1
Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Östergötlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Östergötlands län... 4 Småföretagsbarometern Östergötlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 Största konjunkturrisker... 11 63 procent av företagen ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion...14 Småföretagskonjunkturen län för län... 15 Prognos och utfall genom åren... 17 2
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3
Östergötlands näringslivsstruktur 99,1 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 67 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk). Östergötlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 34727 36877 133792 varav småföretag (0-49 anst) 34506 36544 87760 Jordbruk 5524 5531 6641 Offentlig verksamhet 149 1760 61236 Total 40400 44168 201669 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Östergötlands län Småföretagskonjunkturen i Östergötland är marginellt svagare än i vårens mätning, vilket är tvärt emot rikets konjunkturindikator som stiger i höstens mätning. Länets konjunkturindikator är nu 49, jämfört med 54 i våras och 54 i riket. Förväntningarna inför det kommande året pekar emellertid på en stark tillväxt i såväl tillverknings- som tjänstesektorn. Förväntningarna är dessutom högre ställda i länet än i riket i genomsnitt. Sysselsättningstakten i Östergötland ligger, efter förra höstens uppgång, kvar på samma ökningstakt som i våras. Nettotalet är fortfarande på 8, vilket är samma nivå som rikssnittet. Att sysselsättningstillväxten stagnerat beror på kombinationen av positiv utveckling inom industrisektorn och dämpad utveckling i tjänstesektorn. Förväntningarna på sysselsättningstillväxten de närmsta tolv månaderna är över rikets genomsnittliga förväntningar, det gäller för båda sektorerna. Orderingången ökar i Östergötland i höstens mätning, precis som i riket i stort, även om tillväxttakten är något långsammare i länet än riket. Nettotalet för orderingången ligger på 29, jämfört med 21 i höstas. I riket har orderingången ökat från 12 till 27. Under den kommande tolvmånadersperioden förväntar sig företagen en svagt ökad ordertillväxt, till nettotal 31. Omsättningstillväxten i Östergötlands småföretag minskar sedan i våras, och jämfört med riket är omsättningstillväxten relativt låg. Totalt sett uppger 38 procent av företagen att omsättningen ökat sedan i höstas, medan 26 procent redovisar en nedgång. Det gör att nettotalet hamnar på 12. Inför det kommande året spår båda sektorerna en förbättrad 4
omsättningstillväxt, prognosen pekar på nettotalet 42, vilket är bättre än rikets prognos på 38. Lönsamheten ökar för industrin, men minskar för tjänstesektorn. Sammantaget ökar dock lönsamheten i Östergötlands småföretag. Med ett nettotal på 12 uppvisar man en svag förbättring från vårens nettotal 8, men en något svagare siffra än rikets genomsnitt på 15. Av länets företag upplever 41 procent att vinstnivån är högre än normalt, medan 29 procent anger att vinstnivån är lägre än normalt. 63 procent av Östergötlands småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, en ökning från i våras (52 procent) men något under riksgenomsnittet på 65 procent. De tillverkande företagen är mest optimistiska. De två främsta tillväxthindren för småföretagen är arbetskostnaden (24 procent) och svårighet hitta lämplig arbetskraft (23 procent). Den svaga efterfrågan har minskat som tillväxthinder sedan i våras. 5
Småföretagsbarometern Östergötlands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstakten i Östergötland ligger, efter förra höstens uppgång, kvar på samma ökningstakt som i våras. Nettotalet är fortfarande på 8, vilket även är samma nivå som våren 2012. Att sysselsättningstillväxten stagnerat beror på kombinationen av utvecklingen inom industrisektorn och tjänstesektorn, som visar helt motsatt utveckling. Tillverkningsindustrins sysselsättningstillväxt ökar kraftigt från negativa nettotal på -12 i våras till 20 i höstens mätning. Nästan var tredje företagare har ökat antalet anställda. Tjänstesektorn går däremot svagt och nettotalet sjunker från 15 till 4. Östergötland ligger i höstens mätning på samma nivå som rikets snitt. Ett år framöver spår båda sektorerna att de landar på samma nettotal, 21, vilket då även blir länssnittet. Det betyder en svag förbättring inom industrisektorn (från 20 till 21) men en kraftig förbättring inom tjänstesektorn (från 4 till 21). Förväntningarna på sysselsättningstillväxten de närmsta tolv månaderna är över rikets genomsnittliga förväntningar, det gäller för båda sektorerna. 6
