Implementering av checklistor inom vården en kvalitativ litteraturstudie

Relevanta dokument
Tema 2 Implementering

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR)

OM TEAMARBETE OCH CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI 2.0

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Behöver vi checklistor och instrument?

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Jag har ju sagt hur det ska vara

Etiska aspekter inom ST-projektet

Handhygienens betydelse

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelse

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Handhygienens betydelse

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Organisationsstruktur och säkerhet. SFOG Kristianstad Harald Almström

Program Patientsäkerhet

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Etiska aspekter inom ST-projektet

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Etiska aspekter inom ST-projektet

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Innehållsförteckning

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Pia Maria Jonsson Med.dr. Utvecklingschef

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Enkla eller dubbla handskar

Information om praktisk tjänstgöring för röntgensjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Hemsjukvård i Hjo kommun

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Medarbetarskap och säkerhet

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Ledningssystem för IT-tjänster

Information om praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter med utbildning utanför EU och EES

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Susanne Wallin Pettersson. Ut ur startblocken! - Så skapar du ett fabulöst patientsäkerhetsarbete genom att nyttja juridiken rätt!

Antagen av Samverkansnämnden

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

NLL Medarbetarstöd vid vårdskada

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Patientsäkerhetsberättelse

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Artikelöversikt Bilaga 1

Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Riksföreningen anser och rekommenderar

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Föreskrift 3/2010 1/(8)

Forskargrupp. Arbetetsskador och Vårdskador inom Hälso- och sjukvården. Bakgrund. Det hänger ihop. Fysioterapi 2017 Oktober 2017

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Transkript:

Implementering av checklistor inom vården en kvalitativ litteraturstudie Pia Sandström Pia Sandström Examensarbete Sjukskötare 2021

EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Sjukskötare Identifikationsnummer: 7997 Författare: Pia Sandström Arbetets namn: Implementering av checklistor inom vården- en kvalitativ litteraturstudie Handledare (Arcada): Uppdragsgivare: Maria Appelroth Yrkeshögskolan Arcada Sammandrag: Checklistorna kom i användning inom vården 2009 när WHO lanserade den Kirurgiska checklistan. Syftet med checklistan är att minska fel och skadeverkningar samt förbättra teamarbetet och kommunikationen inom kirurgin och inom vården utanför operationssalen. Nyttan med checklistan beror på hur bra man har genomför den. Patientsäkerhet valdes som bäst passande referensram för arbetet med synvinklarna ledning och patientsäkerhet. Syftet med detta arbete är att undersöka implementering av checklistor inom vården och vilka omständigheter som främjar en lyckad implementering. Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie omfattande nio internationella artiklar, sökta under tidsperioden 7.10.2020-14.12.2020. Databaser som användes i arbetet var Academic Search Elite, CINAHL, Pubmed, Terveysportti, Google Scholar och SweMed+. Analysmetoden som används i detta arbete är en induktiv innehållsanalys. Resultatet på innehållsanalysen visar att en framgångsrik implementering kräver insatser av hela organisationen och kunskap om ändringsledning. Processen måste standardiseras och en god säkerhetskultur förbättrar teamarbetet. Allt detta främjar patientsäkerheten. För en ökad förståelse på varför ändringar i arbetssättet behövs, krävs en grundlig bakgrundsinformation, kunskap om historien, forskning och resultat samt vägledning och skolning i själva användningen av checklistor. Nyckelord: implementering, checklistor, patientsäkerhet Sidantal: 49 Språk: Svenska Datum för godkännande: 22.2.2021

DEGREE THESIS Arcada Degree Programme: Nursing Identification number: 7997 Author: Pia Sandström Title: Implementation of checklists in health care a qualitative literature review Supervisor (Arcada): Maria Appelroth Commissioned by: Arcada University of applied sciences Abstract: The checklists came into use in health care in 2009 when the WHO launched the Surgical Safety Checklist. The purpose of the checklist is to reduce errors and side effects and improve teamwork and communication in surgery. Checklists are also used in health care outside the operating room. The benefits of the checklist depend on how well you have implemented it. Patient safety was chosen as the best suitable frame of reference for the thesis with the aspects of management and patient safety. The purpose of this work is to investigate the implementation of checklists in health care and which circumstances promote a successful implementation. This thesis is a qualitative literature study comprising nine international articles, searched for under the period 7.10.2020-14.12.2020. Databases used in the work were Academic Search Elite, CINAHL, Pubmed, Terveysportti, Google Scholar and SweMed+. The analysis method used in this work is an inductive content analysis. The results of the content analysis show that a successful implementation requires the entire organization and knowledge of change management. The process must be standardized, and a good safety culture improves teamwork. All this promotes patient safety. A better understanding of why changes in the way of working method are needed requires a thorough background information, knowledge of history, research and results, and guidance and training in the actual use of checklists. Keywords: Implementation, checklist, patient safety Number of pages: 49 Language: Swedish Date of acceptance: 22.2.2021

OPINNÄYTE Arcada Koulutusohjelma: Sairaanhoitaja Tunnistenumero: 7997 Tekijä: Pia Sandström Työn nimi: Tarkistuslistojen implementointi hoitotyössä laadullinen kirjallisuustutkimus Työn ohjaaja (Arcada): Maria Appelroth Toimeksiantaja: Yrkeshögskolan Arcada Tiivistelmä: Tarkistuslistat tulivat käyttöön terveydenhuollossa vuonna 2009, kun WHO julkaisi kirurgisen tarkistuslistan. Tarkistuslistan tarkoituksena on vähentää virheitä ja haittavaikutuksia sekä parantaa tiimityötä ja viestintää kirurgiassa. Tarkistuslistoja käytetään myös leikkaussalin ulkopuolella muissa terveydenhuollon yksiköissä. Tarkistuslistan hyöty riippuu siitä, kuinka hyvin sitä käytetään. Opinnäytetyön teoreettisena viitekehyksenä on potilasturvallisuus. Työn tarkoituksena on selvittää tarkistuslistojen käyttöä terveydenhuollossa ja sitä, mitkä olosuhteet edistävät sen onnistunutta käyttöä. Työ on laadullinen kirjallisuuskatsaus, joka koostuu yhdeksästä kansainvälisestä artikkelista, joita on haettu ajanjaksolla 7.10.2020-14.12.2020. Opinnäytetyössä käytetyt tietokannat ovat Academic Search Elite, CINAHL, Pubmed, Terveysportti, Google Scholar och SweMed+. Tässä työssä on käytetty analyysimenetelmänä induktiivista sisältöanalyysiä. Sisältöanalyysin tulokset osoittivat, että onnistunut tarkistuslistan käyttö vaatii ponnisteluja koko organisaatiolta, sekä tietoa ja taitoa muutosjohtamisesta. Prosessin pitää olla standardisoitu ja hyvä turvallisuuskulttuuri parantaa tiimityötä. Kaikki nämä edistävät potilasturvallisuutta. Parempi ymmärrys siitä, miksi työtapaan tarvitaan muutoksia, edellyttää perusteellista taustatietoa, historian tuntemusta, tutkimusta ja tuloksia sekä ohjausta ja koulutusta tarkistuslistojen oikeaoppiseen käyttöön. Avainsanat: Implementointi, tarkistuslista, potilasturvallisuus Sivumäärä: 49 Kieli: Ruotsi Hyväksymispäivämäärä: 22.2.2021

