Granskning av skolornas arbete mot kränkande behandling

Granskning av skolornas arbete mot kränkande behandling Skurups kommun December 2010 Mattias Norling, revisionskonsult

Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Metod... 4 3. Iakttagelser... 5 Övergripande nivå... 5 Mackleanskolan... 7 Östergårdsskolan...9 4. Anmälningar till (BEO) Skolinspektionen... 10 5. Sammanfattande bedömning...11 2 of 11

1. Sammanfattning Revisorerna i Skurups kommun har beslutat genomföra en granskning av arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Syftet med denna granskning är att granska vilka planer som finns och vilka åtgärder som kommunen/skolorna vidtar för att främja likabehandling. Revisionsfrågan har varit om kommunstyrelsen och skol- och utbildningsberedningen har tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling? På en övergripande nivå bedöms Skurups kommun ha tillfredsställande rutiner för arbetet med att främja likabehandling. Det arbete som bedrivs för att skapa en gemensam värdegrund på skolorna (inom ramen för Lions Quest) bedöms ha implementerats på skolorna och lärarna uppger sig arbeta med detta i klasserna. Följande förbättringsåtgärder bör dock framhållas: Både Mackleanskolan och Östergårdsskolan bedöms kunna förbättra sina likabehandlingsplaner så att de till fullo uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Dokumentation om upprättade och utredda inträffade mobbningsfall upprättas på båda skolorna. Vid Mackleanskolan bedöms dokumentationen kunna utvecklas när det gäller att dokumentera den uppföljning som görs av inträffade fall. I likabehandlingsplanen för Mackleanskolan beskrivs den uppföljning som görs i allmänna ordalag och bedöms kunna förtydligas. I likabehandlingsplanen för Östergårdsskolan beskrivs inte uppföljningen alls, därför bör detta läggas till i kommande likabehandlingsplaner. Det har i granskningen framkommit uppgifter från intervjuade som tyder på att rutinerna när det gäller kränkande behandling inte tillämpas och följs i alla sammanhang vid Mackleanskolan. Skolan bör framhålla vikten av att alla vuxna i alla sammanhang följer de upprättade rutinerna. 3 of 11

2. Inledning Bakgrund Varje kommun är enligt bl a skollagen och läroplanen skyldig att förhindra varje försök från elever att utsätta andra för mobbning och andra former av kränkande särbehandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta dels i 14 a kap. skollagen, dels i de delar av diskrimineringslagen som rör utbildningsområdet. (Tidigare fanns bestämmelser om detta i den nu upphävda lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.) Rektor har ett särskilt ansvar enligt läroplan. Vid uppföljningar av skolornas arbete mot kränkande behandling konstateras ofta att det finns brister i likabehandlingsplanerna i de flesta av rikets kommuner. De vanligaste bristerna är att skolornas likabehandlingsplaner inte i tillräcklig utsträckning har tagit upp skolspecifika åtgärder och att elever inte involverats i arbetet i tillräcklig utsträckning. Revisorerna i Skurups kommun har beslutat genomföra en granskning av arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Syftet med denna granskning är att granska vilka planer som finns och vilka åtgärder som kommunen/skolorna vidtar för att främja likabehandling. Revisionsfråga Har kommunstyrelsen och skol- och utbildningsberedningen tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling? Kontrollmål: Är de mål och riktlinjer som finns för likabehandlingsarbetet tillräckliga? Vilka rutiner finns för att utreda uppgifter om kränkande behandling på skolorna? Vilken dokumentation görs vid anmälan om kränkande behandling på skolorna? Är dokumentationen tillräcklig? Finns det tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling från vuxna? Är uppföljningen av likabehandlingsarbetet tillfredsställande? Metod Granskningen genomförs genom dokumentationsgranskning samt intervjuer med rektorer, förvaltningschef, två lärare per skola samt två representanter för elevråden per skola. Utöver intervjuerna har stickprovsgranskningar gjorts av den dokumentation som finns upprättad i inträffade ärenden som antimobbningsgrupperna på skolorna har hanterat. Även dokumentation som rör anmälningar om kränkande behandling till Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskats. Granskningen avgränsas till två skolor: Mackleanskolan, Skurup Östergårdsskolan, Skurup 4 of 11

