KUNDTIDNING FÖR ELMIA FUTURE TRANSPORT, ELMIA NORDIC RAIL & ELMIA NORDIC ROAD NR 1 2015 Profilen: överste torgny henryson järnväg 2050 vision utan floskler Citylogistiken på agendan tio tips i ny handbok INVESTERA MERA SVERIGE BLICKAR MOT ÖKAD TILLVÄXT
Läs Future Transport Nordic Rail and Nordic Road News direkt i din läsplatta, mobil eller dator. Gör så här: Registrera dig på elmia.se/nordicrail. Efter att ha fyllt i namn och mailadress får du ett lösenord. Ladda hem appen Elmia Read från App Store eller Google Play. Klicka på Future Transport. Ange din mail och det lösenord du fått tillsänt dig.
3 Sverige har ett guldläge våga investera i infrastruktur Hur ska Sverige närma sig Europa och få fart på ekonomin? Frågan är aktuell både vad gäller fysisk infrastruktur och när det gäller företagsaffärer. Samtidigt finns det stora möjligheter för Sverige att såväl närma sig som att dra ifrån övriga EU tack vare stora infrastrukturprojekt och bra möjligheter för offentliga investeringar. Ledordet är på många sätt mod. Att våga blicka framåt och att våga tänka annorlunda. Ett tydligt exempel i vår närhet är Fehmarn Bälttunneln som beräknas vara färdig 2021. Detta är inte bara ett danskt projekt, eller ett dansk tyskt, det är ett projekt för hela EU. Inte minst för Sverige. Därför måste det också bemötas som ett svenskt intresse för att Sverige inte ska bli en flaskhals för hela norra Europas godsflöde. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) har lovat ett bättre flöde på Öresundsbron när tunneln mellan Tyskland och Danmark väl är invigd. Men sen då? För svensk del måste en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör vara ett tydligare mål, och arbetet för att få med Danmark bör vara av högsta prioritet. Något besked väntas inte i närtid, trots att behovet finns. Åtminstone på en sida av sundet. 12 8 CAFÉ Svensk infrastruktur kan vara en ekonomisk motor för hela EU. På samma sätt som Sverige påverkas av stora projekt i vårt närområde. Därför var det glädjande när Anna Johansson under Stora Infradagen pratade om infrastruktur som en väg till ökad 18 tillväxt. Bra infrastruktur ger jobb och underlättar bostads byggandet. Men det händer ingenting. Eller det går i alla fall alldeles för långsamt. Idéer på finansieringslösningar saknas direkt inte. Förhoppningsvis får något svenskt projekt stöd av den så kallade Junckerplanen, medfinansiering diskuteras konkret i Sverigeförhandlingen och Anna Johansson NOTERAT FRÅN TRANSPORTBRANSCHEN 4 har öppnat 3. för Planlägg offentlig privat även gångtransporterna SWERIG SER POTENTIAL PÅ EN VÄXANDE MARKNAD 6 samverkan. Med dagens ränteläge lär staten heller inte ha tran ifrån fordon DANSK INDUSTRI DRIVER PÅ INVESTERINGAR finnas en plan för maxavstånd för den sista handdragna 7 några problem med att fixa TRANSPORTGRUPPEN SÄTTER CITYLOGISTIKEN sträckan. PÅ AGENDAN På så sätt kan varuleveranser fungera 8 smidigt även billiga lån. Peabs vd Jesper I och med att staden förtätas underlättas människors sociala NORSKA NÄRINGSLIVET PÅ OFFENSIVEN områden med mycket smala gator. För att minska 9 sträckan fö Göransson poängterade just samvaro genom tillgången på sällskapsvänliga umgängesplatser. EURO MILJARDER SKA GE EKONOMIN EN UPPSVING handtransport kan något större trafikleder byggas 10 i cirklar ell detta under Stora Infradagen det Smala är för gator närvarande ett ypperligt däremot tillfälle ofta vara för för snäva och trånga för att man ska kunna viss radie från varje varumottagningsställe. Därmed minskar som uppmuntrar till mellanmänsklig interaktion STORA kan INFRADAGEN: OFFENTLIG PRIVAT nät SAMVERKAN kring varumottagarna KAN VARA FRAMTIDEN så att godstransporter 12 alltid når in STORA INFRADAGEN: VÅGA INVESTERA I FRAMTIDENS TEKNIK 14 staten att låna pengar till genomföra godstransporter. I det fall då vägburna transporter inte för förslitningsskador hos personal. Eventuella störningar för infrastrukturprojekt. PROFILEN: TORGNY HENRYSON, CHEF, FÖRSVARETS LOGISTIK 16 kan köras direkt intill lastnings- och lossningsplats bör det i stället gångtrafikanter minimeras också. Sätt i gång och gör det. Nu! TRAFIKVERKET SKRIVER HISTORIA MED OSTLÄNKEN 18 JÄRNVÄGSVISION SOM STICKER UT HAKAN 20 GÄSTKRÖNIKA: JENNI RANHAGEN, RÅDGIVARE I TRANSPORTFRÅGOR, JERNKONTORET 21 MARITIM STRATEGI SKA SÄTTA FINLAND PÅ VÄRLDSKARTAN 22 Tmoersklulnutlian JÖRGEN NYSTRÖM PROJEKTLEDARE, ELMIA FUTURE TRANSPORT, ELMIA NORDIC RAIL OCH ELMIA NORDIC ROAD Future Transport nordic rail/nordic road news Nr 1 2015 Ges ut av Elmia och är en registrerad posttidning för mässorna Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Road. ANSVARIG UTGIVARE: Jörgen Nyström PRODUKTION: Mediaspjuth AB, www.mediaspjuth.se FOTO FÖRSTASIDAN: Shutterstock TRYCK: Elanders NRS Tryckeri Distribueras till kundregister via post UPPLAGA: 12 000 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 3
noterat Gardemoen erbjuder biobränsle från mars Flygbolagen SAS, Lufthansa och KLM har skrivit ett avtal med norska Avinor samt Statoil Aviation om regelbunden leverans av biobränsle till Oslos flygplats, Gardemoen. Avtalet innebär att Statoil Aviation ska leverera 2,5 miljoner liter biobränsle till tankanläggningen på Gardemoen från och med mars i år. Det innebär att Oslos flygplats blir den första stora flygplatsen i världen som regelbundet kan erbjuda biobränsle i den dagliga verksamheten. De senaste tio åren, och längre än så, har SAS strävat efter att snabba på utvecklingen av förnybart bränsle. Detta är ett viktigt och konkret steg i riktning mot ett hållbart flyg, säger Rickard Gustafsson, vd, SAS. Rickard Gustafsson. BILD: SAS BILD: SHUTTERSTOCK Annerberg tar över som ordförande i Transportstyrelsen Carola Gunnarsson lämnade på eget initiativ uppdraget som ordförande för Transportstyrelsens styrelse vid årsskiftet. Ny ordförande är Rolf Annerberg. Jag beklagar att Carola väljer att sluta. Hennes engagemang i våra frågor har varit en tillgång för hela Transportstyrelsen, säger generaldirektör Staffan Widlert på Transportstyrelsens hemsida. Rolf Annerberg är särkild utredare på regeringskansliet och ingår sedan tidigare i Transportstyrelsens styrelse. Hans förordnande gäller 1 januari 30 juni 2015. Tungt uppdrag till Lexelius Anne Lexelius, inköpschef för råvaror och tillhörande sjötransporter inom SSAB, har utsetts till ordförande för Maritime Transport Council inom den europeiska transportköparorganisationen European Shippers Council (ESC). En rad nationella organisationer för varuägare samverkar inom European Shippers Council kring frågor som rör transport och logistik. Det handlar om att ta fram underlag för nya och kommande EU-regler samt lobbying för ESC:s ståndpunkter. Sweco anlitas för Sveriges första höghastighetsjärnväg Trafikverket har gett Sweco uppdraget att planera och projektera 2,6 mil av den 6 mil långa dubbelspåriga höghastigetsjärnvägen mellan Göteborg och Borås. Den nya järnvägen är en länk i den planerade stambanan mellan Stockholm och Göteborg och omfattar bland annat en underjordisk station vid Landvetters flygplats. Värdet på uppdraget uppgår till cirka 50 miljoner kronor. Sett ur ett tekniskt perspektiv finns det flera utmaningar att ta med i beräkningen. Med hastigheter på upp till 320 kilometer i timmen blir buller och vibrationer konsekvenser som behöver hanteras på bästa sätt. Den kuperade terrängen innebär att sträckan kommer att innehålla många tunnlar och broar. Dessutom kommer vi att ha stort fokus på att skapa en lösning som ger minsta möjliga påverkan för människor, miljö och landskapsbild, säger Jan Thulin, vd för Sweco Rail. Swecos arbete påbörjades i december och fortsätter till slutet av 2016. Byggstart för den nya järnvägen är planerad till 2020. BILD: SHUTTERSTOCK BILD: SHUTTERSTOCK Klampning tillåtet från den 1 mars Från den 1 mars i år har polisen eller tullen möjlighet att stoppa ett fordon genom så kallad klampning att låsa fast hjulen. Den nya lagen innebär att en enskild polis eller tulltjänsteman tillfälligt får stoppa ett fordon för fortsatt färd genom att ta fordonets nycklar, registreringsskyltar eller andra föremål som behövs för att köra. För eventuell klampning krävs det dock ett beslut från Polismyndigheten eller Tullverket. Åtgärderna får i normalfallet högst vara i 24 timmar. 4 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News
