SAMVERKA FÖR HÅLLBAR UPPHANDLING UMEÅ 22 NOVEMBER
DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Först mot energieffektivt samhälle Bensträckare Juridiska aspekter Uppföljning Livscykelkostnader
UPPHANDLING PÅVERKAR Ca 500-600 miljarder kr (EU 2,000 miljarder) 3 kategorier står för 70-80% av all miljöpåverkan
ETT KRAFTFULLT VERKTYG Spar pengar Spar på naturresurser Stärker konkurrenskraften hos miljödrivna företag GPP Stimulerar andra att köpa gröna produkter Minskar farliga ämnen Minskar CO 2 utsläpp
POLITISKA INCITAMENT EU och Sverige-ambitioner 50 % av alla offentliga upphandlingar med miljökrav i EU 80% i Sverige Nytt regelverk Energy star Lågenergihus 2019 Energieffektiva åtgärder 25% ekologiskt Bilar och kollektivtrafiktjänster Energiklassade produkter
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPDRAG Regeringens expertorgan inom hållbar offentlig och annan professionell upphandling Hela hållbarhetsbegreppet med miljöhänsyn och sociala krav integrerat är på väg in i den offentliga upphandlingen I LOU står det att man bör ta miljö- och social hänsyn vid offentlig upphandling Offentlig upphandling ett verktyg för samhällspolitiska mål
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS LÅNGSIKTIGA AMBITIONER Vi bidrar till: minskad miljöpåverkan genom att utarbeta drivande miljökrav för hållbar upphandling tillhandahålla stöd i arbete med hållbar utveckling genom tre frivilliga verktyg
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS ÖVRIGA UPPDRAG
DÄRFÖR SKA MAN STÄLLA MILJÖ- OCH ANDRA HÅLLBARHETSKRAV
SAXAT UR TIDNINGARNA CO2 i atmosfären rekordhög 2006-11-06 Den genomsnittliga halten CO2 i atmosfären nådde 2005 den högsta nivån som hittills uppmätts, 379,1 ppm, visar en undersökning från FN-organet WMO Expressen 20071120
NÅ SVERIGES MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
BESPARINGSPOTENTIAL Om Sveriges skolor skulle byta ut all gammal belysning skulle man spara totalt nära 350 miljoner kronor per år. Det motsvarar fler än 1000 förskolelärare eller 38 miljoner skolluncher under ett år. Skolor, kontor och vårdlokaler kan spara 2 miljarder kronor per år inom belysning och ventilation.
PÅVERKA SOM POLITIKER SÅ GÖR DU SKILLNAD Kommunens/landstingets egna policys och mål Ambitionsnivå Resurstillsättning Samarbete en kritisk faktor Långsiktighet Se till hela livscykeln
LÅNGT INNAN UPPHANDLINGEN Strategiska beslut Kommunens policys Miljöprogram Prioritera områden
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS VERKTYG
REGERINGEN VILL UTVECKLA DEN MILJÖANPASSADE UPPHANDLINGEN GENOM DRIVANDE MILJÖKRAV
MILJÖHÄNSYN I UPPHANDLINGSPROCESSEN Upphandlingslagstiftningen, LOU Politiska beslut och policies Behovsanalys Marknadsanalys Krav Produkt/tjänst Krav Leverantör Tilldelningskriterier Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg Särskilda kontraktsvillkor Kontroll/ uppföljning Före Under Efter
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU Kvalitetssäkrad process Expertgrupper Miljökrav i tre nivåer Sociala kriterier LCC-kriterier Motiv Förslag till verifikation Uppdatering Omvärldsbevakning Beslut och publicering Extern revision Förarbete Expertgrupps arbete Intern kvalitetsgranskning Kommunikation Helpdesk Webutbildning/seminarier Handledning Uppföljning av användning Remiss Råd och stöd
NOMINERA ER SJÄLVA TILL MSR:S PRISER Arbetar ni aktivt med att ställa miljö- och sociala krav i upphandlingar? Arbetar ni aktivt med miljöfrågor för att vinna affärer? Visa upp era goda exempel! Nominera senast 15 februari Priserna delas ut 14 mars på konferensen Hållbar Upphandling Läs mer på www.msr.se/priser