Intervjuer: Förvaltningschef, Kultur, socialtjänst, utbildning, Skurups kommun Utvecklingsledare skola, Skurups kommun Rektor, Östergårdsskolan Lärare (2 st), Östergårdsskolan Elever (2 st), Östergårdsskolan Rektor, Mackleanskolan Lärare (2 st) Mackleanskolan Elever (2 st) Mackleanskolan Rapporten har sakgranskats av de intervjuade rektorerna samt förvaltningsledningen. 3. Iakttagelser Övergripande nivå De intervjuade vid förvaltningsledningen anser att Skurups kommun har arbetat bra med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling överlag. Kommunen har tagit initiativ till att alla skolor ska arbeta utifrån modellen Lions Quest (ett antimobbnings- och värdegrundsprogram). Likabehandlingsplanerna i kommunen har tagits fram av varje skola för sig men det har förts diskussioner rektorer emellan i ledningsgruppen om hur dessa ska utformas på bästa sätt. De intervjuade menar därför att skolorna har relativt likartade planer. En gång per år redovisas resultatet av elevenkäterna som genomförs på samtliga skolor för beredningen. De intervjuade anser att kommunen har ett bra resultat i jämförelse med andra kommuner och de har heller inte kunnat se några försämringar när det gäller elevernas välmående på skolnivå. Folkhälsoinstitutet har genomfört en enkätundersökning av den psykosociala hälsan på samtliga skolor i landet. I denna enkät ställdes bland annat frågan om barnen visste om någon eller några i klassen som var mobbade. Svaren för Skurup redovisas nedan: Andelen elever i Skurups kommun som uppger att de känner till någon eller några i klassen som blir mobbade. Andel Ranking Åk 6 11,8 % 168 Åk 9 8,3 % 13 Källa: FHI När det gäller årskurs 9 har Skurups kommun ett av de bästa resultaten i landet. Här har 8,3 procent av eleverna uppgett att de känner till någon eller några i klassen som mobbas vilket placerar Skurup på plats 13 av landets kommuner. I årskurs 6 är resultatet mer på medelnivå sett till hela landet. Här uppger 11,8 procent att de känner till någon eller några som mobbas vilket innebär att Skurup hamnar på plats 168 av landets kommuner. 5 of 11

Skolornas egna undersökningar av elevernas trivsel görs en gång per år och görs dels genom en enkät riktad till eleverna och dels genom en enkät till föräldrarna. Resultatet är nedbrytbart på klassnivå vilket gör att rektorer och lärare kan använda det för att se i vilka klasser det finns behov av åtgärder. Nedan anges resultatet på kommunnivå för tre av indikatorerna. Elever och föräldrar har fått svara på frågorna utifrån en skala på 1-6 där 1 står för aldrig och 6 för alltid. Resultat elevenkät 2005-2010. Källa: Skurups kommun Under åren 2005-2010 har andelen elever som uppger att de blir mobbade i skolan minskat något. Värdet har minskat från 1,6 till 1,5. Samtidigt har värdet när det gäller trivseln i skolan och synen på diskussionen om värdegrund om kamratskap mellan elever och lärare förbättrats. Resultat föräldraenkät 2006-2010. Källa: Skurups kommun Resultatet i föräldraenkäten visar inte riktigt samma positiva utveckling som det i elevenkäten. Mellan åren 2009 och 2010 har det skett en viss försämring både eftersom andelen som upplever att deras barn är mobbade har ökat något och för att färre har uppgivit att deras barn trivs i skolan. Mellan åren 2007-2009 förbättrades dock resultaten. Svarsfrekvensen bland föräldrarna är dock relativt låg varför förändringar från ett år till ett annat är mer osäkra än vad de är i enkäterna till eleverna. 6 of 11