noterat Sanktionsavgift röstades igenom tre uppmaningar till regeringen Det blev en sanktionsavgift i stället för böter vid brott mot cabotagebestämmelserna. Det beslutade riksdagen i november förra året och de nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. Anledningen till regeländringen är att sanktionsavgifter anses vara ett effektivare styrmedel än böter. Regeringen har bestämt att sanktionsavgiften ska vara på 40 000 kronor. I samband med voteringen riktade riksdagen tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: att sanktions avgiften vid brott mot cabotagereglerna bör vara högre. att det ska ställas krav på att lastbilar har internationella frakthandlingar. att det behövs en översyn av ansvaret för den som beställer transporter. Fehmarn Bält-förbindelsen bra för Danmark och Europa Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland ger Europa en samhällsekonomisk avkastning på 5 procent över 50 år. Det visar konsultbolaget Incentive i en rapport gjord på uppdrag av det danska Transportministeriet. Under samma period beräknas Fehmarn Bält-förbindelsen ge Danmark en samhällsekonomisk avkastning på 5,4 procent. Även den finansiella prognosen för Fehmarn Bält-förbindelsen ser bra ut enligt projektbolaget Femern A/S och den uppdaterade finansiella analysen som presenterades i november. Enligt analysen ligger avbetalningstiden på 32 37 år, jämfört med 39 år utifrån 2011 års analys. BILD: SHUTTERSTOCK Fehmarn Bält tunneln mellan Danmark och Tyskland är en god investering både för Europa och Danmark. GRAFIK & BILD: FEMERN A/S Margaretha Gustafsson, depåchef vid SCA Logistics, och länsrådet Lars Lustig, vid utdelningen av Årets Lyft. SCA Logistics lyfte med ny container SCA Logistics tilldelades det regionala priset Årets Lyft 2014 av Godstransportrådet i Norr och Västerbotten. Det är arbetet med att utveckla en ny container samt ett effektivare tågpendelsystem som ligger till grund för utmärkelsen. Priset delades ut under Logistikdag Norr i slutet av förra året. Det känns hedrande att få det här priset. Ett fint tecken på uppskattning som sporrar oss att gå vidare i arbetet med våra transportupplägg, säger SCA Logistics depåchef Margaretha Gustafsson. SCA Logistics transporterar mycket gods på järnväg och har därför utvecklat en ny lastbärare, SCA boxen, som är helt anpassad till företagets transporter av gods på sträckan Piteå Umeå Skövde. Tack vare den nya containern kan SCA hålla sina kostnader nere. Samtidigt har SCA bytt järnvägsoperatör och gått över till kraftfullare lok som kan dra fler vagnar. Det innebär att ett 600 meter långt tåg i dag i stället fraktar 2 000 bruttoton mot tidigare 1 200. Det innebär färre avgångar och i förlängningen även miljövänligare transporter. Juryns motivering: För en innovativ utveckling av transportkedjans alla led, från lastbärare och logistikupplägg till upphandling av starkare dragkraft. Genom utveckling av en egen lastbärare har man utnyttjat järnvägens möjligheter på bästa sätt så att samma transportarbete i dag kan utföras med färre avgångar. Detta leder i sin tur till lägre energiförbrukning, och därmed bättre miljöprestanda, samtidigt som det skapas utrymme för andra transporter i ett ansträngt järnvägssystem. BILD: GODSTRANSPORTRÅDET Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 5
swerig kommenterar Swerig verkar på en internationell marknad för den svenska järnvägsbranschen. Till ett exportvärde av cirka 10 miljarder kronor årligen. I varje nummer av Future Transport Nordic Rail and Road News lyfter Swerig de viktigaste frågorna för den svenska exportindustrin. SWERIG stöttar företagens export på en växande marknad Swerig Swedish Rail Industry Group har i tjugofem år stöttat medlemsföretagens export av järnvägsteknologi och tjänster. Nu ser man potentialen i en fortsatt växande marknad, men också ökad konkurrens på den internationella marknaden. Marknaden spås växa för järnvägsprodukter och tjänster. Allteftersom världens befolkning och städer växer behövs mer tåg och järnväg. Flera marknadsrapporter pekar också i denna riktning, något som inte är förunnat alla branscher i en skakig ekonomi. Detta är en utveckling som går att dra nytta av, men då gäller det för företagen i ett litet land att agera smart. Svensk järnvägsindustri har med tanke på landets storlek en unik industriell bas av globala ledande företag, exportvana underleverantörer, järnvägsteknisk kompetens inom företag och akademi, erfarenhet av utvecklingsprojekt samt en öppen järnvägsmarknad. Vår erfarenhet i Sverige gör oss väl rustade och vi är en del av den europeiska järnvägsindustrin, som är ledande på världsmarknaden inom samtliga segment, alltifrån höghastighet, regionaltåg, spårvagn till signalsystem. Men konkurrensen från fler europeiska aktörer ökar. Vi märker också på olika sätt av att mer konkurrens från till exempel Kina och Japan är att vänta, säger Swerigs ordförande Rolf Alm. FÖRETAGEN I ETT LAND SOM SVERIGE tjänar på att samverka och utbyta erfarenhet när det gäller andra marknader. Därför finns Swerig. Swerig ger företagen en kostnadseffektiv exportsupport som till exempel möjligheten att delta i seminarier med potentiella kunder från andra länder, exportresor, samlingsmontrar på mässor eller information om internationella affärer. JÄRNVÄGSINDUSTRIN i Europa och Sverige består av några stora tillverkare, många underleverantörer, infrastrukturbyggare och konsultföretag. Den största aktören i Sverige har varit och är Bombardier och dess svenska föregångare Asea/ABB. Företaget är en av världens största tillverkare av rullande materiel och signalsystem med hundratals underleverantörer i Sverige. Många av de mindre företagen som är underleverantörer till järnvägen är samtidigt underleverantörer till en rad andra industrier. Det kan också gälla stora svenska teknikföretag som till exempel SSAB, SKF och Saab. En viktig och växande del av den svenska järnvägsindustrin är de företag som arbetar med järnvägsrelaterade ITprodukter och tjänster. Alltifrån mjukvaran för signalsystem eller trafikledningssystem till hårdvaran som styr tågets kraftoptimering eller säkerhetssystem, säger Rolf Alm. SWERIG ETABLERADES UNDER 1980-TALET av Svenska Exportrådet, idag Business Sweden. I dag har man sin bas hos Tebab, även om Business Sweden även fortsatt är en viktig partner. Syftet med verksamheten är att katalysera export av svensk järnvägsteknik och tjänster. De 45 medlemsföretagen täcker en stor del av produkt- och service utbudet inom järnväg, från planering, teknisk rådgivning, systemdesign och installationer till rullande materiel, komponenter och programvara. En typisk aktivitet är att arrangera seminarier. Under de senaste åren har Swerig arrangerat 4 5 seminarier per år om ämnen som till exempel Light Rail-projekt i Norden, framtida ITlösningar för järnvägar, finansiering, Fehmarn- Bält samt att man bjudit BILD: TEBAB rolf alm Ordförande, Swerig vår erfarenhet i sverige gör oss väl rustade. in potentiella kunder som beskrivit marknaden i länder som till exempel Polen, Tyskland, Turkiet, Danmark och Storbritannien. EN ANNAN TYPISK AKTIVITET är att arrangera samlingsmontrar på mässor. Swerig har under flera år haft en samlingsmonter för medlems företagen på Innotrans. På liknande sätt har man monter på Elmia Nordic Rail. Swerigs verksamhet ger en bra inblick i frågor om järnväg och export, samt konkret och kostnadseffektiv hjälp i exportarbetet. Vi kommer framöver dessutom att verka för att utveckla samverkan mellan företag i branschen, till exempel vid exportaffärer. Här har också andra aktörer som till exempel SEK och Business Sweden en roll, säger Magnus Davidsson, verksamhetssamordnare på Swerig. Magnus davidsson Verksamhetssamordnare, Swerig Swerigs verksamhet ger en bra inblick i frågor om järnväg och export. BILD: LASSE FREDRIKSSON SWERIG Swedish Rail Industri Group Swerig organiserar över 50 medlemsföretag inom den svenska järnvägsbranschen. Syftet är att stödja export av svensk järnvägsteknologi och järnvägskompetens. Medlemsföretagen täcker hela marknaden för järnvägsmateriel och tjänster från spårinstallation till mjukvaror. Den sammanlagda exportsiffran för medlemsföretagen ligger årligen på cirka 10 miljarder kronor. 6 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News
