Kungliga Tekniska Högskolan Policy för akademiska anställningar vid KTH [Ange författarens namn] 2011-11-08
Innehåll Policy för akademiska anställningar vid KTH... 2 Tenure Track - en akademisk karriärväg... 2 KTH:s akademiska karriärväg... 3 Postdoktor... 3 Arbetsuppgifter för postdoktor... 3 Biträdande lektor... 4 Arbetsuppgifter för biträdande lektor... 5 Lektor... 5 Arbetsuppgifter för lektor... 5 Professor... 6 Arbetsuppgifter för professor... 6 Akademiska anställningar utanför Tenure track... 7 Forskare... 7 Forskningsingenjör (Research engineer)... 7 Forskare (Researcher)... 7 Adjunkter... 8 Arbetsuppgifter för adjunkt... 9 1
Policy för akademiska anställningar vid KTH Efter examen på grundnivå eller avancerad nivå har akademiker möjlighet att anställas som doktorander eller adjunkter vid KTH. En nydisputerad forskare har möjlighet att anställas som postdoktor, en visstidsanställning i maximalt två år. KTH ser gärna att de som disputerat vid KTH söker sig till postdoktorsanställningar vid andra lärosäten. Efter postdoktortiden finns möjlighet att anställas som biträdande lektor, den befattning som inleder Tenure Track vid KTH. De akademiska anställningskategorierna, i vid mening, på KTH är: forskningsingenjör, forskare, adjunkt, doktorand, postdoktor, biträdande lektor, lektor, adjungerad professor, gästprofessor och professor. Policyns kärna är akademiska anställningar inom Tenure Track. Övriga anställningar relateras i policyn till denna prioriterade karriärväg. Tenure Track - en akademisk karriärväg Intern föreskrift nr 1/2010 Gäller fr o m 2011-11-01 Inledning KTH:s arbete med rekrytering och utveckling av sin fakultet utgår från vissa målsättningar och förutsättningar. För det första strävar KTH efter att rekrytera yngre personer med stor utvecklingspotential och erbjuda dem en långsiktigt god karriärutveckling. Däri ingår också att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. För det andra utgår arbetet med utvecklingen av fakulteten från förhållandet att excellent forskning och undervisning mer och mer bedrivs i större forskningsmiljöer, till exempel i stora koordinerade projekt eller i en vetenskaplig miljö vars storlek möjliggör livaktig seminarieverksamhet. Vid KTH organiseras forskningen i avdelningar med gemensamt ansvar för breda forsknings- och utbildningsområden och kapacitet att skapa en kreativ miljö och utrymme för den enskilde forskaren att utvecklas. I en sådan grupp behövs personer med olika kompetenser och intressen. För det tredje är det för KTH av avgörande betydelse att ständigt förändra och förnya sina forskningsområden. En förutsättning för detta är att fakultetens medlemmar redan tidigt ges en självständig ställning och ett eget ansvar. Detta är nödvändigt för att dessa ska utvecklas till excellenta forskare som har förmåga att skapa egna forskningsutmaningar och starta nya forskningsinriktningar. Det är också av yttersta vikt att KTH:s utbildning är av god kvalitet och att innehållet i undervisningen kontinuerligt förändras och utvecklas för att reflektera den aktuella forskningen och möta de nya krav som arbetslivet ställer på de studenter som utexamineras från KTH. Det är därför en viktig grundprincip att alla som följer den akademiska karriärvägen vid KTH är engagerade i både forskning 2
och undervisning. För att höja kvaliteten i undervisningen satsar KTH på högskolepedagogisk utbildning som karriärstöd. Den akademiska karriärvägen utgörs av anställningarna biträdande lektor, lektor och professor. Därutöver behöver KTH högt kvalificerade specialister av olika slag för t.ex. projektforskning, utveckling och handhavande av avancerad utrustning, verksamhet av utvecklingskaraktär eller avancerat administrativt forskningsstöd. På motsvarande sätt behöver KTH också medarbetare som främst arbetar med undervisning och pedagogisk utveckling, som exempelvis yrkesinriktad fort- och vidareutbildning, uppdragsutbildning och utveckling av utbildningsprogram. För att förnya fakulteten och behålla excellenta lärare och forskare utvecklar KTH ett tydligt ledarskap på alla nivåer. I detta arbete ingår ett aktivt och framsynt jämställdhetsarbete, vars syfte är att skapa lika karriärvillkor för alla inom fakulteten och att KTH blir en mer attraktiv studie- och arbetsplats för kvinnor och män. KTH:s akademiska karriärväg Postdoktor Den akademiska karriären efter forskarexamen bör normalt inledas med en period, vanligtvis två år, som postdoktor. En postdoktor ägnar sig åt forskning och undervisning. För att kunna påbörja en anställning som postdoktor krävs doktorsexamen. Vid ansökningstillfället ska det