www.msr.se Kontakta helpdesk Gå vår Webbutbildning Använd våra kriterier Nyhetsbrev
VAD MAN KAN STÄLLA KRAV PÅ
VIKTIGA OMRÅDEN Livsmedel Gatu och fastighet Fordon och transporter Sjukvård och omsorg IT och telekom Städ Kontor Inredning och textil Energi Tjänster
PRIORITERINGAR FORDON OCH TRANSPORTER Exempel på åtgärder från vårt kriteriedokument Lägsta möjliga bränsleförbrukning Förnybara drivmedel Sparsam körning Kontroll av hastighet Däck rullmotstånd, dubbfritt Effektivare transportsystem LCC
PRIORITERING LIVSMEDEL Exempel på åtgärder från vårt kriteriedokument Krav på salmonellafritt och antibiotikaanvändning Ställ tillverkningskrav på mineralgödsel Hållbar etisk produktion Djurskydd Välj ekologiska alternativ Måltidsplanering Minimera svinnet
PRIORITERING FASTIGHETER Exempel på åtgärder som omfattas av vårt verktyg Ställ prestandakrav på byggnaden Ställ krav på energieffektiva produkter. Ställ krav på livscykelkostnad Välj el från förnybara energikällor
VAD INNEBÄR SOCIALT ANSVARSFULL UPPHANDLING? Främjande av möjligheter till anställning Främjande av anständigt arbete Främjande av sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter Stödja social integration och främja den sociala ekonomins organisationer Främja tillgänglighet och design för alla Ta hänsyn till frågor som har med etisk handel att göra Uppnå högre grad av företagens sociala ansvar, CSR Bekämpa kränkningar av mänskliga rättigheter Främja små och medelstora företag
VAD INNEBÄR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Tvångsarbete Barnarbete Diskriminering Föreningsfrihet Arbetsmiljö Anställningsvillkor Miljöskydd
FLERA GODA EXEMPEL Sveriges landsting arbetar systematiskt med socialt ansvar i sina upphandlingar Fler och fler kommuner integrerar sociala krav i upphandlingar SKL Kommentus upphandling av leverantörsinspektioner Från att ställa krav till att följa upp! 49 / 122
FRAMTIDA FOKUSOMRÅDEN INOM OMRÅDET HÅLLBAR UPPHANDLING Kommunikation databas, öka användningen Expertfunktion för verifiering/uppföljning i leverantörskedjor Innovation Ökad efterfrågan Bygg, livsmedel, transporter, IT, sjukvård Kemikalier, energi, klimatsatsning Livscykelkostnad, LCC Sociala krav
SAMMANFATTNING Offentliga sektorn har stor köpkraft och stor möjlighet att påverka Bidrar till en mer hållbar framtid Stimulerar ny teknik Viktigt med mål, samarbete och prioritering Ge miljö hög vikt vid utvärderingen Resurser Miljöstyrningsrådets stöd finns
Läs mer om oss och våra verktyg på www.msr.se www.environdec.com www.emas.se www.csrkompassen.se susanne@msr.se eller 08-700 66 90
DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Först mot energieffektivt samhälle Bensträckare Juridiska aspekter Uppföljning Livscykelkostnader
FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg
AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till
ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET HUR HJÄLPER VI TILL?
EU:S ENERGITJÄNSTEDIREKTIV (2006/32/EG) Nationell handlingsplan för energieffektivisering Ett vägledande mål är att energibesparingen till 2016 är minst 9 % av det årliga genomsnittliga energianvändningen 2001-2005 Offentlig sektor ska vara ett föredöme Energieffektiviseringsåtgärder
TVÅ FÖRORDNINGAR Förordning (2009:1533) om energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter.