infrastruktur i norden Dansk Industri tar plats i programrådet för Elmia Mer än 150 miljarder danska kronor. Det är vad Danmark har investerat på infrastruktur och transporter, både inom landet och med kopplingar till europeiska kontinenten, på senare år. Hög rörlighet är en förutsättning och ett avgörande för de nordiska företagens konkurrenskraft, säger Michael Svane, branschdirektör på Dansk Industri, som nu har tagit plats i programrådet för Elmia Nordic Rail, Elmia Nordic Road och Elmia Future Transport. Dansk Industri har under många år varit pådrivande för ökade investeringar i infrastruktur och transporter inom landet. Men också vad gäller länkar till den europeiska kontinenten och övriga nordiska länder. Det mest centrala pågående infrastrukturprojektet, och Europas största, är den fasta förbindelsen under Fehmarn Belt. Michael Svane förklarar att förbindelsen minskar avståndet mellan två storstadsområden, vilket gynnar både näringslivet och forskningsmöjligheterna. Det är ett projekt av strategisk betydelse för alla europeiska länder. Fehmarn Belt kommer att trygga framtiden för den centrala transportkorridoren mellan Skandinavien och Europa, bland Michael Svane, branschdirektör på Dansk Industri. annat genom en betydande tidsbesparing för företag och medborgare. MICHAEL SVANE MENAR ATT hög internationell tillgänglighet är en avgörande faktor för alla företag, oavsett geografiskt läge. Därför förbereder Dansk Industri varje år en så kallad globaliseringsrapport där de utreder de danska företagens konkurrenskraft. Nyckelorden stavas infrastruktur och transporter organisationen fokuserar alltid på att stärka de övergripande transportkorridorerna till, från och genom Danmark. Våra viktigaste transportkorridorer är den så kallade Västkorridoren som binder södra Norge med Danmark, via Hirtshals och ner genom Jylland, samt korridoren som går från Sverige genom Öresundsregionen, Fehmarn Bält och vidare ner till Hamburg, säger Michael Svane. Våra investeringar säkerställer både gods och persontransporter. I BÖRJAN AV ÅRET tog Michael Svane plats i programrådet för Elmia Nordic Rail, Elmia Nordic Road och Elmia Future Transport. Han ser det som en unik möjlighet att kunna bidra till den viktiga debatten om gränsöverskridande transporter och infrastruktur inom Norden. Elmia är en unik mötesplats för beslutsfattare. Jag ser fram emot att kunna bidra med mina danska och europeiska erfarenheter inom transport och infrastrukturpolitik. TEXT: QITHARA INAL BILD: DANSK INDUSTRI Elmia Nordic Rail, Elmia Future Transport och Elmia nordic Road På Elmia Nordic Rail Nordens ledande järnvägsmässa, finns det absolut senaste inom produkter, innovationer och tjänsteutbud. Mässan besöks av banhållare, fordonstillverkare och trafik utövare. De som arbetar med underhåll och service finns här liksom komponenttillverkare, konsulter och speditörer. Mässan har arrangerats sedan 1995 och har sedan 2007 gått samtidigt som Elmia Future Transport den ledande transport- och logistikmässan i Sverige. Elmia Future Transport visar i sin tur hur alla tran sportslag samverkar för att skapa ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt hållbart transportsystem. Elmia Nordic Road är en ny mässa för väg och underhåll. Den fokuserar på affärer och kunskap för dig som utför nybyggnation och underhåll av vägnätet. Mässan går samtidigt som Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport och erbjuder flera intressanta seminarier. Samtliga mässor pågår den 6 8 oktober 2015 på Elmia i Jönköping. Elmia FUTURE TRANSPORT MÖTESPLATS KONFERENS LOGISTIKMÄSSA Elmia NORDIC RAIL MÖTESPLATS KONFERENS JÄRNVÄGSMÄSSA Elmia NORDIC ROAD MÖTESPLATS KONFERENS VÄGMÄSSA Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 7
infrastruktur i norden Transportgruppen och Svensk Handel sätter citylogistiken på agendan Långa omvägar och fulla lastzoner. Vardagen för cityleveranser är inte alltid så smidig som den skulle kunna vara. Men tio enkla tips kan förändra mycket för innerstadens logistik. Det går inte att kräva att det som finns ska byggas om, men vid planeringen av nya områden måste de här aspekterna vägas in, säger Maria Nygren, vice vd på Transportgruppen, om vikten av en välplanerad citystrategi. TEXT: JOHAN LARSSON BILD: SHUTTERSTOCK ILLUSTRATION: BO REINERDAHL (UR BROSCHYREN LOGISTIK OCH FÖRTÄTNING I STADSMILJÖ) Ökad urbanisering ger förändrade transportmönster. Det är en trend som syns i hela Sverige. Därför har Transportgruppen och Svensk Handel tagit fram en broschyr som hjälper kommuner med en citystrategi för godstransporter. Maria Nygren menar att det viktigaste för en bra citylogistik är en inledande konsekvensanalys. Det är också den första punkten i broschyren. Tanken är att skriften ska vara lite som ett smörgåsbord där det bara är att välja vad som passar in i den lokala miljön. Jag tycker att de tio exemplen ger en bra och så heltäckande bild som möjligt, säger hon. KONSEKVENSANALYSEN HANDLAR kortfattat om en framförhållning vad gäller placering av bostäder och butiker samt det samlade behovet av varutransporter. Maria Nygren ser gärna att detta, i ett tidigt skede, görs tillsammans med det lokala näringslivet. Det här är inte en politisk policy utan rvåningar tt bostadsområde tadshus. Det innetiden enkelt ska 8 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News Lokalanpassade bottenvåningar kan omvandlas till butiker, men då måste det finnas en tidig plan hur leveranser ska se ut till dessa lokaler. i stället konkreta tips där alla involveras för att det ska fungera så smidigt som möjligt. För även om citylogistiken allmänt sett fungerar bra i dag, finns det vissa specifika områden där saker kan förbättras. Främst handlar det om bättre tillgänglighet för att godsleveranserna ska slippa rusningstrafiken eller oväntade stopp. Det är ju självklart att om du slipper köra runt kvarteret för att någon har parkerat på din lastzon, så vinner du en massa tid. Med bara några enkla grepp går det alltså att spara tid, pengar och få en bättre arbetsmiljö, säger Maria Nygren. BROSCHYREN ÄR UPPDELAD i tio punkter där, förutom den inledande konsekvensanalysen, ingen egentligen är viktigare än den andra. Det är allt från utformning av lastzoner via stenläggning till offpeak-leveranser. Övergripande är att de tio punkterna inte kräver någon ny eller större förändring på nuvarande infrastruktur. Utgångspunkten är att städerna växer När området är så förtätat att det finns nog med hushåll för att utgöra underlag för affärsverksamhet kan lägenheterna öppnas upp mot gatan och bli affärslokaler. God tillgång till små affärslokaler i gångstråk är inte bara gynnsam för nyföretagandet utan ökar också attraktiviteten och ger en känsla av egenart och hem.