2. Orderingång Orderingången ökar i Östergötland i höstens mätning, även om tillväxttakten är något långsammare i länet än i riket. Nettotalet för orderingången ligger på 29, jämfört med 21 i höstas. I riket har orderingången ökat från 12 till 27. Att orderstocken växer långsammare i länet än i riket beror på att tjänstesektorn ligger still på nettotal 26, samma nivå som i vårens mätning. Att orderingången totalt sätt ökat beror med andra ord på industrisektorns uppgång från nettotal 10 till 34. Nettotalet för industrin är klart över sektors-snittet på 22. Motsatt förhållande råder inom tjänstesektorn där länets sektors-snitt ligger under rikets (som är på 30). Under den kommande tolvmånadersperioden förväntar sig företagen en svagt ökad ordertillväxt, till nettotal 31. Det är samma nivå som förväntningarna i riket. Framöver är det tjänstesektorns förväntningar som drar upp siffrorna, där man tror på ett nettotal på 34 inom ett år. Nettotalet för industrisektorn väntas tvärtom gå ner och landa på 25. Trots det ligger industrins förväntningar något över riksgenomsnittet för sin sektor (22) medan tjänstesektorn ligger något under (36). 7
3. Omsättning Omsättningstillväxten i Östergötlands småföretag minskar sedan i våras, och jämfört med riket är omsättningstillväxten något lägre. Detta tvärtemot i våras då länets omsättningstillväxt var högre än rikets. Totalt sett uppger 38 procent av företagen att omsättningen ökat sedan i våras, medan 26 procent redovisar en nedgång. Det gör att nettotalet hamnar på 12. Det kan jämföras med rikets nettotal på 19. Inför det kommande året spår båda sektorerna en förbättrad omsättningstillväxt, prognosen pekar på nettotalet 42, vilket är bättre än rikets prognos på 38. Inom båda sektorerna dämpas omsättningstillväxten, men är fortfarande positiv. 39 procent av industrisektorns företag uppger en ökad omsättning, och 23 procent en sjunkande, vilket ger ett nettotal på 17 (från 21 i våras). Östergötlands tillverkande företag uppvisar därmed ett något starkare nettotal än riksgenomsnittet i industrin, 15. Tjänsteföretagens omsättningstillväxt minskar från 26 till 11, vilket är den lägsta tillväxtsiffran för sektorn i hela riket. Inför det kommande året spår, som nämnts ovan, båda sektorerna en förbättrad omsättningstillväxt. Industrin spår ett nettotal på 46, och tjänstesektorns nettotal för förväntningar på omsättningstillväxten ligger på 40. 8
Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Östergötland är marginellt svagare än i vårens mätning, vilket går tvärt emot rikets konjunkturindikator som i stället stiger i höstens mätning. Länets konjunkturindikator är nu 49, jämfört med 54 i våras. Rikets indikator är i höst 54. Förväntningarna inför det kommande året pekar emellertid på en stark tillväxt i såväl tillverkning- som tjänstesektorn. Anledningen till den dämpade konjunkturen i Östergötland kan förklaras av att tjänstesektorn uppger en klart svagare konjunktur än i våras, och än rikssnittet för sektorn (62). Deras sektors-indikator sjunker från 67 till 41. Industrikonjunkturen i länet ökar däremot rejält, från vårens 19 till höstens 71, vilket är en bra bit högre än riksgenomsnittet för industrin som ligger på 38. Som nämnts ovan indikerar förväntningarna inför det kommande året på en stark tillväxt i såväl tillverkning- som tjänstesektorn. Förväntningarna är dessutom högre ställda i länet än i riket i genomsnitt. Industrin väntas öka till index 92, mot rikets 64. Tjänstesektorn väntas öka till en nivå på 95, vilket överensstämmer med riksgenomsnittet på 94. 9
