Ev. avsändare/enhet/namn 1 Norrlands universitetssjukhus i Umeå
Ev. avsändare/enhet/namn 2 Bild och funktionsmedicin Västerbotten Röntgen Umeå Röntgen Skellefteå Röntgen Lycksele Nuklearmedicin Mammografi
Ev. avsändare/enhet/namn 3 Röntgen Umeå 55 röntgensjuksköterskor (150 anställda totalt) Sektioner: Datortomografi MR Skelett/lungor Genomlysning/Ultraljud Angio Perifer och Neurointerventioner
Ev. avsändare/enhet/namn 4 Läkarundersökningar som idag utförs av röntgensjuksköterskor i Umeå -Vidimering av skelettremisser - delegation -Eftervård av angiopatienter - projekt (kompression, överrapportering) -Genomlysningsundersökningar Oesophagus, hypofarynx och defekografier - projekt -Byte av nefrostomikatetrar projekt -Vidimering och primärgranskning av MR ländrygg projekt avbrutet
Ev. avsändare/enhet/namn 5 Varför? -Brist på radiologer -Utveckling av sjuksköterskeproffesionen -Attraktivare arbetsplats Förutsättningar -Intresserade sjuksköterskor -Radiologer med intresse att utbilda sjuksköterskor
Ev. avsändare/enhet/namn 6 Varför projekt? Mål Aktivitet Utvärdering Kvalitetsuppföljning Organisation
Ev. avsändare/enhet/namn 7 Förbättringsprojekt Nefrostomikateterbyte Syfte Frigöra tid för radiologer till annan verksamhet och att öka arbetsområdet och på så sätt stimulera arbetssituationen för utförande sjuksköterska. Nefrostomibytet har bedömts kunna utföras av sköterska väl förtrogen med övrig IR-verksamhet och väl bekant med kateterburen teknik. Mål Efter godkänt projekt ska sjuksköterskan kunna utföra arbetsuppgiften i sin tjänsteförättning Aktivitet Magnus Renman utbildas under tiden 2012-02-01 tom 2012-05-01. Skall därefter kunna utföra nefrostomikateterbyten självständigt..
Förbättringsprojekt Nefrostomikateterbyte Organisation Jan Svedberg utbildning, Thomas Lundberg projektledare, Magnus Renman, sjuksköterska Utvärdering Sker under v 19 Genomförda nefrostomibyten utvärderas. Upprätta ett protokoll där kvaliteten bedöms. 8
Ev. avsändare/enhet/namn 9 Prioritera remisser på delegation Röntgensjuksköterska Margaretha Pettersson-Lindqvist började i Umeå prioritera remisser för ca 12 år sedan då väntetiderna blev extremt långa. Innan dess hade dessa ej prioriterats. Läkarna påbörjade arbetet men hann inte med att prioritera Idag är vi 2 röntgensjuksköterskor som har delegation Tidsbegränsad delegation från metodansvarig specialist. Prioriterar remisser för polikliniska konventionella skelettundersökningar av vuxna. Barn prioriteras av barnradiolog Tidsåtgång ca 3 tim/dag
Ev. avsändare/enhet/namn 10 När är man redo att skriva på en delegation? Erfarenhet i yrket Den som delegerar känner förtroende för att jag kan hantera uppgiften Träna genom att prioritera och sedan diskutera prioriteringsnivån med radiolog eller erfaren kollega Efter en tids träning känner man sig mogen uppgiften och kan skriva på delegationen
Ev. avsändare/enhet/namn 11 Prioriteringsanvisningar Grunden är prioriteringsanvisningar utfärdade av metodansvarig radiolog. 4 prioriteringsnivåer Akut utföres snarast, helst samma dag. Prioriteras ej, bokas akut. Prio 1 utföres inom 1 vecka. Frågeställning om fraktur eller luxation vid längre tidsförlopp från skadetillfället än vid akut, samt lägre misstanke. Frakturkontroller. Osteit/osteomyelit-misstanke Kompletteringsundersökning vid tumör- eller metastasutredning där sjukdomen är känd eller misstanken höggradig.
Ev. avsändare/enhet/namn 12 Prio 2 utföres inom 1 mån. Tumör- eller metastasfrågeställning av mer allmän utredningskaraktär. Patienter med svåra besvär eller snabb försämring av tidigare besvär. Utredningar där det praktiskt sett är önskvärt med relativt snabb undersökning t ex inför operation eller mottagningsbesök Prio utföres inom 3 mån. Utredning och kontroller av sjukdomstillstånd av mer långvarig och godartad karaktär t.ex. degenerativa sjukdomar. Patienter med diffusa symtom eller anamnes som ej faller inom högre prioriteringsområde. Barn upp till 18 år prioriteras av Barnradiolog Vid oklarheter lämnas fallet för läkarprioritering!