Bedömning Bedömningen är att det i Skurups kommun finns en medvetenhet om att arbeta förebyggande mot kränkande behandling och mobbning. Uppföljningen av skolornas arbete som görs årligen visar också att insatserna har haft en del effekter på elevernas trivsel. Mackleanskolan Är de mål och riktlinjer som finns för likabehandlingsarbetet tillräckliga? En genomgång har gjorts av likabehandlingsplanen på Mackleanskolan (upprättad i februari 2010). Genomgången har gjorts med Skolverkets allmänna råd som grund. I dessa anges de olika momenten som bör tas upp i en likabehandlingsplan. Nedan redovisas vilka moment som finns med eller inte i likabehandlingsplanen. Moment i likabehandlingsplan Långsiktiga mål Insatser för främjande arbete Kartläggning Insatser för förebyggande arbete Rutiner för akuta åtgärder Rutiner för uppföljning Beskrivning av barns/elevers deltagande Uppfylls? Nej Delvis Delvis Insatserna för främjande arbete beskrivs tydligt men det saknas en tydlig koppling till en analys av behoven på skolan (exempelvis om det finns någon typ av kränkande behandling som är ofta förekommande). Det saknas i likabehandlingsplanen en kartläggning av hur eleverna upplever skolan och vilka platser eller tillfällen det är då de känner sig otrygga. De intervjuade uppger dock att en kartläggning ska genomföras under hösten 2010. När det gäller rutinerna för uppföljning och beskrivning av barns/elevers deltagande beskrivs dessa i allmänna ordalag. Det anges exempelvis att lärarna ska ta upp likabehandlingsplanen för diskussion i klassrummen. Vilka rutiner finns för att utreda uppgifter om kränkande behandling på skolorna? I likabehandlingsplanen finns det angivet hur arbetsgången är när kränkande behandling upptäcks. Det är antimobbningsgruppen som utreder ärenden av allvarligare karaktär. I enklare fall av konflikter mellan elever är det de lärare som får reda på att det inträffat en kränkning som hanterar situationen. De intervjuade uppger att det mesta av de konflikter som eleverna tar upp kan hanteras av lärarna själva utan att antimobbningsgruppen behöver kallas in. Antimobbningsgruppen har ett särskilt arbetssätt och särskilda blanketter (samtalsprotokoll) för hanteringen av anmälda fall. Vid särskilt allvarliga fall kontaktas rektor och föräldrarna direkt. Intervjuad rektor anser sig trygg med att lärarna alltid ingriper när de upptäcker fall av kränkande behandling. De intervjuade eleverna anser dock att det förekommer vissa typer av kränkande behandling på skolan som inte hanteras av lärarna. Exempelvis ingriper inte alla lärare när elever använder nedsättande ord mot varandra. Eleverna nämner också att det finns vissa elever som inte känner sig trygga på skolan och att det varit situationer med kränkande behandling av fysisk karaktär där lärarna inte ingripit. 7 of 11

Vilken dokumentation görs vid anmälan om kränkande behandling på skolorna? Det finns en blankett om anmälan till antimobbningsgruppen som eleverna kan använda sig av. Enligt de intervjuade är det dock vanligare att eleverna talar med en lärare direkt. Då görs dokumentationen i samband med de samtal som förs med eleven i antimobbningsgruppen. Är dokumentationen tillräcklig? Fem stickprov har tagits ut av den dokumentation som har gjorts. I stickproven finns det anteckningar från antimobbningsgruppen. Anteckningarna följer den mall som finns upprättad och därmed finns det angivet vad som hänt, vilken åtgärd som vidtagits samt dokumentation om kontakt med målsman. Det anges också hur uppföljningen av fallet ska göras. Vad som saknas är dock dokumentation av den uppföljning som har gjorts. Enligt de intervjuade beror detta på att uppföljningen ofta görs informellt genom att en muntlig avstämning görs med eleven. Finns det tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling från vuxna? Det anges i likabehandlingsplanen att inträffade fall av kränkning av personal mot elev ska anmälas till rektor. Rektor uppger vid intervjun att hon i fall där kränkande behandling anmälts till henne kontaktar elev och föräldrar och försöker därefter få till ett samtal mellan den aktuella läraren och eleven. Är uppföljningen av likabehandlingsarbetet tillfredsställande? Det genomförs en kommunövergripande enkät varje år som ligger till grund för en uppföljning och diskussion i klasserna enligt de intervjuade. Enkäten besvaras av både elever och föräldrar, enligt skolans kvalitetsredovisning (2009/2010) har svarsfrekvensen hos föräldrarna dock varit låg. Enkätresultatet redovisas översiktligt i kvalitetsredvisningen. Övrigt Skolan har olika typer av kamratövningar i klassrummen som en del av arbetet med värdegrundsfrågor. De intervjuade anser att de som lärare har fått bra utbildning för att kunna arbeta med värdegrundsfrågor i klassrummen. De intervjuade eleverna känner inte till likabehandlingsplanen. Enligt intervjuad rektor kan detta bero på att de i klassrummen diskuterar kränkande behandling och värdegrundsfrågor i mer allmänna ordalag. Alla klassföreståndare ska gå igenom de gemensamma reglerna med eleverna och även lämna information om antimobbnings- och likabehandlingsarbetet. Bedömning Den övergripande bedömningen är att det på skolan bedrivs ett tillräckligt arbete för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling. Det finns emellertid anledning att lyfta fram några förbättringsområden. Likabehandlingsplanen på Mackleanskolan uppfyller till största delen de allmänna råden som Skolverket har satt upp. Bedömningen är dock att den kan vidareutvecklas genom en tydligare analys av den specifika situationen på skolan och en kartläggning av vilka platser som eleverna upplever otrygghet på. Det behövs tydligare dokumentation när det gäller uppföljningen av inträffade fall av kränkande behandling. Eleverna uppger sig inte känna till vare sig likabehandlingsplanen eller det övergripande arbetet mot kränkande behandling. Det är relativt vanligt att elever har en annorlunda syn på detta jämfört med 8 of 11