HUR JOBBAR NI I VÄSTERBOTTEN? Alla kommuner och landstinget är beviljade energieffektiviseringsstödet
Varje offentlig myndighet ska genomföra minst två av de åtgärder som räknas upp i förordningen: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 3 i länet 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 4 i länet 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 7 i länet 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 6 i länet 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 8 i länet 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. 3 i länet
ÅTGÄRD 2 OCH 3. KÖPA IN UTRUSTNING UR ENERGIMYNDIGHETENS RIKTLINJER Upphandlande myndigheter ska kontinuerligt och i alla upphandlingar upphandla energieffektiva produkter inom de områden Miljöstyrningsrådet har tagit fram energikrav. Minst handla upp enligt Miljöstyrningsrådet (MSR) avancerade nivå MSRs kriterier bör även inkluderas i tjänsteupphandlingar
TRE NIVÅER SPJUTSPETSKRAV AVANCERADE KRAV BASKRAV
ÅTGÄRD 4. BYTA ELLER MODIFIERA UTRUSTNING strategiskt sätt skapa rutiner, planera in resurser och sätta mål för centrala inköp Kan också avse modifieringar av utrustning med stor och långsiktig betydelse för effektivare energianvändning. Kommuner och landsting kan utifrån en fastställd plan eller vid strategiska beslut byta ut eller modifiera befintlig utrustning enligt de energieffektivitetskrav som följer av punkterna 2 och 3. Åtgärden kan innebära att en långsiktig strategi och genomförandeplan utformas för att byta ut och modifiera befintlig utrustning.
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER ETT HJÄLPMEDEL FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING
VÅRT UPPDRAG FRÅN ENERGIMYNDIGHETEN Helpdesk Hemsida: www.msr.se/energi Utbildning Riktad support ramavtal Energikriterier (nyutveckling och revidering) Mervärden Informationsmaterial
www.msr.se/energi
VERKTYGETS OMFATTNING - ENERGI Kriterier för miljökrav: 5 Produktområden (fordon/transporter, IT/telekom, kök/renhållning, el/belysning, vård) 20-talet kriteriedokument 100-tals produkter
NYTT UPPDRAG PÅBÖRJAS F.O.M. 2013 Ansökan sker nu På måndag får vi veta I så fall 2 år fortsatt arbete
DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Först mot energieffektivt samhälle Bensträckare Juridiska aspekter Uppföljning Livscykelkostnader
JURIDISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 72 / 122
EU:s FÖRDRAG att uppnå hållbar utveckling och miljöskydd ges i stort sett samma höga status inom unionen som frihandel. (Lissabonfördraget art 3 pkt 3) hänvisning till försiktighetsprincipen som avser miljöskydd, konsumentpolitik, samt människors, djurs och växters hälsa (artikel 191.2) Substitutionsprincipen
GEMENSKAPSRÄTTSLIGA PRINCIPER Proportionalitet Likabehandling Transparens Icke-diskriminering Ömsesidigt erkännande Integrationsprincipen
BESTÄMMELSER I EU Direktiv 2004/18/EG (direktivet om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn) Direktiv 2004/17/EG (direktivet om offentlig upphandling inom försörjningssektorerna) Direktiv 2009/81/EG (försvarsupphandlingsdirektivet) Rättsmedelsdirektiv
MILJÖBALKEN Normgivande (även för upphandlingsverksamhet) Syftar till: Ett ekologiskt hållbart samhälle Att de av riksdagen antagna miljömålen skall uppnås Slår fast bland annat: Ett allmänt ansvar Försiktighetsprincipen ska styra Bästa möjliga teknik skall användas Utbytesprincipen (substitutionsprincipen) Hushållning med råvaror och energi Möjligheter till återanvändning och återvinning skall utnyttjas
SVENSK UPPHANDLINGSLAGSTIFTNING Lagen om offentlig upphandling (LOU) Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF ) Lagen om valfrihetssystem (LOV) Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)
BÖR-REGEL FÖR MILJÖKRAV OCH SOCIALA KRAV Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. (LOU 1 kap. 9 a samt LUF 1 kap. 24 a )
DET ÄR TILLÅTET ATT ANVÄNDA MILJÖ OCH SOCIALA KRITERIER I OFFENTLIG UPPHANDLING!