4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten försämrades dramatiskt under krisen 2009, framför allt i industrisektorn. Från hösten 2010 har lönsamheten i länet fluktuerat. Tvärtemot vårens mätning ökar nu lönsamheten för industrin, och minskar för tjänstesektorn. Sammantaget ökar dock lönsamheten i Östergötlands småföretag. Med ett nettotal på 12 uppvisar man en svag förbättring från vårens nettotal 8, men en något svagare siffra än rikets genomsnitt på 15. Av länets företag upplever 41 procent att vinstnivån är högre än normalt, medan 29 procent anger att vinstnivån är lägre än normalt. I våras var industrisektorns nettotal för lönsamhet negativt, -10. I höstens mätning ser vi en stark tillväxt i lönsamhet, nettotalet landar på 34, vilket med marginal är den starkaste siffran för industrisektorn i hela riket. Det kan jämföras med rikssnittet för sektorn som enbart ligger på 8. Nettotalet för industrin väntas dessutom öka till 45, vilket även det är över förväntningarna inom sektorn i övriga riket. Tjänsteföretagen ser emellertid en negativ utveckling för lönsamheten, från vårens 13 till höstens 6, vilket är långt under riksgenomsnittet på 17 för sektorn. Prognosen på tolv månaders sikt är en stark lönsamhetstillväxt, nettotalet förväntas bli 40. Företagens prisförväntningar Trots den dämpade konjunkturen uppger 35 procent av alla företag i länet att de planerar prisökningar under det kommande året, vilket är en ökning från vårens mätning då 22 procent planerade höja priserna. Andelen är klart högre bland tjänsteföretagen där 42 procent planerar högre priser, jämfört med 7 procent av industriföretagen. 10
Största konjunkturrisker Det är framför allt den svenska konjunkturen som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Oron är större bland de tillverkande företagen, 62 procent, jämfört med 48 procent i tjänstesektorn och 43 procent i riket. Andelen har dessutom ökat sedan i våras. 12 procent ser nya konkurrenster på marknaden som den största konjunkturrisken följt av 8 procent som ser löne- och arbetskraftskostnader och den internationella konjunkturen som största risk. Fem procent anger den internationella konjunkturen är den största risken. Den svenska konjunkturen är den största konjunktursrisken för småföretagarna i Östergötland. 62 procent av de tillverkande företagen uppger detta som största risk. 11
63 procent av företagen ser goda expansionsutsikter I höstens mätning uppger 63 procent av Östergötlands småföretag att det finns goda expansionsutsikter på sikt, en ökning från i våras (52 procent) men något under riksgenomsnittet på 65 procent. De tillverkande företagen är mest optimistiska. 12
Både tjänste- och tillverkningsföretagen har blivit mer optimistiska vad avser expansionsutsikterna i höstens mätning. I vårens mätning uppgav 54 procent av tjänsteföretagen att de såg goda expansionsutsikter och nu ligger den siffran på 62 procent, vilket är något under riksgenomsnitt för sektorn på 66 procent. Även industrisektorns expansionsutsikter ökar, från 47 procent till 64 procent. Det är i linje med riksgenomsnittet för industrin som ligger på 63 procent. 13
Hinder för expansion De två största tillväxthindren som Östergötlands småföretag upplever är höga arbetskraftskostnader (24 procent) och svårighet hitta lämplig arbetskraft (23 procent). Dessa hinder är de två klart största inom båda sektorerna. Höga arbetskraftskostnader och svårighet hitta lämplig arbetskraft är båda något större problem i Östergötland än i riket i genomsnitt, där 21 respektive 18 procent uppger dessa som sitt främsta tillväxthinder. Den svaga efterfrågan är ett något mindre problem i höstens mätning jämfört med i våras. En ytterligare aspekt på svårigheten att finna rätt kompetens är att hela 45 procent av alla företag inom industrisektorn tackat nej till order på grund av svårigheten att hitta lämplig arbetskraft. För hela länet är det 32 procent som tackat nej till order. Det är en högre andel än riket i övrigt (27 procent). 14
Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 15
16
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 17