infrastruktur i norden De tio punkterna i Broschyren Logistik och förtätning i stadsmiljö 1. Genomförande av konsekvensanalys ska svara på frågor om tillgänglighet, effektivitet och hantering av ökad eller minskad efterfrågan på varuleveranser. 2. Transportbehov vid ombyggnadsbara nedervåningar planering ska finnas med redan i planarbetet, där även yta för strategiskt placerad lastkaj bör inplaneras. 3. Planlägg även gångtransporterna ifrån fordon det bör finnas en plan för maxavstånd för den sista handdragna transportsträckan. 4. Använd stengångar vid stenläggning i samband med stenläggning bör stengångar anläggas för att möjliggöra för transport att nå hela vägen fram med draget hjälpmedel. 5. Vid behov av parkering bygg runt om parkeringsplatsen nya eller befintliga parkeringsanläggningar kan utnyttjas med grunda affärslokaler eller bostäder runt parkeringsytorna. och de här frågorna måste uppmärksammas av kommunerna. Citylogistiken är något som definitivt måste finnas med i stadsplaneringen, säger Maria Nygren. BROSCHYREN Logistik och förtätning i stadsmiljö har tagits fram tillsammans med Svensk Handel och diskussioner har förts med Nationella satsningen för citylogistik, där även Sveriges Kommuner och Landsting, Trafikverket samt Malmö Stad, Stockholms Stad och Göteborgs Stad ingår. Det fina i kråksången är att det finns en väldigt bra förankring i och med det samarbete som vi har haft sedan flera år tillbaka. Vi är trygga i att vi inte är uppe i det blå och svävar och förhoppningsvis kan det landa väl på fler ställen än i de stora städerna. JUST DE TRE STORSTÄDERNA är goda exempel där det går att Maria Nygren, vice vd på Transportgruppen. 6. Använd offpeak-leveranser för att matcha mot både stora och små företag tunga lastbilar som får tillåtelse att göra offpeak-leveranser kan fylla hela livsmedelsaffärer vid tidpunkter då vägnätet är lättillgängligt. 7. Utforma lastzoner och kajer så det passar flera fordon utgångspunkten bör vara att lastzoner byggs så att de kan användas av olika typer av fordon. 8. Multifunktionella körfält kan skifta i karaktär så att de under rusningstrafik används för kollektivtrafik och övriga tider även för godstransporter. 9. Bygg finmaskiga rutnät och bygg bort ändgator det klassiska rutnäts - systemet är den optimala gatuutformningen vid förtätning. 10. Gångfartsområden ett sätt att öka attraktiviteten inom ett område utan att nödvändigtvis förbjuda all trafik. Källa: Broschyren Logistik och förtätning i stadsmiljö från Transportgruppen och Svensk Handel. planera en bra citylogistik. Maria Nygren berättar att Göteborg jobbat mycket med att förbättra tillgängligheten med gångfartsområden och att Stockholm, med gott resultat, testat eldrivna lastbilar till offpeak-leveranser. Dessutom är Svensk Handel med i projektet Samcity i Malmö tillsammans med delar av näringslivet. Målsättningen med broschyren har aldrig varit att ge en heltäckande bild av samtliga innerstadsområden i Sverige. Vattenvägar och cykelleveranser är exempel som lämnats utanför handboken. Det finns mycket mer att göra och vi har tagit upp några generella punkter som jag tror går att implementera överallt. Förhoppningen är att fånga ett intresse bland företagen så de känner att frågorna prioriteras i kommunerna och att det inte bara handlar om kollektivtrafik i planeringen. Ökad satsning på näringslivstransporter Norges ökade satsningar på transportinfrastruktur på senare år är inte tillräckliga och investeringsbehoven är fortfarande stora. Det säger NHO:s vd, Kristin Skogen Lund, och föreslår att de årliga investeringarna ska öka med 45 procent, jämfört med dagens budget. Vi behöver snabbare och säkrare transporter av både gods och passagerare i hela landet, säger hon. Næringslivets Hovedorganisasjon, NHO, har gjort en uppskattning av landets investeringsbehov baserade på befolkningstillväxten och tidigare studier i Kristin Skogen Lund. stamnätet. Organisationen föreslår att totalt 1 100 miljarder norska kronor ska investeras i vägar och järnvägar fram till år 2040. NHO vill bland annat att kapaciteten i kollektivtrafiken ska fördubblas under rusningstid. Norges geografiska läge i utkanten av Europa ger våra företag flera nackdelar, både som handelspartner och konkurrenter. Distansen och de ökade transportkostnaderna ses som ett hinder för landets tillväxt och konkurrenskraft, säger Kristin Skogen Lund. NHO, som är Norges motsvarighet till Svenskt Näringsliv, anser att ökade investeringar på effektivare transportlösningar kommer att binda samman landets regioner och ansluta Norge till resten av Europa. Och med den höga befolkningstillväxten som råder kommer Norge år 2040 ha två miljoner fler invånare än idag, enligt Statistiska centralbyrån i Norge. Det ses som ytterligare ett argument för att öka transportkapaciteten, menar Kristin Skogen Lund. Våra prioriteringar är bland annat utvecklingen av ett färjefritt E39, utveckling av Intercity-triangeln samt stärka E6 genom hela landet. NHO vill satsa på följande investeringar: TEXT: QITHARA INAL BILD: BERIT ROALD Ökad satsning på transporter i stadsnära områden och regioner med starkt näringsliv. Nationella och internationella transportkorridorer för person- och godstrafik som binder samman regioner och landsdelar. Kollektivtrafik. Knutpunkter för godstransporter. Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 9
infrastruktur i eu EU-KOMMISSIONEN FASTSTÄLLDE INVESTERINGSPLAN: 315 miljarder euro ska få fart på Europa I mitten av januari fastställdes EU-kommissionens investeringsplan. Det rör sig om investeringar på 315 miljarder euro som ska få fart på tillväxten i EU. Nästa steg är Europaparlamentets besked i juni. Det handlar inte om att öronmärka pengar till respektive land, i stället ska pengarna gå till det projekt som har mest potential, säger Johan Wullt, tf. chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Vid toppmötet i december enades Europeiska rådet om EU kommissionens investeringsplan för 2015. Då presenterades den övergripande planen, medan lagförslaget fastställdes i januari. Går allt som planerat godkänns förslaget i Europaparlamentet i juni, för att därefter vara i drift under andra halvan av 2015. Syftet med planen är att vända en negativ investeringstrend samt att stärka konkurrenskraften och den fysiska infrastrukturen. Investeringarna inom EU har minskat med 15 procent sedan 2007. EUkommissionen anser att det finns tillräckliga resurser i Johan Wullt, tf. chef för EU kommissionens representation i Sverige. systemet, men att privata aktörer håller tillbaka investeringarna. Tanken med investeringsplanen är att pengarna härifrån ska användas vid olika projekt för att stärka balansräkningen, säger Johan Wullt. BILD: EU-KOMMISSIONEN. DET INNEBÄR ATT PENGARNA från investeringsfonden antingen kan gå in i ett bolags aktiekapital eller som lån till bolaget. Detta blir en buffert till de privata investerarna och tar på så sätt den största risken. Det är viktigt att inte se det här som den enda åtgärden för att få fart på tillväxten i Europa. Investeringsplanen ska ses i ett sammanhang där vi kommer fortsätta att fördjupa den inre marknaden och även föreslå fortsatta strukturreformer, säger