Ev. avsändare/enhet/namn 13 Lokala rutiner Vi har även en del andra rutiner ex. vid känd artros i knä-höftled: Remiss åter, patienten skall remitteras till Ortoped för bedömning Ländrygg läggs, med vissa undantag, till MR för prioritering-vidimering av radiolog Buköversikt läggs oftast till DT för prioritering-vidimering av radiolog Halsryggar läggs till DT, undantag provokationsbilder Sinus, ansiktsskelett (undantag metallfråga) läggs till DT
Ev. avsändare/enhet/namn 14 Svårigheter i prioriteringen, hur löser jag det? - Har inremitterande begärt rätt undersökning i förhållande till remisstexten? Kan lägga till, ta bort eller ändra typ av undersökning, ofta i samråd med inremitterande läkare eller radiolog, ibland med stöd av lokala rutiner - Vilken typ av bilder är inremitterande ute efter? (gäller oftast ortopedremisser) Kontakta radiolog eller inrememitterande läkare för att få klarhet i vad dom önskar. När vi är överens om detta gör jag en remissanteckning
Ev. avsändare/enhet/namn 15 -Finns i texten uppgifter om bakomliggande malignitet? Kan betyda en högre prioritering -Frågeställning skelettskada-fraktur: När skedde traumat? Finns ett trauma? Relativt ofta saknas uppgifter om detta Kontakta inremitterande läkare
Ev. avsändare/enhet/namn 16 -Uppgift om hur långvariga patientens besvär är saknas ofta Kontakta inremitterande läkare i vissa fall där det har betydelse - Frågeställning saknas ibland Kontakta inremitterande läkare. Frågeställningen är avgörande både för prioriteringsnivån och bildtagningen
Ev. avsändare/enhet/namn 17 -Är annan metod (DT, MR, UL,) lämpligare att utföra med tanke på frågeställning och remisstext? Ändrar undersökningstyp så att den får prioriteras-vidimeras av radiolog - Hamna i tveksamheter ang. prioriteringsnivån Diskutera med radiolog eller ta eget beslut där jag då hellre ger den högre av prioriteringsnivåerna jag funderar på. Om jag tvekar mellan olika nivåer är det ofta något mellan raderna i remisstexten som orsakar tveksamheten och då är det bättre att ge en högre prioriteringsnivå Tack!
Ev. avsändare/enhet/namn 18 Läkaruppgifter som idag utförs av röntgensjuksköterskor i Umeå Gunilla Sjögren
Ev. avsändare/enhet/namn 19 Vilka läkarundersökningar utförs på genomlysningssektionen? Defekografi sedan 2004 Hypofarynx/esophagus sedan 2011
Ev. avsändare/enhet/namn 20 Varför blev röntgensjuksköterska tillfrågad? Brist på radiologer Hitta vägar för att öka kompetens hos röntgensjuksköterskor Attraktivare arbetsplats, specialistkunskap
Ev. avsändare/enhet/namn 21 Defekografi - Funktionsundersökning av ändtarmen Bra att känna till! Mest kvinnor undersöks Varierande besvär Svåra fall total rektalprolaps Vissa har försämrat socialt liv Somliga söker hjälp sent VIKTIGT att ge god omvårdnad Hur går det till? Kontrast PO 1,5 tim före underökningen Trögflytande kontrast per rectum Mindre kontrastdos i vaginan Toastol monteras på ett stående genomlysningsbord Patienten får knipa, vila och krysta när undersökningen utförs
Ev. avsändare/enhet/namn 22 Diagnoser vid defekografi Rektocele Enterocele Paradoxal sfinkterfunktion Rektalslemhinneprolaps Rektalinvagination Total rektalprolaps
Ev. avsändare/enhet/namn 23 Antal undersökningar, bildtagning, bokningstid Hypofarynx/esofagus ~ 300 us per/år vid NUS Rutinundersökning på många sjukhus Fast bildtagningsprotokoll Hypofarynx: genomlysningsloopar; 4 projektioner Esofagus: exponerade bilder; 2-3 projektioner samt liggande genomlysningsloop Bokningstiden 30 minuter Defekografier ~35 per/år vid NUS Utförs på ett fåtal sjukhus med stort upptagningsområde (resor) och undersökningen kräver god omvårdnad Genomlysningsloopar i huvudsak och enstaka exponeringsbilder Bokningstiden 45 minuter
Ev. avsändare/enhet/namn 24 Utbildningsmaterial Hypofarynx/esofagus Defekografi Kompendium Utbildningsfilm (kort) 0
Ev. avsändare/enhet/namn 25 Starten skiljde sig åt Hypofarynx/esofagus WORKSHOP Defekografi Ingen Workshop Behoven resulterade i förändrad bildtagning
Ev. avsändare/enhet/namn 26 Hur gick vi vidare? Hypofarynx/esofagus Radiolog som handledare Auskultation (veckor) kontinuitet Genomgång av bilder (anatomi) Tog del av diagnostiseringen 1 us med handledare Självständigt i 2 månader med granskning före hemgång Utbildningstid: 2011-04-08 tom 2011-10-13 Defekografi Radiolog som handledare Auskultation (månader) kontinuitet Genomgång av bilder (anatomi) Tog del av diagnostiseringen 10-tal us med handledare Självständigt (granskning långväga patienter) Utbildningstid: 2004-02-01 tom 2004-11-17
Ev. avsändare/enhet/namn 27 Hur arbetar vi idag? Hypofarynx/esofagus I radiologens vidimering framgår vem som ska utföra undersökningen Samtliga patienter svarar på ett frågeformulär som journalförs Radiolog skriver alltid svar på undersökningen, som även dubbelgranskas (kvalitetsgranskning) Jag läser röntgensvaren Cirka hälften av undersökningarna utförs av röntgensjuksköterska Defekografier I radiologens vidimering framgår vem som ska utföra undersökningen Samtliga patienter svarar på ett frågeformulär som journalförs Radiolog skriver alltid svar på undersökningen Genomgång av undersökningen tillsammans med radiolog vid alla långväga patienter Jag läser röntgensvaren Alla defekografier utförs av röntgensjuksköterska
Ev. avsändare/enhet/namn 28 Resultat Utvärderingar av undersökningar samt erfarenheterna har genererat metodutveckling och nya arbetssätt God undersökningskvalitet på grund av - tydlig metod - vikten av att synliggöra god omvårdnad (medverkan) - stråldos - kontrastval Kortare väntetid Frigör radiologtid Ökat samarbete mellan radiolog och röntgensjuksköterska Roligare
Ev. avsändare/enhet/namn 29 TACK!