DET ÄR TILLÅTET ATT ANVÄNDA MILJÖ OCH SOCIALA KRITERIER I OFFENTLIG UPPHANDLING! EU-DOMSTOLEN Integrationsprincipen SKAPAR RÄTTSPRAXIS EU-kommissionen: Proportionalitet Sociala Miljökrav Likabehandling krav Har utarbetat en handbok för miljöanpassad offentlig upphandling (2004) Bentjees Concordia Icke diskriminering (C-31/87) (C-513/99) Nord-Pas-de-Calais Preussen-Elektra Transparens (C-379/98) (C-225/98) Utarbetar kriterier för Max Wienstrom Ömsesidigt Havelaar (C-448/01) (C-368/10) erkännande miljöanpassad upphandling Max Havelaar (C-368/10)
FÖRSLAG TILL NYA UPPHANDLINGSDIREKTIV Bakgrunden var bland annat att på ett bättre sätt möjliggöra för UM att använda OU får att nå samhälleliga mål i ljuset av Europa 2020- strategin om en hållbar tillväxt: LCC interna och externa kostnader Produktionsprocessen alla delar i livscykeln kan beaktas Märken Möjlighet att hänvisa direkt till ett märke. Även sociala märken. Forskning och innovation nytt förarande innovationspartnerskap Tilldelningsgrunder lägsta kostnad istället för lägsta pris Förhandling pågår inom EU. Gamla direktivet upphör 2014.
UPPHANDLINGSUTREDNINGEN 2010 Syftet är att utreda om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag.
SAMMANFATTNING Man bör ställa miljökrav Det går att använda sociala kriterier Var tydlig när miljökraven ställs! Ställ krav där det finns betydande miljöpåverkan Revidering av direktiven pågår för att bl.a. lättare kunna ta miljöoch social hänsyn
DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Först mot energieffektivt samhälle Bensträckare Juridiska aspekter Uppföljning Livscykelkostnader
UPPFÖLJNING 97 / 122
UPPFÖLJNING Uppföljning bör ske av organisationens: egna inköpsfunktioner leverantörers prestationer / relationen till lev.
UPPFÖLJNING Uppföljning av leverantörer
UPPFÖLJNING Varför uppföljning? Får vi det betalar för? Får vi det vi begärt? Likabehandling Seriös avtalspart Vårda relationerna
Vad behöver en verksamhet Mandat (att vidta åtgärder vid avvikelser) Medel (egen tid, egna kostnader) Mer medel (specialister och/eller andra extraresurser)
LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Vad kan organisationen behöva för att hantera uppföljningarna? Strategi för att hantera relationer med leverantörerna och hantera en stor bas med leverantörer Insatser kan kopplas till avtalens vikt (volym, strategisk vikt, närhet till leverantören, avtalslängd, svårighetsgrad i uppföljning, etcetera)
LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Strategi för att hantera relationer med leverantörerna och hantera en stor bas med leverantörer, exempel
Närhet INKÖPSSTRATEGI Hög närhet låg stabilitet Osannolik kombination Hög närhet hög stabilitet Komplexa förbindelser, anpassningar, svårt att byta Leverantörsrelation: nära Avtalstid: lång Avtalstyp: OPP, samarbetsavtal, ramavtal Låg närhet låg stabilitet Prispress, lätt byta, enkel relation Leverantörsrelation: distansierad Avtalstid: kort Avtalstyp: enstaka objekt/leverans Låg närhet hög stabilitet Enkla förbindelser, bygg rutiner, rel. lätt byta motpart Leverantörsrelation: distansierad Avtalstid: kort - medellång Avtalstyp: ramavtal Stabilitet efter Gadde & Håkansson 1998 Jens Johansson, jens@msr.se
LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Strategi Insatser kan kopplas till avtalens vikt
UPPFÖLJNING Uppföljning av vad? Förfrågningsunderlagets krav och tilldelningskriterier blivande avtalsvillkor så som utförandevillkor, tillkommande kontraktsvillkor, Andra avtalsvillkor tillägg och ändringar av utförandevillkor, uppdragsbeskrivningar
UPPFÖLJNING Vem gör uppföljningen och hur kan den göras? Från skrivbordet begär in uppdaterade versioner av verifikationer/intyg begär in egenrapportering/självdeklarationer begära intyg från tredje part Ring och ställ frågor till leverantören!
