTNINGSBERäTTELSE Omvärld och förutsättningar Siffror som presenteras i parentes avser föregående år, det vill säga år 2013. foto: Apelîga Samhällsekonomisk utveckling Det sammanställda resultatet för landets kommuner förväntas bli 5 miljarder kronor år 2014. Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med 2013. Det beror till största del på återbetalningen från AFA 2013 var cirka 8 miljarder. Verksamheter som enligt kommunerna förväntas dra iväg kostnadsmässigt nästa år är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Det är ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. Befolkningsutveckling Upplands-Bro kommun växer snabbt och under 2014 ökade befolkningen med 584 (350) invånare till 25 287 personer. Det innebär en befolkningsökning på 2,4 % (1,4 %) per år. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på kommunens verksamheter. BEFOLKNINGSFÖRÄNdringar antal personer 500 födelsenetto 400 flyttningsnetto 300 200 BEFOLKNINGSUTVEcKLING 100 antal personer 0 26000-100 25000 24000 utfall utfall -200 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 23000 22000 Befolkningsförändringar 21000 20000 19000 18000 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2014 Befolkningsökningen på 584 personer utgörs av ett födelseöverskott på 139 personer och ett positivt flyttningsnetto på 445 personer. Födelseöverskottet ligger på en relativt konstant nivå. Däremot är ökningen i flyttningsnettot för 2014 det största under den senaste 10-års perioden. 11
årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse foto: Apelîga God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Re investeringar bör på lång sikt göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar med mera. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med beslut om budget ekonomiska mål för kommunen. Bedömningen är att de ekonomiska målen är uppfyllda. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar Kommunfullmäktige om mål och uppdrag till Kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. I årsredovisningen 2014 redovisas måluppföljningen för Kommunfullmäktiges övergripande mål och en översikt över nämndernas måluppfyllelse under avsnittet Målredovisning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och bidrag. Under 2014 ökade nettokostnaderna (exklusive exploateringsnetto, realisationsvinster med mera) med 4,2 % (7%). Detta kan jämföras med ökningen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som uppgick till 4,4 % (3,2 %). 12
Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 Mål för god ekonomisk hushållning Övergripande mål Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. foto: Stephan Berglund Kommentar För 2014 beslutades att använda 20 mkr ur tidigare avsatta medel i kommunens resultatutjämningsreserv, RUR. Årets resultat -1,9 är 18,1 mkr bättre än budgeterat. De tre senaste årens resultat motsvarar 2,2 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Övergripande mål Vid överskott kan högsta möjliga belopp reserveras till kom muns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår. Kommentar Vid ingången av 2014 fanns 78,8 mkr i kommunens resultatutjämningsreserv, RUR. Inför 2014 beslutade Kommunfullmäktige att använda 20 mkr ur tidigare avsatta medel. Vid årsskiftet uppgår kommunens resultatutjämningsreserv till 73,7 mkr efter balanskravsjusteringar. Övergripande mål Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad 2014. Kommentar Skattesatsen har varit oförändrad 2014. Övergripande mål Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig användbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. Kommentar Kommunens befolkning ökade med 584 personer, en ökning med 2,4 %. Huvuddelen av befolkningsökningen förklaras av ett positivt flyttningsnetto med 445 personer. Kommunen är en av de mest expansiva i Sverige. Övergripande mål Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån. Kommentar Kommunen har finansierat sina investeringar med egna medel. Inga nya lån har upptagits under året. Övergripande mål Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. Kommentar Lån som har förfallit under året har omsatts. Övergripande mål Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, effektivt och med stor kostnadsmedvetenhet. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Kommentar Nämnderna redovisar tillsammans överskott jämfört med budget på 12,2 mkr exklusive försäljning av tomträtter. Målredovisningen visar sammantaget en god måluppfyllelse där mål och uppdrag i huvudsak antingen är uppfyllda eller pågående. Övergripande mål Våra taxor ska vara aktuella. Samtliga kontor får i uppdrag att årligen höja alla taxor utom maxtaxa inom barnomsorgen med KPI med basoktober 2011. Kommentar Nya VA- och avfallstaxor gäller från och med 2014. Nämnderna ser över taxor årligen. 13
årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Kommunallagens balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2014 har kommunen redovisat 3 209 tkr i realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har inte några underskott att täcka från tidigare år. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Årets balanskravsresultat är 0 efter tillskjutna medel från kommunens resultatutjämningsreserv, RUR. Kommunen har redovisat positiva balanskravsresultat för 2010 2013. Kommunen har infört RUR som möjliggör att reservera överskott för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Vid ingången av 2014 uppgick RUR till 78,8 mkr. Kommunfullmäktige fattade beslut i budget 2014 om att använda 20 mkr av RUR. Vid årets slut uppgår RUR till 73,7 mkr efter balanskravsjusteringar. Balanskravsutredning 2014 2013 2012 2011 2010 Årets resultat enligt resultaträkningen -1 947 32 499 42 595 29 800 26 148 Avgår realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -3 209-875 -111-2 Årets resultat efter balanskravsutredningar -5 156 31 624 42 484 29 798 26 148 Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 10 806 32 001 19 644 16 395 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 5 156 Medel till social investeringsfond 10 000 Medel från social investeringsfond 9 753 Årets balanskravsresultat 0 10 818 10 483 10 154 9 753 Ackumulerad resultatutjämningsreserv 73 690 78 846 68 040 36 039 16 395 Ackumulerad social investeringsfond 10 000 10 000 Årets resultat årets resultat, mkr Resultat 150 120 131,1 Årets resultat är negativt och uppgår till -1,9 mkr (32,5 mkr). Det motsvarar -0,1 % (3,0 %) av skattintäkter och generella statsbidrag inklusive utjämning. Kom mun fullmäktige beslutade att använda 20 mkr av tidigare av satta medel i kommunens resultatutjämningsreserv under 2014. Årets resultat är därmed 18,1 mkr bättre än budgeterat. 90 60 30 0 31,1 41,4 8,7 10,2 26,1 29,8 utfall 42,6 32,5-1,9-30 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 14
Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 Resultaträkning för kommunen tkr not 2014 2013 Förändring Verksamhetens intäkter 1 313 162 304 881 8 281 Jämförelsestörande intäkter: Återbetalning AFA-premier 2005 2006 1 16 214-16 214 Gatukostnadsersättning som belöper på vägkropp 1 13 787-13 787 Verksamhetens kostnader 2-1 404 929-1 322 096-82 833 Jämförelsestörande kostnader: Tillfälliga punktinsatser för AFA återbetalning 2-15 821 15 821 Avskrivningar 3-41 498-36 989-4 509 Verksamhetens nettokostnader -1 133 265-1 040 024-93 241 Skatteintäkter 4 961 437 933 746 27 691 Generella statsbidrag och utjämning 5 167 587 148 019 19 568 Finansiella intäkter 6 10 317 13 626-3 309 Finansiella kostnader 7-8 023-12 637 4 614 Jämförelsestörande kostnader: Sänkning av diskonteringsräntan 7-10 232 10 232 Resultat före extraordinära poster -1 947 32 498-34 445 Extraordinära poster Årets resultat 8-1 947 32 498-34 445 Förklaringsposter till årets resultat Kommunen budgeterade med ett resultat på -20 mkr för 2014. Det innebär att årets resultat är 18,1 mkr bättre än budgeterat. Resultatet jämfört med budget förklaras främst av: Förklaringspost mkr Budgeterat resultat 2014-20 Minskade skatteintäkter och statsbidrag (slutavräkningar) -1,5 Pensionskostnader, semesterlöneskuld -1,4 foto: Calle Bredberg Intäkter plan- och exploateringsverksamheten 4,5 Ej erhållna AFA-premier -8,0 Överskott i nämndernas verksamheter 12,1 Överskott i avgiftsfinansierade verksamheterna VA/Avfall 4,7 Överskott i kommungemensamma kostnader (avskrivningar, räntor med mera) 7,7 Årets resultat i resultaträkningen -1,9 15
årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse foto: Justem Johansson Nettokostnadsandel Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna tillsammans med generella statsbidrag och utjämning som går åt för att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnadsandel uppgår till 100,4 % (97 %) av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som måttstock inom kommunsektorn för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås brukar sägas att nettokostnadsandelen bör ligga under 98 % sett över tiden. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet uppgår till 1 133,3 mkr (1 040,1 mkr). Det är en ökning med 93,2 mkr (34,6 mkr) eller 9 % (3,4 %). De externa kostnaderna, det vill säga verksamhetens kostnader, finansiella kostnader och avskrivningar, ökade med 56,7 mkr (71,6 mkr), 4,1 % (5,4 %). De externa intäkterna, det vill säga verksamhetens intäkter, skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter, ökade med 22,2 mkr (61,5 mkr) eller 1,6 % (4,5 %). Jämförelsestörande poster nettokostnadsandel (%) Kommunen redovisar inga jämförelsestörande poster 2014. Skatter och utjämningssystem 120 100 81,5 95,8 utfall 95,3 98,6 98,9 97,7 96,3 95,9 97 100,4 80 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt fastighetsavgift uppgick totalt till 1 129 mkr under 2014. Det är 47,2 mkr eller 4,4 % mer än året innan. För 2013 uppgick dessa till 1 082 mkr, en ökning från föregående år med 34 mkr, 3,2 %. Eftersom Upplands-Bro kommun har en skattekraft som inte uppgår till 115 % av genomsnittet i landet fick kommunen 121,6 mkr i inkomstutjämning, det är 6,2 mkr mer än året innan. Kommunen har en medelskattekraft på 101,8 % av rikets medelskattekraft. För 2014 fick kommunen 5,7 mkr i regleringsbidrag, 2,6 mkr i strukturbidrag och 18,6 mkr i kostnadsutjämning. För den så kallade LSS-utjämningen (Lagen om särskilt stöd) som sker mellan kommunerna betalade Upplands-Bro kommun en avgift på 17,8 mkr. Fastighetsavgiften gav kommunen 36,9 mkr i intäkter. 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 16
Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 Finansnetto Kommunen redovisar ett positivt finansnetto med 2,3 mkr (-9,2 mkr). Det stora negativa finansnettot 2013 berodde på att diskonteringsräntan RIPS, för beräkning av pensionsskulden sänktes med 0,75 procentenheter. För kommunen innebar sänkningen ökade finansiella kostnader på 10,2 mkr. Finansiella intäkter uppgår till 10,3 mkr (13,6 mkr). I finansnettot ingår borgensavgift från AB Upplands-Brohus på 2 744 tkr, från Upplands-Bro Kom mun fastigheter 1 754 tkr och från Österhöjdens Garage AB 88 tkr. De finansiella intäkterna utöver borgensavgift är i huvudsak ränteintäkter på lån till Upplands-Bro Kommun fastigheter AB. De finansiella kostnaderna uppgår till 8 mkr (22,9 mkr) och består av räntekostnader för kommunens lån, 6,4 mkr och finansiell del av kommunens pensionskostnad, 1,6 mkr. foto: Jörgen Wiklund Drifts redo visning och budgetutfall för nämnder Nämndernas driftsredovisning visar ett överskott på 21,3 mkr (41,7 mkr). Det motsvarar en budgetav vikelse på 1,9 % (3,9 %). Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 1 138,7 mkr (1 080 mkr). Nämnd ernas budgetramar ökade med 58,7 mkr, vilket motsvarar 5,4 %. Nämnderna visar en fortsatt god budgetdisciplin där alla nämnder, utom Utbildnings nämnden uppvisar överskott jämfört med budget. Utbild ningsnämnden visar ett underskott på 3,8 mkr, som motsvarar en budgetavvikelse på 0,6 %. Ekonomiskt bistånd uppvisar ett underskott på 1,6 mkr. Totalt visar driftredovisningen ett budgetöverskott på 18,1 mkr. Jämförelse mot budget och prognoser under året Det är små skillnader i de helårsprognoser som upprättats vid delårsboksluten och redovisningen vid årets slut. Prognosen för skatter och statsbidrag visade vid vårprognosen ett överskott på 3,1 mkr och vid höstprognosen 4 mkr jämfört med budgeterat. De redovisade skatteintäkterna och statsbidragen blev 1,5 mkr lägre än budgeterat vid årets slut. Den största avvikelsen visar Socialnämnden som bedömde att budgetöverskottet skulle blir 3,5 mkr vid vårprognosen och 5 mkr vid höstprognosen. Det redovisade budgetöverskottet blev 18 mkr. Budget Vårprognos Höstprognos Årsredovisning Verksamhetens nettokostnader -1 151,5-1 142,2-1 141,7-1 133,3 Skatteintäkter 964,1 965,9 966,9 961,5 Statsbidrag och utjämning 166,4 167,7 167,6 167,6 Finansnetto 1,0 1,0 1,0 2,3 Årets resultat -20,0-7,6-6,2-1,9 17
årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Jämförelse av bedömd budgetavvikelse Nämnd, verksamhet Budgetavvikelse Vårprognos Budgetavvikelse Höstprognos Budgetavvikelse Årsredovisning Revision -19 Kommunstyrelse 4 139 3 882 4 915 Affärsmässig verksamhet 5 000 5 000 4 745 Bygg- och miljönämnden 683 3 236 Utbildningsnämnden -3 785 Kultur- och fritidsnämnden 1 907 Socialnämnden 3 500 5 000 11 967 Ekonomiskt bistånd -1 000-1 300-1 637 Summa nämnds verksamhet 11 639 13 265 21 329 Kommungemensam (pension med mera) -2 364-3 480-3 027 Summa driftredovisningen 9 275 9 785 18 302 Summa finansiering 3 047 4 006-249 Resultat 12 322 13 791 18 053 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas dels av kommunala beslut, dels av omvärldsbeslut. Nedan framgår hur olika händelser var för sig hade påverkat resultatet för 2014. Det ger en uppfattning om hur känslig ekonomin är för ändrade betingelser. Resultateffekt om följande inträffar: Ökning/minskning av skatten med 1 kr Ökning/minskning av personalkostnaderna med 1 % Ökning/minskning av övriga kostnader med 1 % (exklusive avskrivningar och räntor) mkr 49,3 mkr 7,5 mkr 6,5 mkr Finansiell ställning och kassaflöde Immateriella anläggningstillgångar Kommunen har fortsatt satsningarna på att bli en e-kommun som kan hantera såväl e-demokrati, e-tjänster som e-förvaltning. Detta för att ge medborgare och företagare de redskap och den information de har behov av i en modern kommun. De åtgärder som genomförts parallellt med satsningar på kompetensutveckling av kommunens medarbetare är: n Grundtjänster i infrastrukturen n Identitets- och accesshantering n Klient- (desktop), enhets- och serverhantering n Nätverk och säkerhet n Dataskydd och återställning n Migrering från nuvarande två nät till den nya infrastrukturen Utvecklingskostnaderna för detta redovisas som immateriella anläggningstillgångar och det bokförda värdet uppgår till 4,4 mkr (2,8 mkr). Tillgångarna avskrivs på 3 år. 18
Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 Materiella och finansiella anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna i form av byggnader, mark, inventarier och maskiner uppgick vid årets slut till 811,3 mkr (790,8 mkr). En ökning under året med 20,5 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 25,3 mkr till 198,8 mkr. Förändringen beror främst på minskning av de fordringar kommunen har till Upplands- Bro Kommun fastig heter AB. Aktierna i Upplands-Bro Kommunföretag AB uppgår till 10 mkr och aktierna i Österhöjdens Garage AB uppgår till 9 mkr. foto: Hans Lundin Likviditet Den kortfristiga likviditeten påverkas av flödet av in- och utbetalningar. Likviditeten har under året varit god. Vid årets slut fanns 182,4 mkr (186,4 mkr) redovisat på bankräkning. Kassalikviditeten uppgick till 126 % (133 %). Betalningsberedskapen ger information om hur länge kommunens likvida medel räcker för att finansiera externa utgifter om inga ytterligare inkomster inkommer. Kom munens betalningsberedskap är 45 (48) dagar. Eftersom likviditeten varit god har kommunen inte utnyttjat