Inledning... 2 Mål 2012-2015... 3 Ekonomiska förutsättningar...12 Budgetramar...15 Finansiell analys...17

Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål 2012-2015... 3 Ekonomiska förutsättningar...12 Budgetramar...15 Finansiell analys...17 Resultat och kapacitet...18 Risk - Kontroll...20 Finansiella mål...20 God ekonomisk hushållning...20 Sammanfattande kommentarer...21 Finansiella indikatorer...21 Diagram...22 Budget- och redovisningsmodell...24 Finansiella rapporter...25 Driftbudget...25 Resultatbudget/plan...26 Kassaflödesbudget/plan...27 Balansbudget/plan...28 Noter...28 Justering nämndernas intäkter och kostnader...32 Investeringsbudget...33 Investeringsbudget/plan sammandrag...34 Nämndsspecifik budget 2012...37 Vara kommuns revisorer...37 Räddningsnämnden Västra Skaraborg...39 Kommunstyrelsen...40 Miljö- och byggnadsnämnden...51 Bildningsnämnden...55 Socialnämnden...69

Inledning God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Övergripande ekonomiska styrprinciper I Vara kommun tillämpas principerna om mål- och visionsstyrning. De ekonomiska målen är överordnade alla verksamhetsmål. Ett ekonomiskt ansvar innebär att inom den ekonomisk ramen utföra verksamhet utifrån de mål som finns. Budgetansvar innebär både ansvar och befogenhet att inom tilldelade budgetanslag bedriva verksamheten på ett effektivt sätt med hög kvalitet samt med hög grad av måluppfyllnad. Ekonomiska ramar Kommunfullmäktige fastställer i november budget för nästkommande år samt plan för de kommande tre åren. Ekonomiska ramar för nämnder och styrelse ska beslutas i juni månad, likaså investeringsbudget. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnderna förfogar över ett nettobelopp. Nämnden beslutar om resursfördelningen inom nämndens verksamhetsområde. Leder beslutet till väsentlig ändrad service- och/eller verksamhetsnivå i förhållande till fastställda mål och riktlinjer, ska detta beslutas av kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Interna hyror och kapitalkostnader ingår i den ekonomiska ramen vilket innebär att nämnden har fullt kostnadsansvar för dessa kostnader. Årsbudget Kommunfullmäktige fastställer i november månad skattesatsen, drift- och investeringsbudget, resultat-, kassaflödes- och balansbudget samt vad som ska uppnås för pengarna uttryckt i mål, prestation och kvalitet för verksamheten. Kommunfullmäktige, Budget 2012 2(77)

Resursfördelningssystem Ett system för anpassning av verksamheterna när behov och resurser förändras är nödvändigt. Genom ett resursfördelningssystem på central nivå och förvaltningsnivå fördelas resurserna efter de behov som finns i verksamheterna med utgångspunkt från den demografiska utvecklingen. Den centrala resursfördelningen görs årligen i samband med framtagandet av ekonomiska ramar. Inom socialnämndens verksamheter sker central resursfördelning inom särskilda boenden, hemtjänst samt inom omsorgen kring personer med funktionsnedsättning.. Inom bildningsnämndens verksamheter sker central resursfördelningen inom förskola 1-5, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasiet. Nämndernas resursfördelning Bildningsnämnden och socialnämnden ska ha resursfördelningssystem inom de verksamheter där det är lämpligt ur resursfördelningssynpunkt. Över- och underskott Hanteringen av över- och underskott ska skapa förutsättningar för positiva styreffekter i organisationen. Nämnderna får balansera över- och underskott över årsskiftet och inom vissa restriktioner ianspråkta sitt balanserade överskott till driftbudgeten. Resultatenheterna får på motsvarande sätt balansera över- och underskott till efterföljande år. Undantag gäller för avdelningar inom förvaltningen för ledning och administration. Resultatöverföringen ska vara kopplad till graden av måluppfyllelse. Grundprincipen avseende över- och underskott är att 100 procent av nämndernas överoch underskott balanseras över årsskiftet och regleras mot nämndernas egna kapital. Resultatenheterna bär underskott till 100 procent och får behålla 75 procent av överskott. Överföring av över- respektive underskott ska ingå i bokslutsberedningen där nämndernas verksamhet och utfall analyseras. Beslut om överföring fattas av kommunfullmäktige efter förslag från kommunstyrelsen vid behandling av årsredovisningen. Nämnderna får ianspråkta ackumulerat överskott efter särskilda beslut i årsbudgeten. Investeringar Investeringar är en övergripande och strategisk fråga för kommunfullmäktige. Investeringar som tas upp i budgeten ska åtföljas av en beskrivning av investeringen, investerings- och driftkostnadskalkyler samt tidplan. Mål 2012-2015 Övergripande mål från Strategiska planen Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Det övergripande målet mäts genom två frågor i invånarenkäten. Jag trivs med att bo och leva i Vara kommun samt Jag kan rekommendera vänner att flytta hit. För att målet Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen ska anses som uppnått ska minst 75% instämma helt eller delvis i båda påståendena år 2015. Vara för barn och ungdomar Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i. Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten och samtliga kund/brukarenkäter: Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar Kommunfullmäktige, Budget 2012 3(77)