UPPFÖLJNING Vem gör uppföljningen och hur kan den göras? Uppföljning i fält granskning av leveranser fältinspektioner (varor, tjänster, entreprenader, anläggningar) uppföljningsmöten med leverantörer och avtalsanvändare (följ upp sammanställda trovärdiga tips från avtalsanvändare och konkurrenter)
UPPFÖLJNING Vad sker sedan? Hantera avvikelser! Hantering av avvikelser bör ju helst vara beskrivna i avtal (och helst redan i förfrågningsunderlaget). Exempel på hantering: uppmaning till rättelser inom tidsatt period (följ upp igen) kompensationer (arbeten/varor som rabatteras) Krediteringar Viten ingen avtalsförlängning uppsägning av avtal.
UTMANINGEN! Välj ett avtalsområde Kolla kraven i förfrågningsunderlaget Gör en uppföljning av miljöaspekterna Hur blev resultatet Vilka åtgärder behövs Berätta
DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Först mot energieffektivt samhälle Bensträckare Juridiska aspekter Uppföljning Livscykelkostnader
LCC SOM KOSTNADSEFFEKTIVT VERKTYG Så fungerar det
KOSTAR MILJÖANPASSNINGAR ALLTID PENGAR? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har Sverige inte bara gjort en miljöinsats utan också sparat pengar enligt studie från PWC
LCC SUMMAN AV ALLA KOSTNADER ÖVER LIVSCYKELN Investeringskostnad Driftkostnader Underhållskostnader Miljökostnad / miljöskatter Restvärde / Avvecklingskostnad
ATT TÄNKA LÅNGSIKTIGT LÖNAR SIG! Livscykelkostnad energikonsumerande varor Energianvändning Investeringskostnad underhåll Stigande energipriser kan dessutom ge framtida kostnadsmässiga fördelar för energisnåla produkter
NUVÄRDEMETODEN Framtida kostnader såsom drift- och underhållskostnader diskonteras 1 kr idag mer än 1 kr imorgon Räknar om framtida kostnader till ett nuvärde Kalkylräntan påverkar
VAD BLIR DYRARE OCH VAD BLIR BILLIGARE? Billigare Personbilar Bussar Skrivare Multifunktionsapparater Byggnader Transporter Belysning Ventilation Kaffeautomater Vitvaror Luftfilter Annan kontorsutrustning Dyrare Livsmedel Möbler El Papper Kläder
PRODUKTER SOM NORMALT KOSTAR MER BEHÖVER INTE ALLTID GÖRA DET Exempel: Vissa skolrestauranger har lyckats ha samma kostnader för maten trots att de köper 20% ekologisk mat Västra Götalands-regionen menar att deras kostnader inte ökat när de köpt gröna möbler
NÄR ANVÄNDS LCC I UPPHANDLINGSPROCESSEN? Behovsanalysen För att jämföra ett miljöalternativ med ett konventionellt Anbudsutvärderingen Kräver tydlig beskrivning i förfrågningsunderlaget ex. mätmetoder
MILJÖSTYRNINGSRÅDET HAR VERKTYG Finns verktyg på Miljöstyrningsrådets hemsida att ladda ned på www.msr.se Verktygen har tagits fram tillsammans med experter inom de specifika området allt för att anpassa och förenkla användandet till målgruppen upphandlare Miljöstyrningsrådet inkluderar LCC i sina upphandlingskriterier Finns även goda exempel
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS VERKTYG Generell kalkyl Lätta fordon Inomhusbelysning Utomhusbelysning Vending och kaffeautomater Bygg (ventilation) Kyl och frys för storkök Vitvaror
VILKA BESPARINGSPOTENTIAL FINNS? Skolan skulle kunna energieffektivisera med 1,1 TWh/år inom belysning och ventilation. I kronor motsvarar detta nästan 1 miljard kr/år. Utomhusbelysning är näst största posten i kommunernas drift- och underhållskostnader (25% av kostnaderna). Belysningskostnaden har ökat med ca 9 % senaste åren på grund av ökande elpriser.
LUFTFILTER Fortv har upphandlat med LCC Den näst dyraste blev i längden den billigaste!
Om ni har frågor eller förslag kontakta mig! annie@msr.se 08-700 66 97 www.msr.se/energi