Johan Wullt. Redan nu har EU kommissionen identifierat cirka 2 000 projekt, för sammanlagt 1,3 biljoner euro, som kan vara aktuella för finansiering genom investeringsplanen. En investeringskommitté tar sedan fram de slutgiltiga projekten. FÖR SVERIGES DEL ligger frågan just nu hos Trafik verket där det pågår en process att ta fram de projekt som kan tänkas få stöd av investeringsfonden. Elin Tibell, pressekrete rare i infrastrukturministerns stab, förmodar att detta blir klart senare under våren. Det vi har sagt från kommissionen är att projekten ska väljas på objektiva grunder utifrån vad som är mest praktiskt genomförbart och vad som genererar nytta för Europa. Det handlar om affärsmässiga grunder på vilket sätt projekten kan bidra med ökad sysselsättning. INVESTERINGSFONDEN ÄR ETT SAMARBETE mellan EUkommissionen och Europeiska investeringsbanken, EBI. Tack vare samarbetet finns det redan strukturer som gör att planen snabbt kan påbörjas efter parlamentets förmodande godkännande i juni. Samtidigt är investeringsplanen beroende av att hitta privata aktörer som är villiga att finansiera fonden till minst 315 miljarder euro under de kommande tre åren. Förhoppningen är att binda samman infrastrukturen mellan länderna i EU. EU kommissionen fortsätter arbetet med att fördjupa samarbetet på den inre marknaden och att utveckla de strukturreformer som gör företagsklimatet bättre. Det handlar då främst om att lagstiftningen mellan länderna ska komma närmare varandra och att det ska bli mindre krångel vid landsgränserna, säger Johan Wullt. TEXT: JOHAN LARSSON BILD: SHUTTERSTOCK FAKTA: EU kommissionens investeringsplan EU-kommissionen menar att det finns resurser att tillgå och har lagt fram en investeringsplan som vilar på tre pelare: 1. Hitta källor till investeringsfinansiering på minst 315 miljarder euro under de kommande tre åren och att använda pengarna så att de lockar till sig privata investerare. 2. Att den extra finansieringen bidrar till tillväxt på sätt som anpassas efter varje sektor och geografiskt område. 3. Förbättra investerings klimatet i Europa. Investeringsplanen har tre syften: 1. Att ge ytterligare bränsle till EU:s återhämtning och vända den senaste tidens negativa investeringstrend. 2. Att stärka konkurrenskraften på strategiska områden. 3. Att stärka det europeiska inslaget i vår kunskap, vårt humankapital och vår fysiska infrastruktur, särskilt i frågan om de länkar som är av görande för den inre marknaden. Källa: EU kommissionens och Europeiska investeringsbankens broschyr Varför behöver EU en investeringsplan? 10 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News
cabotage Stora Infradagen visade vägen mot TILLVÄXT Investeringar i Sveriges infrastruktur är nödvändiga för landets tillväxt. Och just nu är det ett ypperligt läge för staten att ta lån till nya projekt. Under Stora Infradagen var en enda sak i fokus infrastruktur. Alla är överens om att investeringarna behövs. den avgörande frågan är hur vi ska nå dit. TEXTER: JOHAN LARSSON BILDER: RYNO QUANTZ Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 11
stora infradagen Regeringen öppnar för höjda skatter och OPS Sverige måste investera i infrastruktur för att öka tillväxten. Men det finns utmaningar inte minst en trög ekonomi. Alternativa investeringslösningar som OPS kan vara en framtidsmodell. Vi är beredda att titta på det mesta, sade infrastrukturminister Anna Johansson (S) under Stora Infradagen. Regeringen har satt upp tuffa mål vad gäller sänkt arbetslöshet, nya bostäder och bättre klimat. Samtidigt vill inte ekonomin riktigt ta fart och det saknas arbetskraft inom vissa områden. Det var Anna Johanssons utgångspunkt under Stora Infradagen i slutet av januari. För att nå målen krävs det en rejäl utbyggnad av landets infrastruktur. Med en fungerande infrastruktur blir det lättare att transportera varor, lättare att ta sig till och från arbetet, vilket ger en ökad sysselsättning och fart på ekonomin, sade hon. I SVERIGE ÄR DET ETT BUDGETUNDERSKOTT som gör att tillväxten går trögt och generellt sett har det sparats inom hela EU. En utveckling som måste vända, enligt Anna Johansson. Och regeringen är beredd att titta på flera olika alternativ för att finansiera infrastrukturprojekt. På längre sikt behövs det stora investeringar i den svenska infrastrukturen, inte minst vad gäller spårområdet. Där finns det Anna johansson svarar: Varför var inte infrastruktur en av punkterna i Decemberöverenskommelsen? Den främsta orsaken är att det inte finns så stora skillnader mellan blocken. Vi kan ha olika syn på vad som ska vara marknadsstyrt och hur positivt det är, men när det gäller behovet av att bygga ut infrastrukturen och vilka prioriteringar som ska göras, där är samsynen stor. Behovet av en förhandling var inte nödvändig. Vad är regeringens ståndpunkt när det gäller det fjärde järnvägspaketet i EU? Vi tror att det är viktigt att göra ett antal insatser för att underlätta en gränsöverskridande trafik. Det handlar även om standard iseringar som gör att det går att köra tåg genom hela Europa. När kan vi åka höghastighetståg? Vi är ganska nära byggstarten på första sträckan, Ostlänken, och jag hoppas att vi kan åka en liten bit 2030. Gärna hela vägen, men det vågar jag inte utgå från. 12 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News
stora infradagen Infrastrukturminister Anna Johansson talade på Stora Infradagen om Sveriges möjligheter att öka tillväxten med hjälp av infrastrukutrinvesteringar. Sagt och hört HG WESSBERG, FÖRHANDLINGSPERSON, SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Det är två frågor jag hållit mig borta från som förhandlare för Stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingen Slussen och Bromma. Och det är jag väldigt glad för. CAROLA LEMNE, VD, SVENSKT NÄRINGSLIV. Vi måste lyfta perspektivet på vad infrastruktur är i framtiden även bostäder och bredband är infrastruktur. JESPER GÖRANSSON, VD OCH KONCERNCHEF, PEAB. I min värld är det i dag ett klockrent läge för landet att investera i infrastruktur med hjälp av statliga pengar. Det kommer att ge oss en stärkt konkurrenskraft framöver. ett stort behov av att rusta upp och bygga nytt för att vi ska kunna resa mellan våra tre storstäder mycket snabbare, sade hon. FÖR ATT KLARA AV ATT FINANSIERA projekten pekade Anna Johansson på två avgörande punkter: ökade intäkter i form av skatter samt alternativa finansieringslösningar. Den senare kan handla om medfinansiering, som i Sverigeförhandlingen, eller offentlig-privat samverkan, så kallad OPS. Det finns en övertro att privata investerare skulle vara intresserade av genuint olönsamma projekt. Det tror jag inte kommer att hända. Däremot i enskilda projekt med privata intressen kan det vara en del av finansieringen. En förutsättning för detta är att investeringen ger avkastning. När får vi köra lastbilar på 74 ton? Vi jobbar på ett förslag på 64 ton i stället för 74 ton. Stora delar av vägnätet klarar inte de tyngderna och det kräver stora investeringar som ligger lite längre fram i tiden. Vi vet att flera remissinstanser är positiva till idén, men som samtidigt pekar på risken av överflyttning av gods från järnväg till väg. Men vi kan definitivt titta på 74 ton om det inte blir på järnvägens bekostnad. Vad gör Sverige för att bemöta godsflödet när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar? I första hand ska vi skapa ett större flöde på Öresundsbron och sedan pågår det en diskussion om en fast förbindelse över Helsingborg Helsingör. Men där finns det många olika viljor och det blir inget beslut i närtid. För Sverige hade det varit bra, men om det inte finns mötande spår på andra sidan hjälper det inte så mycket. Blir det en vägslitageavgift i år? Sannolikt inte under den här mandatperioden, vilket vi hade hoppats. Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 13