vara högst ett år kvar till disputation. En postdoktor vid KTH har normalt inte sin doktorsexamen från KTH. Genom postdoktorsanställningen kan KTH attrahera unga framstående forskare från andra vetenskapliga miljöer, något som inte bara berikar utan också har en avgörande betydelse för utvecklandet av den egna forskningsmiljön. Under postdoktorsperioden ska unga forskare knyta kontakter och bygga upp egna nätverk. För nydisputerade doktorer från KTH som vill fortsätta en akademisk karriär är det meriterande att en period som postdoktor fullgörs vid annat nationellt eller internationellt universitet. I tillämpningsnära områden är erfarenhet från industrin lika värdefull som en traditionell vistelse som postdoktor vid ett annat universitet. Arbetsuppgifter för postdoktor Utbildning - kan medverka aktivt i utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå; - bör handleda doktorander - som biträdande handledare; Forskning - ska delta i forskningsarbete, normalt inom en forskargrupp; 3
Akademiskt ledarskap - kan delta i avdelnings-, skol- och högskolegemensamma åtaganden. Biträdande lektor En anställning som biträdande lektor är det första steget på den akademiska karriärvägen vid KTH. Det är önskvärt att den som anställs som biträdande lektor vid KTH har erfarenhet från forskningsmiljö utanför KTH motsvarande en postdoktorsperiod eller har en doktorsexamen vid annat lärosäte. Innan en anställning som biträdande lektor kan utlysas, ska det finnas en långsiktig planering för resurser till en fortsatt verksamhet efter en eventuell befordran till lektor och så småningom till professor. Ansvarig skola ska redovisa en sådan planering, tillsammans med förslag på anställningsprofil, inför ett beslut om inrättande av en befattning som biträdande lektor. I anställningsprofilen för en biträdande lektor ska även kraven för befordran till lektor tydligt beskrivas. En biträdande lektor ingår på KTH i en avdelning där man tar gemensamt ansvar för ett forskningsoch utbildningsområde och kan erbjuda en kreativ miljö som ger den enskilde forskaren och läraren utrymme att utvecklas. För KTH är det av avgörande betydelse att ständigt förändra och förnya sina forskningsområden. Detta sker inte minst genom rekrytering av unga personer med erfarenheter från andra miljöer. Dessa måste då redan tidigt ges en självständig ställning och ett eget ansvar. Detta är nödvändigt för att de ska utvecklas till självständiga forskare som har förmåga att skapa egna forskningsutmaningar och starta nya forskningsinriktningar. Det åligger ansvarig skola att aktivt arbeta med karriärutveckling för den yngre fakulteten. Målet är att utveckla den unga forskaren till en framgångsrik professor. Formerna för detta regleras i KTH:s anställningsordning. Mot slutet av sin anställningsperiod bör en biträdande lektor ha etablerat sig inom sitt område genom bland annat internationell publicering, ha skaffat sig erfarenhet av att söka egen extern finansiering samt ha erfarenhet av handledning, till exempel som biträdande handledare. Han/hon ska under perioden också ha getts ansvar för grundutbildning och pedagogisk utveckling samt ha genomgått högskolepedagogisk utbildning. Det är för KTH av yttersta vikt att kunna erbjuda en högklassig utbildning. En biträdande lektor måste utvecklas till en skicklig lärare som kan utveckla och undervisa med högsta kvalitet och fokus på studenternas lärande. En biträdande lektor bör tidigt ges ett sådant ansvar med stöd av högskolepedagogisk utbildning. I bedömningen inför en befordran är viktiga aspekter: - om den sökande har skapat en oberoende ställning och tagit ett eget ansvar inom forskningen genom att etablera nya samarbeten och forskningsinriktningar, 4
- inom utbildning genom att delta i pedagogiskt utvecklingsarbete. Vid bedömningen tas vidare stor hänsyn till den totala vetenskapliga produktionen under tiden som biträdande lektor, både vad gäller omfattning och excellens. Under anställningsperioden ska skicklighet i akademiskt ledarskap också utvecklas. Arbetsuppgifter för biträdande lektor Utbildning - ska medverka aktivt i utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. - ska handleda doktorander som biträdande handledare. Forskning - ska bedriva forskning, normalt som medlem i en forskargrupp. - ska söka externa forskningsmedel. Akademiskt ledarskap - kan delta i avdelnings-, skol- och högskolegemensamma åtaganden. Lektor En anställning som lektor är det andra steget i en akademisk karriär vid KTH. En lektor på KTH ingår i en avdelning där man tar gemensamt ansvar för ett forsknings- och utbildningsområde och kan erbjuda