INNEHÅLL 1 Inledning... 6 2 Bakgrund och tidigare forskning... 7 2.1 Checklistornas historia... 7 2.2 WHO:s checklista... 8 2.3 Checklistor inom vården... 9 2.4 Implementering... 12 2.5 Patientsäkerhet... 14 3 Teoretisk referensram... 15 4 Syfte och frågeställning... 19 5 Metod... 19 5.1 Datainsamling... 19 5.2 Data-analys... 20 6 Etiska Överväganden... 21 7 Litteraturöversikt... 22 8 Resultat... 27 8.1 Ledningens roll och ansvar vid implementering av checklistor inom vården... 27 8.2 Säkerhetskultur... 28 8.3 Patientsäkerhet... 29 9 Kritisk granskning... 30 10 Diskussion... 32 Källor... 35 Bilaga... 39

1 INLEDNING Checklistor har använts inom luftfarten i åratal både av piloter och kabinpersonal. Via min 22 åriga arbetserfarenhet inom flygbranschen väcktes mitt intresse att utreda hur checklistor används inom vården. Under mitt vikariat under sommaren på bäddavdelningen på Hangö hälsovårdscentral, märkte jag, att jag hade bristfällig information om basala hygienrutiner. Jag funderade bland annat på hur och i vilken ordning man ska klä på och klä av skyddsutrustningen när man besöker ett isoleringsrum. Därför observerade jag noggrant hur den övriga personalen på avdelningen klädde på och av skyddshandskar, munskydd och förkläde. Jag noterade att alla agerade på olika sätt. Då kom jag på idén att en checklista skulle kunna fungera som ett hjälpmedel, som påminner om rätt aseptik. Listan kunde placeras utanför och innanför isoleringsrummet. Då vaknade intresset att läsa mera om checklistor inom vården. Mitt syfte är att undersöka implementering av checklistor inom vården och vilka omständigheter som främjar en lyckad implementering. Det är professionellt att använda checklistan på samma sätt varje gång även om man kan saken utantill. Mänskliga misstag kan undvikas genom att inte förlita sig på minnet och i stället följa tydliga och godkända föreskrifter i olika faser av vårdprocessen. (Kinnunen & Helovuo 2019b) Checklistan har samma potential att rädda liv och förhindra dödlighet inom vården, som den gjorde i luftfarten över 70 år sedan genom att se till, att enkla standarder tillämpas för varje patient, varje gång. (Clay-Williams &Colligan 2015) Examensarbetet ingår i projektet säkerhetskultur vid Yrkeshögskolan Arcada. En öppen säkerhetskultur främjar patientsäkerheten och hjälper arbetsgivaren att övervaka verksamhetens ändamålsenlighet (Valvira 2011). Säkerhet är ett samarbete mellan en enskild anställd, teknik, enheter och en organisation. Ansvar och roller i förhållande till säkerhet måste beskrivas och förstås tydligt i organisationen. Viktiga arbetsprocesser måste definieras och beskrivas, så att grundarbetet och dess målsättning förstås och kan styras. (Jalava 2014) 6

2 BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING I detta kapitel beskrivs de centrala begreppen i arbetet: implementation, checklistor och patientsäkerhet. Syftet är att öka läsarens förståelse om vilka utmaningar kan uppkomma då man genomför en checklista eller checklistor inom vården, vad är en checklista och dess historia, vilka faktorer kommer upp i checklistornas användning samt beskriva patientsäkerhet i Finland. I varje kapitel presenteras också tidigare forskning inom varje begrepp. 2.1 Checklistornas historia UK Dictionary definition för ordet checklist är A list of items required, things to be done, or points to be considered, used as a reminder dvs en lista över utrustning eller instrument som krävs, saker som ska göras, eller punkter som ska beaktas, används som en påminnelse. (UK Dictionary 2020) En checklista är en typisk lista över åtgärdspunkter eller kriterier ordnade på ett systematiskt sätt, vilket gör att användaren kan konstatera närvaron eller frånvaron av de enskilda punkterna som anges för att säkerställa att alla är beaktade eller slutförda. (Reijers 2017) Checklistor är genomgripande. Från de enkla inköpslistorna i det dagliga livet till omfattande checklistor före flygning inom luftfarten använder människor dessa underlag för att vägleda och verifiera sina handlingar. Förmodligen är det mest kända exemplet, den kirurgiska checklistan, som har utvecklats på grundval av riktlinjer av World Health Organization WHO, vilket ledde till att halvera dödligheten i patientpopulationer på de sjukhus som började tillämpa den. På grund av deras framgång att minska sannolikheten för att mänskliga fel ska uppstå under dagliga arbetsförhållanden, har checklistor också blivit mycket genomgripande inom luftfarten, där de är en obligatorisk del av arbetsrutinen. (Reijers 2017) 7