Stora infradagen Teknikföretagen efterlyser investeringar i innovationer Innovationer och möjligheter det var något som diskuterades när Åke Svensson, vd på Teknikföretagen, längst till höger, diskuterade tillsammans med Mats Boll, trafikpolitisk talesperson för Volvo, till vänster. Även infrastrukturminister Anna Johansson, samt Bård Hoksrud, statssekreterare i norska Samferdselministeriet, deltog i diskussionen, båda i mitten. Längst till vänster moderator Mia Odabas. 14 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News
stora infradagen Tekniken finns, däremot saknas standardiserade systemlösningar. Innovationsupphandlingar med stöd från TEN T kan vara svaret på problemet. Det handlar om att man främst köper sådan teknik som inte finns i dag, vilket är typiskt för stora infrastrukturprojekt med långsiktiga och starka kunder, säger Åke Svensson, vd på Teknikföretagen. TEN T lämpar sig väl för innovationsupphandlingar. Åke Svensson, vd, Teknikföretagen Mats Boll, trafikpolitisk talesperson för Volvo, fick hoppa in som ersättare för Volvos koncernchef Olof Persson under Stora Infradagen. Anledningen? Snöoväder på Landvetter Ett lastbilståg i mitten av vägbanan, utanför det övriga transportsystemet och standardiserat genom hela TEN T. Vägtullar som betalas via appar och uppkopplade fordon. Det är några innovativa förslag som Åke Svensson ser framför sig i framtidens infrastruktur. Jag tror att vi än så länge bara har nosat på det här smarta transportsystemet. Autonoma lasttransporter går redan på prov och både Scania och Volvo kör med fordonskolonner med en meter mellan fordonen, säger han till Future Transport Nordic Rail and Road News. UNDER STORA INFRADAGEN lyfte Åke Svensson fram innovationsupphandlingar, systemlösningar och smart logistik som tre viktiga och möjliga områden där TEN T kan spela en viktig roll. Utöver den fysiska infrastrukturen. Vad det handlar om är upphandlingar av framtidsorienterade system, i stället för att köpa sådan teknik som redan finns. Finessen är att detta driver forskningen framåt och tillsammans kan företag, forskningsinstitut och universitet utveckla dagens teknik och systemlösningar. Forskning inom viktiga områden ger mervärde utöver en fungerande infrastruktur eftersom det bidrar till nya forskningsområden, professurer och högskolekurser, säger Åke Svensson. En utveckling som jag tror kommer att komma ur det här är ett smart logistiksystem med massor av appar. Vi beställer en transport via appen och kan sedan följa godset från leverantör till kund. UTGÅNGSPUNKTEN FÖR TEKNIKFÖRETAGEN är ett logistiksystem som fungerar som just ett system. Vägtransporter, järnvägstransporter, fartyg och flyg alla transportslag ingår. Eller som Åke Svensson säger: Det hjälper inte om det är kanonbra vägar om fartygen inte kommer in i hamnen. Det finns naturligtvis en svårighet i den här typen av systemtänk, för om alla ska tänka färdigt så byggs det aldrig några nya vägar. Men å andra sidan, bygger man direkt i morgon blir det aldrig några nya system. Det måste finnas någon slags lämplig avvägning för att bygga med nuvarande teknik, men möjliggöra för en ny tekniktillämpning, säger han och fortsätter: Jag tror att de här svårigheterna går att överbrygga och projekt som TEN T lämpar sig väl för innovationsupphandlingar. Här ska utvärderingen inte enbart ligga på lägsta pris utan även ta hänsyn till innovationsgraden. Ministern ser svårigheter och möjligheter Innovationsutveckling: ja. Innovationsupphandlingar: kanske. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) ser svårigheter i kombinationen innovation och offentlig upphandling. Vi får inte riskera att vi bygger ut en gigantisk infrastruktur som bara står, sade hon under Stora Infradagen. Generellt sett, menar Anna Johansson, går det att förbättra strukturen på offentlig upphandling i Sverige. Inte minst vad gäller innovationsupphandlingar. Det finns en enorm möjlighet för Sverige att driva utvecklingen av innovationsupphandlingar i EU och främja social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling. Ibland tar upphandlingar inte hänsyn till sociala effekter, vilket inte är bra, och även där finns det behov av ett helhetstänk, sade hon. SAMTIDIGT ÄR DET INTE HELT LÄTT för staten att upphandla innovationer i fri konkurrens, eftersom det är oklart vad resultatet egentligen blir i slutändan. Det vill till att det blir rätt satsningar och att vi gör dem i samarbete med industrin. Dessutom måste det tas hänsyn till hela Europa när det gäller standardiseringssystem, sade Anna Johansson. UNDER STORA INFRADAGEN i Stockholm diskuterade Åke Svensson framtiden för svensk infrastruktur tillsammans med Mats Boll, transportpolitisk talesperson för Volvo. Kopplingen mellan våra produkter, informationsflödet och samhället i övrigt kommer att bli mer omfattande i framtiden. Fordonen ute på vägarna kommer att vara uppkopplade på nätet och där finns det väldigt stora möjligheter. Därför är det viktigt att dagens infrastrukturplanering tar det här i beaktande, sade Mats Boll under konferensen. Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 15
PROFILEN Torgny Henryson Ålder: 59. Familj: Gift, två barn. Bor: Gärdet i Stockholm. Yrke: Chef, Försvarsmaktens logistik, FMLOG. Utbildning: Civilingenjör och officer, överste. Favoritresmål: Landet, annars åker vi aldrig till samma ställe utomlands utan gillar att se nya platser. Favoritfärdmedel: Tåg får det nog bli trots allt. Bil eller tåg, men tåg är det mest avkopplande och effektiva sättet att resa på. Intresse: Ett signum för mig här i organisationen är mitt intresse för traktorer. På vårt lantställe har jag två stycken som intresserar mig mycket. Jag är ju en bondson från början. 16 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News