För att målet ska anses som uppnått ska minst 75 % instämma helt eller delvis i påståendet år 2015. Målet säkras genom att samtliga nämnder/styrelser i varje ärende där barn och ungdomar på något sätt berörs, gör en avstämning av hur de vägt in barn- och ungdomsperspektivet i sina beslut. 16.000 invånare år 2015 Målet mäts genom statistikuppföljning årligen. Effektmål från lednings- och styrdokument Styrning och organisation Såväl politiker som chefer inom organisationen arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper Målet mäts genom en fråga i chefs- och politikerenkät vart annat år som lyder; Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper För att målet ska anses som uppnått ska 100% svarat instämmer helt eller delvis. Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper Uppgift saknas 100% 100% Alla medarbetare arbetar aktivt med att utveckla sitt arbetssätt. Målet mäts genom en fråga i arbetsklimatundersökningen vart annat år som lyder: Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt och min verksamhet. För att målet ska anses som uppnått ska 75% svarat instämmer helt eller delvis. Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt. Uppgift saknas 75% 75% Finans Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent +/- 2 procent. Målet mäts i bokslutet. Soliditeten Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20%. Målet mäts i bokslutet. Kommunfullmäktige, Budget 2012 4(77)

Personal Vara kommuns medarbetare upplever att deras närmaste chef uppfyller de krav de har på en bra ledare. Målet följs upp genom påståendet Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare i arbetsklimatundersökningen. För att målen ska anses som uppnådda ska 85 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare 76% 80% 85% Medarbetarna känner sig delaktighet i verksamhetens mål. Målet följs upp genom påståendet Jag känner mig delaktig i verksamhetens mål i arbetsklimatundersökningen. För att målen ska anses som uppnådda ska 9 5% av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Delaktighet i verksamhetens mål 87% 90% 95 % På min enhet avsätter vi tid för att arbeta med våra mål Ingen mätning 90% 95 % Varje medarbetare använder minst 5% av sin arbetstid till utveckling Målet följs upp genom påståendet Jag använder 5 % av min arbetstid till utveckling i arbetsklimatundersökningen. För att målen ska anses som uppnådda ska 75% av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. 5% av arbetstiden används till utveckling 57% 65% 75% Den totala sjukfrånvaron i Vara kommun har halverats till 3 %, år 2015. Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Sjukfrånvaro 5,5% 5% 4,5% 4% 3,5% 3% Kommunfullmäktige, Budget 2012 5(77)

Andelen långtidsfriska medarbetare har ökat till 45%, år 2015 Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Långtidsfriska 40,4% 41,5% 42,5% 43,5% 44,5% 45% Kvalitet Vara kommuns kommuninvånare blir allt nöjdare med att bo i Vara kommun. Målet följs upp genom ett nöjd invånar-index i invånarenkäten. Kommuninvånarna litar på att skattemedlen används effektivt. Mål följs upp genom påståendet Jag litar på att skattemedlen används effektivt i kommunen i invånarenkäten. För att målen ska anses som uppnådda ska 75% av kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Indikator 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nöjd invånarindex (genomsnitt) Jag litar på att skattemedlen används effektivt i Vara kommun. 63 67 75 45% 60% 75% Vara kommuns kunder/brukare är nöjda med kommunens service. Målet följs upp genom nöjd-kund/brukarindex i varje kund/brukarenkät. Nöjd kund/brukarindex (lägst) 41 55 65 Vara kommun har mer nöjda medarbetare än genomsnittskommunen (mer än 5%) Målet följs upp genom nöjd-medarbetarindex i arbetsklimatundersökningen. Nöjdmedarbetarindex (genomsnitt Vara kommun/ genomsnitt Sveriges kommun & landstingsanställda) 77/73 Mer än 5 % högre än genomsnittet Mer än 5 % högre än genomsnittet Kommunfullmäktige, Budget 2012 6(77)