Atul Gawandes (2011 s.32) bok The Checklist Manifesto berättar historien om hur checklistan populariserades. En mycket erfaren pilot kraschade och dog på 1940-talet under utprovningen av bombflygplanet B-17, pga. att han hade missat något enkelt steg i förberedelserna. Undersökningen visade att inget mekaniskt hade gått fel. Kraschen hade berott på "pilotfel", enligt rapporten. Man funderade på hur man skulle göra för att klara av att flyga det komplicerade planet. Det var inte mer träning som behövdes - majoren som kraschat var erfaren så det räckte. De skapade en pilots checklista. Testpiloterna gjorde sin lista enkel och kort nog att passa på ett registerkort, med steg-för-steg kontroller för start, flygning och landning. Med hjälp av checklistan lyckades piloterna flyga totalt 2,9 miljoner km utan en olycka. 2.2 WHO:s checklista World Health Organization kirurgiska säkerhetschecklista har utvecklats 2009 via ett omfattande samarbete, vars syfte är att minska fel och biverkningar samt förbättra teamarbetet och kommunikationen inom kirurgin. Användningen av checklistan med 19 punkter har påvisat en betydande minskning av både sjuklighet och dödlighet. Checklistan används nu av en majoritet av kirurgiska sjukhus och kliniker runt om i världen. (Robbins 2011) Den kirurgiska säkerhetschecklistan från WHO är avsedd att stödja kirurgisk personal att trygga säkerheten för patienter före, under och efter en operation (Reijers 2017). WHO-checklistan är tre delad- "Sign-in", "Time out" och "Sign-out"- med en verbal bekräftelse på varje steg. Sign-in sker före induktion av anestesi och inkluderar bekräftelse av patientens identitet, operation, plats och samtycke. Förväntad risk för blodförlust, luftvägssvårigheter, hypotermirisk och kända allergiska reaktioner granskas. En säkerhetskontroll av anestesiutrustningen och syremättnadsvärdet övervakas. Timeout sker före det kirurgiska snittet och inkluderar att varje teammedlem presenterar sig själv och vilken roll hen har. Teamet bekräftar också att det är rätt operation på rätt patient och plats. Sign-out sker efter ingreppet, innan patienten lämnar operationssalen, med färdigställande av instrumenträkning och märkning av provbitar. (Rönnberg & Nilsson 2015) 8

Bild 1 Exempel på en Kirurgisk checklista WHO 2009 2.3 Checklistor inom vården Med hjälp av checklistor kan man minska antalet misstag då sjukskötaren inte behöver lita på bara minnet eller sin uppmärksamhet. Checklistor används som stöd för minnet i uppgifter som uppstår sällan och för att upptäcka minnesmisstag i rutinarbetet. Det är professionellt att varje gång använda checklistan på samma sätt även om man kan saken utantill. (Kinnunen & Helovuo 2019b) Den teknik som finns tillgänglig idag tar checklistningsprocessen till en helt ny nivå. Elektroniska checklistor hjälper till att eliminera otydlig kommunikation på sjukhus genom att spela rollen som samordnare och samla information från olika oberoende aktiviteter inom kliniker och avdelningar. Tekniken gör checklistor enkla att forma, övervaka, mäta och uppdatera. Studier har nu tydligt visat att i sjukhusets komplexa och dynamiska miljö kan checklistor minska fel och rädda liv. (Robbins 2011) 9

De vitala tecknen som varje sjukhus registrerar på sina patienter är kroppstemperatur, puls, blodtryck och andningsfrekvens. Att missa en av dessa åtgärder kan vara farligt. Kanske tre av dem verkar normala. Men kanske det fjärde avslöjar feber, lågt blodtryck eller galopperande puls, och att hoppa över det kan kosta en person hens liv. I en komplex miljö står experterna inför två centrala svårigheter. Den första är det mänskliga minnets felbarhet, särskilt när det gäller vardagliga rutinfrågor som lätt förbises i situationer under press eller stress. En ytterligare svårighet är att människan kan lockas till att hoppa över steg även när hen kommer ihåg dem. Att mäta alla de fyra vitala tecknen avslöjar ett oroande symptom endast hos en av femtio patienter. Detta har aldrig varit ett problem tidigare, sägs det. Tills det en dag är det. Checklistor verkar ge skydd mot sådana misslyckanden. De påminner oss om att noggrant göra alla nödvändiga steg. (Gawande 2011 s.35) Rutinundersökning av de fyra vitala tecknen blev inte normen på västerländska sjukhus förrän på 1960-talet, då sjuksköterskor tillägnade idén. De utformade sina patientformulär som inkluderade de vitala tecknen, dvs skapade en checklista för sig själva. Med alla de uppgifter sjuksköterskor gjorde under ett skift med sina patienter, till exempel dela ut mediciner och lägga förband på sår, fungerade den "viktiga minneslistan" som ett sätt att se till att de inte glömde att kontrollera patientens puls, blodtryck, temperatur, andning och bedöma exakt hur patienten mådde. (Gawande 2011 s.37) År 2001 beslöt Peter Pronovost från John Hopkins Hospital i Baltimore, USA, att ge en läkare checklistan ett försök. Han utformade det för att utföra bara en av deras hundratals potentiella uppgifter, att sätta in en central venkateter. Han skrev upp de åtgärder som ska vidtas för att undvika infektioner när man sätter i en central venkateter. Läkare skall 1) tvätta händerna med tvål, 2) rengöra patientens hud med klorhexidin, 3) sätta ett sterilt draperi över patienten, 4) bära en mask, hatt, sterilförkläde och handskar och 5) sätta ett sterilt bandage över insättningsplatsen när katetern är i. Dessa steg har varit kända och undervisats i flera år. Provonost bad sjukskötare att observera läkare under en månad då de sätter venkateter till patienter och registrera hur ofta de utförde varje steg. Hos mer än en tredjedel av patienterna hoppade de över minst ett steg. Nästa månad övertalade Provonost och hans team Johns Hopkins Hospital administration till att auktorisera sjuksköterskor för att stoppa läkare om de såg dem hoppa över ett steg på 10

checklistan. Under ett år på detta sjukhus hade checklistan förhindrat 43 infektioner och åtta dödsfall och sparat två miljoner dollar i kostnader. (Gawande 2011 s. 37) Fullföljandet av checklistor kan ändå inte garantera att uppgiften är väl utförd eller att patientsäkerhetskulturen är hög. Inom vården måste man gå till grunden för användningen av checklistor och använda redskapet för processer som är enkla, lätta att följa samt standardiserade och tidskritiska. Checklistor är ypperliga hjälpmedel för minnet och vägledning för att korrigera förfaranden, men de är inte botemedel. (Clay-Williams & Colligan 2015) Om en checklista ska lyckas som en mekanism för att omvandla evidensbaserade vårdoch säkerhetsprotokoll till bästa praxis, måste den användas konsekvent. För att uppnå detta måste sjukhus främja en stödjande miljö samt skaffa ett system för att övervaka och hantera en kultur som effektivt omfattar användningen av checklistor. Checklistor är ett perfekt sätt att följa standarder för bevisbaserad vård och främja god kommunikation mellan vårdgivare. Det som har blivit tydligt är att, om checklistor ska vara ett tillgängligt verktyg för rutinvård, måste miljön vara stödjande. Effektiviteten med checklistan beror på nivån av samarbete som finns i en given miljö - med andra ord, om dess kultur stöder teamarbete. WHO-programmets minskning av de totala kirurgiska komplikationerna med 2,7% motsvarar 481 000 USD i minskade årliga kostnader för genomsnittliga amerikanska sjukhus. (Robbins 2011) I Finland uppmuntras användningen av kirurgiska checklistor av Valvira, Potilasvakuutuskeskus och Social- och hälsovårdsministeriet. Dessutom har många patientföreningar tagit ställning för att använda checklistor. (Valvira 2011, Suomen potilas- ja asiakasturvallisuusyhdistys ry 2020, STM 2009) Införandet av checklistor ingår också i social- och hälsovårdsministeriets patientsäkerhetsstrategi som offentliggjordes 2009. (Salmenperä &Hynynen 2013) I bild 2 visas ett exempel på en checklista för intubering. 11