lärare men här bör personal på skolan reflektera över vad det kan bero på att skillnaden mellan elever och lärare i synen på arbetet är så pass stor. Östergårdsskolan Är de mål och riktlinjer som finns för likabehandlingsarbetet tillräckliga? Genomgången av likabehandlingsplanen på Östergårdsskolan redovisas nedan. Moment i likabehandlingsplan Långsiktiga mål Insatser för främjande arbete Kartläggning Insatser för förebyggande arbete Rutiner för akuta åtgärder Rutiner för uppföljning Beskrivning av barns/elevers deltagande Uppfylls? Delvis Delvis Nej Det finns i likabehandlingsplanen inte någon beskrivning av hur planen har förankrats hos eleverna, eller på vilket sätt barnen deltar i arbetet med att motverka kränkande behandling. Det är också något otydligt vilken lagstiftning som skolan hänvisar till i planen. Det finns en beskrivning av de rutiner som gäller vid akuta åtgärder framför allt ärendegången när elever kränker varandra. Det saknas dock en tydlig beskrivning av ärendegången när en vuxen kränker en elev. Även rutinen för uppföljning är något otydligt beskriven. Vilka rutiner finns för att utreda uppgifter om kränkande behandling på skolorna? I likabehandlingsplanen anges arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling. Precis som vid Mackleanskolan är det lärarna själva som hanterar enklare former av konflikter direkt med eleverna, i mer allvarliga fall kopplas antimobbningsgruppen in. Föräldrarna kontaktas enligt de intervjuade alltid direkt om det har varit några slagsmål eller andra former av större incidenter. Även i övriga fall är det oftast bäst att få in föräldrarna tidigt i processen enligt de intervjuade lärarna. Vid fall som dokumenteras ska alltid föräldrarna kontaktas. Vilken dokumentation görs vid anmälan om kränkande behandling på skolorna? Antimobbningsgruppen ska dokumentera varje samtal de har i ett mobbningsärende. Det finns en mall för hur anteckningar ska göras. Det finns också en blankett för anmälningar till antimobbningsteamet. Är dokumentationen tillräcklig? Anteckningarna som har granskats följer den upprättade mallen. Såväl de aktuella händelserna, kontakten med föräldrarna som uppföljning finns dokumenterat. Finns det tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling från vuxna? Det anges i likabehandlingsplanen att rektor ska kontaktas inom 24 timmar om någon vuxen märker att en elev blir kränkt av en annan vuxen på skolan. Det finns inte angivet vilka åtgärder som ska vidtas om en elev anmäler att den känner sig kränkt av en vuxen. 9 of 11

Är uppföljningen av likabehandlingsarbetet tillfredsställande? Det görs en övergripande uppföljning av resultatet från föräldra- och elevenkäten om trivseln på skolan. Elevernas syn på trygghet i skolan följs upp genom att de får kryssa i på en karta de områden på skolan/skolgården där de känner sig trygga eller otrygga. Det finns inte någonting angivet i likabehandlingsplanen om hur uppföljning av arbetet mot kränkande behandling ska göras. Övrigt De intervjuade eleverna känner sig trygga på skolan och tror även att övriga barn gör det. Eleverna anser att systemet med rastvakter (lärare) är bra, det finns alltid möjlighet att kontakta någon vuxen då. Eleverna tycker också att de diskuterar vad kränkande behandling och kamratskap är på skolan. Överlämning från Östergårdsskolan till högre skolklasser görs genom en överlämningskonferens mellan lärarna. Överlämningen innefattar bara barn som har någon typ av extra insatser eller stöd. Enligt intervjuad rektor förs alltid samtal med föräldrarna till eleverna innan information lämnas över. Bedömning Den övergripande bedömningen är att det på skolan bedrivs ett tillräckligt arbete för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling. Det finns emellertid anledning att lyfta fram några förbättringsområden som kan göras av likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen på Östergårdsskolan uppfyller till största delen de allmänna råden som Skolverket har satt upp. Bedömningen är dock att den kan vidareutvecklas genom en tydligare beskrivning av hur den ska följas upp samt en bättre rutinbeskrivning när det gäller vilka åtgärder som ska vidtas om vuxna kränker elever. Även rutinerna för uppföljning av likabehandlingsarbetet bör dokumenteras tydligare i planen. 4. Anmälningar till (BEO) Skolinspektionen Barn- och elevombudet är en avdelning inom Skolinspektionen (som tidigare låg under Skolverket) dit elever och föräldrar kan anmäla skolhuvudmän (exempelvis kommuner) om de anser att skolan inte gjort tillräckligt för att motverka kränkande behandling. I denna granskning har handlingar begärts ut som gäller Skurups kommun. Under de senaste åren har tre anmälningar kommit in. Ett var vid tidpunkten för granskningen under utredning och gällde Mackleanskolan. Två andra var avgjorda och gällde Mariaskolan respektive Östergårdsskolan. Ärendet vid Östergårdsskolan gällde en situation där en elev ansåg sig kränkt av en lärare. Fallet har varit under behandling en lång tid (2007-2009) och i beslutet från april 2009 kritiseras kommunen för den inträffade kränkningen och för brister i likabehandlingsplanen. Däremot anses skolan ha vidtagit de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta kränkningar. Ärendet vid Mariaskolan gällde en elev i förskoleklass där föräldrarna ansåg sig inte ha fått tillräcklig information om sitt barns skolgång och de problem som framkommit i förskoleklassen. Det konstateras i ärendet att det saknas åtgärdsprogram för de insatser som skolan har gjort i klassen. Skolinspektionen avslutar ärendet med hänvisning till att kommunen har vidtagit åtgärder dels för att förbättra överlämningen från förskola till förskoleklass och dels för att stärka sammanhållningen i förskoleklassen. 10 of 11