en kreativ miljö som ger den enskilde forskaren och läraren utrymme att utvecklas. En lektor ska etablera sig som forskare i den internationella forskningsfronten genom publicering, internationella samarbeten samt egen extern forskningsfinansiering. En lektor har ansvar för grundutbildning, genom undervisning och examination, samt utvecklar grundutbildningen genom kursutveckling och användning av nya pedagogiska metoder. En lektor utvecklar sitt ledarskap för att kunna ta ledningsuppdrag av olika slag. En lektor är handledare för doktorander. Vid ansökan om befordran till lektor gäller förutom behörighet för utlysta lektorsanställningar, se bilaga 2, även kravet på genomgången högskolepedagogisk utbildning om minst 15 högskolepoäng. Arbetsuppgifter för lektor Utbildning - ska delta aktivt i utveckling och genomförande av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. 5
- ska normalt vara huvudhandledare för forskarstuderande. Forskning - ska arbeta aktivt med forskning, normalt sett inom en forskargrupp. - ska söka egna forskningsmedel och bör leda egna forskningsprojekt. - Ska delta aktivt i vetenskapssamhället och åta sig uppdrag så som referee, sakkunnig, opponent eller föredragshållare. Akademiskt ledarskap - ska ge yngre medarbetare stöd och återkoppling inom utbildning och forskning. - ska delta i förändringsarbete samt internt och externt fakultetsarbete. - ska medverka i kunskapsutbyte med omvärlden. Professor En professor på KTH är en ledande medlem vid sin avdelning, där man tar ett gemensamt ansvar för ett brett forsknings- och utbildningsområde och samtidigt erbjuder en kreativ miljö som ger den enskilde forskaren utrymme att utvecklas. Professuren är den främsta akademiska befattningen. En professor vid KTH ska vara nationellt ledande och internationellt erkänd inom sitt forskningsområde. En professor förväntas bedriva undervisning och utveckla utbildning av hög kvalitet, samt fungera som huvudhandledare för doktorander. Vidare förväntas en professor ta ett akademiskt ämnesansvar som sträcker sig utanför den egna verksamheten och utöva ett akademiskt ledarskap inom sitt ämnesområde. En professor förutsätts också kunna utveckla området. Vid ansökan om befordran till professor gäller förutom behörighet för utlysta professorsanställningar, se bilaga 1, även kravet på genomgången högskolepedagogisk utbildning om minst15 högskolepoäng. Arbetsuppgifter för professor Utbildning - ska delta aktivt i ledning, utveckling och genomförande av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. - ska vara huvudhandledare för forskarstuderande. - ska delta i och utveckla kunskapsutbyte och kommunikation med omvärlden. Forskning - ska delta aktivt i ledning och utveckling av forskning och akademiskt ledarskap inom och skolan. 6
- ska leda och bedriva aktiv forskning, antingen i en egen forskargrupp eller inom en större forskargrupp. - ska aktivt söka externa forskningsmedel. - ska delta aktivt i vetenskapssamhället och åta sig uppdrag som referee, sakkunnig, opponent eller föredragshållare. Akademiskt ledarskap - ska ge yngre medarbetare stöd och återkoppling inom utbildning, forskning, forskningsfinansiering och forskningskommunikation. - ska delta i ledningsarbete på skol- och KTH-nivå, samt i internt och externt fakultetsarbete. - ska utveckla samarbete över ämnesgränser inom och utom KTH. Akademiska anställningar utanför Tenure track Forskare Anställningar utanför Tenure Track omfattar arbetsuppgifter som exklusivt ägnas projektforskning i olika former. KTH behöver resurser för stöd till forskningen, exempelvis för hantering och utvecklande av avancerad apparatur, stöd vid skrivande av anslagsansökningar, ledning och administration av forskningsprojekt. För att tillgodose detta införs nedanstående befattningar: Forskningsingenjör (Research engineer) Denna anställningsform reserveras exklusivt för ickedisputerad medarbetare med anställning som tekniker eller motsvarande. För forskningsingenjörer utgörs karriärmöjligheterna av forskarutbildning och disputation. Anställningarna ska i sig inte kunna leda till akademisk karriär. Forskare (Researcher) Denna anställningsform används för personer som har doktorsexamen och sin sysselsättning huvudsakligen förlagd inom forskning. Alla kategorier av forskare kan anställas tillsvidare, eller tidsbegränsat enligt LAS. Inför en tillsvidareanställning eller en övergång från en visstidsanställning till tillsvidareanställning ska en utvärdering göras. En sådan utvärdering ska beredas och beslutas av en grupp bestående av prefekt (beredande och föredragande), skolchef och berörd forskningsledare. Denna beredning ska vara avslutad senast 21 månader efter det att visstidsanställningen har påbörjats. Gruppen ska bedöma frågan om förlängning och tillsvidareanställning utifrån följande kriterier: Forskarens dokumenterade kvaliteter och bidrag till forskningen inom det berörda ämnesområdet. 7