Bild 2 Intubations checklista (Leppälä & Pajunen 2017) 2.4 Implementering Med implementering menas i detta arbete att införa och utföra procedurer. Detta kan också beskrivas som att realisera eller att genomföra en specifikation eller ett koncept och sätta in dem i ett produktionssammanhang. (Ordguru.se 2020) Som med alla nya verktyg, har en av de största utmaningarna varit att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av WHO: s kirurgisk checklista. (WHO 2009) Debatten om hur effektivt checklistorna har implementerats inom vården har lyft fram viktiga orsaker för varierande resultat: Framgångsrik implementering kräver kulturella och organisatoriska insatser för förändring, det räcker inte bara med själva checklistan. När man flyttar över idéer från en industri till en annan, kan det ursprungliga konceptet tappas bort eller förändras. I en amerikansk forskning av sjukhusdokumentation kom det fram att bara 4 av 13 checklistpunkter var genomförda. Även de starkaste försvarare av checklistor erkänner, att en full implementering av WHO checklistan är svårt och förbättringarna kräver mera än bara checklistan. Det kräver ett starkt ledarskap från institutionen, datainsamling och övervakning samt träning i teamarbete. (Clay-Williams & Colligan 2015) 12

I Sverige har Erestam et al. (2017) gjort en undersökning Changes in Safety climate and teamwork in the operating room after implementation of a revised WHO checklist: a prospective interventional study. Syftet med denna studie var att utvärdera teamarbetet och säkerhetsklimatet i en svensk operationssal före och efter implementeringen av en reviderad version av WHO:s checklista. Hypotesen i studien var att genom att använda WHO-checklistan på ett strukturerat sätt och genom att lägga till en beskrivning av det kirurgiska ingreppet och patienten, skulle man kunna öka och förbättra teamarbetet. I denna studie kom det fram att operationsrumsgruppens medlemmar behöver ett förbättrat teamarbete och kommunikation inom teamet. Det framkom en brist på struktur i användningen av WHO:s checklista. Olika yrken betraktade kommunikation och samarbete inom det egna yrket som bra, men inte i samma utsträckning mellan professionerna. Kirurger var mest positiva när det gäller kommunikation och samarbete med andra kirurger men fick de lägsta bedömningarna av andra gruppmedlemmar. Resultatet var att ingen större ändring uppnåddes i stämningen i teamarbetet genom användning av den reviderade WHO checklistan. Detta kan bero på en otillräcklig implementation, eftersom bristande följsamhet till checklistan upptäcktes. Det uppkom också brister i både teamarbete och kommunikation. (Erestam et al. 2017) I en norsk undersökning har man forskat i implementering av checklistor inom läkarvetenskapen. Under 13 veckors tid användes checklistan i 502 (61%) av 829 fall inom anestesi. En eller flera borttappade komponenter identifierades (17%) i denna procedur. Det tog i medeltal 88,5 sekunder att utföra checklistan. Införandet av checklistan avbröt arbetsflödet genom att störa några av personalens egna arbetsvanor eller genom att orsaka onödiga kontroller gjorda av både sjuksköterskor och läkare. Några deltagare hade upplevt negativa eller ironiska kommentarer från kollegor. De betonade vikten av en stödjande och motiverande enhetsledare. Flera av deltagarna hade upplevt ökat förtroende för att genomföra utmanande fall på okända platser och främmande situationer. (Thomassen 2012) 13

2.5 Patientsäkerhet En av de viktigaste principerna inom medicinen är att inte skada patienten- primun non nocere. Patientsäkerhet är produktion av lämplig och tidsenlig hälso- och sjukvård så att patienten inte upplever onödig skada till följd av behandling. (Potilasvakuutuskeskus 2020) I Finland bygger säkerheten på yrkesskicklighet, etik, god styrning och förvaltning samt forskning. Betydelsen av krav, kontroller och sanktioner är sekundär. (Ikonen & Welling 2020) Sjukskötaren måste alltid säkerställa att vården är säker och skydda patienten från skador. Patientsäkerhet betyder, att de handlings principer och sätt som används för att säkerställa tryggheten på vården skyddar patienten från skador. Patientens säkerhet hotas av fel medicinering, störningar i apparater och deras användarproblem samt avvikelser i vårdprocessen. Incidenter uppstår i vardagliga arbetssituationer på grund av missförstånd, glömska och misstag. Säkerställd patientsäkerhet behöver enhetliga och lagbundna handlingsprinciper och därmed upptäcka och undvika misstag. De mest betydande faktorer som orsakar olika misstag, är problem inom informationsförmedlingen och därför är en öppen och aktiv kommunikation av yttersta vikt när man talar om patientsäkerhet. Mänskliga misstag kan undvikas genom att undvika att förlita sig på minnet och i stället följa tydliga och godkända föreskrifter i olika faser av vårdprocessen. (Kinnunen & Helovuo 2019a) Internationellt kom patientsäkerheten in på 2000-talet. Säkerhetstänkandet bygger på James Reasons modell av människans och organisationsfaktorernas inverkan på utfallet av fel och olyckor. Institute of Medicines rapport To err is human- building a safer health system påvisade kostnaderna för skadeverkningar som uppstod. De negativa effekterna av behandlingen identifierades som ett globalt problem. År 2002 antog WHO:s generalförsamling en resolution där medlemsstaterna uppmanades att vidta åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Det första utvecklingsprogrammet, som inleddes 2004, var inriktat på behandlingsrelaterade infektioner och handhygien (Ren vård är säkrare vård). Under Safe surgery saves lives - programmet (2008) skapades en checklista för ett kirurgiskt team för att förhindra kirurgiska biverkningar. Den används på minst 2 000 sjukhus världen över. Under 2005 genomförde Peijas-sjukhuset projektet Viisas 14