Internt miljöarbete Koldioxidutsläppen från resor minskar i förhållande till 2010 års nivå Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Förbrukning av mängd drivmedel Minskat Minskat Minskat minskat Förnyelsebara drivmedel i förhållande till icke förnyelsebara Ökat Ökat Ökat Ökat Andelen ekologiska livsmedel som köps ska öka under perioden Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Andel ekologiska livsmedel (baserat på kostnader) Ökat Ökat Ökat Ökat Alla enheter sorterar sitt avfall i fraktionerna plast, metall, glas, papp, papper och farligt avfall. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Andel enheter som sorterar sitt avfall Ökat Ökat Ökat Samtliga Elenergiförbrukningen ska minska i förhållande till 2010 års nivå Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Antalet förbrukade kwh Fossila bränslen används inte för uppvärmning i kommunens lokaler Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Antalet pannor som drivs med fossila bränslen i kommunens lokaler Minskat Minskat Minskat Minskat Pappersförbrukningen ska minska i förhållande till 2010 års nivå Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mängden inköpt papper per år Minskat Minskat Minskat Minskat Minskat Minskat Minskat Minskat Andelen vegetariska livsmedel i kommunens kostverksamhet ska öka. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Andel vegetariska 1 livsmedel (baserat på vikt) 1) Allt utom kött, fisk och skaldjur Ökat Ökat Ökat Ökat Vara kommuns medarbetare ska ha öka sina kunskaper om miljöpåverkan. Målet följs upp genom påståendet Mina kunskaper om miljöpåverkan har ökat under de senaste två åren i arbetsklimatundersökningen. För att målen ska anses som uppnådda ska andelen medarbetare som instämmer helt eller delvis i påståendet öka för varje mättillfälle. Mina kunskaper om miljöpåverkan har ökat under de senaste två åren. 73% Ökat Ökat Kommunfullmäktige, Budget 2012 7(77)

Kommunikation Medarbetarna har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål. Målet mäts genom ett påstående i arbetsklimatundersökningen Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål. För att målet ska anses som uppnått ska minst 75 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål 58 % 65 % 75 % Kommuninvånarna uppfattar att de har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter. Målet mäts genom ett påstående i medborgarenkäten. Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter För att målet ska anses som uppnått ska minst 50 % av de svarande kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Indikator 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter - 35 % 50 % Upphandling Avtalstroheten ska vara 100 %. Beställarkompetensen ska vara så hög att inga upphandlingar ska upphävas. E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt. Andelen e-fakturor 5% 10% 30% 50% 70% 90% Säkerhet Medarbetarnas säkerhetsmedvetande har ökat från år 2012 till 2014. Målet mäts genom två frågor i arbetsklimatundersökningen Jag har kunskaper om hur jag ska arbeta för att förebygga risker för mig själv och mina kunder/brukare samt Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats. För att målet ska vara uppfyllt ska andelen medarbetare som instämmer helt eller delvis i påståendet öka mellan mätningen 2012 och 2014. Kommunfullmäktige, Budget 2012 8(77)

Indikator 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Jag har kunskap om hur jag arbetar för att förebygga risker Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats Ingen mätning Ingen mätning 50% 65% 50% 65% Kommunens säkerhetsorganisation testas årligen genom övning eller utbildning. Målet mäts genom avstämning i kommunstyrelsens arbetsutskott varje årsskifte. För att målet ska anses som uppfyllt ska minst hälften av säkerhetsorganisationens medlemmar ha medverkat i övningen/utbildningen. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Genomförd övning/utbildning för säkerhetsorganisationens medlemmar x x x x x Sektorsprogram Kultur Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvaliteten. Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten vart annat år som lyder: Kulturutbudet i Vara kommun förhöjer min livskvalitet. För att målet ska anses som uppnått ska 60 % svarat instämmer helt eller delvis 2011. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Kulturutbudet förhöjer min livskvalitet 60% 65% 70% Tillväxt I kommunen finns ett gott företagsklimat. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Varas placering i Svenskt Näringslivs årliga ranking (lägst) Företagarnas sammanfattade omdöme om det lokala företagsklimatet (placering av 290 kommuner) 45 40 35 30 25 40 35 30 25 20 Kommunfullmäktige, Budget 2012 9(77)