PROFILEN profilen LOGISTIKER OCH MILITÄR Från Afghanistan till Uppsala. Med mellanlandning i Förenade Arabemiraten. Så kan en transport se ut för Försvarsmaktens logistik. Allt med hjälp av civila aktörer. De kontraktorer som vi anlitar i olika sammanhang löser alltid uppgiften på ett bra sätt, säger överste Torgny Henryson. Det är inte bulktransporter och paketen vi transporterar är inte platta som om de är från Ikea. Förutom paket kan det vara allt från fordon till material som måste hanteras enligt särskilda regler och bestämmelser. Vår största utmaning är inte volymen, där har vi inte så mycket ton, utan mer de särskilda krav vi måste följa, säger Torgny Henryson. Infrastrukturen är ofta bristfällig och avstånden sträcker sig ibland över flera kontinenter. Det kan vara Kosovo, Liberia eller Tchad. Men med en gedigen och genomarbetad planering löser sig även en komplex transportkedja från exempelvis Afghanistan till Sverige. Just i Afghanistan har försvaret för närvarande kvar 50 anställda och Försvarsmaktens logistik, FMLOG, har genomfört en återtransport av materiel under de senaste två åren. Som mest hade Sverige cirka 500 soldater på plats. För den lösningen hade vi kontrakterat en civil aktör som hjälpte oss med transporten från Förenade Arabemiraten till Uppsala och Sverige. De hanterade även materielen åt oss på plats. Samtidigt hade vi egen bemanning som höll ihop allt och såg till att det fungerade, säger Torgny Henryson. ÅTERTRANSPORTEN FRÅN AFGHANISTAN är ett bra exempel där Försvarsmaktens logistik använder sig av en civil aktör för transport av militär materiel. Något som ska bli allt mer tydligt även i den nationella insatsverksamheten. Vid årsskiftet påbörjades en omstrukturering inom FMLOG för att möta den nya inriktningen. Den militära logistiken ska fungera när inga andra möjligheter står till buds. Vi ska vara förberedda för att klara den rollen och bli mer utpräglade framöver än tidigare. Mer konkret innebär det att FMLOG återupptar kontakterna med det civila samhället efter en period då den nationella försvarsplanen varit nedtonad. Det är så Torgny Henryson beskriver det. Tanken är att aktörer från myndigheter, transportbranschen och näringslivet även ska klara av svåra situationer när de stödjer Försvarsmakten. I dag bygger i princip all transportverksamhet på civila kontraktorer. I den dagliga produktionen har vi väldigt lite kapacitet internt. Vi vill att de aktörer som Försvarsmakten anlitar dagligdags i större utsträckning ska kunna stödja oss i kris och i höjd beredskap, säger han. ÖVERSTE TORGNY HENRYSON är civilingenjör i grunden, med en bakgrund som tekniker inom Försvarsmakten. Det är också här som den stora definitionsskillnaden mellan militär och civil logistik träder fram den militära är helt enkelt bredare än den civila. Här handlar det inte främst om transporter och lagerhållning utan även lika mycket om teknisk tjänst, förnödenhetsförsörjning, verkstadsdrift och underhåll. Vi ser oss som logistiker samtidigt som vi också är militärer. I organisationen är vi 2 000 medarbetare varav tio procent är officerare. Huvuddelen av dem är också logistiker. Försvarsmaktens logistik grundades 2002 efter att verksamheten tidigare hade varit spridd över olika förband. Syftet med sammanslagningen var främst att effektivisera organisationen. Jämfört med civila logistikföretag har vi större inslag av förrådshantering där artiklarna inte enbart levereras för engångsförbrukning. Det vi förrådshåller cirkulerar inom organisationen och samma artikel kan skickas mellan förband och förråd för olika ändamål, säger han. VERKSAMHETEN ÄR MED ANDRA ORD komplex. Exakt var varje artikel befinner sig måste kontinuerligt redovisas och det är lika viktigt att veta vem som ska ta emot den. Inom Sverige handlar det om 75 000 80 000 sändningar om året där de flesta går via landsvägstransporter. Hur löser ni det? Det är viktigt med rätt kompetens för att beställa upphandlingar på transporter och skapa avtal för att tillgodose våra krav. Ur ett annat perspektiv är det viktigt med personal som hanterar godset och materielen på rätt sätt och att de följer bestämmelserna. Så jag skulle vilja säga att kompetensen är det viktigaste. TORGNY HENRYSON HAR VARIT CHEF för Försvarsmaktens logistik sedan 1 januari 2014 och kom närmast från Högkvarteret där han var ställföreträdande chef för logistikavdelningen på Produktionsledningen. Det har varit ett otroligt roligt år och fantastiskt att få det här förtroendet. Det är en väldigt intressant och inspirerande verksamhet som löser uppgiften dagligdags. Att vara i Högkvarteret innebär stabsarbete och där kanske man inte ser resultaten varje dag, säger han. Det är också en organisation som har effektiviserats och rationaliserats sedan starten 2002. Då var cirka 6 000 personer anställda på FMLOG och sedan dess har viss verksamhet gått till civila aktörer medan andra har tagits över av Försvarets materielverk. Av de nu cirka 2 000 anställda jobbar hälften med tekniskt underhåll av ledningssystem, informationssystem och systemförvaltning. Den andra hälften jobbar med försörjning av förnödenheter och materiel. Det finns naturligtvis transportförband som används inom ramen för stridsmiljö. Dessa finns i insatsförbanden. Men i området mellan det civila och fram till insatsförbanden bygger logistiken på ett civilt stöd. TEXT: JOHAN LARSSON BILD: JONAS OLSSON/FÖRSVARSMAKTEN Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 17
järnvägsdagen Historiskt projekt med flera UTMANINGAR Planen är att det ska rulla höghastighetståg på sträckan mellan Järna och Linköping 2028. Anna Forslund, teknik- och miljöchef på Trafikverkets Projekt Ostlänken, berättade under Järnvägsdagen hur arbetet fortskrider. Det är en utmaning att få ihop helheten, säger hon. Just nu pågår förberedande arbeten inför en successiv byggstart från 2017. Det handlar bland annat om upphandlingar av konsulter till de fyra deletapperna, samt visst arbete på Trafikverkets redan befintliga områden. Dessutom ska en tillåtlighetsansökan lämnas in till regeringen vilket förmodligen sker någon gång under våren. Projektet i sig är väldigt stort och sträcker sig över lång tid. Där till är det många som jobbar med projektet och Trafikverket måste, tillsammans med konsulterna, utforma ett järnvägssystem som fungerar. Det är en av de viktigaste frågorna just nu, säger Anna Forslund. Anna Forslund berättade under Järnvägsdagen 2014 om hur arbetet med Ostlänken fortskrider. UTMANINGARNA MED OSTLÄNKEN är flera. Först och främst själva höghastighetsbanan i sig, som är något mer komplex att bygga än traditionell järnväg. Hastigheter upp till 320 kilometer i timmen kräver nämligen en styv anläggning med kurvradier på sex kilometer. Detta mynnar ut i andra utmaningar där skiftande landskap, buller och underhåll är några. sagt på scen KERSTIN HESSIUS, VD TREDJE AP-FONDEN: Vi vill gärna vara med och bygga Sverige. Om sysselsättningen och tillväxten ökar är det även bra för pensionssystemet. Därför är det lämpligt att vårt kapital går till något som är långsiktigt hållbart och det är järnvägen. PIA NILSSON, LEDAMOT, RIKSDAGENS TRAFIKUTSKOTT (S): Det är viktigt att bygga ut för persontrafiken kring de större städerna, men vi får heller inte glömma bort godstrafiken i de norra delarna av landet. KARIN SVENSSON SMITH, ORDFÖRANDE, RIKSDAGENS TRAFIKUTSKOTT (MP): Eftersom det är en skattefinansierad verksamhet behövs det en dirigent och helst ska orkestern också spela efter samma musikstycke. Men ibland undrar jag om alla har olika noter. Allt ska inte vara offentligt, men det finns i järnvägens natur att tågen måste koordineras. GUNNAR ALEXANDERSSON, SÄRSKILD UTREDARE, JÄRNVÄGENS ORGANISATION: Kan man vara lönsam i järnvägsbranschen? Det beror på. 18 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News