oppii virheistä. Året därpå dök Amos Pasternacks granskning av patientsäkerheten upp och den första vägledningen för säker sjukvård slutfördes. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte dessutom en styrgrupp för främjande av patientsäkerhet för att förbereda en säkerhetsstrategi. (Ikonen & Welling 2020) Den första nationella patientsäkerhetsstrategin i Finland utarbetades för åren 2009 2013. Hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft 2011 och de förordningar som utfärdats med stöd av denna har varit viktiga med tanke på främjandet av patientsäkerheten. Därefter har klientsäkerheten stärkts av socialvårdslagen och lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre. Social- och hälsovårdsministeriet har i samarbete med institutioner inom förvaltningsområdet och Patientsäkerhetsföreningen i Finland samt aktörer på fältet uppdaterat patientsäkerhetsstrategin till en patient- och klientsäkerhetsstrategi. Syftet med den här strategin är att bidra till att utveckla den finländska social- och hälsovården i riktning mot en enhetlig säkerhetskultur och att främja genomförandet av denna. Strategin betjänar aktörer som ordnar social- och hälsovård samt producenter, personal, patienter, klienter och deras anhöriga i genomförandet av en säker och effektiv vård. (Social- och hälsovårdsministeriet 2017) Operationsteamets checklista är här för att stanna. Dess användning kommer sannolikt att minska åtminstone sällsynta men återkommande fatala fel, såsom att skära fel lem eller öga. Således försvarar användningen av checklistan sin plats som en del av ökad patientsäkerhet. (Salmenperä & Hynynen 2013) 3 TEORETISK REFERENSRAM Teorin som används i arbetet är Patientsäkerhet. I detta kapitel beskrivs WHO:s definition om patientsäkerhet, hur patientsäkerhet definieras i den finska lagen, Social och hälsovårdsministeriets strategi för patient-och klientsäkerhet i Finland och Regionförvaltningens definition. Syftet och frågeställningen studeras i detta arbete ur säkerhetskulturens och ledningens synvinkel. Säkerhetskultur och ledning definieras i slutet av detta kapitel. 15

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är patientsäkerhet ett ramverk av organiserad verksamhet som skapar kulturer, processer, förfaranden, beteenden, teknologier och miljöer inom hälso- och sjukvården och som är konsekvent och hållbar. Den minskar risker och förekomsten av undvikbara skador, gör fel mindre sannolikt och minskar dess inverkan när den inträffar. (WHO Patient safety 2020) WHO forskar och arbetar för en bättre patientsäkerhet i hela världen. Deras ramverk för patientsäkerhet används även i Finland. I Finland är patientsäkerheten är en av de kärnkompetenserna hos alla hälso- och sjukvårdspersonal. Detta har främjats i Finland i över 10 år. Betydelsen av krav, kontroller och sanktioner är sekundär. Patientskadeförfaranden är också baserade på icke-skuld. (Ikonen & Welling 2020) Vi har en högkvalitativ vård i Finland och patientsäkerheten är en av de viktigaste delarna inom vården. I hälso- och sjukvårdslagen i Finland (FINLEX 2010) som trädde i kraft 2010 konstateras följande (8 Kvalitet och patientsäkerhet): Verksamheten inom hälso- och sjukvården ska baseras på evidens, god vårdpraxis och goda rutiner. Den ska vara högkvalitativ och säker och bedrivas på behörigt sätt. Den kommunala primärvården ska ansvara för samordningen av den samlade vården av en patient, om inte något annat särskilt avtalas. En verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården ska göra upp en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses. I planen ska samarbetet med serviceproducenterna inom socialvården beaktas i syfte att främja patientsäkerheten. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs det om de frågor som det ska överenskommas om i planen. Lagen kräver en högkvalitativ och säker vård. Enligt lagen ska det finnas en plan eller strategi om hur kvalitetsledningen och patientsäkerheten säkerställs. 16

Social- och hälsovårdsministeriets publikation Patient-och klientsäkerhetsstrategi 2017-2021 (Social- och hälsovårdsministeriet 2017 s.12-13) beskriver patientsäkerhet så här: Patient- och klientsäkerhet innebär att den vård, omsorg och service en person får främjar personens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och orsakar så liten skada som möjligt. Syftet är att säkerställa en säker vård, omsorg och service samt skydda klienter eller patienter från skador. Patientoch klientsäkerheten omfattar förebyggande, vårdande och korrigerande samt rehabiliterande socialoch hälsotjänster. Till patient- och klientsäkerheten hör en kompetent personal inom social- och hälsovården samt att lokaler, produkter, utrustning och läkemedel är ändamålsenliga och används på rätt sätt. Främjandet av patient- och klientsäkerheten och kvaliteten är en del av social- och hälsovårdens organiseringsansvar. Till producenternas ansvar hör att se till att patient- och klientsäkerheten säkerställs i praktiken. Även om personalen inom social- och hälsovården är yrkesskicklig och engagerad och verksamheten är reglerad, går det inte att undvika farliga situationer utan en övergripande och resurserad kvalitets- och säkerhetshantering. Genom att förhindra situationer som leder till mänskligt lidande minskas också kostnaderna. Syftet med den här strategin är att bidra till att utveckla den finländska social- och hälsovården i riktning mot en enhetlig säkerhetskultur och att främja genomförandet av denna. Strategin betjänar aktörer som ordnar social- och hälsovård samt producenter, personal, patienter, klienter och deras anhöriga i genomförandet av en säker och effektiv vård. Strategin genomförs inom den offentliga och privata social- och hälsovården. Främjandet av patient- och klientsäkerheten är inte beroende av strukturer. Det är fråga om ett arbete som ändå måste göras. Patient- och klientsäkerheten är en del av det offentliga servicelöftet. Social- och hälsovårdsministeriet har i samarbete med institutioner inom förvaltningsområdet och Patientsäkerhetsföreningen i Finland samt aktörer på fältet uppdaterat patientsäkerhetsstrategin till en patient- och klientsäkerhetsstrategi. I det här handlingsprogrammet behandlas kvaliteten och patient-och klientsäkerheten ur fyra perspektiv, nämligen säkerhetskultur, ansvar, ledning och bestämmelser. Syftet med patient- och klientsäkerhet är att vården främjar välbefinnandet och orsakar så lite skada som möjligt. Personalen ska vara kompetent samt utrustning och läkemedel ska användas på rätt sätt. Regionförvaltningsverket följer upp detta. Regionförvaltningsverket (2014) definierar patientsäkerhet så här: Regionförvaltningsverket övervakar att hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerheten planeras, realiseras och följs upp såsom bestäms i lag och förordning. Kvaliteten bedöms bland annat utifrån följande kriterier: Patienten i centrum (expertis, delaktighet, samverkan), Patientsäkerhet - bedömning, förutsägning och hantering av risker, Vård i rätt tid, Kompetens, Smidighet, Effektivitet (hälsonyttan) och Personaldimensionering. 17