Arbetet med att stärka entreprenörskap i allmänhet och i unga åldrar i synnerhet, ska intensifieras. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Antalet nystartade företag 100 110 120 130 140 Andel elever med valmöjligheten på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag. (%) 25 30 35 40 45 Internationellt arbete Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att känna sig som världsmedborgare. De utmaningar mänskligheten står inför kan enbart mötas om människor överallt sätter sig in i globala samband, identifierar sig med en större värld och bestämmer sig för att leva med ett globalt ansvar. Ett viktigt initiativ kommer att bli att få människor att känna sig som världsmedborgare. 1 Målet mäts genom en fråga i kund/brukarenkäten till grundskolans åk 7 och 9 samt gymnasiets elever som lyder: Jag känner mig som en världsmedborgare. För att målet ska anses uppfyllt ska minst 75 % av de svarande svara instämmer helt eller delvis. Jag känner mig som en världsmedborgare Andel elever som deltagit i ett internationellt projekt/utbyten. Saknas 50% 75% Saknas 50% 50% 50% 50% Minst en verksamhet inom varje nämnd ska ha deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Andel resultatenheter som har deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen Antal medarbetare som deltagit i ett utbyte/studieresa i ett annat land 75% 55 45 2 50 55 Fler än föregående år Fler än föregående år Fler än föregående år Fler än föregående år 1 Beskrivning av världsmedborgaren gjord av den internationella miljödeklarationen Earth Charter. 2 Hänsyn tagen till om kommunen fortsätter att genomföra kommunövergripande utvecklingsinsatser för samtliga medarbetare vart fjärde år, 2013 är i så fall ett sådant år. Kommunfullmäktige, Budget 2012 10(77)

Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Andel alkoholfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Saknas X Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Andel tobaksfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Saknas X Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Andel narkotikafria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Saknas X Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Arbeta för en positiv sjukförsäkringsutveckling. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Antal i sjuk och aktivitetsersättning 79 Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning 808 Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Sjukpenningtal 8.0 Lägre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Stärka äldresäkerhetstänkandet bland befolkningen. Höftledsfrakturer 25 Färre än 23 Färre än 21 Färre än 19 Färre än 17 Färre än 15 Miljö Öka andelen källsorterat avfall av den totala avfallsmängden. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Andel källsorterat avfall 15% 20% 25% 30% 35% Kommunfullmäktige, Budget 2012 11(77)

Användningen av elenergi har minskat. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Elförbrukningen inom kommunens gränser har minskat med 10 % 209 800 MWh 205 600 MWh 201 400 MWh 197 200 MWh 193 000 MWh Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska. Mäts genom analyser på vatten och dess utveckling. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Vattenkvaliteten högre högre högre Högre Ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomiska förutsättningar Svensk ekonomi tappar fart En alltmer samstämd pessimism har brett ut sig om världsekonomin. Prognoser över utvecklingen i Europa och för den amerikanska ekonomin har reviderats ned betydligt av flertalet internationella bedömare. Oron i världsekonomin väntas bestå också under nästa år. Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska bedömning bygger emellertid på att den nuvarande oron inte övergår i en ännu allvarligare kris och recession, även om det senare är en uppenbar risk. Tillväxtutsikterna dämpas också för svensk del. Efter två år med ytterligt snabb rekylartad tillväxt sker nu en halvering av tillväxttalen och svensk BNP beräknas 2012 öka med mer måttliga 1,8 procent. Uppbromsningen för svensk ekonomi för med sig att återhämtningen på arbetsmarknaden stannar av och arbetslösheten återigen stiger något. Trots en svag sysselsättningsutveckling ökar ändå skatteunderlaget i relativt god takt 2012. I reala termer handlar det om en tillväxt med 1,5 procent. Även åren 2013 2015 blir skatteunderlagets utveckling gynnsam. Det sammanhänger med att tillväxten i svensk ekonomi ånyo förutsätts ta fart. År 2015 antas läget på arbetsmarknaden ha stabiliserats och den öppna arbetslösheten når då 6 procent. Den svagare efterfrågan i ekonomin innebär att den sedan 2010 pågående återhämtningen på arbetsmarknaden mattas av och senare bryts. Prognosen för återstoden av innevarande år innebär en dämpad men fortsatt ökning av antalet arbetade timmar. För 2012 är vi något mer pessimistiska, efterfrågeökningen räcker inte till för att höja sysselsättningen. Vi får i stället en marginell minskning av antalet arbetade timmar under första halvåret och därefter oförändrad sysselsättning i ytterligare två kvartal. Förloppet i vår prognos innebär att antalet arbetade timmar helåret i år fortfarande ökar kraftigt jämfört med förra året. 2012 och 2013 blir däremot markant sämre med i det närmaste oförändrad sysselsättning. Det betyder också att arbetslösheten ökar något jämfört med i år. Eftersom det i utgångsläget förekommer lediga resurser, exempelvis i form av arbetslösa, kommer produktion och sysselsättning att under åren 2013 2015 växa snabbare än vad som är normalt. Det låga resursutnyttjande bidrar också till att pris- och löneökningarna blir lägre än normalt. Underliggande inflation och löneökningstakt beräknas först 2015 nå upp till 2 respektive knappt 4 procent när ekonomin når jämvikt. Kommunfullmäktige, Budget 2012 12(77)