sin checkkredit på 50 mkr under året. Avsättningar Kommunen gör avsättningar för pensioner och garantipensioner. För 2014 uppgår avsättningarna till 115,9 mkr. Det är en ökning med 4,8 mkr jämfört med 2013. Den ökningen har redovisats som en kostnad i resultaträkningen. Låneskuld Kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till 245 mkr (270 mkr). Av dessa lån är 170 mkr vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Kommunen får full kostnadstäckning för dessa lån. Den genomsnittliga låneräntan för kommunen uppgick till 2,25 % (3,03 %). Kommunen disponerar en checkräkningskredit på 50 mkr i Sparbanken Enköping. I likhet med tidigare år har krediten inte nyttjats under året. Utöver lån omfattar långfristiga skulder periodiserade intäkter i form av bland annat investeringsbidrag, anslutningsavgifter för vatten och avlopp (VA) och gatukostnadsersättningar. Enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning ska sådana inkomster bokföras som en skuld och skrivas av i samma takt som livslängden på de olika investeringsobjekten. De bakomliggande investeringarna är redovisade som materiella anläggningstillgångar i kommunens redovisning. Pensioner Kommunen använder blandmodellen vid redovisning av pensioner. KPA administrerar kommunens pensioner. De samlade pensionsåtagandena uppgår till 691,5 mkr (717 mkr) inklusive löneskatt och återlånas i verksamheten. Faktiska utbetalningar av pensioner till pensionärer och efterlevande var 29 mkr (29,2 mkr) inklusive löneskatt. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del (PV-valet) kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. I bokslutet redovisas 28,9 mkr (29 mkr) i kostnader för PV-valet inklusive löneskatt. Inbetalningen till PV-valet sker i mars nästkommande år. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. I bokslutet uppgick skulden till 546,4 mkr (577,2 mkr) inklusive löneskatt. Kommunen har inte några särskilda placerade medel för pensioner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta och Svenska Kommunalarbetare förbundet har tecknat ett nytt pensionsavtal, AKAP-KL som trädde i kraft 2014-01-01. Det nya pensionsavtalet, som är helt avgiftsbestämt gäller för arbetstagare som är födda 1986 och senare. Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 62,8 mkr (64,3 mkr). 19
årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Kommunens samlade pensionsåtaganden, (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Avsättning pensioner (not 16) 115 866 111 075 94 314 90 521 73 818 Pensionsavgift individuell del (not 18) 29 303 28 729 28 120 26 711 25 563 Pensionsförpliktelser (not 19) 546 372 577 225 543 420 548 843 506 355 Totalt pensionsåtagande inklusive löneskatt 691 541 717 029 665 854 666 075 605 736 Förvaltade pensionsmedel 0 0 0 0 0 Återlånade medel 691 541 717 029 665 854 666 075 605 736 Aktualiseringsgrad 92 % 91 % 90 % 78 % 76 % Borgensåtaganden Soliditet Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller sker i kommunens egna bolag eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 1 268 mkr vilket är 310,4 mkr mer än förra året. Borgensåtagandet till AB Upplands-Brohus uppgår till 655,9 mkr (685,9 mkr), till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB till 532 mkr (370 mkr) och till Österhöjdens Garage AB till 22 mkr (22 mkr). Borgensåtagandet till Upplands-Bro Kommunföretag AB avser lån till Kommuninvest på 127 mkr och är oförändrat. Totalt uppgår dessa borgensåtaganden till 1 314,9 mkr (1 204,9 mkr). Övriga borgensåtaganden på totalt 29,4 mkr är kopplade till bostäder, 27,6 mkr och till föreningar 1,8 mkr. Enligt bedömning har kommunen begränsade åtaganden som kan leda till förlust. Av kommunens balansomslutning på 1 352,9 mkr (1 355,3 mkr) uppgår det egna kapitalet till 654,6 mkr (656,5 mkr), vilket innebär en soliditet på 48,4 % (48,4 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. 50 utfall 40 30 20 % SoLIdITET 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 20