Sammanfattningsvis säger lagen att vården ska vara av hög kvalitet och säker. Det ska finnas en plan eller strategi om kvalitetsleding och patientsäkerhet. I Finland har Socialoch Hälsovårdsministeriet kommit ut med en publikation om Patient-och klientsäkerhetsstrategi 2017-2021. Syftet med strategin är att utveckla social- och hälsovården i Finland mot en enhetlig säkerhetskultur. Regionförvaltningsverkets uppgift är att övervaka både kvalitet och patientsäkerhet. I detta arbete kommer den teoretiska referensramens synvinkel vara säkerhetskultur och ledning. Syftet med patient- och klientsäkerhetsstrategin är att utveckla en enhetlig säkerhetskultur i social- och hälsovården (Social- och hälsovårdsministeriet 2017). Det bästa sättet att förhindra patientskada är att skapa en aktiv patientsäkerhetskultur. Hälsovård kräver ledarskap, attityder, värderingar och metoder som stöder en säker verksamhet. I en stark patient-säkerhetskultur vågar patienten och släktingarna också lyfta fram de brister de har identifierat. (Potilasvakuutuskeskus 2020) Riskbedömning, korrigerande och förebyggande åtgärder samt fortgående utveckling av verksamheten är metoder som främjar säker-hetskulturen. En stark säkerhetskultur förutsätter ett gemensamt ansvar för denna. (Social- och hälsovårdsministeriet 2017 s.25) Med medicinsk ledning avses ledningsarbetet av en läkare som spelar en ledande roll i vårdorganisationen jämfört med andra läkare. I Finland är chefläkare till sin grundutbildning läkare, och deras arbetsbeskrivning innebär vanligtvis patientarbete utöver chefsarbetet. (Huikko-Tarvainen 2020) Ledingens uppgift är att fastställa vilka resurser som behövs. Det måste finnas tillräckligt med kunnig personal alla tider på dygnet. Verksamhetslokalerna och utrustningen bör vara säker. Det måste finnas ett uppföljningssystem i organisationen och personer som ansvarar för utrustningssäkerhet samt tillräckligt med resurser för att följa upp kvaliteten i patient- och klientsäkerheten. (Social- och hälsovårdsministeriet 2017 s.16) 18

4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med detta arbete är att undersöka implementering av checklistor inom vården och vilka omständigheter som främjar en lyckad implementering. Frågeställningen: 1) Vilka faktorer medför en lyckad implementering av checklistor? 5 METOD Detta arbete är en kvalitativ litteraturstudie. Arbetet går ut på att samla information om checklistornas implementering inom vården och granska resultatet med hjälp av teori och komma fram till ett resultat dvs vilka faktorer medför en framgångsrik implementering. I detta arbete är forskningsfrågan preciserad. Urvalskriterier har redovisats, och skribenten har systematiskt sökt efter relevant litteratur som är vald i relation till studiens syfte. Endast primärkällor har använts. De studier som uppfyllde urvalskriterierna har kvalitetsgranskats. Till slut gjordes en sammanvägning av resultaten och en bedömning av hur välgrundade resultaten var. (Henricson 2017, Lunds universitet 2020) 5.1 Datainsamling Litteratursökning för artiklar har gjorts från databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Pub Med, Medic, SweMed+, Terveysportti, Google och Google Scholar. Sökorden som användes var checklista, Checklists in nursing, Checklists in hospital, Checklists in aviation, Patientsäkerhet i Finland, Checklists AND implementation, Implementation AND checklists AND nursing, Checklist AND hospitals AND Finland, checklist* AND implement* AND patient safety AND in hospitals, Checklist AND hospital, Surgical Safety Checklist, Tarkistuslista, Terveydenhuollon johtaminen. Sökoperatör som användes för att specificera sökningar var AND och OR och *. Sökningar utfördes i oktober, november och december 2020 i flera etapper, eftersom 19

rubriken, frågeställningen och syfte ändrades under processen. Det finns väldigt mycket forskning inom det valda området. Sökningen på Academic Search Elite, Cinahl och PubMed begränsades till referensgranskade artiklar som är publicerade år 2010-2020. Ett undantag utgör WHO.s artikel från 2009. De artiklar valdes som bäst svarade på syftet. En artikel som beskrivs i bilaga 1 har använts också i bakgrunden. Genom SveMed +, Pubmed och Cinahl hittades en artikel och genom Academic Search Complete hittades sex artiklar. Alla nio artiklar som använts i arbetet är på engelska. Beskrivning av sökprocessen och resultat finns i bilaga 1. Inklusionskriterier Exklusionskriterier Artikeln är vetenskaplig Artikeln uppfyller inte inklusionskriterier Artikeln är publicerad 2010-2020 Artikeln är publicerad före 2010 Artikeln behandlar checklistor Artikeln behandlar implementation Artikeln behandlar patientsäkerhet Artikeln behandlar checklistor inom vården Artikeln behandlar andra checklistor Figur 1 Inklusions- och Exklusionskriterier 5.2 Data-analys Kvalitativ innehållsanalys används i många studier inom sjukvården. Analysmetoden som används i detta arbete är en induktiv innehållsanalys. (Elo & Kyngäs 2008 s.107) Innehållsanalys används som analysmetod för kvalitativ forskning, och används för att beskriva fenomenet som studeras. Den kan användas för att bilda kategorier, koncept, konceptsystem, konceptkarta eller modell som beskriver fenomenet som studeras. Framgång i innehållsanalys kräver att forskaren kan minska materialet som beskriver fenomenet som skall studeras. Induktiv analys fortsätter med materialets villkor. Som 20

