Fråga1 (4p): Klassificera kraven 1-8 utifrån följande alternativ: A: Målnivå (goal level) B: Domännivå (Domain level) C: Funktionellt krav på produktnivå (Functional requirement on product level) D: Kvalitetskrav på produktnivå (Quality requirement on product level) E: Designnivå (Design level) 1. Produkten ska uppfylla god bokföringssed. 2. Produkten ska använda sig av TCP/IP för att skicka data. 3. Uppstart av produkten får inte ta mer än 1 minut. 4. Produkten ska ha en funktion för att spara kundinfo. 5. Produkten ska göra arbetet 5% lättare. 6. Produkten ska spara följande information: namn, id, adress. 7. Produkten ska ha kapacitet att stödja 10000 användare om dagen. 8. Bokföringsdata ska använda sig av 6 decimalers noggranhet. 1 2 3 4 5 6 7 8 0,5p per rätt, max. 4p. 1. B, Domännivå 2. E, Designnivå 3. D, Produktnivå, kvalitetskrav 4. C, Produktnivå, funktionskrav 5. A, Målnivå 6. C, Produktnivå, funktionskrav 7. B, Domännivå 8. D, Produktnivå, kvalitetskrav Involverade kursmål: 3, uppgiften kontrollerar att man har förstått skillnaderna på de olika abstraktionsnivåerna samt att man kan skilja på funktionella krav och kvalitetskrav Relevant kurslitteratur: Lausen kap. 1.5-1.6 Fråga 2 (3p): Läs påstående och anledning och välj det alternativ som passar bäst. A: Påstående och anledning är sanna och anledningen förklarar påståendet. B: Påstående och anledning är sanna men anledningen förklarar inte påståendet. C: Påståendet är sant, anledningen är falsk D: Påståendet är falskt, anledningen är sann. E: Påstående och anledning är falska.
Nr. Påstående Anledning Svar 1. Brainstorming är bra för att komma fram till hur nuvarande produkter fungerar. Vid brainstorming kritiseras inte idéer och alla får komma till tals. 2. Pilotexperiement är bra för att minska riskerna med att införa ett nytt system. 3. Kostnad/nyttoanalys (Cost/Benefit) används för att identifiera krav på affärsnivå. 4. Task demonstration används i slutet av utvecklingen för att visa upp produkten. 5. Frågeformulär är bra för att bekräfta misstankar man har angående intressenternas åsikter. 6. I eliciteringsfasen går riskanalys primärt ut på att undersöka riskområden och inte hur man åtgärdar dem. Pilotexperiment låter en observera påverkan från ändrat arbetssätt samt de ändrade kostnader ett system innebär med riktig produktionsdata. Kostnad/nyttoanalys (Cost/Benefit) skapar samförstånd mellan utvecklare och beställare. Task demonstration ger en djupare förståelse för hur produkten fungerar i sin tilltänkta omgivning. Frågeformulär ger mer kvalitativ än kvantitativ info. Det finns andra eliciteringsmetoder som tar hand om hur man åtgärdar riskerna. 0,5p per rätt, max. 3p. 1. D, Påståendet är falskt, anledningen är sann. Brainstorming är ofokuserat och gräver inte djupare på nuvarande problem. 2. A, Påstående och anledning är sanna och anledningen förklarar påståendet. 3. D, Påståendet är falskt, anledningen är sann. Kostnad/nyttoanalys används för att prioritera redan framtagna krav. 4. E, Påstående och anledning är falska. Task demonstration används i början av utvecklingen som en eliciteringsmetod. Anledningen är falsk för att metoden inte används i den fasen av utvecklingen. 5. C, Påståendet är sant, anledningen är falsk. Frågeformulär är ett sätt att inhämta statistik och ger inte särskilt mycket utrymme för tolkningar. 6. C, Påståendet är sant, anledningen är falsk. Det är inte en del av eliciteringsfasen att ta reda på hur man gör någonting. Involverade kursmål: 11, (15, 16) För att klara den här uppgiften måste man har satt sig in i de olika eliciteringsmetoderna och deras för och nackdelar. Relevant kurslitteratur: Lausen kap. 8
Fråga 3 (4p): Passa ihop beskrivningarna med följande projekttyper: A: In-house development B: Product development C: Time-and-material based development D: COTS E: Tender F: Contract development G: Sub-contracting 1. Produkten utvecklas och faktureras på löpande räkning utifrån kostnaden för utvecklingen. 2. Produkten köps in och anpassas efter företagets behov i samarbete med utvecklaren. 3. Kunden sänder ut en offertförfrågan och det är öppet för intressenter att lägga bud. 4. Utvecklingen förmedlas till ett annat företag med specifikationerna utarbetade i kontraktet och kravdokumentet. 5. Kunden och leverantören är olika avdelningar på samma företag. 6. Företaget lägger ut en del av produktutvecklingen på ett annat företag. 7. Företaget köper in en färdigutvecklad produkt och gör alla anpassningar själva. 8. Marknadsavdelningen ska saluföra produkten som företaget tar fram. 1 2 3 4 5 6 7 8 0,5p per rätt, max. 4p. 1. C, Time-and-material based development 2. D, COTS 3. E, Tender 4. F, Contract development 5. A, In-house development 6. G, Sub-contracting 7. D, COTS 8. B, Product development Involverade kursmål: objective 6, Den här uppgiften kontrollerar att man kan skilja de många typerna av utveckling från varandra. Relevant kurslitteratur: Lausen kap. 2 Fråga 4 (1p): 1. Open metric används när man vill att leverantören skall specificera ett värde i ett krav. 2. Reliablility beskriver hur lätt det är att reparera fel. 3. Safety handlar bl.a. om vilka åtgärder man gjort för att undvika personskador.