Tillgängliga resurser. Framtida forskningsbehov inom det forskningsområde som forskaren representerar. Beaktande av trender och trolig framtida utveckling av ämnesområdet och därmed sammanhängande kunskapsbehov. Forskare befordras efter erhållen docentkompetens till förste forskare. Forskare och förste forskare bör i meriteringssyfte, om så önskas och då undervisningsbehov föreligger, kunna undervisa i begränsad omfattning. I sådana situationer förutsätts att förste forskaren/forskaren erhåller pedagogisk utbildning. Vid planerings- och utvecklingssamtal ska frågan om medverkan i undervisningen tas upp. Forskare och förste forskare har inte examinationsrätt i utbildningen. För förste forskare och forskare finns ingen karriärväg i form av enskild prövning för övergång till tenure-track systemet. Förste forskarens och forskarens möjligheter till akademisk karriär ligger i, att i öppen konkurrens, söka anställning som biträdande lektor, lektor eller professor. Adjunkter Vid KTH finns anställda som adjunkter. Adjunkt är ickedisputerade akademiska lärare, som undervisar inom ett begränsat antal utbildningar av mycket olika karaktär och skilda krav på kompetens. Gemensamt för dem är att de kräver goda pedagoger med goda kunskaper inom sina områden. Adjunkterna arbetar huvudsakligen med undervisning inom högskoleingenjörsutbildning, arkitektutbildning, språkutbildning och tekniskt basår. Merparten av KTH:s utbildningar leder till yrkesexamina, civilingenjör och högskole ingenjör. Dessa yrkesexamina bygger såväl på vetenskap som på beprövad erfarenhet, vilket kräver att undervisningen bedrivs både av lärare med hög vetenskaplig kompetens och av lärare med en gedigen praktisk erfarenhet från arbetslivet. Inom högskoleingenjörs utbildningen är praktisk arbetslivserfarenhet viktig för undervisningen på många kurser. En del kurser av tillämpad karaktär inom t.ex. arkitekturutbildningen ställer liknande krav. Inom vissa ämnesområden används i arbetslivet metoder och verktyg som ännu ej vunnit insteg vid lärosätet. Det finns specialområden där det kan vara nödvändigt att lärarkåren kompletteras med sådan kompetens. I kurser där det finns behov av undervisande personal med hög pedagogisk kompetens och gedigen praktisk erfarenhet fyller adjunkterna en viktig funktion. Inom KTH:s kursutbud finns vidare kurser som inte kräver lärare med forskningsmeriter, exempelvis de gymnasiala kurser som ger behörighetsgivande utbildning och de språkkurser som finns i det valbara utbudet. Rekrytering av adjunkter sker genom att respektive skola tar fram en anställningsprofil för befattningen som efter dialog med dekanus beslutas av skolchefen. Viktigt är att den pedagogiska kompetensen väger mycket tungt vid anställningen liksom en gedigen erfarenhet av relevant ämnesområde, i normalfallet 5 år. I flera fall kan en kortare men mer aktuell erfarenhet vara av 8
större värde än en längre och inte lika aktuell, och då bör avsteg från kravet på 5 års erfarenhet kunna göras. Adjunkter kan anställas tillsvidare, eller tidsbegränsat enligt LAS. Inför en tillsvidareanställning eller en övergång från en visstidsanställning till tillsvidareanställning ska en utvärdering göras genom sakkunnigprövning av adjunktens pedagogiska meriter. KTH är i ständig utveckling. All undervisning i dess regi ska ligga på den höga och gedigna nivå som är universitetets signum. För att förbli goda pedagoger måste adjunkter beredas tillfälle till återkommande kontakter med såväl arbetslivet som den akademiska forskningen samt deltagande i pedagogiskt utvecklingsarbete. Det åligger varje skola/utbildningsmiljö att finna former för detta. Den tillsvidareanställda adjunkt som vill fördjupa och bredda sin kompetens och meritera sig pedagogiskt, fack- eller forskningsmässigt ska, när det är till nytta för KTH, för sådana ändamål av skolchefen kunna beviljas nedsättning av undervisningsskyldigheten. Arbetsuppgifter för adjunkt Utbildning - ska genomföra grundutbildning främst inom högskoleingenjörsutbildningen, arkitektutbildningen, tekniskt basår samt språk- och pedagogikutbildningen inom ECE-skolan - kan tillföra specialkompetens inom tillämpade ämnesområden Forskning och utvecklingsarbete - kan använda viss tid till egen forskning - bör ägna sig åt pedagogiskt och ämnesmässigt utvecklingsarbete 9