Det kommunala skatteunderlaget Tack vare återhämtningen på arbetsmarknaden har arbetade timmar gett bra skjuts åt skatteunderlaget år 2010 och första halvåret 2011. Utvecklingen innebär att sysselsättningen bidrar nästan lika mycket till skatteunderlagets ökning 2011 som 2010. Lönehöjningarna enligt nationalräkenskapernas definition bedöms bli ett par procentenheter större 2011 än 2010. Effekten på skatteunderlaget motverkas till stor del av att grundavdragen höjs för personer som fyllt 65 år, men skatteunderlagstillväxten tilltar trots det år 2011. Båda dessa år hålls skatteunderlaget dock tillbaka av den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ( pensionsbromsen ). Ökningstakten är därför ändå blygsam även år 2011. Åren 2012 2013 ligger arbetade timmar kvar på i stort sett samma nivå som år 2011 och löneökningstakten väntas avta. Tack vare att pensionsbromsen släpper och inga ytterligare grundavdragshöjningar är föreslagna blir skatteunderlagstillväxten ändå lite högre dessa år än år 2011. Därefter leder ekonomins väg mot balans till ökad sysselsättningen och större lönehöjningar. Det resulterar i att skatteunderlagets ökningstakt successivt tilltar och blir högre än den historiska trenden mot slutet av perioden. Vara kommuns ekonomiska utveckling Årets resultat år 2010 var ur ekonomisk synpunkt ett rekordår med ett resultat om 55,5 mkr. I delårsrapporten per den 31 augusti beräknas årets resultatet falla till 16,0 mkr. Det innebär ändå sammantaget ett budgetöverskott 2011 om 26,1 mkr, främst beroende på högre skatteintäkter och lägre kostnadsutveckling jämfört med budget. I delårsrapporten är inte effekterna av den sänkta kalkylräntan om 0,75 procent medräknad. Enligt preliminära bedömningar från Sveriges Kommuner och Landsting kommer pensionsskulden att öka med ca 8-10 procent (29-36 mkr) och förändringen blir resultatpåverkande. För kommande år 2012-2015 ser den ekonomiska utvecklingen svag ut för Vara kommun. Kommunens kostnadsnivå är för hög i relation till intäkterna, vilket gör att årets resultat inte når vad som kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Nettoinvesteringarna ligger också på en hög nivå vilket belastar resultatbudgeten i form av ökade räntekostnader och avskrivningar. Med anledning av rådande internationella finansoro och nedskrivningar av Sveriges BNPutveckling finns det en osäkerhet om hur kommunens skatteintäkter kommer att utvecklas. Den negativa befolkningsutvecklingen för Vara kommun påverkar också skatteintäkterna negativt. Den långsiktiga betalningsstyrkan (soliditeten) sjunker kraftigt fram till år 2015 p.g.a. svaga resultat i kombination med höga investeringsnivåer. Ekonomiska planeringsförutsättningar Ramberäkning 2012 2015 Nämndernas ramar är beräknade i 2012 års prisnivå (löne- och inflationsuppräkning) inklusive förändringar enligt nuvarande budgetplan och vissa riktade statsbidrag. Budgetunderlaget är beräknade enligt alternativet där á-priserna i den centrala resursfördelningsmodellen är justerade med 8 %, undantaget OF (omsorgen kring personer med funktionsnedsättning) inom socialnämnden. Övriga nämnders ramar är justerade med 1 % år 2012 och ytterligare 1 % år 2013 (effektivitetskrav). Ramarna är korrigerade för effekter av övergången till den nominella kapitalkostnadsmetoden år 2012. Ramjustering har gjorts för skillnaden mellan den nuvarande kapitalkostnadsmetoden (real annuitetsmetod) och den nya metoden (nominell metod), vilket innebär en nollsummeeffekt för nämnderna. Bildningsnämndens och socialnämndens budgetramar har räknats fram enligt den centrala resursfördelningsmodellen. Á-priserna har justerats med 8 %, undantaget OF som inte är Kommunfullmäktige, Budget 2012 13(77)