4. Ett av problemen med heuristic evaluation är att man inte vet om problemen man hittar upplevs som problem av användarna. 5. Ökad användbarhet medför ofta minskad prestanda. Alternativ 3 och 4 är korrekta. 1. Falskt, det är open target som används till det här. 2. Falskt, Maintainability beskriver hur lätt det är att åtgärda fel 3. Sant, (se föreläsning 5) 4. Sant, (se föreläsning 5) 5. Falskt Involverade kursmål: 4, Här testas det hur insatt man är i de olika formerna av kvalitetskrav. Relevant kurslitteratur: Lausen kap. 6 och bilder från föreläsning 5 Fråga 5 (1p): 1. Virtual windows är en metod för att ta reda på vilka indata ett system behöver. 2. Kontextdiagram används för att underlätta valideringen av datakrav. 3. Ett Vivid scenario innehåller en lista med handlingar som exakt beskriver vad en användare gör med systemet. 4. Standarder är bra eftersom de gör att kunden slipper specificera egna krav. 5. Ett av problemen med tillståndsdiagram är att de lätt blir oöverskådliga. Alternativ 1 och 5 är korrekta. 1. Sant, Lausen kap 2.5 2. Falskt, Kontextdiagram används för att kartlägga gränssnitt mellan produkt och omgivning 3. Falskt, Vivid scenario är en beskrivning i berättelseform och innehåller ingen lista över handlingar. 4. Falskt, Även om man väljer att följa en standard så uppkommer det krav som har med detta att göra. Dessutom kan en standard vara skriven på ett så generellt språk att ytterligare specificeringar behöver göras 5. Sant, Så fort det handlar om ett lite större system riskerar man att få diagram som
sträcker sig över flera A4-sidor och man tappar överblicken, Lausen kap 4.4 Involverade kursmål: 12, (15, 16) Klarar man den här uppgiften visar det på att man har förståelse för när det är lämpligt att använda de olika specificeringsteknikerna. Relevant kurslitteratur: Lausen kap. 2-4 Fråga 6 (1p): 1. Kapacitetskrav används för att specificera skalan på data i systemet. 2. Man behöver ha ett fungerande system för att kunna göra ett användbarhetstest. 3. Enligt Lausen är en kollega den optimala testanvändaren eftersom de ligger på samma nivå i tekniskt språkbruk som utvecklaren. 4. Eftersom användbarhetstest kan hitta de flesta användbarhetsproblem är dessa bättre än heuristiska utvärderingar. 5. Det är viktigt att definiera kvalitetskraven tidigt eftersom de ofta påverkar stora delar av produkten. Alternativ 4 och 5 är korrekta. 1. Falskt, det är noggrannhetskrav som passar in på den beskrivningen 2. Falskt, det kan man göra med simulerade medel 3. Falskt, testare ska vara de som kan tänkas bli slutanvändare av produkten 4. Sant, (Lausen kap 6.6.3) 5. Sant, (Lausen kap 6) Involverade kursmål: 4, Även den här uppgiften behandlar kvalitetskrav. Relevant kurslitteratur: Lausen kap. 6 Fråga 7 (1p): 1. Klassdiagram används för att specificera dataflödet i en produkt. 2. En av styrkorna med tillståndsövergångsmatriser (state-transition matrix) är att det åskådliggör saknad funktionalitet. 3. Aktivitetsdiagram är en variant av användningsfallsdiagram där man kan utläsa vilken data som skickas. 4. En av nackdelarna med dataordlistor (data dictionaries) är det är lätt att gräva ner sig i detaljer som i sin tur gör att man lägger ner alldeles för mycket tid på dem. 5. En av nackdelarna med uppgiftsbeskrivningar (Task descriptions) är att de är svåra att verifiera.
Alternativ 2 och 4 är korrekta. 1. Falskt, man använder data-flow diagram till det här. 2. Sant (Lausen kap 4.5) 3. Falskt, aktivitetsdiagram innehåller ingen information om data. 4. Sant, (Lausen kap 2.3) 5. Falsk, Det är lätt att konstruera testfall utifrån uppgiftsbeskrivningarna. Involverade kursmål: 12, (15). Uppgiften kontrollerar att man kan skilja på de olika typerna av diagram som används. Relevant kurslitteratur: Lausen kap. 2 och 4