järnvägsdagen Ostlänkens sträckning mellan Järna och Linköping. Vi har krav på oss att anläggningen ska vara stabil och klara av de krafter som uppstår när man kör höghastighetståg. Bland annat att det inte ska bli några sättningar när vi bygger bank. Genom exempelvis Östergötland blir det en utmaning eftersom det finns områden med mycket lös lera där, säger Anna Forslund. REDAN NU HAR DET TAGITS BESLUT om att använda ballastfritt spår, eller så kallade slab tracks, på Ostlänken. Citytunneln i Malmö och en del av Citybanan i Stockholm är ballastfria, men vi har krav på oss att anläggningen ska vara stabil. det är korta sträckor jämfört med Ostlänkens cirka 15 mil. Med slab tracks får vi en anläggning som är väldigt robust och stabil. Det är kanske inte underhållsfritt, men kräver avsevärt mycket mindre underhåll än normalt ballasterat spår. Sedan är det dyrare att installera ballastfritt spår i ett byggskede, men utifrån ett livscykelperspektiv hämtar man hem pengarna tack vare mindre underhåll, säger Anna Forslund. TEXT & BILD: JOHAN LARSSON GRAFIK: TRAFIKVERKET FAKTA: Ostlänkens utmaningar Plan och profil genom olika landskap. Ballastfria spår. Aerodynamik genom tunnlar. Buller och omgivningspåverkan. ERTMS. Sättningar. Järnvägsspecifikt material för höghastighetsbanor. Drift och underhåll. Källa: Trafikverket, Projekt Ostlänken, Järnvägsdagen 2014. ELISABETTA GAROFALO, POLICY OFFICER IN SINGLE EUROPEAN RAIL AREA UNIT, DG MOVE: Våra medlemsländer måste övertygas om att konkurrens inom järnvägsbranschen inte är något farligt, de ska snarare vara rädda för konkurrens från andra transportbranscher. Det handlar antingen om att dö en långsam död eller att förändras och då med förhoppningen om att det leder till en modern bransch. LARS TYSKLIND, LEDAMOT, RIKSDAGENS TRAFIKUTSKOTT (FP): Jag håller med om att det är bra med styrning och det är viktigt att någon har rollen att kontrollera det som händer. Men i samma andetag måste vi avsluta diskussion om en återreglering. Att gå den vägen tillbaka känns helt fel och kommer bara att sluta med mindre resurser till järnväg och infrastruktur. Konkurrens resulterar i en effektivisering av systemet. ERIK VON EHRENHEIM, MACQUARIES: Ett projekt som vi väldigt gärna skulle vilja påbörja är en upprustning av inlandsbanan för modern godstrafik. JESSICA ROSENCRANTZ, LEDAMOT, RIKSDAGENS TRAFIKUTSKOTT (M): Att det skulle vara en nackdel att fler opererar trafiken mellan Göteborg och Stockholm är befängt. Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 19
järnvägsdagen Vision om järnvägen med konkreta åtgärder Tänk långsiktigt. Det är uppmaningen i visionen Järnväg 2050 som presenterades vid årsskiftet. På så sätt kan järnvägen utvecklas på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt i framtiden. Jag tror att andemeningen i Järnväg 2050 kan bli verklighet, säger Martin Sandberg, trafik- och infrastrukturstrateg på Sweco, till Future Transport Nordic Rail and Road News. Rapporten Järnväg 2050 en vision om järnvägens framtida roll i samhället är ett samarbete mellan Branschföreningen Tågoperatörerna, Almega, Bombardier, Alstom, Jernhusen, Swedtrain och Sweco. Den nationella transportplanen räcker inte till enligt Swecos rapport Järnväg 2050 en vision om järnvägens framtida roll i samhället. Det saknas helt enkelt en nationell vision om vad transportsystemet ska bidra med i samhället på lång sikt. Har vi ingen vision om vad vi ska åstadkomma, vet vi heller inte vilka konkreta åtgärder som krävs och vad de ska innehålla, säger Martin Sandberg. Ett syfte med Swecos rapport är att lyfta debatten kring järnvägen och visa vilka möjligheter som finns med en samordnad infrastruktur. Därför pekar rapporten inte bara på behovet av en vision, utan även på vilka konkreta åtgärder som behövs för att realisera den. SÅ SOM DET SER UT NU, menar Martin Sandberg, tittar Trafikverket på dagens transportsystem när en nationell plan fastställs. Utifrån dessa strukturer fastställs sedan behoven för framtiden. Däremot har Trafikverket inget uppdrag att ta fram en vision för ett helt samhällsbygge. Visserligen finns det regionala visioner om hur samhället ska se ut i framtiden som är specifika för järnvägen och samma tankesätt har börjat sprida sig även nationellt. Sverigeförhandlingen slår an på vår vision och där pratar man arbetsmarknad, bostäder och samhällsbyggnad. Men det saknas fortfarande en diskussion om hur det ska se ut norr om Mälardalen och om näringslivets transporter, säger Martin Sandberg. VISIONENS KONKRETA FÖRSLAG är indelade i tre steg som går ut på att öka kapaciteten på järnvägen. För trots den nationella transportplanens stora investeringsprojekt visar Swecos rapport på, ur ett nationellt perspektiv, flera flaskhalsar 2030. Det första steget, som sträcker sig fram till 2030, handlar framför allt om att bygga hela Götalandsbanan samt kapacitetsutbyggnad för Västkustbanan, Ostkustbanan och Göteborgs hamn. När det här är uppbyggt går det att börja köra effektiv långväga trafik mellan Stockholm och Göteborg samt Göteborg och Malmö. Det sade Martin Sandberg under Järnvägsdagen i slutet av 2014. I de två sista stegen, mellan 2031 och 2050, är det framför allt tre projekt som sticker ut i Swecos rapport Europakorridoren, järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Oslo samt en snabblänk Stockholm Oslo. När den nordiska huvudstadstriangeln bundits samman med nya spår kommer sannolikt tåg att bli det helt dominerande trafikslaget för lite längre resor, säger Martin Sandberg. INVESTERINGARNA SOM FÖRESLÅS i rapporten beräknas kosta 400 miljarder kronor, fördelat på 33 år. Kostnaden är alltså större än vad som i dag är anslaget i den nationella transportplanen, men enligt Martin Sandberg är det en kostnad som måste tas för att lyfta dagens eftersatta järnväg till ett framtida transportsystem för hållbarhet och konkurrenskraft. Vi tror att med visionens åtgärder kommer vi att få ett samhälle där vi kan utnyttja resurserna bättre. Men vi har inte några kronor och ören på det, inte mer än att vi är övertygade om att det handlar om ett stort värde som är väl mätbart med kostnaderna, säger Martin Sandberg. INVESTERINGARNA SKA INTE bara ses som ett järnvägsprojekt utan som en vision för hur det går att bygga ett samhälle fram till 2050. Just ordet vision är viktigt men däri måste det även finnas något innehåll, menar Martin Sandberg. Därför pekar Järnväg 2050 på konkret handling med klimatmålen som exempel. Där har man från politiskt håll stuckit ut hakan och sagt att de målen ska vi nå. Men det blir ganska tramsigt om man sätter ut mål, men inte inser kostnaderna för åtgärderna. Det krävs en aktionsplan för att nå dit och det gör man inte genom att bara måla upp en bild om hur vi ska nå det. Fyller man inte det med innehåll blir det bara floskler, säger han. TEXT & BILD: JOHAN LARSSON 2020 Exempel på åtgärder: Prioriterade stråk är framför allt godstrafiken till Göteborgs hamn, Hallsberg och Malmbanan. Utbyggnad av hela Europakorridoren. Järnvägsförbindelse Göteborg Oslo. Satsning på södra stambanan för att frigöra utrymme för godstrafik när nya stambanan är färdig. 2030 2040 2050 Utbyggnad av hela Götalandsbanan. Kapacitets utbyggnad på Västkustbanan. Snabblänk Oslo Stockholm 20 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News