5. Sammanfattande bedömning Skurups kommun bedöms ha tillfredsställande rutiner för arbetet med att främja likabehandling. Det arbete som bedrivs för att skapa en gemensam värdegrund på skolorna (inom ramen för Lions Quest) bedöms ha implementerats på skolorna och lärarna uppger sig arbeta med detta i klasserna. Är de mål och riktlinjer som finns för likabehandlingsarbetet tillräckliga? Både Mackleanskolan och Östergårdsskolan bedöms kunna förbättra sina likabehandlingsplaner. Likabehandlingsplanen på Östergårdsskolan uppfyller till största delen de allmänna råden som Skolverket har satt upp. Bedömningen är dock att den kan vidareutvecklas genom en tydligare beskrivning av hur den ska följas upp samt en bättre rutinbeskrivning när det gäller vilka åtgärder som ska vidtas om vuxna kränker elever. Även rutinerna för uppföljning av likabehandlingsarbetet bör dokumenteras tydligare i planen. Likabehandlingsplanen på Mackleanskolan uppfyller till största delen de allmänna råden som Skolverket har satt upp. Bedömningen är dock att den kan vidareutvecklas genom en tydligare analys av den specifika situationen på skolan och en kartläggning av vilka platser som eleverna upplever otrygghet på. Eleverna vid Mackleanskolan uppger sig inte känna till vare sig likabehandlingsplanen eller det övergripande arbetet mot kränkande behandling. Det är relativt vanligt att elever har en annorlunda syn på detta jämfört med lärare men här bör personal på skolan reflektera över vad det kan bero på att skillnaden mellan elever och lärare i synen på arbetet är så pass stor. Vilka rutiner finns för att utreda uppgifter om kränkande behandling på skolorna? De rutiner som finns för att utreda uppgifter om kränkande behandling bedöms vara tillfredsställande. Rutinerna gäller både kränkningar mellan elever och kränkningar mellan vuxna och elever. Eleverna vid Mackleanskolan ger exempel på tillfällen då rutinerna inte har tillämpats fullt ut. Här bör skolan framhålla vikten av att alla anställda i alla sammanhang följer de rutiner som gäller på skolan. Vilken dokumentation görs vid anmälan om kränkande behandling på skolorna? Är dokumentationen tillräcklig? Dokumentation om upprättade och utredda inträffade mobbningsfall upprättas på båda skolorna. Vid Mackleanskolan bedöms dokumentationen kunna utvecklas när det gäller att dokumentera den uppföljning som görs av inträffade fall. Finns det tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling från vuxna? Det finns rutiner som beskriver hur fall av kränkande behandling från vuxna ska hanteras på båda skolorna. Dessa rutiner bör dock utvecklas på Mackleanskolan. Är uppföljningen av likabehandlingsarbetet tillfredsställande? Likabehandlingsarbetet följs upp i kvalitetsredovisningen. I likabehandlingsplanen för Mackleanskolan beskrivs uppföljningen i allmänna ordalag och bedöms kunna förtydligas. I likabehandlingsplanen för Östergårdsskolan beskrivs inte uppföljningen alls, därför bör detta läggas till i kommande likabehandlingsplaner. 11 of 11