påförda något besparingsbeting. Som underlag för volymuppgifterna har befolkningsprognosen 2011 2030 och kommunens invånarregister (KIR) använts. Övriga verksamheter inom bildningsnämnden och socialnämnden är beräknade utifrån budget 2011 1 % år 2012 och ytterligare 1 % år 2013. Övriga nämnders ramar är justerade med 1% år 2012 och ytterligare 1 % år 2013 (effektivitetskrav). Bildningsnämnden har fått en generell ramförstärkning med 1,5 mkr 2012 som är nivåhöjande. I underlaget är hänsyn tagen till skatteväxlingen för kollektivtrafiken (-0,43 kr/skkr) med tillhörande ramjusteringar. Skatteväxlingen görs med anledning ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken från kommunerna i Västra Götalandsregionen till Västra Götalandsregionen. Sveriges Kommuner och Landstings prognoser för beräkning av skatteintäkter och generella statsbidrag har använts. Vara kommuns utdebitering höjs med 0,50 kr/skkr exkl. skatteväxling med Västra Götalandsregionen. Sammantaget höjs kommunens utdebitering med 0,07 kr/skkr. Sveriges Kommuner och Landstings prognos. Procentuell förändring. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BNP -5,3 5,6 4,4 1,8 2,7 3,8 4,0 Öppen arbetslöshet 8,4 8,4 7,6 7,7 7,6 6,9 6,0 Timlöner, konjunkturlönestatistiken 3,4 2,6 2,3 2,7 2,9 3,4 3,8 KPI -0,5 1,2 2,9 1,4 1,7 2,1 2,5 Förutsättningar ramberäkning 2012 2013 2014 2015 Invånarantal 15 712 15 662 15 612 15 562 Skattesats, % 21,27 21,27 21,27 21,27 Skatteunderlag, % 3,3 3,8 4,5 4,4 Löneutveckling, % 3,0 3,0 3,3 3,3 Inflation, % 2,2 2,6 2,3 2,3 Effektivitetskrav, % -1-1 0 0 Á-priser bildningsnämnden och socialnämnden -8 % -8 % -8 % -8 % Centralt anslag resursfördelning, tkr 0 5 200 5 200 5 200 Centralt anslag hyresförluster, tkr 1 000 1 000 1 000 1 000 Centralt anslag ianspråktagande ackumulerat överskott, tkr 3 300 5 000 5 000 5 000 Centralt anslag verksamhetsutveckling, tkr 3 100 3 100 3 100 3 100 Strategiska utvecklingsmedel, tkr 0 0 0 0 Kommunfullmäktige, Budget 2012 14(77)

Budgetramar Nämndernas driftbudget/plan, netto Tkr i löpande pris 2012 2013 2014 2015 Vara kommuns revisorer -845-861 -885-911 Räddningsnämnden Västra Skaraborg -8 460-8 699-8 897-9 102 Kommunstyrelsen -88 395-90 142-93 101-96 158 Miljö- och byggnadsnämnden -6 839-6 974-7 205-7 443 Bildningsnämnden -316 007-316 957-318 369-322 554 Socialnämnden -302 504-310 532-319 813-328 738 Summa nettobudget -723 051-734 165-748 270-764 906 Nämndernas investeringsbudget/plan Tkr i löpande pris 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunstyrelsen -99 157-148 130-123 000-37 950-34 950 Miljö- och byggnadsnämnd -322-170 -50-100 -50 Bildningsnämnd -4 876-5 027-2 600-2 600-2 600 Socialnämnd -1 572-2 925-1 150-1 150-1 150 Summa nettobudget -105 927-156 252-126 800-41 800-38 750 Förändringar i nämndernas nettobudget Belopp i 2012 års nivå fasta priser Vara kommuns revisorer 2012 2013 2014 2015 Effektivitetskrav -8-17 -17-17 Summa Vara kommuns revisorer -8-17 -17-17 Kommunstyrelsen 2012 2013 2014 2015 Effektivitetskrav -690-1 240-1 240-1 240 Strategiska utvecklingsanslag -5 000-5 000-5 000-5 000 Verksamhetsutveckling 3 100 3 100 3 100 3 100 Ramjustering till bildningsnämnden som avser bidrag till Skaraborgs läns folkrörelsearkiv Ramjustering till bildningsnämnden som avser assistent barnomsorgsadministration Ramjustering till socialnämnden som avser assistent äldreomsorgsadministration -8-8 -8-8 -452-452 -452-452 -420-420 -420-420 Ramjustering kapitalkostnader -1 562-1 562-1 562-1 562 Ramjustering internhyra -1 792-1 792-1 792-1 792 Ramjustering skatteväxling kollektivtrafiken -3 728-3 728-3 728-3 728 Besparingskrav (tekniska utskottet) -5 000-5 000-5 000-5 000 Kommunfullmäktige, Budget 2012 15(77)