ett resultat av induktiv innehållsanalys uppstår begrepp genom abstraktion. (Kyngäs et al. 2011 s. 139) Enligt Elo & Kyngäs (2008 s. 109) är en induktiv innehållsanalys nästa steg att organisera kvalitativt data. Denna process omfattar öppen kodning, skapande av kategorier och abstraktion. Öppen kodning innebär att anteckningar och rubriker skrivs i texten medan man läser den. Det skrivna materialet läses igenom igen, och lika många rubriker, som behövs skrivs ner i marginalerna för att beskriva alla aspekter av innehållet. När forskaren formulerar kategorier genom induktiv innehållsanalys kommer hen till ett beslut om vad som man skall sättas i samma kategori. Abstraktion innebär att formulera en allmän beskrivning av det forskade ämnet genom att skapa kategorier. Varje kategori namnges med hjälp av innehålls-karakteristiska ord. (Elo & Kyngäs 2008) Artiklarna i detta arbete har lästs igenom noggrant. Varje meningsenhet som är en faktor som medför en lyckad implementering av checklistan har markerats och därefter kodats. Koderna indelades under tre teman: faktorer som Ledningen ansvarar för och faktorer som beror på arbetsplatsens Säkerhetskultur och hur dessa två påverkar Patientsäkerheten. Lednings- och säkerhetskulturteman har vidare kategoriserats under Förändringsledning (Muutosjohtaminen), Implementeringsprocessen, Kulturella förändringar och Teamarbete på basen av implementeringsfaktorn. 6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Detta arbete är en litteraturstudie. De etiska aspekterna gäller att behandla materialet enligt Arcadas riktlinjer. Det innebär att man ärligt och noggrant dokumenterar och tolkar andras undersökningar och resultat. Beakta upphovsrättslagen, allas namn måste nämnas och alla som deltagit, i forskningar och examensarbeten, har rätt till erkännande. (Arcada 2019) I forskningen tillämpas dataanskaffnings-, undersöknings- och bedömningsmetoder som är förenliga med kriterierna för vetenskaplig forskning och etiskt hållbara. Vid publiceringen av undersökningsresultaten tillämpas den öppenhet och den ansvarsfulla kommunikation som karakteriserar vetenskaplig verksamhet. (Forskningsetiska delegationen 2012) 21

Det finns etiska överväganden genom hela examensarbetet: från val av ämne och frågeställning till genomförandet och därefter rapportering och spridning av resultat. Det finns etiska frågeställningar i relation till deltagarna, men även etiska frågor i relation till andra studenter och vetenskapssamhället. (Henricson 2017). För att en studie ska kunna kallas etisk måste följande aspekter beaktas: för det första att den handlar om väsentliga frågor, för det andra att den har god vetenskaplig kvalitet, för det tredje att den genomförs på ett etiskt sätt (Henricson 2017) 7 LITTERATURÖVERSIKT I detta kapitel presenteras artiklarna som hittats genom datainsamlingen och svarar på frågeställningen. Artiklarna handlar om checklistor, checklistornas införande inom vården och patientsäkerhet. Surgical checklists: the human factor Syftet med studien som redovisas i denna artikel är att undersöka attityder till införandet av WHO: s kirurgiska checklista i ett irländskt sjukhus. Med hjälp av teorin om planerat beteende som teoretisk ram, genomfördes 14 halvstrukturerade intervjuer med operationspersonal om deras inställning, och nivåer av överensstämmelse med, en checklista. Baserat på intervjuerna, utvecklades och distribuerades ett frågeformulär med 27 punkter, till all operationspersonal på ett irländskt sjukhus. Resultat: Svar erhölls från 107 personer i personalen (svarsfrekvens 44,6%). Särskilt för sjuksköterskor var de övergripande attityderna till checklistans effekt på säkerhet och teamarbete positiva. Enligt dem tillämpades inte checklistan tillräckligt strikt. Sjuksköterskor var betydligt känsligare för hinder i användningen av checklistorna än narkosläkare eller kirurger. Dessutom var narkosläkare inte lika positivt inställda till kirurgiska checklistor som kirurger och sjuksköterskor. Detta konstaterande tillskrevs tendensen att checklistan skulle utföras under en period av hög arbetsbelastning för narkosläkare, vilket resulterade i en brist på engagemang i processen. Slutsatsen var, att förbättra den strikthet med vilken den kirurgiska checklistan tillämpas bör förbättras. En aktiv medverkan av alla medlemmar i checklist- 22

processen. Pågående utbildning och fortbildning, och hantering av hinder för genomförandet av checklistan. Dessutom behövs stöd för checklistan från personer i ledningen. (O Connor et al 2013) Facilitating holistic continuity of care for older patients: Home care nurses experiences using checklists Syftet med studien är att forska i hemsjukvårdssköterskors upplevelse av genomförande och användning av checklistor som utvecklats för att förbättra kontinuiteten i vården för äldre patienter. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes, varav 18 legitimerade sjuksköterskor från åtta kommuner i södra Norge. Tre kategorier framkom i analysen. 1) I genomförandeprocessen ingick erfarenheterna av en kaotisk början, betydelsen av engagemang, ledarnas roll och resursfördelning. 2)"För- och nackdelar med checklistor i bruk" inkluderade uppgiftslämnarens erfarenheter av checklistornas användbarhet för sjuksköterskorna och patienterna. 3) Kompetens som behövs" ingår i behovet av en omfattande uppsättning formella, erfarenhetsmässiga och sociala kompetenser. Slutsatsen är att ledarnas roll, stöd och engagemang är avgörande för ett framgångsrikt genomförande. (Nilsen et al 2019) Observations of nursing staff compliance to a checklist for person-centred handovers a quality improvement project Syftet med studien är att undersöka sjukskötarens skiftbyte med hjälp av checklista, person-centred handover PCH, i Karolinska Universitets Sjukhus i Sverige. Skiftbyten inom vården är viktiga eftersom de påverkar vårdkvalitet så som säkerhet, patientnöjdhet och kontinuitet. Skiftbyten har också kritiserats och beskrivits som ostrukturerade och meningslösa. Under hela projektet var implementeringsstrategin att ha nära samverkan mellan de tre forskarna, cheferna och personalen. Alla observationer utfördes av en och samma sjuksköterska, som hade tidigare erfarenhet av PCH. Hon var närvarande, som en del av vård teamet, under hela PCH session utan att blanda sig i själva förfarandet. Observationerna utfördes slumpmässigt och under en tre månaders period, tre till sju månader efter införandet av PCH. Resultat på undersökningen av totalt 43 PCH sessioner observerades vid två akutvårdsavdelningar, med hjälp av ett strukturerat observationsprotokoll. Ingen av de observerade skiftbytena beaktade alla 13 punkter på PCH checklistan. En mer standardiserad process skulle hjälpa sjuksköterskor att övervinna 23