Belopp i 2012 års nivå fasta priser Effektivitetskrav (tekniska uskottet) -396-705 -705-705 Ramjustering kapitalkostnader (tekniska utskottet) Ramjustering kapitalkostnader VA (tekniska utskottet) -9 490-9 490-9 490-9 490 2 923 2 923 2 923 2 923 Summa kommunstyrelsen -22 515-23 374-23 374-23 374 Gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg 2012 2013 2014 2015 Ramjustering 37 55 53 53 Summa gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg 37 55 53 53 Miljö- och byggnadsnämnden 2012 2013 2014 2015 Effektivitetskrav -68-136 -136-136 Ramjustering kapitalkostnader -33-33 -33-33 Summa miljö- och byggnadsnämnd -101-169 -169-169 Bildningsnämnden 2012 2013 2014 2015 Effektiviseringar nya gymnasieskolan -1 119-1 482-2 238-3 152 Allmän förskola 3-åringar -15-15 -15-15 Införande av betyg åk 6 95 189 189 189 Ökad undervisningstid i matematik 0 410 820 820 Nya skollagen 63 47 47 47 Fler nationella prov -158-95 -95-95 Stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionshinder 9 16 16 16 Lärarlegitimation 221 425 425 410 Ramjustering från kommunstyrelsen som avser bidrag från Skaraborgs läns folkrörelsearkiv Ramjustering från kommunstyrelsen som avser assistent barnomsorgsadministration 8 8 8 8 452 452 452 452 Central resursfördelning 5 252-2 324-9 303-13 099 Effektivitetskrav för verksamheter som inte omfattas av central resursfördelningsmodell -357-714 -714-714 Ramjustering kapitalkostnader -603-603 -603-603 Ramjustering internhyra -4 415-4 415-4 415-4 415 Ramjustering. Generellt tillskott 1 500 1 500 1 500 1 500 Summa bildningsnämnden 933-6 602-13 927-18 651 Kommunfullmäktige, Budget 2012 16(77)

Belopp i 2012 års nivå fasta priser Socialnämnden 2012 2013 2014 2015 Central resursfördelning äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Ramjustering från kommunstyrelsen som avser assistent äldreomsorgsadministration Effektivitetskrav för verksamheter som inte omfattas av central resursfördelningsmodell 4 295 4 845 4 305 4 796 420 420 420 420-551 -1 105-1 104-1 104 Ramjustering kapitalkostnader -115-115 -115-115 Ramjustering internhyra -1 281-1 281-1 281-1 281 Summa socialnämnden 2 768 2 764 2 225 2 716 Summa förändring totalt -18 886-27 342-35 208-39 442 Finansiell analys Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Vara kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat kapacitet och risk kontroll utgör hörnstenar i modellen. RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Kommunfullmäktige, Budget 2012 17(77)

Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader (Procentuell förändring) Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Nettokostnadsutveckling 0,5 2,1 2,0 2,5 Skatte-o statsbidragsutveckling 3,3 1,8 2,5 2,9 Skatteunderlagets utveckling 3,5 3,2 4,1 4,7 Beräknat invånarantal 15 712 15 662 15 612 15 562 Kommunal utdebitering, % 21,27 21,27 21,27 21,27 Nettokostnadsutvecklingen mellan budget 2011 och budget 2012 ökar med 0,5 procent medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 3,3 procent. Skattesatsen är 0,07 kr/skkr högre år 2012 p.g.a: - skatteväxling med Västra Götalandsregionen med anledning av huvudmannaskapsförändring av kollektivtrafiken, -0,43 kr/skkr. - höjning av Vara kommuns utdebitering, 0,50 kr/skkr. Driftkostnadsandel (procentandel) Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella 100,1 99,8 99,9 99,5 statsbidrag Nettokostnadsandelen ligger på cirka 100 procent under perioden 2012-2014. Det innebär att kostnaderna är lika höga som intäkterna och årets resultat ligger därmed nära ett nollresultat. Årets investeringar Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Nettoinvesteringar (mkr) 156,3 126,8 41,8 38,7 Nettoinvesteringar/avskrivningar (%) 362 281 90 83 Nettoinvesteringarna inklusive ombudgetering från år 2011 beräknas till 156 mkr år 2012, vilket motsvarar 362 procent av avskrivningarna. År 2013 är det också en hög Kommunfullmäktige, Budget 2012 18(77)

investeringsnivå om 127 mkr. En betydligt lägre investeringsnivå beräknas för åren 2014-2015. Skattefinansieringsgrad av investeringarna (procent) Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Skattefinansieringsgrad 24 37 116 139 P.g.a. den höga investeringsnivån i början av perioden räcker inte skattefinansiering utan nyupplåning behövs för att klara finansieringen av budgeterade investeringar. Årets resultat FULLFONDERINGSMODELL Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Årets resultat (mkr) -1,1 1,0 0,9 3,3 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag (%) -0,2 0,1 0,1 0,4 BLANDAD MODELL Årets resultat (mkr) 4,3 0,2 0,0 4,9 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag 0,6 0,0 0,0 0,6 (%) Årets resultat år 2012 budgeteras till -1,1 mkr vilket motsvarar -0,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Med den blandade redovisningsmodellen (lagstadgad modell) ligger resultatet på 4,3 mkr år 2012. Under den resterande perioden 2013-2015 är resultatet fortsatt svagt med resultatnivåer mellan 0,9-3,3 mkr. Soliditet (procent) Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Soliditet 27,2 25,5 25,7 26,2 Soliditeten (eget kapital/total kapital i balansräkningen), som mäter den långfristiga betalningsstyrkan, försämras successivt från år 2011 t.o.m. år 2015 från ca 32 procent (delårsbokslutet) till ca 25 procent år 2014. Orsaken är svaga resultat i kombination med höga nettoinvesteringar. Med den sänkta kalkylräntan i pensionsskuldsberäkningen beräknas soliditeten, utöver ovanstående utveckling, försämras med ytterligare cirka fyra procentenheter. Skuldsättningsgrad Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Total skuldsättningsgrad 73 74 74 74 - varav avsättningsgrad 46 43 43 44 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 24 20 21 22 - varav långfristig skuldsättningsgrad 3 11 10 8 Kommunens skuldsättningsgrad ligger på cirka 74 procent under planeringsperioden. P.g.a. höga nettoinvesteringar som delvis finansieras genom nyupplåning ökar den långfristiga skuldsättningsgraden. Kommunfullmäktige, Budget 2012 19(77)

Kommunalskatt Vara kommun 2011 Västra Götaland 2011 Riket 2011 Kommunens skattesats 21,20 21,58 20,73 Regionens skattesats 10,45 10,45 10,82 Total skattesats 31,65 32,03 31,55 Risk - Kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Likvida medel (mkr) 24,9 0,0 0,0 0,0 Balanslikviditet (%) 47,2 37,1 37,1 37,0 Rörelsekapital (mkr) -99,6-112,0-115,2-118,5 Som en konsekvens av negativa resultat och höga investeringsnivåer beräknas likviditeten successivt försämras fram till år 2013. Åren därefter beräknas den ligga kvar på ungefär oförändrad nivå. Kommunen har en checkkredit om 50 mkr. Pensionsåtagande (mkr) Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Total pensionsskuld 369 371 372 375 Pensionsskuld intjänad innan 1998 351 351 350 351 Pensionsskuld intjänad fr.om. 1998 18 20 22 24 Pensionskostnad inkl löneskatt 369 371 372 375 Merkostnad fullfonderingsmodell 42 38 40 46 Pensionsskulden som är intjänad innan 1998 ökar inte längre utan planar ut på en nivå om ca 350 mkr. Ökningen av pensionsskulden utgörs av pensionsrätter som är intjänade efter 1998. Finansiella mål Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent +/- 2 procent. Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 procent. God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. Kommunfullmäktige, Budget 2012 20(77)