hinder som de uppfattade fanns gällande överlämning av säng. Många omvårdnadsinsatser genomförs utan en robust utvärdering. Vårdpersonalens efterlevnad av överlämningschecklistan behöver förbättringar och belyser behovet av större fokus på kommunikationsinriktade uppgifter under överlämningar. (Sharp et al 2019) The World Health Organization Surgical Safety Checklist: An audit of quality of implementation at a tertary care high volume cancer institution I denna prospektiva observationsstudie, där en utbildad forskningssjuksköterska passivt observerade genomförandet av utvalda delar av den modifierade versionen av WHO:s SSC (Surgical safety checklist) under valbara operationer och utvärderade överensstämmelsen med checklistan, andel punkter för vilka användningen av SSC krävde en åtgärd, och nivån av interaktion mellan de viktigaste team-medlemmarna under genomförandet av checklistan. De studerade 200 operationer för varje del av SSC. Överensstämmelsen var 200 (100 %), 156 (78 %), och 153 (76,5 %) för första, andra respektive tredje delen av SSC. Alla de tre delarna initierades mestadels av kirurger. Totalt sett genomfördes 131/2200 punkter i checklistan först efter att det under genomförandet krävdes av checklistan. Samspel mellan alla tre delarna i checklistan hittades i endast 265/509 (52%) fall. För ett framgångsrikt genomförande av checklistan krävs ett aktivt deltagande av alla gruppmedlemmar och att alla punkter på checklistan följs. (Ambulkar et al 2018) Swedish Nurse Anesthetists Experinces of the WHO Surgical Safety Checklist Syftet med denna studie är att beskriva den registrerade sjuksköterskans erfarenhet av användningen av WHO.s kirurgiska checklista. Totalt 47 deltagare ingick i studien. Alla svarade att checklistan var tillgänglig på deras avdelning, men endast 43% hade fått någon utbildning om dess användning. Ett positivt resultat av genomförandet av checklistan var presentationen av alla gruppmedlemmar och var och ens kompetensområde, vilket bidrar till en ökad känsla av att vara med i ett team. De tyckte också att patientsäkerheten hade ökat på grund av en mer systematisk kontroll av patientens identitet, arten av kirurgi, och operationsområdets märkning. En negativ aspekt av checklistan var bristen på tydlighet kring vilka gruppmedlemmar som var ansvariga för den. Detta kan leda till irritation och spänningar mellan medlemmarna. Vissa tyckte också att checklistan var tidskrävande. (Rönnberg & Nilsson 2015) 24

Use of the World Health Organization Checklist Swedish Health Care Professionals Experience: A Mixed- Methody Study Varje år genomförs cirka 700 000 operationer i Sverige. Mellan 3% och 18% av alla patienter som genomgår kirurgi upplever bristfälligheter såsom språksvårigheter, tidsbrist och kommunikation. Faktorer som teamarbete, kommunikation, och säkerhetsrutiner i form av checklistor är viktiga för att förbättra patientsäkerheten. För att ge en hög nivå av patientsäkerhet under operationen, poängteras två huvudkomponenter: kommunikation och effektivt teamarbete. Av sjukvårdspersonalen deltog 196 i studien. Det fanns ingen skillnad mellan arbetsplatserna gällande utbildningen i att använda WHO:s checklista. De flesta av dem på de berörda arbetsplatserna hade inte fått någon utbildning gällande checklistan. De flesta respondenter ansåg att undersköterskorna ansvarade för att se till att WHO:s checklista genomfördes. I allmänhet svarade respondenterna 170 (86,5 %) nej på frågan om vem som var ansvarig för att använda WHO:s checklista. Endast 21 (10,5%) visste vem som var ansvarig för att säkerställa att WHO-checklistan användes. I fråga om hur ofta checklistan används i nödsituationer kunde de tillfrågade svara: hela tiden 115 (57,9%), ofta 71 (37,4%) och åtta (4,7 %) sällan. Två (1,9) svarade aldrig på denna fråga. Positiva erfarenheter angående bruket av WHO checklistan var många. När alla inblandade var på plats, presenterade de sig för varandra. De träffade nya kollegor, lärde sig känna varandra bättre och lyssnade på varandra. Detta ökade känslan av lugn i operationssalen. De visste alltid vilken fas av driftsprocessen de var i och det ökade patientenssäkerheten. Det stärkte också teamarbetet. Som negativa erfarenheter rapporterades onödiga samtal och diskussioner. Några nämnde att WHOchecklistan orsakar irritation i operationsrummet. Det kan ge en falsk säkerhet, när sjuksköterskan läser igenom listan men ingen lyssnar. Ibland genomfördes listan litande sig på bara minnet. (Krupic et al 2020) Effective Surgical Checklist Implementation Syftet med studien är att forska implementeringsprocessen i 5 sjukhus i Washington. Studien är en semistrukturerad intervju för ledare för implementeringen och kirurger. Intervjuerna analyserades och jämfördes med resultat från tidigare implementeringsforskning, för att identifiera faktorer som utmärker effektivt genomförande. I den kvalitativa analysen framkom, att effektiviteten hänger på förmågan hos ledarna att på ett övertygande sätt förklara varför och adaptivt visa hur man använder checklistan. När 25

implementeringsledare inte förklarade varför eller visade hur checklistan skulle användas, förstod personalen varken logiken bakom genomförandet eller var tillräckligt förberedda på att använda checklistan. (Conley et al 2011) Surgical Safety Checklist is associated with improved operating room safety culture, reduced wound complications, and unplanned readmissions in a pilot study in neurosurgery Syftet med studien är att bedöma effekten av genomförandet av checklistan på säkerhetsrelaterade frågor i operationssalen och på postoperativa biverkningar vid neurokirurgi. I denna finländska studie levererades strukturerade frågeformulär till operationssalens personal, vars svar analyserades för att utvärdera kommunikation och säkerhetsrelaterade frågor under 89 och 73 neurokirurgiska operationer, före och efter att checklistan tagits i bruk. De analyserade operationerna, (83 och 67 patienter), ingick i en retrospektiv analys av elektroniska patientjournaler för att jämföra längden av sjukhusvistelserna, rapporterade negativa händelser och återbesök. Dessutom bedömdes enhetligheten i dokumentationen av operationsrum och patientjournaler. Kommunikationen mellan kirurgen och narkosläkaren förbättrades, och säkerhetsrelaterade målsättningar uppfylldes bättre när checklistan användes. Oplanerade återbesök sjönk från 25 % till 10 % efter kontrollistans ibruktagande. Sårkomplikationer minskade från 19% till 8%. Konsistensen i dokumentationen av diagnosen och förfarandet förbättrades. Användningen av checklistan förbättrade säkerhetsrelaterade prestanda och samtida, minskat antal sår komplikationer och avläsningar observerades. Användningen av checklistan förbättrade säkerhetsrelaterade prestanda och samtidigt minskade antalet sårkomplikationer och återbesök. (Lepänluoma et al 2013) Towards better patient safety: WHO Surgical Safety Checklist in otorhinolaryngology Denna studie genomfördes vid avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar i Helsingfors Universitets Centralsjukhus. Ett strukturerat frågeformulär riktades till operationsrumsteamet efter på varandra följande operationer under en en-månadsperiod före och efter att checklistan tagits i bruk. Frågorna gällde patientrelaterade säkerhetskontroller, teamarbete och kommunikation. Checklistan förbättrade verifieringen av patientens identitet. Medvetenheten om patientens sjukdomshistoria, medicinering och allergier 26